Angående inkomster på statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m. m., jämte motion
FiU 1979/80:47
Finansutskottets betänkande 1979/80: 47
angående inkomster på statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m. m., jämte motion
I bilaga 2 till propositionen 1979180:100 (budgetpropositionen) har regeringen såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att för budgetåret 1980/81, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen, i enlighet med med vad som förordats i propositionen
a) beräkna statsbudgetens inkomster,
b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,
c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter.
I bilaga 2 till propositionen 1979180:150 (kompletteringspropositionen) har regeringen såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att
4. godkänna beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1980/81 enligt vid propositionen fogad specifikation,
5. godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1980/81,
6. godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1980/81,
I motionen 1979/80: 591 av Karin Ahrland (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om redovisningen i budgetförslaget av avdragens budgeteffekter m. m.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från riksskatteverket och riksrevisionsverket (RRV). Yttrandena återfinns som bilaga 2 och bilaga 3 till detta betänkande.
I motionen 591 redovisas att i Förenta staterna presidentens budgetförslag skall innehålla en redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna för budgetens utformning av s. k. tax expenditures. Dessa tax expenditures definieras i lag och utgörs av det inkomstbortfall som uppkommer vid den federala taxeringen då avdrag medges från bruttoinkomsten, underskott får tas upp, vissa typer av inkomster är befriade från beskattning eller en särskild skattereduktion ges, vidare när en särskild skattesats tillämpas eller nedsättning av slutliga skatten medges. Denna redovisning fogas till budgetförslaget därför att skattebefrielse, avdrag m. m. är medel för att uppnå politiska mål på olika federala verksamhetsområden, och därför att de i de flesta fall kan betraktas som alternativa medel till statsbidrag, statliga lån m. m. I den redogörelse för intäktseffekterna av skattebefrielse, avdrag m. m. som lämnas till kongressen (och som ingår som bilaga till 1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 47
FiU 1979/80:47
motionen) utgår man från en ”normalstruktur” för skattebaser och skatteskalor.
Motionären anför att kongressen på detta sätt får ett mycket intressant material om de direkta verkningarna för statsbudgeten av t. ex. olika avdrag vid taxeringen av fysiska och juridiska personer. Enligt motionären har vissa typer av avdrag alltmer kommit att diskuteras i Sverige — inte minst när det gäller frågan om hur budgetunderskottet kan minskas på längre sikt. Motionären anser att det därför kunde vara av intresse att de uppgifter om verkningarna av olika avdrag m. m. som återfinns på olika håll i budgetförslaget även redovisas i ett sammanhang och kompletteras med ytterligare information så att riksdagen erhåller en sammanställning av avdragens verkningar m.m. av i princip samma slag som lämnas i Förenta staterna.
Det svenska skattesystemet skiljer sig i flera avseenden från det amerikanska, och det kan föranleda att redogörelsen utformas på annat sätt. Likaså kan svårigheterna att definiera skattesystemets normalstruktur medföra särskilda problem. I Förenta staterna lämnas en relativt utförlig redogörelse för tillvägagångssättet då man beräknar s. k. tax expenditures.
Motionären yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om redovisningen i budgetförslaget av avdragens budgeteffekter m.m.
Utskottet
Statsbudgetens inkomster. Riksdagen beslutade hösten 1977 om riktlinjer för en modernisering av det statliga budgetsystemet (prop. 1976/ 77: 130, FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19). Denna genomförs till budgetåret 1980/81.
Förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 har gjorts upp utifrån dessa riktlinjer. De nuvarande drift- och kapitalbudgetarna har sålunda förts ihop till en sammanhållen statsbudget för såväl drift- som investeringsutgifter. Därvid har det nuvarande systemet med kapitalfonder slopats.
RRV har som ett led i budgetmoderniseringen och inför avvecklingen av kapitalfonderna genomfört en översyn av hur budgetens inkomster bör redovisas. De förändringar som föreslås är omfattande. För en närmare redovisning för uppställningen av budgetens inkomstsida hänvisas till RRV:s inkomstberäkning i budgetförslaget (propositionen 1979/80: 100 bilaga 2.1). Föredragande statsrådet anser att RRV:s förslag bör beaktas och har vid utformningen av förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 ställt upp inkomstsidan på samma sätt som i RRV:s nya beräkning. Utskottet har inget att erinra mot förslaget till uppställning av inkomsterna i statsbudgeten.
FiU 1979/80: 47
3 Inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1980/81 beräknas i kompletteringspropositionen till 148459,1 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 55 milj. kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.
Allmänt gäller för statsinkomsterna självfallet att de är beroende av vilka skatteregler och andra författningar som gäller. 1 övrigt styrs inkomsterna främst av hur lönesumman utvecklas. Beräkningarna av statsinkomsterna i det reviderade budgetförslaget bygger på antagandet att den totala lönesumman 1979—1980 ökar i enlighet med det lägre alternativ på 8,5 % som presenteras i den reviderade finansplanen, dvs. i stort sett samma antaganden för lönesummans utveckling som låg till grund för beräkningen i budgetpropositionen.
