Med anledning av propositionen 1978/79:134 om behandlingen av gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten, m. m., jämte motioner

FiU 1979/80:6

Finansutskottets betänkande 1979/80:6

med anledning av propositionen 1978/79:134 om behandlingen av gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten, m. m., jämte motioner

I propositionen 1978/79:134 har regeringen (budgetdepartementet) - efter föredragning av statsrådet Ingemar Mundebo - föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer som har angetts i propositionen för behandlingen av gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten.

I propositionen redovisas hur regeringen avser att behandla gällande särställningar för AB Allmänna Förlaget, Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, Swedair AB, SJ:s resebyråer, Statskonsult AB, Allmänna Bevakningsaktiebolaget och televerkets larmdivision vid leveranser till staten. I fråga om AB Allmänna Förlaget, Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, Swedair AB, SJ:s resebyråer och Statskonsult AB bedöms särställningarna kunna upphävas. Swedair AB bör ges möjlighet att övergångsvis sluta femåriga avtal med de myndigheter som nu anlitar företaget. I övriga fall bedöms övergångsåtgärder ej vara erforderliga när särställningarna upphör.

Särställningen för Allmänna Bevakningsaktiebolaget och televerkets larmdivision vid anordnande av bevakning kommer att ses över inom regeringens kansli. Härvid kommer att prövas om särställningen kan begränsas till att endast omfatta från säkerhetssynpunkt prioriterade bevakningsobjekt.

1 propositionen berörs även frågan om myndigheternas val mellan olika entreprenadformer. Förslag om att reglera myndigheternas upphandlingsverksamhet i detta avseende avvisas.

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts:

1978/79:2454 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att fullfölja arbetet med att i största möjliga utsträckning begränsa statliga monopol och särställningar,

2. hos regeringen anhåller om förslag till omprövning av beslutet att inordna de fristående arbetspsykologiska konsultinsatserna i de nya arbetsmarknadsinstituten,

3. uttalar att beslut om placering av mikrofilmning av svensk dagspress bör föregås av sedvanligt prövningsförfarande och ej vara bundet till arbetsvårdsmyndigheten i Kalmar,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande turisttrafiktillstånd och bohagstransporter,

1 Riksdagen 1979/80. 5 sami. Nr 6

FiU 1979/80:6

6. hos regeringen anhåller om översyn av upphandlingskungörelsen i enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79:2455 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar att avslå propositionen 1978/79:134,

1979/80:20 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen avslår propositionen 1978/79:134.

Motionen 1978/79:2454 i vad avser yrkandet 4 beträffande viss verksamhet vid Statens Anläggningsprovning och statens provningsanstalt har av finansutskottet överlämnats till näringsutskottet för beredning.

Utskottet

I propositionen redovisas - på grundval av monopolutredningens betänkande (SOU 1978:48) Konkurrens på lika villkor - hur regeringen avser att behandla gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten.

Föredraganden erinrar om de grundläggande principerna för den statliga upphandlingen vartill hör att denna skall bedrivas på ett affärsmässigt och objektivt sätt. Befintliga konkurrensmöjligheter skall utnyttjas och anbud begäras från så många leverantörer att tillfredsställande konkurrens uppnås.

Upphandlingskungörelsen (SFS 1973:600) medger inte att myndigheterna gör avsteg från affärsmässigheten, även om det skulle föreligga starka skäl för detta. Bedömer en myndighet att ett upphandlingsärende är av väsentlig betydelse med hänsyn till av samhället uppställda mål på centrala områden, skall ärendet i stället underställas regeringens prövning.

Regeringen har möjlighet att bl. a. genom särskilda föreskrifter sätta upphandlingskungörelsen ur kraft och i stället styra myndigheternas upphandling till en viss producent. De särställningar som monopolutredningen behandlat utgör alla exempel på att myndigheternas upphandling inom ett visst område ctyrts till en statlig myndighet eller ett statligt företag.

Föredraganden framhåller att denna typ av författningsreglerat leverantörsval, som avser att ge leverantören en särställning i produktionshänseende, bör skiljas från den författningsreglerade inköpssamordning som sedan länge förekommit på det statliga området.

Enligt monopolutredningen bör marknadshushållningen vara basen för piyndigheternas relationer med varandra och med statliga företag vid upphandling. Föredraganden ansluter sig till denna uppfattning. Mot bakgrund av de principer som fastlagts för den statliga företagsverksamheten finns det enligt föredraganden inte skäl att i fråga om statlig upphandling särbehandla statliga företag. Föredraganden framhåller allmänt att en sund konkurrens på lika villkor är en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv

FiU 1979/80:6

och för en fortsatt välfärdsutveckling. Mot denna bakgrund anges målsättningen vara att avveckla särställningarna om inte särskilda skäl talar mot detta. Föredraganden framhåller dock att i den mån särställningarna innehåller ett inslag av inköpssamordning är det av betydelse att detta inte går förlorat när särställningarna upphävs.

