Med anledning av motion om 1980 års folk- och bostadsräkning m. m.

FiU 1979/80:32

Finansutskottets betänkande 1979/80:32

med anledning av motion om 1980 års folk- och bostadsräkning m. m.

I motionen 1979/80:597 av Margaretha av Ugglas (m) hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av beslutsunderlag i ADB-ärenden som underställs riksdagen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som gäller som villkor för utnyttjandet av statistiska centralbyråns centrala företagsregister vid genomförandet av 1980 års folk- och bostadsräkning.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från datainspektionen och statistiska centralbyrån. Yttrandena återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionen

I motionen erinras om att SCB avser att genomföra 1980 års folk- och bostadsräkning (FoB 80) bl. a. genom en samköming mellan centrala företagsregistret (CFR) och beståndet av personposter avseende förvärvsarbetande. Syftet med samkörningen är främst att rationalisera överföringen av vissa uppgifter som t. ex. näringsgrenskod från CFR till de övriga personuppgifterna på resp. personpost. Personuppgifterna skall lämnas på en personblankett av alla som bor i landet och som är födda år 1964 eller tidigare. Enligt motionären är den planerade samkörningen mellan CFR och Fob 80:s personuppgifter inte aviserad i regeringens proposition (prop. 1978/79:128). Samkörningsplanen har följaktligen inte heller diskuterats eller övervägts av vare sig datainspektionen, regeringen eller riksdagen. Enligt motionärens bedömning saknar SCB stöd i FoB-lagen för att genomföra informationsöverföringen mellan de båda registren i form av en samköming.

Enligt motionären måste identitetsnumret för CFR-enheterna användas som referensuppgift för att samkörningen skall kunna genomföras på ett rationellt sätt. Identitetsnumret anges emellertid inte i 6 § i FoB-lagen bland de uppgifter som skall hämtas från CFR.

Den av SCB planerade samkörningen är enligt motionen förenad med allvarliga risker sett från integritets- samt sekretess- och sårbarhetssynpunkt. Syftet med samkörningen är att till personposten föra arbetsställedata från CFR. Därigenom finns, menar motionären, möjligheten-och däri ligger det egentliga hotet - att informationen kan länkas i omvänd riktning, dvs. från FoB-materialet över till resp. CFR-post. Det skulle i princip innebära att

1 Riksdagen 1979/80. 5 sami. Nr 32

FiU 1979/80:32

man för varje registrerat arbetsställe kan sammanställa den information om de anställda som finns i FoB-materialet, anför motionären.

Varken sekretesslagens bestämmelser eller datainspektionens särskilda föreskrifter för SCB:s hantering av FoB-materialet torde enligt motionären skapa det skydd som erfordras. För att undanröja riskerna med den planerade samkörningen krävs att riksdagen direkt förbjuder SCB att göra dylika sammanställningar.

Datainspektionen har enligt datalagen ansvaret för att den personliga integriteten ges tillbörligt skydd. En motsvarande tillsynsfunktion saknas ännu när det gäller bevakning av sekretess- och sårbarhetsfrågor i ADB-verksamheten. Regeringen uppdrog den 28 april 1977 åt sårbarhetskommittén (Fö 1977:4) att utreda dessa frågor. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1980. I avvaktan på att de här berörda prövnings- och tillsynsfunktionerna inrättas bör enligt motionären sekretess- och sårbarhetsfrågor som aktualiseras i ADB-verksamheten t. v. från fall till fall prövas av riksdagen. Enligt motionärens mening bör, oavsett hur riksdagen ställer sig till frågan om FoB 80-verksamheten, för riksdagen gälla som regel beträffande ADB-ärenden, som avser komplexa ADB-system, att bearbetningsplaner och behandlingsregler alltid skall redovisas för riksdagen som beslutsunderlag.