Enligt en preliminär bedömning som gjorts av konjunkturinstitutet beräknas de preliminära löneavtalen som* slutits för större delen av den svenska arbetsmarknaden innebära en ökning av den totala lönesumman med 12,1 % 1980 jämfört med utbetald lönesumma 1979. I ökningen ingår en knapp procentenhet som effekt av en beräknad sysselsättningstillväxt. Av den totala ökningen har avtalslönehöjningen mellan genomsnittslägena 1979-1980 av konjunkturinstitutet beräknats till 4,7 % för samtliga löntagare. Löneglidningen har satts till samma tal, 2,7 procentenheter, som ingick i förutsättningarna för det reviderade budgetförslaget. Nettoförlusten av löneinkomster under konflikten har av institutet skattats till 0,1 % av lönesumman. Med anledning av att lönesummans totala tillväxt nu beräknas bli drygt 3 procentenheter högre än som antogs i den reviderade nationalbudgeten bör beräkningen av statsbudgetens inkomster justeras upp. Utskottet inskränker sig till att göra justeringar av inkomstskatterna, lagstadgade socialavgifter och mervärdeskatt (se tabell).
Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas i det reviderade budgetförslaget till 29971 milj. kr. Med det högre lönesummeantagandet bör dessa inkomster räknas upp med 4 500 milj. kr. till 34 471 milj.*kr. Hänsyn har då också tagits till höjningen av skattereduktionen med högst 500 kr. per inkomsttagare som föreslås i propositionen 1979/80: 181 och som tillstyrkts av skatteutskottet (SkU 1979/80: 62). Kostnaden härför uppgår enligt propositionen till 900 milj. kr. Därmed skulle de totala inkomstskatterna uppgå till 37426,5 milj. kr. budgetåret 1980/81.
Under huvudgruppen lagstadgade socialavgifter beräknas i det reviderade budgetförslaget inkomsterna till 30092,8 milj. kr. för budgetåret 1980/ 81. De förändringar av lönesummans utveckling som redovisats i det föregående medför att inkomsterna bör justeras upp med 2000 milj. kr. till 32092,8 milj. kr. Uppjusteringen fördelar sig på flera inkomsttitlar som framgår av den bifogade specifikationen av statsbudgetens inkomster budgetåret 1980/81 (bilaga /).
I det reviderade budgetförslaget beräknas inkomsterna av mervärdeskatt uppgå till 37 300 milj. kr. budgetåret 1980/81. Enligt de bedömningar av den privata konsumtionens och importens utveckling som gjorts av
FiU 1979/80:47
konjunkturinstitutet efter det att de nya löneavtalen slutits och sorn redovisas i bilaga 1 till finansutskottets betänkande FiU 1979/80: 40, beräknar utskottet inkomsterna av mervärdeskatt till 37 800 milj. kr., vilket är 500 milj. kr. mer än i det reviderade budgetförslaget.
Den beräkning av statsbudgetens inkomster som föredraganden redovisar bör enligt utskottets mening således räknas upp med 7000 milj. kr. till 155 459,1 milj. kr. budgetåret 1980/81. Det bör härvid uppmärksammas att utskottet, i likhet med föredraganden, vid beräkningen av statsinkomsterna inte inkluderat de höjningar av skatt på energi och alkohol som aviseras i kompletteringspropositionen. De beräknade ökade inkomsterna på 1 500 milj. kr. till följd av dessa höjningar beaktas i stället vid beräkningen av anslaget för oförutsedda utgifter.
Tabell
Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1980/81, förändringar med anledning av nya löneavtal m. m.
(tusental kr.)
Föredraganden
Utskottet
Förändring
Inkomstskatt
32926 500
+4500000
Lagstadgade
socialavgifter
32092 800
+2000000
Mervärdeskatt
37 300000
+ 500000
Övriga inkomster
48 139 836
48 139836
-
Totala inkomster
148 459 136
+ 7000000
Anslagsbehållningarnas utveckling. Frågan om anslagsbehållningarnas utveckling under budgetåret 1979/80 har utskottet behandlat i betänkandet FiU 1979/80:40. Utskottet justerade på grundval av RRV:s senaste budgetprognos därvid bedömningen av anslagsbehållningarnas utveckling 1979/80 jämfört med det reviderade budgetförslaget. Denna ändrade bedömning föranleder inte utskottet att avvika från föredragandens bedömning om oförändrade anslagsbehållningar under budgetåret 1980/81. Utskottet vill i likhet med föredraganden betona att dessa beräkningar måste anges med betydande osäkerhetsmarginaler.
Dispositionen av rörliga krediter. Föredraganden räknar i det reviderade budgetförslaget med att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 400 milj. kr. nästa budgetår. Utskottet har ingen annan uppfattning.
Motion om redovisning av skatteavdragens budgeteffekter rn. m. I motionen 591 yrkas att de uppgifter om verkningarna av olika avdrag m. m. som återfinns på olika håll i budgetförslaget även redovisas i ett sammanhang och kompletteras med ytterligare information så att riksdagen er -
FiU 1979/80:47
håller en sammanställning av avdragens verkningar m. m. av i princip samma slag som i Förenta staterna.