I motionen 1978/79:2455 (vpk) anförs att ingen egentligen kan bevisa några praktiska vinster med regeringsförslagen. De är enligt motionärerna enbart uttryck för dogmatisk liberalism och bör avslås.

Även i motionen 1979/80:20 (s) anförs att propositionen bygger på en dogmatisk liberal grundsyn, enligt vilken de fria marknadskrafterna alltid antas skapa det bästa resultatet. Monopolutredningen har enligt motionärerna inte kunnat påvisa att särställningarna medfört några nämnvärda olägenheter för allmänheten. Särställningarna har enligt motionärerna tillkommit av olika högst konkreta skäl. I vissa fall är det fråga om myndighetsutövning och en strävan att genom samordning uppnå bättre villkor och effektivitetsvinster för statsförvaltningen. I andra fall har orsaken varit att statsmakterna inte kunnat acceptera de följder som de fria marknadskrafternas spel resulterar i. Exempelvis har det gällt att förhindra uppkomsten av eller bryta ett privat monopol.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till det principiella synsätt som redovisas i propositionen. Av de skäl som där anges bör målsättningen vara att avveckla särställningarna om inte särskilda skäl talar mot detta. Det bör framhållas att motionen 20 enligt utskottets mening egentligen inte innehåller någon argumentation gentemot regeringens bakomliggande principiella resonemang. Likväl synes motionärerna inta ståndpunkten att särställningarna i samtliga fall skall behållas om inte särskilda skäl talar däremot. Utskottet kan inte dela ett sådant synsätt. Därjämte föreligger uppenbarligen skillnader i bedömningen av skälen för att behålla resp. avveckla de konkreta fall av särställning som behandlas i propositionen. Utskottet behandlar dessa fall i det följande.

Allmänt vill utskottet framhålla att regeringens förslag uttrycker en strävan att tillgodose behovet av inköpssamordning på det statliga området inom ramen för regeringens övergripande principiella inställning till upphandlingsfrågorna. Propositionen visar också att regeringen vid sin bedömning tagit hänsyn till risken för att privat monopol på någon marknad kan uppkomma. Den kritik som i motionen 20 riktas mot propositionen på dessa punkter är således enligt utskottets mening obefogad.

Utskottet övergår så till de konkreta fall av gällande särställningar som behandlas i propositionen.

AB Allmänna Förlaget och Svenska Utbildningsförlaget Liber AB

Enligt kungörelsen (1974:825) om framställning och utgivning av publikation, blankett eller annat tryckalster för statens räkning skall statliga

FiU 1979/80:6

myndigheter utom departement och affärsverk antingen samråda med AB Allmänna Förlaget innan anbudet infordras eller anlita detta förlag vid framställning och utgivning av publikation, blankett eller annat tryckalster som beräknas kosta mer än 1 000 kr., om regeringen ej föreskriver annat.

Genom regeringsbeslut den 28 juni 1974 har SÖ, UHÄ m. fl. utbildningsmyndigheter undantagits från skyldigheten att samråda med eller anlita AB Allmänna Förlaget. De skall i stället antingen samråda med Svenska Utbildningsförlaget Liber AB innan anbud infordras eller anlita detta förlag.

Föredraganden understryker det väsentliga i att vid en diskussion av det berättigade i Allmänna Förlagets särställning hålla isär de olika slags tjänster som Liber Förlag erbjuder. Upphandlingsverksamheten, som avser inköp av trycksaker, administration av trycksaksframställning och rådgivning i produktions- och formgivningsfrågor, drivs nu under beteckningen Allmänna Förlaget. Verksamheten bedrivs med upphandlingskungörelsens bestämmelser som grund även om någon formell skyldighet att följa denna kungörelse inte föreligger. Myndigheterna avlastas, framhåller föredraganden, genom denna funktion ett upphandlingsarbete och debiteras för det utförda arbetet enligt självkostnadsprincipen. Särställningen för Allmänna Förlaget innefattar emellertid även en del av den förlagsverksamhet som bedrivs av Förlagsavdelningen inom Liber Förlag.

I vad avser dessa senare förlagstjänster delar föredraganden helt monopolutredningens bedömning att särställningen bör upphävas. Föredraganden avser att uppdra åt någon central upphandlande myndighet att tillhandahålla upphandlingsteknisk rådgivning i samband med upphandling av förlagstjänster. Härigenom kan myndigheter utan erfarenhet av sådan upphandling få stöd i sitt upphandlingsarbete.