Utskottet

I sitt yttrande till utskottet anser SCB att samkörningen mellan FoBmaterialet och CFR varken strider mot statsmakternas beslut, eller innebär risker för integritetsintressen och andra skyddsvärda intressen. Av den beskrivning av arbetsgången i FoB 80 som SCB lämnar framgår att den endast i detaljer skiljer sig från den som användes i FoB 75. Syftet med samkörningen är främst att rationalisera bearbetningarna. Att förfara på samma sätt som i FoB 75 skulle enligt SCB medföra ökade kostnader på ca 25 milj. kr. Därtill kommer att produktionstiden skulle förlängas.

Datainspektionen säger i sitt yttrande att det inte föreligger några omständigheter som gör att inspektionen har anledning att ifrågasätta SCB:s bedömning att riksdagen har beslutat om att sambearbetningen mellan FoB 80 och CFR skall ske med hjälp av ADB. Det av SCB använda löpnumret betraktas av inspektionen som en bearbetningsteknisk variabel som blir en teknisk följd av riksdagens beslut.

Utskottet vill för sin del erinra om att FoB 80 enligt 1 § FoB-lagen skall genomföras med hjälp av ADB. I 6 § samma lag anges att uppgifter om företags namn och form, antal arbetställen och arbetsställenas namn, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod får inhämtas från CFR. Det innebär enligt utskottets mening att riksdagen därmed har beslutat att sambearbetning mellan personuppgifter insamlade genom FoB 80 och uppgifter från CFR får ske med hjälp av ADB. Den av SCB i yttrandet

FiU 1979/80:32

beskrivna arbetsgången synes enligt utskottets mening inte stå i strid mot av riksdagen fattade beslut.

Den risk för intrång i den personliga integriteten som omnämns i motionen och som uppkommer genom att uppgifter från olika register ställs samman skyddas av datalagen (SFS 1973:289). Datainspektionen kan med stöd av 6 och 7 §§ datalagen ge föreskrifter om användning och gallring av det speciella löpnummer som utgör länken mellan FoB 80 och CFR. SCB uppger att man avser att utplåna löpnumret senast den 31 december 1981. Härigenom omöjliggörs att uppgifterna i framtiden kan användas i andra sammanhang än FoB 80.

Utskottet anser mot denna bakgrund att de i motionen uttryckta farhågorna sålunda kan anses sakna grund och avstyrker därför yrkandet 2 i motionen.

När det gäller frågan om riksdagens beslutsunderlag i ADB-ärenden sett från sekretess- och sårbarhetssynpunkt vill utskottet framhålla att den i motionen föreslagna ordningen skulle medföra en alltför omfattande administrativ process. Inrättandet av nya ADB-system skulle därigenom i hög grad försvåras. Utskottet föreslår därför att riksdagen avvaktar regeringens ställningstagande till det förslag till åtgärder för att minska samhällets sårbarhet till följd av ADB-användning som lämnats av sårbarhetskommittén i betänkandet ADB och samhällets sårbarhet (SOU 1979:93). Motionens yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:597.

Stockholm den 29 april 1980

På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m). Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s), Bo Siegbahn (m). Per-Axel Nilsson (s). Rolf Rämgård (c). Anita Gradin (s). Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s). Christina Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Torsten Karlsson (s). Karin Flodström (s) och Åke Persson (fp).

1* Riksdagen 1979180. 5 sand. Nr 32

FiU 1979/80:32

4 Bilaga

Yttranden över motionen 1979/80:597 Datainspektionen (1980-04-09)

Datainspektionen har genom remiss den 25 mars 1980 anmodats att yttra sig över rubricerade motion.

Den i motionen behandlade samkörningen mellan folk- och bostadsräkningen (FoB 80) och centrala företagsregistret (CFR) har, på grund av påpekanden till statistiska centralbyrån (SCB) från Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen, föranlett SCB att göra en förfrågan om inspektionens synpunkter på förfarandet. Datainspektionen kommer att i svaret till SCB framföra samma synpunkter som i detta yttrande.

Datainspektionen vill inledningsvis understryka att inspektionen enbart kan bedöma ärendet från datalagssynpunkt. Därav följer att inspektionen i detta yttrande inte gör några bedömningar av de mera allmänna synpunkter som framförs i motionen.