I det yttrande som inhämtats från riksskatteverket (se bilaga 2) uttalar verket att det centrala skatteregistret (skattedatabasen) i sin nuvarande utformning inte kan tjäna som underlag för redovisning av skatteavdragens budgeteffekter. Uppgifterna i registret avser endast nettoinkomster i respektive förvärvskälla samt summan av allmänna avdrag. För inkomst av tjänst finns uppgifter dels om kostnad för resor mellan bostad och arbetsplats, dels om övriga kostnader för intäkternas förvärvande i denna förvärvskälla. Dessa uppgifter är inte av intresse för den redovisning som åsyftas i motionen. Det är enligt riksskatteverket inte heller lämpligt att utvidga det befintliga ADB-systemet med de avdragsposter som avses. Kostnaderna anses inte stå i rimlig proportion till utfallet. Riksskatteverket anser emellertid att en redovisning av avdragens budgeteffekter skulle vara av värde om man kunde finna en statistiskt lämplig urvalsmetod.
Riksrevisionsverket (RRV) anför i sitt yttrande att man förfogar över ett taxeringsstatistiskt register som skulle kunna användas för en del av en sådan redovisning som motionären åsyftar (se bilaga 3). Den sammanställning som motionären bifogat motionen avser både fysiska och juridiska personer. RRV:s material omfattar endast fysiska personer, men i detta avseende torde det vara av ungefär samma kvalitet och omfattning som det underlag som används för sammanställningarna av avdragens budgeteffekter i Förenta staterna. RRV nämner i sitt yttrande några av de mättekniska problem och tolkningssvårigheter som finns i sammanhanget. Dessa torde emellertid vara desamma som i den förebild som motionären hänvisar till.
Det skulle enligt utskottets mening vara av intresse att de taxeringsstatistiska uppgifter som för närvarande finns tillgängliga sammanställdes på det sätt som motionären avser. Utskottet är medvetet om att detta inte skulle innebära en lika långtgående redovisning som avses i motionen men det skulle ändå ha betydande informationsvärde. Att samla in ytterligare uppgifter eller att göra omfattande och resurskrävande förändringar i nuvarande arbetsrutiner torde enligt utskottets mening inte kunna motiveras med hänsyn till den informationsvinst som kan göras.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 591.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner i propositionen 1979/80: 150 bilaga 2 moment 5 framlagd beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1980/81,
2. att riksdagen godkänner i propositionen 1979/80: 150 bilaga 2 moment 6 framlagd beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1980/81,
3. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 150 bilaga 2 moment 4 och med bifall till vad utskottet anfört beräknar
tl Riksdagen 1979/80. 5 sami. Nr 47
FiU 1979/80: 47
statsbudgetens inkomster för budgetåret 1980/81 enligt bifogad specifikation (bilaga I),
4. att riksdagen avslår motionen 1979/80:591.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 3 juni 1980 På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s). Lars Tobisson (m), Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s). Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Christina Rogestam (c). Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp). Mona S:t Cyr (m) och Torsten Karlsson (s).
FiU 1979/80: 47
7 Bilaga I
Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81 1000 Skatter:
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:
1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: lill Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse -
1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:
1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse IIJ0
Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse:
1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse
1140 Övriga inkomstskatter:
1141 Kupongskatt
1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
1143 Bevillningsskatt
1144 Lotterivinstskatt
34 471 000 000 34 471 000 000
1 868 000 000 / 868 000 000
10000000 2500000 535 000000
587500000 37 426 500000
1200 Lagstadgade socialavgifter:
1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsa vgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, netto 1261 Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet -
23 324 000000 2 500000000 5450000000 620000000 90000000
46 300000
62 500000 32092800000 32 092 800000
1300 Skatt på egendom:
1310 Skatt på fast egendom:
1311 Skogsvårdsavgifter 18100000 18100000
1320 Förmögenhetsskatt:
1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 713 000000
FiU 1979/80:47
1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 1330
Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskatt
1332 Gåvoskatt
1340 Övrig skatt på egendom:
1341 Stämpelskatt
1400 Skatt på varor och tjänster:
1410 Allmänna försäljningsskatter:
12000000 725000000
440000 000
50000000 490000000
1545000000 1 545000000
1411 Mervärdeskatt
37 800000000
1420, 1430 Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskatt
1422 Särskilda varuskatter
55IOOOOOO
1423 Försäljningsskatt på motorfor-
don
608 000000
1424 Tobaksskatt
1425 Skatt på spritdrycker
1426 Skatt på vin
1427 Skatt på malt- och läskedrycker
1428 Energiskatt
5 599000000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle
1 500000
1431 Särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter
1440 Överskott vid försäljning av varor
med statsmonopol:
1441 AB Vin- & Spritcentralens
inlevererade överskott
1442 Systembolaget AB:s
inlevererade överskott
1450 Skatt på tjänster:
1451 Reseskatt
1452 Skatt på annonser och reklam
223 000000
1453 Totalisatormedel
1454 Skatt på spel
1460 Skatt på vägtrafik:
1461 Fordonsskatt
1462 Kilometerskatt
1 353 (XX) 000
1470 Skatt på import:
1471 Tullmedel
1 150000000
1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster
2 778100000
64728502000 Summa Skatter 137 025 902 000
FiU 1979/80: 47
2000 Inkomster av statens verksamhet:
2100 Rörelseöverskott:
2110 Affärsverkens inlevererade överskott:
2111 Postverkets inlevererade
överskott
61 000000
2112 Televerkets inlevererade över-
skott
166 900 000
2113 Statens järnvägars inlevererade
överskott
1 000
2114 Luftfartsverkets inlevererade
överskott
43 800000
2115 Förenade fabriksverkens inle-
vererade överskott
35 000000
2116 Statens vattenfallsverks inleve-
rerade överskott
2117 Domänverkets inlevererade
överskott
35 000000
2120 Övriga myndigheters inlevererade
överskott:
2121 Statens vägverks inlevererade
överskott
35 600000
2122 Sjöfartsverkets inlevererade
överskott
2123 Inlevererat överskott av uthyr-
ning av ADB-utrustning
2130 Riksbankens inlevererade överskott:
2131 Riksbankens inlevererade över-
skott
2140 Myntverkets inlevererade överskott:
2141 Myntverkets inlevererade över-
skott
2150 Överskott från spelverksamhet:
2151 Tipsmedel
2152 Lotterimedel
2200 Överskott av statens fastighetsför-
valtning:
2210 Överskott av civil fastighetsförvalt-
ning:
2211 Överskott av kriminalvårdssty-
relsens fastighetsförvaltning
2212 Överskott av karolinska sjukhu-
sets fastighetsförvaltning
46 598000
2213 Överskott av akademiska sjuk-
husets fastighetsförvaltning
2214 Överskott av byggnadsstyrel-
sens fastighetsförvaltning
2215 Överskott av generaltullstyrel-
sens fastighetsförvaltning
3755 190 000
FiU 1979/80:47
2220 Överskott av försvarets fastighetsförvaltning: 2221
Överskott av förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar
2300 Ränteinkomster:
711 (HK)
2310, 2320 Räntor på näringslån:
2311 Räntor på lokaliseringslån
2312 Ränteinkomster på jordbrukets
lagerhuslån
2313 Ränteinkomster på statens av-
dikningslån
2314 Ränteinkomster på fiskerilån
2315 Ränteinkomster på fiskbered-
ningslån
2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-
lån
201 (KK)
2317 Ränteinkomster på luftfartslån
2 246000
2318 Ränteinkomster på statens lån
för den mindre skeppsfarten
2319 Ränteinkomster på kraftled-
ningslån
2321 Ränteinkomster på skogsväglån
2322 Räntor på övriga näringslån,
Kammarkollegiet
13 248000
2323 Räntor på övriga näringslån,
Lantbruksstyrelsen
2 600 000
2330 Räntor på bostadslån:
2331 Ränteinkomster på egnahems-
lån
2332 Ränteinkomster på lån för bo-
stadsbyggande
4 780000000
2333 Ränteinkomster på lån för bo-
stadsförsörjning för mindre be-
medlade barnrika familjer
2334 Räntor på övriga bostadslån.
Bostadsstyrelsen
269 (KK)
2340 Räntor på studielån:
2341 Ränteinkomster på statens lån
för universitetsstudier
2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån
41 579000
2343 Räntor på övriga studielån.
Kammarkollegiet
2350 Räntor på energisparlån:
2351 Räntor på energisparlån 185 800000 185 800000
FiU 1979/80:47
II
2360 Räntor pä medel avsatta till pensioner: 2361
Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering
2362 Ränteinkomster på medel avsatta till civila tjänstepensioner
2363 Ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner
2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner
2365 Ränteinkomster på medel avsatta vid statens pensionsanstalt
2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk
2370 Räntor på beredskapslagring:
2371 Räntor på beredskapslagring
2380, 2390 Övriga ränteinkomster:
2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.
2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m. m.