I fråga om den upphandlingsverksamhet som nu bedrivs under beteckningen Allmänna Förlaget inom Liber Förlag är förhållandet enligt föredraganden mera komplicerat. Något formellt hinder för regeringen att överlämna en inköpssamordning till ett statligt eller privat företag föreligger inte. Regeringen bör emellertid enligt föredraganden visa stor återhållsamhet i fråga om att utnyttja denna möjlighet, bl. a. med hänvisning till att de regler som är avsedda att garantera rättssäkerhet, offentlighet och objektivitet i den statliga upphandlingen sätts ur kraft i sådana fall.

I stället förordar föredraganden ett system där en central upphandlande myndighet ges i uppdrag att teckna för hela statsförvaltningen gällande frivilliga avropsavtal i fråga om de tjänster som Allmänna Förlaget i dag erbjuder, dvs. tillhandahållande av tryckteknisk expertis, trycksaksupphandling, redaktionella tjänster m. m. Befintlig konkurrens i fråga om olika tjänster bör utnyttjas när dessa avtal skall tecknas. I vissa fall kan avtal behöva tecknas med mer än en leverantör. På så sätt undviks leveranssvårigheter samtidigt som myndigheternas valmöjligheter ökar.

I motionen 20 anförs att genom Allmänna Förlagets tillkomst ett starkt

FiU 1979/80:6

behov av samordning och effektivisering av den statliga upphandlingen av trycksaker kunnat tillgodoses bättre än tidigare. Den nu gällande ordningen gör det enligt motionärerna möjligt för statens upphandlare att få en god marknadsöverblick, varigenom fler tryckerier än tidigare har fått möjlighet att konkurrera om det statliga trycket. Den nuvarande konstruktionen bidrar enligt motionärerna därigenom till att hålla nere kostnaderna samtidigt som den spelar en viktig regionalpolitisk roll.

Enligt utskottets mening .bör samordningsbehovet i fråga om statlig upphandling av trycksaker väl kunna tillgodoses genom det av regeringen föreslagna systemet. Ett sådant system innebär, liksom det nuvarande, att myndigheterna inte behöver ha tillgång till tryckteknisk expertis för att göra affärsmässiga upphandlingar. Samtidigt bör kostnaderna kunna pressas, eftersom man utnyttjar den konkurrens som finns i fråga om dessa tjänster. Som framhålls i propositionen innebär förekomsten av centrala avropsavtal att antalet företag som kommer att svara för myndigheternas upphandlingsarbete i fråga om trycksaksproduktion begränsas. Denna begränsning till ett fätal företag bör garantera att myndigheterna även i fortsättningen får tillgång till centrala upphandlare med god marknadsöverblick. Det finns därför enligt utskottets mening ingen anledning att förmoda att det av regeringen föreslagna systemet skulle leda till en koncentration av upphandlingen till färre grafiska företag än för närvarande.

I propositionen förordas att särställningen för Svenska Utbildningsförlaget Liber AB upphävs samtidigt som Allmänna Förlagets särställning upphävs.

I denna fråga har i motionen 20 anförts att läromedelsmarknaden präglas av en kraftig dominans för ett privat företag. Det är enligt motionärerna anmärkningsvärt att regeringen i en situation med ett hotande privat monopol på detta för utbildningsväsendet och opinionsbildningen viktiga område föreslår åtgärder som riktar sig mot ett av de få återstående konkurrentföretagen.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla monopolutredningens bedömning att Utbildningsförlaget kan erbjuda konkurrenskraftig service till marknadsmässiga priser. Remissinstanserna har inte redovisat någon avvikande uppfattning i detta hänseende. Mot bakgrund härav bedömer utskottet de i motionen 20 framförda farhågorna som överdrivna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag även på denna punkt.

Swedair AB

Enligt kungörelsen (1973:598) om skyldighet för statliga myndigheter att anlita Crownair Swedish Ltd AB skall statlig myndighet eller annat statligt organ vid beställning av flygtransport anlita Crownair Swedish Ltd AB, om regeringen inte föreskriver annat. I kungörelsen anges vissa fall då denna

FiU 1979/80:6

skyldighet inte gäller. Efter viss företagsombildning och namnbyte avser kungörelsen numera Swedair AB.

Förvärvet av aktier i Crownair Swedish Ltd AB gjordes ursprungligen bl. a. mot bakgrund av önskan att på ett smidigt sätt tillgodose försvarets behov av flygtransporter i händelse av beredskapstillstånd eller krig. I samband härmed gjordes den bedömningen att övergången till beredskaps- eller krigsorganisation skulle underlättas om bolagets tjänster utnyttjades för att tillgodose försvarsmaktens behov av flygtjänster i fred. Det ansågs vidare naturligt att även statliga myndigheter utanför krigsmakten anlitade bolaget för flygtjänster.