I de ärenden hos inspektionen som föranleds av ett beslut av riksdag eller regering-s. k. anmälningsärenden -måste inspektionen stundtals även göra den formella bedömningen huruvida ett i anmälningen redovisat förfarande överensstämmer med statsmakternas beslut eller ej. Har riksdag eller regering inte fattat beslut om förfaringssättet kan inspektionen anse att en viss del av personregistret är att bedöma som ett tillståndsärende. Till ledning för sin bedömning har inspektionen - enligt vad som kan utläsas ur förarbetena till datalagen (1973:289) samt vissa regeringsbeslut i besvärsärenden - att utgå från ordalydelsen i beslutet samt från tilldelade medel. Som en allmän regel i dessa bedömningar kan det dock hävdas att det i första hand är den verkställande myndigheten - i detta fall SCB - som skall göra bedömningen huruvida tillämnat förfaringssätt står i överensstämmelse med beslutet eller ej; således om det är ett anmälningsärende eller tillståndsärende hos datainspektionen. Detta gäller i synnerhet om beslutet är tillkommet i form av en lag.

I föreliggande fall finner datainspektionen inte att några sådana uppenbara omständigheter föreligger att inspektionen har anledning att ifrågasätta SCBs bedömning att riksdagen även beslutat om att sambearbetningen mellan FoB 80 och CFR skall ske med hjälp av ADB. Inspektionen kommer således att behandla detta ärende som ett anmälningsärende.

Enligt vad datainspektionen inhämtat från SCB kommer den tekniska bearbetningen mellan CFR och FoB 80 att ske med hjälp av ett löpnummer som påförs de båda registren. Mot bakgrund av det ovan förda resonemanget kommer datainspektionen i anmälningsärendet att betrakta löpnumret som en bearbetningsteknisk variabel som tekniskt blir en följd av riksdagens beslut.

Vad gäller integritetshotet på grund av samkörningen och påförandet av

FiU 1979/80:32

löpnumret vill datainspektionen framhålla följande. När det gäller FoB 80 ökar registrets känslighet från integritetssynpunkt redan genom att uppgifter överförs från CFR. Om denna sambearbetning utförs manuellt eller med hjälp av ADB har emellertid ingen betydelse från integritetssynpunkt. När det gäller återkopplingen från FoB 80 till CFR, som berörs i motionen, har datainspektionen svårt att med nuvarande underlag göra några som helst bedömningar. Det bör dock understrykas att några sådana bearbetningar inte får göras utan att antingen statsmakterna eller datainspektionen givit tillstånd därtill.

Slutligen bör framhållas att datainspektionen i beslut om FoB 80 kan - med stöd av 6 och 7 §§ datalagen - ge föreskrifter om både användningen och gallringen av löpnumret i både FoB 80 registret och CFR.

Beslut i detta ärende har fattats av datainspektionens styrelse. Därvid deltog generaldirektören Freese, ordförande, ledamöterna Ollén, Pettersson, Frejhagen, Gustafsson, Nilsson, Polstam samt ersättarna Bernström, Ekström och Telestam. Därjämte var närvarande byråchefen Rydén och avdelningsdirektören Wrede, föredragande.

På datainspektionens vägnar Rabbe Wrede

FiU 1979/80:32

6 Statistiska centralbyrån (1980-03-28)

Statistiska centralbyrån (SCB) har genom remiss 1980-03-25 anmodats att yttra sig över rubr motion. Med anledning härav får SCB lämna nedanstående upplysningar och synpunkter. SCBs yttrande är disponerat på följande sätt. Först (p 1) lämnas information om uppläggning av arbetet med 1980 års folk- och bostadsräkning (FoB 80) i de avseenden som är relevanta med hänsyn till motionen. Därefter (p 2) ges orientering om SCBs hittillsvarande behandling av den i motionen berörda frågan om samköming mellan FoB 80-materialet och centrala företagsregistret (CFR). Avslutningsvis (p 3) lämnar SCB sina synpunkter på nyssnämnda samkörningsfråga. SCB tar däremot inte i förevarande sammanhang till behandling den mera allmänna, i motionen upptagna frågan om underlag för och prövning av sekretess- och sårbarhetsfrågor i ADB-system från riksdagens sida.