2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån 2384
Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv
2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler 2386
Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler
2387 Ränteinkomster på krediter till utlandet
2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd 2389
Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder
2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering
2392 Räntor på intressemedel
2393 Övriga ränteinkomster. Kammarkollegiet 2394
Övriga ränteinkomster. Riksbanken 2395
Övriga ränteinkomster. Riksgäldskontoret 2400
Aktieutdelning:
2410 Inkomster av statens aktier:
2411 Inkomster av statens aktier
90000000 3083 000 362000 9440000 21035000
65 000 123985000
282 505 000 282 505 000
82 750000
6 200000
5 600000 30000000
5459 000 184326000
89 526000 89526000
5 837 776 000
89526 000
FiU 1979/80:47
12 Offentligrättsliga avgifter:
2511 Expeditionsavgifter
2512 Vattendomstolsavgifter
2513 Avgift för statlig kontroll av lä-
kemedel
32 137000
2514 Elevavgifter vid styrelsen för
vårdartjänst
2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsver-
ket
2516 Körkortsavgifter
2517 Avgifter vid registrering av mo-
torfordon
103 300000
2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter
245 600000
2519 Skeppsmätningsavgifter
2521 Fartygsinspektionsavgifter
5 370000
2522 Avgifter för granskning av bio-
graffilm
2523 Avgifter för särskild prövning
och fyllnadsprövning inom skol-
väsendet
2524 Avgifter vid statens jordbruks-
nämnd
2525 Avgifter för växtskyddsinspek-
tion
5 800000
2526 Avgifter vid köttbesiktning
21 200000
2527 Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltill verkning
2528 Avgifter vid bergsstaten
3 700 000
2529 Avgifter vid patent- och regi-
streringsväsendet
78 380000
2531 Avgifter för registrering i för-
enings m. fl. register
6 287000
2532 Exekutionsavgifter
23 805000
2533 Avgifter vid statens planverk
420000 Försälj ningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalvården
105 000000
2612 Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium
5 800000
2613 Inkomster vid karolinska sjuk-
huset
511 254 000
2614 Inkomster vid statens vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare
2615 Inkomster vid arbetarskydds-
styrelsen
3 720000
2616 Försäljning av sjökort
4 300000
2617 Lotsavgifter
31 000000
2618 Inkomster vid Sveriges
meteorologiska och
hydrologiska institut
2619 Inkomster vid riksantikvarie-
ämbetet
797 710000
Fil) 1979/80:47
2621 Inkomster vid lantbruksnämn- derna
2622 Inkomster vid statens livsme- delsverk
2623 Inkomster vid statens veterinär- medicinska anstalt
2624 Inkomster av uppbörd av par- keringsavgifter
7 100000 1500000 10 300000 20000000
764858000 Böter m. m.:
2711 Restavgifter
2712 Bötesmedel
125 352000 107 370000
232 722000
Övriga inkomster av statens verk- samhet:
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet
219849000 Summa Inkomster av statens verksamhet
3000 Inkomster av försåld egendom:
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:
3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:
3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner 1 000
3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner 1 000000
3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner 12000000
3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner 1 000
3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter
och maskiner 500000
3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter
och maskiner 10000000
3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner -
1000 23503000
3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:
3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 3 150000
764 858 000
219 849 000 12 686 814000
FiU 1979/80:47
3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner
3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 3124
Statskontorets inkomster av försålda datorer m. m.
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 3126
Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner - 5000000
3130 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:
3131 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader
och maskiner 13000000 13000000
3200 Övriga inkomster av markförsäljning:
3211 Övriga inkomster av markförsäljning 9060000 9 060000
3300 Övriga inkomster av försåld egendom:
3311 Inkomster av statens gruvegendom 13 000000 13000000
Summa Inkomster av försåld egendom
4000 Återbetalning av lån:
4100 Återbetalning av näringslån:
4110 Återbetalning av industrilån:
4111 Återbetalning av lokaliseringslån 4120
Återbetalning av jordbrukslån:
4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån 4122
Återbetalning av statens avdikningslån 4123
Återbetalning av fiskerilån
4124 Återbetalning av fiskberedningslån 4130
Återbetalning av övriga näringslån:
4131 Återbetalning av vattenkraftslån 4132
Återbetalning av luftfartslån
4133 Återbetalning av statens lån för den mindre skeppsfarten
72 000
41503 000
9 060 000
13 000000 63 563 000
FiU 1979/80: 47
4134 Återbetalning av kraftledningslån 4135
Återbetalning av skogsväglån
4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet
4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen
4200 Återbetalning av bostadslån m. m.:
4211 Återbetalning av lån till egnahem 4212
Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4213
Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer
4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen
4300 Återbetalning av studielån:
4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier
4312 Återbetalning av allmänna studielån 4313
Återbetalning av studiemedel
4314 Återbetalning av övriga studielån, Kammarkollegiet
4400 Återbetalning av energisparlän:
4411 Återbetalning av energisparlän
4500 Återbetalning av övriga lån:
4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.
4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m. m.
4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv
4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler 4515
Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler
4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
4517 Återbetalning av u-landslån
4518 Återbetalning av krediter till utlandet
4519 Återbetalning av bosättningslån
4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder
7 490000
600000 24 779000 204320 000
3 200000
950 000 000
635 000
953 843 000
1 150000
522030 000
83 000000
3 600 000
2 (KM) 000 125000000 100000
4 200000
6757 000 60000000
1 500000
FiU 1979/80:47 16
4522 Återbetalning av övriga lån.
Kammarkollegiet 21329000
4523 Återbetalning av övriga lån.
Riksbanken 18000
4524 Återbetalning av övriga lån.
Riksgäldskontoret 52587000 292091000
Summa Återbetalning av lån
5000 Kalkylmässiga inkomster:
5100 Avskrivningar:
5110 Affärsverkens avskrivningar:
5111 Postverkets avskrivningar
5112 Televerkets avskrivningar
5113 Statens järnvägars avskrivningar
5114 Luftfartsverkets avskrivningar
5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar 5116
Statens vattenfallsverks avskrivningar 5120
Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastigheter 5130
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: 5131
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 5140
Övriga avskrivningar:
5141 Statens vägverks avskrivningar
5142 Sjöfartverkets avskrivningar
5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 5144
Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar 5200
Statliga pensionsavgifter, netto
(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.)
5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstolsoch uppbördsväsendet m. m.)