I propositionen redovisas att förhållandena numera förändrats såtillvida att försvarets behov av flygtransportresurser i händelse av beredskapstillstånd eller krig kan tillgodoses, även om Swedairs särställning upphävs. Regeringen föreslår därför ett upphävande. Då företaget så sent som 1976/77 gjort en större nyanskaffning för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt särställningsförfattningen förordas emellertid en femårig övergångstid för sådana myndigheter som f. n. är bundna av avtal med Swedair. En av de myndigheter som nu är stora avnämare av flygtjänster ges vid övergångsperiodens utgång i uppdrag att teckna avropsavtal om taxiflygtjänster.

I motionen 20 anförs bl. a. att det inte är rimligt att företaget åsamkas ekonomiska förluster på grund av växlande uppfattningar hos statsmakterna. Enligt motionärerna skulle en nedskärning av underhållsorganisationen vid Swedair försämra möjligheterna för flera av branschens bruksflygbolag och för allmänflyget i övrigt att erhålla erforderligt underhåll.

Utskottet gör den bedömningen att den av regeringen föreslagna övergångsperioden bör ge Swedair tillräckligt rådrum för att anpassa sig till nya förhållanden. Frågan om följdeffekter på underhållsorganisationen har behandlats i propositionen. Utskottet vill i likhet med föredraganden framhålla att upphävandet av särställningen ju inte innebär att de statliga myndigheternas efterfrågan på flygtjänster minskar och att de företag som kan komma i fråga när avropsavtal tecknas torde ha samma behov av underhåll som Swedairs egna flygplan. Eftersom Swedair enligt egen utsago är det enda företag som kan tillhandahålla detta mera kvalificerade underhåll behöver något efterfrågebortfall inte befaras.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i vad avser Swedair AB.

SJ:s resebyråer

Enligt kungörelsen (1952:523) om anlitande av statens järnvägars resebyråer vid vissa resor skall den som behöver anlita resebyrå i samband med resa i statens ärende eller i verksamhet, för vilken kostnaderna helt eller till övervägande del bestrids av statsmedel, vända sig till statens järnvägar tillhörig resebyrå, om detta kan ske utan särskild olägenhet.

FiU 1979/80:6

7 I propositionen föreslås att särställningen skall upphävas. Föredraganden hänvisar bl. a. till att verksamheten är lönsam och hävdar sin ställning på konkurrensmarknaden samt att den statliga sektorn endast svarar för en mindre del av den totala verksamheten. 1 motionen 20 anförs att upphävandet av särställningen är omotiverat då verksamheten enligt allmän uppfattning fungerar mycket bra.

Föredraganden betonar att avsaknaden av negativa effekter inte utgör skäl nog att behålla en särställning. För att ett bibehållande skall vara motiverat fordras enligt föredraganden antingen positiva effekter som kan förväntas uppväga de nackdelar som en särställning i allmänhet medför för konkurrens och samhällseffektivitet eller att ett avskaffande medför så negativa konsekvenser att dessa är oacceptabla i förhållande till de fördelar som ett upphävande av särställningen innebär.

Utskottet ansluter sig till det av föredraganden redovisade synsättet. Ffärmed saknas också enligt utskottets bedömning anledning att bibehålla särställningen i detta fall.

Statskonsult AB

Enligt förordningen (1975:567) om rationaliseringsverksamhet inom den civila statsförvaltningen åligger det myndighet att vid utveckling av ADBsystem och annan rationaliseringsverksamhet så tidigt som möjligt samråda med statskontoret i frågor som är av större omfattning eller principiell betydelse (3 §). Inom ramen för tillgängliga resurser biträder statskontoret de civila statsmyndigheterna vid större rationaliseringsutredningar(4 §). Är det på dataområdet fråga om anpassning av standardsystem som DAFA tillhandahåller eller ändring av ADB-system i drift vid DAFA bör upporaget lämnas till DAFA (5 §). Annat rationaliseringsuppdrag än enligt 4 och 5 §§ bör lämnas till Statskonsult AB eller annat lämpligt organ. Statskonsult AB skall därvid ges tillfälle att inkomma med anbud (6 §).

Föredraganden framhåller att särställningen för Statskonsult AB när det gäller anbudsförfarandet inte innebär att Statskonsult ges företräde i förhållande till andra anbudsgivare utan endast att Statskonsult ges tillfälle att avge anbud. Betydelsen härav ökas emellertid av att konsultupphandlingar oftast är föremål för s. k. förhandlingsupphandling och att anbudsgivarkretsen ofta är relativt begränsad med hänsyn till det förhandlingsarbete som annars skulle bli följden. Särställningen ger således Statskonsult en konkurrensfördel.

Med hänvisning till att Statskonsult redovisat tillfredsställande överskott sedan det bildades och till att företaget självt önskar hävda sin ställning i obunden konkurrens med andra konsultföretag både på den statliga och den privata sektorn föreslås att särställningen upphävs. Utskottet tillstyrker detta.