1. Uppläggning av FoB 80

FoB 80 skall enligt lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980 (FoB-lagen) genomföras med hjälp av ADB. Till FoB 80 skall lämnas personuppgift av den som är född år 1964 eller tidigare och som är bosatt här i landet under den tid undersökningen avser. De uppgifter som skall lämnas på personblanketten framgår av 4 § i FoB-lagen. Enligt 6 § samma lag får uppgifter om företags namn och form, antal arbetsställen och arbetsställenas namn, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod inhämtas från CFR.

Uppgifterna från CFR avses enligt föreliggande planer för FoB 80 bli inhämtade på följande sätt.

Arbetsställena i CFR påföres ett löpnummer. Varje kommun tillställs en förteckning på pappersmedium över de arbetsställen som har anknytning till kommunen och närliggande kommuner. Förteckningen baseras på uppgifter från CFR. Förteckningen innehåller även uppgift om det löpnummer som åsatts respektive arbetsställe.

Med ledning av förteckningen över arbetsställen inför det kommunala granskningsorganet på personblanketten det löpnummer som anknyter till den arbetsplats som redovisats på personblanketten för förvärvsarbetande personer. Personblankettens uppgifter registreras därefter med hjälp av optisk läsning på ADB-medium. Slutligen sker en sambearbetning med hjälp av automatisk databehandling med CFR varvid personuppgiften tillförs de kodifierade uppgifter från CFR som finns angivna i 6 § FoB-lagen.

Vid folk- och bostadsräkningen år 1975 (FoB 75) användes en liknande metod för att tillföra FoB-materialet uppgifter från CFR. Vid detta tillfälle användes emellertid ej något löpnummer. Gransknings-och kodningsarbetet skedde centralt vid SCB. I detta arbete utnyttjades bildskärmsterminaler. Förfaringssättet var följande.

FiU 1979/80:32

7 Utdrag ur CFR - med i stort sett samma innehåll som den i FoB 80 aktuella delen av företagsregistret - överfördes till ADB-medium. Personblankettens uppgifter överfördes likaså - på motsvarande sätt som planeras i FoB 80- till ADB-medium. Överföringen av arbetsställeuppgifter från CFR till FoB 75 tillgick därefter så att personblankettens uppgifter ”hämtades fram” på bildskärmen varefter arbetsställeuppgifter från CFR som svarade mot den arbetsplats som angivits på personblanketten likaså ”hämtades fram” på bildskärmen. Uppgifterna från CFR påfördes därefter via bildskärmsterminalen FoB 75s datamedium.

2. SCBs hittillsvarande behandling av den i motionen berörda samkörningsfrågan SCBs

planering för genomförande av FoB 80 har kännetecknats bl a av stark tidspress- jämfört med tidigare räkningar har beslutet om FoB 80 tagits sent - och strävan till så rationell och för samhället så litet kostnadskrävande uppläggning som möjligt. Ett viktigt led i denna strävan har varit ett effektivt utnyttjande av ADB. Den planerade, ovan beskrivna samkörningen är ett betydelsefullt led däri. Den medför en kostnadsbesparing och en uppsnabbning av den arbetsprocess som går ut på att överföra uppgifter ur CFR till FoB 80.

I skrivelse till SCB 1979-09-05 framförde Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund betänkligheter mot det förfarande som SCB enligt beskrivningen ovan ämnar använda för överföring av CFR-uppgifterna till FoB 80-materialet. Organisationernas synpunkter på denna fråga överensstämmer i allt väsentligt med de som framförs i motionen 1979/ 80:597.

Vid ett sammanträde mellan representanter för Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund och SCB, anordnat av SCB den 10 december 1979, diskuterades uppläggningen av FoB 80 i främst härovan redovisat avseende. Organisationerna vidhöll därvid sin uppfattning att den av SCB planerade samkörningen inte prövats och beslutats i vederbörlig ordning. Vidare anförde organisationerna att samkörningen kan ge möjlighet till icke önskvärd resultatredovisning som datainspektionen också borde pröva. Från SCBs sida hävdades att det planerade förfaringssättet överensstämmer med statsmakternas beslut rörande FoB 80.