32000000 1 266 700000 477 000000 71600000
42 900000
1500000000 3 390200000
190 590000
57 883000
94 100 000 60788000
245 950000
-257050000 -257050000
Summa Kalkylmässiga inkomster
292 091000 2 055 284000
-257 050000 3627573 000
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 155459 136 000
FiU 1979/80:47
17 Bilaga 2
Riksskatteverket (1980-04-22)
Yttrande över motion 1979/80: 591 om redovisning av skatteavdragens budgeteffekter m. m.
Genom remiss den 27 februari 1980 har RSV anmodats avge yttrande över rubricerade motion. RSV begränsar sitt yttrande till att redogöra för vilka tekniska möjligheter som (inom RSVs verksamhetsområde) finns för att uppnå syftet med motionen.
Motionärens förslag innebär att man till regeringens budgetförslag även skall foga en redovisning av de ekonomiska konsekvenser som föreslagna åtgärder inom beskattningsområdet kan komma att medföra. Budgetförslaget skulle därigenom även få karaktär av prognosinstrument.
Det centrala skatteregistret (skattedatabasen) handhas av RSV. Registret innehåller de data som används inom skatteadministrationen. Uppgifterna inhämtas från det totala årliga deklarationsmaterialet. De uppgifter som i dag registreras (se bilaga 1 och 2) har emellertid inte ett sådant innehåll och en sådan omfattning som erfordras som underlag för det i motionen föreslagna redovisningsarbetet. Från självdeklarationerna hämtas nämligen — med ett undantag — endast uppgifter om nettoinkomster i respektive förvärvskälla (som tillsammans utgör sammanräknad inkomst) samt summan av allmänna avdrag. För inkomst av tjänst finns uppgifter dels om kostnad för resor mellan bostad och arbetsplats, dels om övriga kostnader för intäkternas förvärvande i denna förvärvskälla. Eventuella effekter av skatteavdrag m. m. inom övriga förvärvskällor kan över huvud taget inte mätas. Visst informationsutbyte, främst inom debiterings- och uppbördsområdet kan dock sammanställas från det centrala skatteregistret, (se bilaga 3). Dessa uppgifter torde emellertid inte vara av intresse för det i motionen föreslagna redovisningsarbetet.
För att få ett fullgott underlag för det i motionen föreslagna redovisningsarbetet krävs dels ytterst detaljerade uppgifter om fördelningen av intäkts- och avdragsposter för registrerade skattepliktiga inkomster avseende såväl fysiska som juridiska personer, dels ett klart avgränsat urvalsmaterial. Detta utgör enligt RSVs mening grundförutsättningarna för att några prognosbearbetningar om skatteavdragens budgeteffekter över huvud taget skall kunna ske.
Med anledning härav får RSV som sin mening uttala att det centrala skatteregistret, i dess nuvarande utformning, inte kan tjäna som underlag för redovisning av skatteavdragens budgeteffekter.
Enligt RSVs bedömning kan inte heller en utvidgad särregistrering av intäkts- och kostnadsposter inom det befintliga ADB-systemet förordas. De resurser, såväl mänskliga som tekniska, som ett sådant utvecklingsar -
FiU 1979/80:47
bete skulle erfordra kan inte anses stå i rimlig proportion till utfallet. Dessutom råder det i dagens läge brist på sådan arbetskraft som krävs för arbetet.
RSV finner emellertid att en redovisning på av motionären föreslaget sätt skulle vara av värde om man kunde finna en statistiskt lämplig urvalsmetod.
Gösta Ekman
Lars Malmberg
FiU 1979/80: 47
19 Underbilaga 2: l
RIKSSKATTEVERKET Systemdriftssektionen 1978-08-29
Antal registrerade taxeringsuppgifter vid 1978 års taxering
Uppgifterna hämtade från i systemavsnitt SI framställt underlag för beräkning av taxeringsarvode och baserade på innehållet i stomme till inkomstlängd.