FiU 1979/80:6

8 Allmänna Bevakningsaktiebolaget (ABAB) och televerkets larmdivision

Enligt förordningen (1975:874) om anordnande av bevakning skall vissa uppräknade myndigheter, sedan gällande avtal med privat vaktbolag utlöpt, anlita ABAB för bevakning samt televerket för installation och underhåll av bevakningsanordning i fråga om lokal, förvaringsutrymme eller annan anläggning som är betydelsefull från totalförsvarssynpunkt och belägen i någon av de kommuner som anges i en bilaga till förordningen.

Rikspolisstyrelsen har därutöver genom regeringsbeslut den 11 april 1969 bemyndigats att teckna avtal med ABAB om bevakning av ambassader och liknande objekt i Stockholm. Genom regeringsbeslut den 24 september 1971 och den 7 juni 1972 har rikspolisstyrelsen vidare bemyndigats att teckna avtal med ABAB om bevakning av vissa konsulat och polishus.

Monopolutredningen har föreslagit att särställningarna skall upphävas. Med hänsyn till risken för att Securitasgruppen härigenom praktiskt taget skulle få monopol på bevakningsmarknaden har utredningen föreslagit en särskild övergångslösning med en avveckling av ABAB:s särställning under en tid av fem år jämte visst kapitaltillskott.

Med hänvisning till att bl. a. ÖB och rikspolisstyrelsen anfört vissa säkerhetsskäl mot en avveckling av särställningarna och till riskerna för att en monopolsituation uppkommer på bevakningsmarknaden föreslås i propositionen ingen avveckling av de nu aktuella särställningarna. Däremot aviseras en översyn av bestämmelserna att ske inom regeringskansliet för att bl. a. undersöka möjligheterna att begränsa särställningen för ABAB och televerkets larmdivision till att endast omfatta bevakningsobjekt med hög prioritet ur skyddssynvinkel.

I motionen 20 anförs att det inte finns något behov av en sådan översyn.

Utskottet delar uppfattningen att de ifrågavarande särställningarna inte bör upphävas. Utskottet vill framhålla att det knappast ankommer på riksdagen att motsätta sig att regeringen gör en översyn av bestämmelserna i en av regeringen utfärdad förordning och i vissa regeringsbeslut.

Övriga frågor

Monopolutredningen har lagt fram vissa förslag rörande kartverksamheten där Liber Kartor har vissa särställningar. Med hänvisning till arbetet i kartutredning 78 avstår föredraganden från att ta ställning till dessa monopolutredningens förslag. Utskottet har därför ingen anledning att kommentera denna punkt.

I propositionen berörs även frågan om myndigheternas val mellan olika entreprenadformer. Frågan tas upp mot bakgrund av att Mekaniska verkstädernas riksförbund i skrivelse till regeringen kritiserat det förhållandet att upphandlingen av större entreprenader för olika statliga verk vanligen sker i

FiU 1979/80:6

form av s. k. generalentreprenader. Föredraganden avvisar förbundets förslag att ändra nuvarande upphandlingsmönster så att i stället de olika huvudkomponenterna vid upphandlingen av anläggningar, byggnader, utrustningar etc. upphandlas var för sig.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att det inte finns anledning att på detta sätt styra myndigheternas val av entreprenadform.

Mo tionsyrkan de na

Utskottet har i det föregående instämt i de principiella ståndpunkter som redovisas i propositionen 1978/79:134 och tillstyrkt regeringens förslag i de konkreta fall som behandlats i propositionen. I konsekvens härmed avstyrker utskottet motionerna 1978/79:2455 (vpk) och 1979/80:20 (s) vari yrkas avslag på propositionen.

1 motionen 1978/79:2454 (m) tillstyrks de i propositionen framförda förslagen. Härutöver tar motionärerna upp vissa frågor som inte behandlas i propositionen.

1 yrkandet 1 i motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att fullfölja arbetet med att i största möjliga utsträckning begränsa statliga monopol och särställningar.

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till motionärernas uppfattning att det är väsentligt att arbetet med att se över och begränsa statliga monopol och särställningar icke anses avslutat i och med att riksdagen tar ställning till regeringens förslag i propositionen 134. Det bör erinras om att regeringen inte tagit ställning till alla förslag från monopolutredningen. Utredningen har under våren 1979 avgivit betänkandet (Ds B 1979:1) Datakonkurrens, som behandlar DAFA:s särställning.

Utskottet vill samtidigt framhålla att huvuddelen av de aktuella särställningarna har blivit föremål för översyn genom monopolutredningens arbete. Det bör också hållas i minnet att skapandet av monopol ibland utgör en del av den statliga politiken på något område. Det kan därför inte generellt hävdas att monopol och särställningar skall upphävas eller uppluckras. Som framhållits i propositionen bör vidare inslagen av inköpssamordning på det statliga området behållas.