Med hänsyn till organisationernas uppfattning i ovannämnda fråga förklarade SCB sig villig att snarast för datainspektionen redovisa planerna för här ifrågavarande samköming mellan FoB 80-registret och CFR för att därmed ge inspektionen möjlighet att på ett tidigt stadium ta ställning. Så skedde också genom SCBs skrivelse till datainspektionen 1980-01-07. Enligt underhand erhållen upplysning har skrivelsen vid behandling i inspektionens styrelse 1980-02-28 bordlagts och har ännu ej slutbehandlats.

SCBs arbete på genomförande av FoB 80 är av naturliga skäl långt

FiU 1979/80:32

framskridet. Beträffande utnyttjande av CFR-uppgifterna är detta arbete både tekniskt och resursmässigt helt inriktat på samköming enligt den ovan beskrivna metoden. Bl a är dimensioneringen av personalen hos såväl de kommunala granskningsorganen som SCB avpassad med hänsyn till den avsevärda besparing av arbetskraft som uppnås genom att de tidigare manuella arbetsmomenten nu ersatts av samkörningen med hjälp av ADB.

3. SCBs synpunkter pä samkörningsfrågan

SCB har i sin skrivelse till datainspektionen 1980-01-07 framhållit att verket anser att det planerade arbetssättet som innebär bl a en samköming mellan CFR och FoB 80-materialet enligt beskrivning ovan överensstämmer med statsmakternas beslut rörande FoB 80. SCB vidhåller denna uppfattning. 11 § FoB-lagen fastslås att räkningen genomförs av SCB med hjälp av ADB och i lagens 6 § sägs uttryckligen att där närmare angivna företagsuppgifter får inhämtas från CFR. Att själva arbetsprocessen i olika detaljer skiljer sig från arbetsmomenten i FoB 75 kan enligt SCBs uppfattning inte gärna anses som någon avvikelse från det i motionen 1979/80:597 återgivna uttalandet av föredragande statsrådet i prop. 1978/79:128 att ”organisationen och förfarandet i allt väsentligt följer den ordning som gällde vid 1975 års undersökning”.

Det synes vare sig möjligt eller rimligt att i proposition i långtgående detaljeringsgrad reglera tekniska förfaringssätt och det måste vidare anses åligga den myndighet som erhållit uppdraget att under tillbörligt beaktande av de intressen och direktiv som ligger bakom uppdraget genomföra det så effektivt och rationellt som möjligt.

I detta sammanhang bör föredragande statsrådets uttalande (s 13 i ovannämnda proposition) beträffande kostnaderna för FoB 80 uppmärksammas: ”Det statsfinansiella läget gör det enligt min mening nödvändigt att besparingsmöjligheter inom alla områden tas till vara. En strävan bör därför vara att begränsa kostnaderna för framställningen av FoB-statistik så långt som möjligt.” Som förut framhållits är den avsedda samkörningen ett betydelsefullt led i SCBs strävan att begränsa kostnaderna för FoB 80.

Det är mycket tveksamt om något annat förfaringssätt i nuvarande läge kan komma ifråga för planenligt genomförande av FoB 80. Under alla förhållanden skulle krävas betydligt större personella och andra resurser. Ett förfaringssätt i likhet med det som användes i FoB 75 kan för SCBs del överslagsvis beräknas medföra behov av ytterligare medel i storleksordningen ca 25 milj. kr. Ytterligare ställs krav på betydligt utökad datorkapacitet vid SCB. Därtill kommer som en konsekvens längre produktionstid varigenom publiceringen av data från FoB 80 finge senareläggas.