/. A-längdens skattskyldiga
Taxeringsuppgift
Antal
Lokal nämnd
Särsk, nämnd Summa
Inbor med taxering
5 280009
909 383
6 189 392
varav taxerade med skönstaxerings
omslag
137764 Utbor med taxering,
blankett 5
94 251
45 057
139308 Utbor med taxering,
blankett 6
5 406
440 346
Kryssmarkerade
taxeringsavier
613 875
703 740
Inkomst av
tjänst
5 033 538
kapital
1 387 135
1 700545
annan fastighet
709 364
tillfällig förvärvsverksamhet
43 393
43 792
87 185
jordbruksfastighet
141 581
277 896
rörelse
28 184
239223 Underskott i förvärvskälla
1 820903
2171358 Övriga allmänna avdrag
4079474 Förlustavdrag vid
tax till statlig inkomstskatt
2 108
3 339
tax till kommunal inkomstskatt
33 843
10 145
43988 Beräkning av gemensam förmögenhet
26240 Sambeskattningsuppgift
30 222
220928 Sjöinkomst
22661 Kommunal fördelning
3641 Uttagsmarkering
96 241
292724 Skattepliktig förmögenhet
187 235
184 296
371 531
Extra avdrag vid
tax till statlig inkomstskatt
1226 801
1 305 377
tax till kommunal inkomstskatt
1 227 560
78 822
1 306 382
Antal månader grundavdrag
38 851
Underlag för beräkning av skogsvårdsav-
gift
111 296
303 383
Avtal:
statlig inkomstskatt
2 023
kommunal inkomstskatt
förmögenhetsskatt
135 Jordbruksfastighet inkl underskott
350202 Rörelse inkl underskott
224 750
256946 FiU 1979/80:47
2. B- och C-längdens skattskyldiga
20 Underhilaga 2:2
Taxeringsuppgift
Antal
B 1
B 2
C
Summa
Inbor med taxering
varav taxerade med skönstaxerings-
omslag
16981 Utbor med taxering
39156 Kryssmarkerade taxavier
11 550
19084 Inkomst av
kapital
1 209
annan fastighet
1 127
1 196
4 301
tillfällig förvärvsverksamhet
jordbruksfastighet
2%
rörelse
57 632
Underskott i förvärvskälla
2439 Övriga allmänna avdrag
44 352
3 173
59015 Förlustavdrag vid
tax till statl
tax till komm
6 130
Kommunal fördelning
2 536
5035 Uttagsmarkering
1 141
32496 Skattepliktig förmögenhet
11 861
12 191
Underlag för beräkning av skogsvårds-
avgift
4341 Avtal:
statlig inkomstskatt
kommunal inkomstskatt
förmögenhetsskatt
1 Taxering till utskiftningsskatt
388 Jordbruksfastighet inkl underskott
1638 Rörelse inkl underskott
105 341
5 440
115 244
Motsvarande uppgifter fördelade på respektive län finns tillgängliga hos systemdriftssektionen, skattegrupp 1.
FiU 1979/80:47 21
Underbilaga 2:3
Antal registrerade skattskyldiga inkomståret 1979
Län
Fysiska
Personer
Inbor
Kat. A1-A2
Dödsbon Farn. stift. Gern. distr. Kat. A3-A5
Utbor Kat. A6
Svenska AB M. fl.
Kat. Bl
Ekon för. M. fl. Kat. B2
Kat C
Summa
1271 150
109 996
45 212
9 165
17 230
3 095
1 982
205 048
19 253
1 676
19 298
5 787
245 204
6 188
2 348
139 332
3 141
13 134
1 100
159 990
24 733
3 730
1 848
234 135
125 952
2 148
2 200
1 056
225 571
27 152
5 114
613 394
5 293
3 854
675 928
182 384
30 357
1 421
594 125
17 354
2 387
3 808
1 366
15 142
4 332
2 267
6 775
4 273
2 133
4 174
1 855
3 757
234 838
9 385
5 682
1 409
2 348
286 589
243 753
5 445
18 168
4 101
5 292
3 857
247 764
3 345
25 586
196 868
5 652
3 225
3 326
2 093
241721 S:a
163 146
25 160
7 777788
FiU 1979/80:47
22 Bilaga 3
Riksrevisionsverket (1980-04-16)
Yttrande över motionen 1979/80:591 om redovisning av skatteavdragens budgeteffekter m. m.
I motionen föreslås att de uppgifter om verkningarna av olika avdrag m. m. som finns på olika håll i budgetförslaget skall redovisas i ett sammanhang och kompletteras med ytterligare information. Syftet är att riksdagen skall erhålla en sammanställning av avdragens verkningar m. m. av i princip samma slag som lämnas i Förenta staterna.
Riksrevisionsverket (RRV) kommenterar inledningsvis i detta yttrande dels omfattningen av den rubricerade redovisningen, dels sättet att beräkna de angivna effekterna. Därefter anges vad RRV skulle kunna bidra med till en sådan sammanställning. Anvslutningsvis nämns även exempel på information som är av intresse i sammanhanget och som är möjlig att sammanställa, men som går utöver vad som föreslås i motionen.
Den redovisning av s. k. tax expenditures (intäktseffekter av skattebefrielse, avdrag m. m.) som presidenten i Förenta staterna lämnar till kongressen utgår från en ”normalstruktur” för skattebaser och skatteskalor. Att bestämma en sådan normalstruktur för Sverige kan innebära stora problem. När det gäller avdragen torde svårigheterna vara överkomliga, även om det kan innebära betydande svårigheter att uppskatta storleken på avdrag som inte specificeras i deklarationen. När det gäller att beräkna effekterna av skattebefrielse av olika slag är problemen betydligt mer komplicerade. Inkomsttagare med inkomster under 6000 kr var vid 1980 års taxering befriade från deklarationsplikt. Att t. ex. beräkna deras inkomster och hypotetiskt utnyttjade avdrag låter sig inte göras. Vid försäljning av aktier och fastigheter får vissa reduceringar göras av realisationsvinster. Likaså är ränteinkomster från skattesparkonton inte skattepliktiga. De sistnämnda kan inte beräknas på uppgifter hämtade från deklarationsmaterialet. Ett ytterligare exempel på svårigheter är att bedöma relationen mellan den ”verkliga” inkomsten av ett eget hem och den schablonintäkt som tillämpas vid nuvarande taxering. Omfattande beräkningar av dessa inkomster görs t. ex. i nationalräkenskaperna av statistiska centralbyrån (SCB) men det är tveksamt vilket värde en beräkning av skattebefrielsen grundad på detta material skulle ha.