Enligt utskottets mening är den viljeinriktning som uttrycks i propositionen och som utskottet anslutit sig till fullt tillräcklig för fortsatt verksamhet på det här aktuella området. Något särskilt uttalande från riksdagens sida erfordras inte, varför utskottet avstyrker yrkandet 1 i motionen 2454.

I yrkandet 2 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till omprövning av beslutet att inordna de fristående arbetspsy kologiska konsultinsatserna i de nya arbetsmarknadsinstituten.

Det beslut motionärerna tar upp fattades av riksdagen så sent som i mars

FiU 1979/80:6

1979 (prop. 1978/79:73, AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186). Enligt utskottets mening saknas anledning att nu ompröva beslutet. Utskottet vill framhålla att beslutet innebär att viss verksamhet görs myndighetsintern snarare än att arbetsmarknadsverket ges monopol på ett visst slag av konsultinsatser. Yrkandet 2 i motionen 2454 avstyrks.

I yrkandet 3 hemställer motionärerna att riksdagen uttalar att beslut om placering av mikrofilmning av svensk dagspress bör föregås av sedvanligt prövningsförfarande och ej vara bundet till arbetsvårdsmyndigheten i Kalmar.

Riksdagen har för ett år sedan fattat beslut i den här aktualiserade frågan (prop. 1977/78:114, UbU 1978/79:12, rskr 1978/79:39). Riksdagen har så sent som under våren avslagit ett motionsyrkande av samma innebörd som det här behandlade (UbU 1978/79:37). Utskottet finner ingen anledning att nu ompröva riksdagens tidigare fattade beslut utan avstyrker yrkandet 3 i motionen 2454.

I yrkandet 5 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande turisttrafiktillstånd och bohagstransporter.

I motionen anförs att reglerna för yrkesmässig automobiltrafik av många enskilda företagare i branschen upplevs som att staten har medverkat till en särställning för SJ och GDG. De nya bestämmelserna, som införts efter riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition 1976/77:70, innebär att särskilda turisttrafiktillstånd erfordras för turistresor. Motionärerna motsätter sig ett förfarande som innebär att innehavare av beställningstrafiktillstånd dessutom skall tvingas vara skyldiga att anskaffa särskilda turisttrafiktillstånd.

Riksdagen har vid de två senaste riksmötena behandlat motionsyrkanden av samma innebörd som det här aktuella. Trafikutskottet har därvid (TU 1977/78:27 och 1978/79:18) anfört att de nya definitionerna av busstrafikbegreppen i förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. utgör ett värdefullt led i strävandena att åstadkomma klarare avgränsningar i fråga om de olika typer av yrkesmässig busstrafik som förekommer. Trafikutskottet har understrukit att det är väsentligt att tillståndsgivningen får ett sådant innehåll att den inte skapar en onödig byråkrati och försvårar för trafikutövare eller olika kategorier av resande att genomföra resor av olika slag. Enligt trafikutskottet bör regeringen följa utvecklingen på området och, om omständigheterna föranleder det, till riksdagen avge de förslag till ändringar som behövs.

Finansutskottet finner ingen anledning att inta någon annan ställning än trafikutskottet tidigare gjort.

I fråga om bohagstransporter anför motionärerna att ett halvstatligt företag i realiteten - om än inte formellt - fått monopol på de statliga bohagstransporterna (flyttningar som staten betalar) Motionärerna uppger att byggnadsstyrelsen sedan flera år tillbaka har ett avropsavtal med Förenade Möbel -

FiU 1979/80:6

transportörer (FMT) om dessa flyttningar och att avtalet senast förlängdes den 23 oktober 1978. Enligt motionärerna hade en privat åkerigrupp därvid förgäves försökt få lämna anbud på dessa transporter. Byggnadsstyrelsens krav i sammanhanget, bl. a. i fråga om speciella garantibelopp, är enligt motionärerna utformade på ett sätt som snart sagt innebär att endast FMT kan uppfylla dem. Motionärerna uppger också att riksrevisionsverket kritiserat byggnadsstyrelsens upphandling. Enligt motionärerna bör regeringen snarast förelägga riksdagen förslag till begränsningar av det offentliga monopol som synes råda beträffande nämnda bohagstransporter.

Utskottet vill i sammanhanget lämna vissa sakupplysningar. Det avtal motionärerna behandlar löpte ut under innevarande höst. Byggnadsstyrelsen har då i sedvanlig ordning begärt in anbud från flera företag. Ett nytt avtal har numera slutits, varvid uppdraget gått till Kungsholms Express AB och inte till FMT. Någon monopolställning för FMT föreligger således inte.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet 5 i motionen 2454.

Iyrkandet 6 hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av upphandlingskungörelsen i enlighet med vad i motionen anförs.

1 motionen anförs att upphandlingskungörelsens bestämmelser bör skärpas för att ytterligare stimulera den fria konkurrensen och för att säkerställa att offentliga organ verkligen bemödar sig om en upphandling till lägsta pris. Näringsfrihetsombudsmannen bör enligt motionärerna ges större möjligheter att övervaka upphandlingskungörelsens tillämpning.