Det bör även framhållas att FoB 80 i fråga om vissa andra uppgifter - som framgår av FoB-lagen - grundas på material som inhämtas genom samutnyttjande och sambearbetningar med andra register utan att lagen i

FiU 1979/80:32

detalj anger rutiner och förfaranden för denna uppgiftsinsamling. Bostadsuppgifter enligt 5 § FoB-lagen samt uppgifter i övrigt som omnämns i 6 § samma lag är exempel på sådan information.

Motionens 1979/80:597 yrkanden med avseende på FoB 80 synes utgå från farhågor för intrång i den personliga integriteten inkl sekretessintressen och för icke avsett skadligt utnyttjande av FoB 80-materialet. I denna fråga önskar SCB anföra följande.

Beträffande sekretess- och säkerhetsskyddet kan erinras om att FoBuppgifterna åtnjuter skydd enligt sekretesslagen samt att den personal som tar befattning med materialet för granskning, kodning m m är underkastad tystnadsplikt. Vidare är datalagen tillämplig på FoB 80. De intressen som ligger bakom sekretessen har medfört att SCB av stadgad praxis är ytterligt restriktiv i fråga om att utlämna uppgifter ur folk- och bostadsräkningar. Beträffande säkerhetsskyddet kan nämnas att SCB under senare år med hjälp av utomstående expertis sett över säkerheten vid verket. Både den fysiska säkerheten och SCBs föreskrifter om säkerheten ligger på en hög skyddsnivå.

Ytterligare skydd mot icke avsett utnyttjande ges FoB 80-uppgifterna genom 1 § FoB-lagen, som begränsar uppgifternas användning till ”framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information . . .”. Detta hindrar en användning av FoB 80-uppgifterna på sätt som befaras i motionen, nämligen att det med hjälp av det i FoB-arbetet bildade arbetsställenumret sammanställs förteckningar per arbetsställe med redovisning av information om dess enskilda anställda enligt FoB-materialet. Samkörningar av detta slag faller vidare under datalagen (1973:289) och datainspektionens prövning (jfr även 7 § FoB-lagen).

Med anledning av skrivelsen 1979-09-05 från Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har verket, för att ytterligare skingra farhågorna, underhand framfört till datainspektionen att SCB är införstådd med att det ifrågavarande arbetsställenumret utplånas ur FoB 80-materialet så snart erforderliga arbetsprocesser är avslutade. Dessa beräknas i här berörda avseenden pågå fram till omkring 1981-12-31.

Sammanfattningsvis anser SCB inte att samkörningen mellan FoB 80-materialet och CFR strider mot statsmakternas beslut eller att den innebär risker för integritetsintressen och andra skyddsvärda intressen.

Avslutningsvis vill SCB framhålla att enligt vad som framgår av proposition 1978/79:128 avses vissa av FoB-utredningens förslag bli genomförda vid FoB 80.1 andra fall erfordras ytterligare överväganden. I enlighet med riksdagens beslut har SCB i detta sammanhang erhållit regeringens uppdrag att närmare utreda alternativ till framtida folk- och bostadsräkningar. Som utgångspunkt i detta arbete gäller att det skall bli möjligt att ta fram de för samhällsplaneringen nödvändiga uppgifterna utan särskild blankett till allmänheten. Härigenom begränsas allmänhetens uppgiftslämnande. En sådan uppläggning kommer att kräva samutnyttjande och sambearbetningar

FiU 1979/80:32

av olika register och ställa krav på identifikationsbegrepp för samkörningar med hjälp av ADB.

Detta yttrande har beslutats av SCBs styrelse med deltagande av generaldirektören L Nilsson som ordförande samt ledamöterna Y Hjalmarsson, S Järdler, T Lindeberg, I Ohlsson, U Zackrisson och personalföreträdaren K Björkman Werenfels. Föredragande har varit avdelningschefen E Rapaport. Vidare har närvarit överdirektören L Fastbom, driftchefen G Berglund, avdelningschefen N Elmhammer och avdelningsdirektören P Samuelson. För den slutliga utformningen av verkets yttrande svarar undertecknade med Rapaport som föredragande.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Lennart Nilsson

Edmund Rapaport

GOTAB 65032 Stockholm 1980