1 den årliga redogörelse som lämnas till amerikanska kongressen redovisas även hur beräkningarna görs. Det finns åtskilliga svårigheter. De effekter som med någorlunda precision går att beräkna är de marginella och kortsiktiga effekterna, dvs. vad som händer om endast ett avdrag (eller motsv. skattebefrielse) slopas. Detta avdrag antas beskattat med individernas marginalskatt, dvs. en skattesats som vanligen är högre än den genom -
FiU 1979/80:47
snittliga. Om flera avdrag slopas, bör en lägre skattesats tillämpas som ligger närmare den genomsnittliga skattesatsen. Beräkningarna förutsätter också att inga beteendeförändringar inträffar som gör att t. ex. andra avdrag påverkas då reglerna för ett avdrag ändras. Vidare bör nämnas att effekterna på kort sikt kan skilja sig från dem som kan antas inträffa på längre sikt. Som exempel kan nämnas investeringsavdraget, vars syfte är att stimulera till investeringar. Om detta avdrag upphör kan investeringsnivån antas sjunka vilket på längre sikt påverkar vinstnivån och därmed den framtida skatteförmågan. Den intäktsökning som avdragets slopande innebär första året kan således teoretiskt vändas till en intäktsminskning på längre sikt.
Tolkningen av de framräknade effekterna kan även bjuda på vissa svårigheter. Som exempel kan nämnas att mot avdragsrätten för periodiska understöd svarar en skattskyldighet för mottagaren av understödet. Motsvarande gäller för vissa pensionsförsäkringar. Försäkringspremien får dras av, men den utfallna försäkringen tas upp till beskattning. Vad som skulle redovisas i en sammanställning av det åsyftade slaget skulle således vara bruttoeffekten, men nettoeffekten som inte kan redovisas skulle sannolikt bli betydligt lägre. Det finns även andra samband mellan avdrag som måste beaktas vid tolkningen. Samma typ av avdrag kan återfinnas i flera förvärvskällor. Det gäller t. ex. utgifter för räntor. Löntagare redovisar vissa avdrag på annat sätt än egna företagare och företag gör.
RRV genomför varje år en taxeringsstatistisk undersökning. Resultaten av denna används för RRVs inkomstberäkningar. Uppgifter från undersökningen publiceras även i SCBs serie Statistiska meddelanden. Där framgår fysiska personers inkomster, avdrag, underskott och påförda skatter. Därigenom får man en uppfattning om de olika posternas relativa betydelse vid beskattningen. Det skulle också vara möjligt att komplettera det publicerade materialet med skatteavdragens beräknade budgeteffekter. För att motsvara den redovisning som åsyftas i motionen skulle en komplettering behövas främst rörande avdragen inom inkomstslagen rörelse, jordbruksfastighet samt tillfällig förvärvsverksamhet. Detta skulle innebära ett ökat arbete inte enbart för RRV utan också för de lokala skattemyndigheterna från vilka uppgifterna hämtas.
RRVs taxeringsstatistiska undersökning avser endast fysiska personer. De juridiska personernas avdrag, vilkas budgeteffekter redovisas i Förenta staterna, måste således kartläggas på annat sätt. RRV genomför två gånger per år en bolagsenkät som underlag för inkomstberäkningarna. 1 denna enkät besvaras frågor om prognoserade inkomster och några enstaka avdrag. Dessa avdrag är investeringsavdraget och forsknings- och utvecklingsavdraget. För att kunna motsvara den ambitionsnivå som anges i motionen måste således ytterligare uppgifter insamlas. Det kan ifrågasättas om RRVs bolagsenkät är den lämpligaste formen för denna uppgiftsinsamling.
FiU 1979/80:47
24 Den redovisning som motionen syftar till skulle sannolikt bli mer informativ om den kompletterades med hur många individer och företag som utnyttjar de olika avdragen. Likaså skulle sammanställningen kunna kompletteras med uppgifter om hur avdragen fördelar sig på olika storleksintervall och kategorier av inkomsttagare. Underlag för en sådan redovisning finns i RRVs taxeringsstatistik. Sammanställningen skulle i så fall kunna utnyttjas för känslighetsanalyser av olika slag, med de reservationer och begränsningar som redovisats förut. Det skulle vara möjligt att belysa vad som inträffar om t. ex. försäkringsavdraget sänktes med 100 kr eller om avdragen för resor till och från arbetet begränsades till ett visst maximibelopp.
Det bör slutligen påpekas att de uppgifter som publiceras i budgetförslaget för Förenta staterna avseende s. k. tax expenditure är angivna i intäkts/ kostnadstermer medan själva budgetförslaget är angivet i mer kassamässiga termer. Detta torde av beräkningstekniska skäl få göras även här om förslaget genomförs. Vidare bör nämnas att den sammanställning som åsyftas i motionen kan ha informationsvärde inte bara för riksdagen utan även för de skattskyldiga. En eventuell sammanställning bör därför innehålla en beräkning av motsvarande effekter även på den kommunala skatten.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektörens ställföreträdare, avdelningschefen Gustafsson i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Nilsson och byrådirektören Karlson, föredragande.
Åke Gustavsson
Matts Karlson
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980