Utskottet vill för sin del erinra om att riksrevisionsverket f. n. är tillsynsmyndighet på upphandlingsområdet. Motionärerna har inte anfört några skäl för en ändrad ordning härvidlag. Det bör enligt utskottets mening i första hand ankomma på riksrevisionsverket att ta initiativ till en översyn av upphandlingskungörelsen om verket vid sin granskning finner en sådan översyn erforderlig. Yrkandet 6 i motionen 2454 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2455 och 1979/80:20 godkänner de riktlinjer som har angetts i propositionen 1978/79:134 förbehandlingen av gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2454 yrkandena 1-3, 5 och 6.

Stockholm den 22 november 1979

På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND

FiU 1979/80:6

12 Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m). Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Bo Siegbahn (m), Rolf Rämgård (c), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s), Christina Rogestam (c), Roland Sundgren (s), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Karin Flodström (s) och Hadar Cars (fp).

Reservation

av Kjell-Olof Feldt, Paul Jansson, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin, Roland Sundgren, Torsten Karlsson och Karin Flodström (alla s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”1 propositionen” och på s. 9 slutar med ”motionen 2454” bort ha följande lydelse:

I propositionen redovisas - på grundval av monopolutredningens betänkande (SOU 1978:48) Konkurrens på lika villkor - hur regeringen avser att behandla gällande särställningar för vissa företag och myndigheter. Föredraganden förordar att gällande särställningar för AB Allmänna Förlaget, Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, Swedair AB, SJ:s resebyråer och Statskonsult AB vid leveranser till staten skall upphävas. För Swedair föreslås en femårig övergångstid för de myndigheter som nu anlitar företaget. I övrigt bedöms inga övergångsåtgärder vara erforderliga.

I fråga om särställningen för Allmänna Bevakningsaktiebolaget och televerkets larmdivision avser regeringen att göra en översyn inom regeringskansliet. Härvid kommer att prövas om särställningen kan begränsas till att endast omfatta från säkerhetssynpunkt prioriterade bevakningsobjekt.

I motionen 1979/80:20 (s) riktas stark kritik mot regeringens förslag. Propositionen bygger enligt motionärernas uppfattning på en dogmatisk liberal grundsyn, enligt vilken de fria marknadskrafterna alltid antas skapa det bästa resultatet. Utifrån denna grundsyn skildras de särställningar som vissa myndigheter och företag erhållit som någonting i sig negativt och som stridande mot marknadshushållningens principer. Monopolutredningen har enligt motionärernas mening inte kunnat påvisa att särställningarna medfört några nämnvärda olägenheter för allmänheten. Trots detta förs såväl i utredningsbetänkandet som i propositionen ett teoretiskt resonemang som utmynnar i förmodanden att särställningarna leder till lägre effektivitet.

Motionärerna kan inte acceptera detta ensidiga synsätt. Särställningarna har nämligen tillkommit av olika, högst konkreta skäl. I vissa fall är det fråga om myndighetsutövning och en strävan att genom samordning uppnå bättre villkor och effektivitetsvinster för statsförvaltningen. I andra fall har orsaken varit att statsmakterna inte kunnat acceptera de följder som de fria marknadskrafternas spel resulterar i. Detta har exempelvis varit aktuellt när det gällt att förhindra uppkomsten av eller bryta ett privat monopol.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan vara rimligt att genomdriva de förändringar för myndigheter och företag som föreslås i

FiU 1979/80:6

propositionen enbart utifrån allmänna och abstrakta principer. Det borde vara självklart att sådana åtgärder endast vidtas om det konkret går att påvisa att väsentliga fördelar står att vinna. Detta är emellertid inte fallet, utan de föreslagna förändringarna skulle i själva verket få en rad negativa konsekvenser. Regeringen har i propositionen alltför lättvindigt förbigått de problem som i vissa fall skulle uppkomma för sysselsättningen och det ekonomiska resultatet i de direkt berörda myndigheterna och företagen. Likaså har regeringen negligerat de risker för försämrad service och kvalitet, fördyringar och ökad arbetsbelastning som statsförvaltningen i sin helhet skulle drabbas av om de föreslagna åtgärderna vidtogs.

I likhet med vad som anförs i motionen 20 vill utskottet särskilt peka på de olyckliga konsekvenser som skulle uppstå om Allmänna Förlagets särställning upphävdes. Myndigheternas utgivning av publikationer och framställning av trycksaker har reglerats centralt i olika former under åtminstone de senaste 60 åren. Genom att Allmänna Förlaget inrättats har ett starkt behov av samordning och effektivisering av den statliga upphandlingen av trycksaker kunnat tillgodoses bättre än tidigare. Den nu gällande ordningen gör det möjligt för statens upphandlare att få en god marknadsöverblick, och fler tryckerier än tidigare har fått möjlighet att konkurrera om det statliga trycket.

Allmänna Förlaget upphandlar grafiska produkter och tjänster från ca 200 företag över hela landet. Ett medelstort landsortstryckeri skulle behöva öka priserna på sina produkter med försäljningskostnader på 8-10 % om inte Allmänna Förlagets centrala inköpsfunktion fanns. Den nuvarande konstruktionen bidrar således till att hålla nere kostnaderna samtidigt som den spelar en viktig regionalpolitisk roll, som skulle hotas om Allmänna Förlagets framtida möjligheter begränsades.

Även regeringens förslag om att upphäva särställningen för Svenska Utbildningsförlaget Liber AB är oacceptabelt. Som påvisas i motionen 20 framgår det klart av utredningen Läromedelsmarknaden. Produktions- och konkurrensförhållanden (Ds U 1978:12) att läromedelsmarknaden präglas av en kraftig dominans för ett privat företag, nämligen Esseltekoncernen. 1976 svarade denna ensam för nära hälften av den totala läromedelsförsäljningen i landet. Det är anmärkningsvärt att regeringen i en situation med ett hotande privat monopol på detta för utbildningsväsendet och opinionsbildningen viktiga område föreslår åtgärder som riktar sig mot ett av de få återstående konkurrentföretagen.

Även i fråga om de övriga berörda myndigheterna och företagen skulle de föreslagna förändringarna innebära nackdelar. Vad gäller Swedair AB har företaget en viktig funktion för att lösa militära flygtransportproblem i beredskapstillstånd eller krig. Företaget har byggt upp betydande personella och materiella resurser för att uppfylla de krav på transportkapacitet som följer av särställningen. Det är inte rimligt att företaget åsamkas ekonomiska förluster på grund av växlande uppfattningar hos statsmakterna. Den av

FiU 1979/80:6

regeringen föreslagna förändringen skulle dessutom negativt påverka även andra av bolaget bedrivna verksamheter genom att de gemensamma omkostnaderna skulle slås ut på en mindre verksamhetsvolym. Dessutom skulle en nedskärning av underhållsorganisationen försämra möjligheterna för flera av branschens bruksflygbolag och för allmänflyget i övrigt att erhålla erforderligt underhåll.

Den föreslagna förändringen för SJ:s resebyråer är enligt utskottets mening helt omotiverad. Det finns ingen anledning att ändra förutsättningarna för en verksamhet som enligt en allmän uppfattning fungerar mycket bra. Härtill kommer att SJ:s resebyråer redan i dag i vissa hänseenden får vidkännas en del begränsningar i sin verksamhet som inte drabbar konkurrerande resebyråer.

I fråga om särställningen för Allmänna Bevakningsaktiebolaget (ABAB) och televerkets larmdivision vid anordnande av bevakning föreslår regeringen f. n. inga förändringar. Däremot förutskickas en översyn inom regeringskansliet i syfte att pröva om särställningen kan begränsas till att endast omfatta från säkerhetssynpunkt prioriterade bevakningsobjekt.

Utskottet delar uppfattningen i motionen 20 att det inte finns något behov av en sådan översyn. Ett av de utmärkande dragen för bevakningsmarknaden är risken för att den privata Securitasgruppen skall få ett totalt monopol. Denna risk måste bedömas som särskilt allvarlig med tanke på de känsliga uppgifter som handhas av bevakningsföretagen. Det faktum att ABAB:s personal har förmånligare anställningsvillkor än vad fallet är i de privata bevakningsföretagen och att ABAB dessutom uppvisar en högre standard än konkurrenterna i fråga om personalkontroll, utbildning och personalkvalitet kan inte få utgöra motiv för att privata bevakningsföretag skall tillåtas konkurrera ut ABAB genom lägre priser.

Med det anförda avstyrker utskottet de i propositionen 134 föreslagna riktlinjerna för behandlingen av gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten. I konsekvens härmed tillstyrks motionerna 1978/79:2455 och 1979/80:20 vari yrkas avslag på propositionen.

I motionen 1978/79:2454 (m) tillstyrks de i propositionen framförda förslagen. Härutöver tar motionärerna upp vissa frågor som inte behandlas i propositionen.

I yrkandet 1 i motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att fullfölja arbetet med att i största möjliga utsträckning begränsa statliga monopol och särställningar.

Utskottet har i det föregående tagit avstånd från propositionens principiella synsätt och avstyrkt de föreslagna riktlinjerna. Något fullföljande av ett arbete med denna inriktning kan utskottet därför uppenbarligen inte ställa sig bakom. Yrkandet 1 i motionen 2454 avstyrks.

FiU 1979/80:6

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2455 och 1979/80:20 avslår propositionen 1978/79:134,

GOTA B 62978 Stockholm 1979