Med anledning av motion om lokalisering till Linköping av en försvarets sjukvårdsskola
FöU 1979/80:3
Försvarsutskottets betänkande 1979/80:3
med anledning av motion om lokalisering till Linköping av en försvarets sjukvårdsskola
I motionen 1978/79:1220 av Åke Polstam m. fl. (c, s, m, fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om lokalisering av försvarets sjukvårdsskola till Linköping.
Bakgrund
Medicinalpersonalen inom försvarsmakten utgörs av apotekare, läkare, läkarassistenter (tandläkare) och veterinärer. Den värnpliktiga medicinalpersonalen utbildas f. n. delvis centralt vid den provisoriskt inrättade medicinalfackskolan i Solna (armén och flygvapnet) samt vid marinens sjukvårdsskola i Göteborg.
Frågan om en skola för all medicinalpersonal inom försvarsmakten har övervägts i olika sammanhang. 1966 års värnpliktskommitté föreslog i anslutning till sina överväganden om utbildningen av värnpliktiga i specialtjänst att en för försvarsmakten gemensam medicinalfackskola skulle inrättas och lokaliseras i Stockholmsområdet. Resultatet av värnpliktskommitténs utredningsarbete lades till grund för propositionen 1971:88 (FöU 1971:14, rskr 1971:144). Något förslag om att inrätta en sådan gemensam fackskola fördes dock inte fram i detta sammanhang. Departementschefen uppgav emellertid att han avsåg återkomma till frågan efter ytterligare utredning.
Försvarsutskottet har i betänkandet FöU 1974:30 behandlat frågan om en permanent sjukvårdsskola inom försvaret med anledning av ett motionsförslag att lokalisera en sådan skola till Umeå. Utskottet förutsatte att behovet av en permanent sjukvårdsutbildning inom försvaret samt frågan om lokalisering av sådan utbildning skulle övervägas vid den översyn av utbildningssystemet för medicinalvärnpliktiga som då pågick inom försvarsdepartementet. Utskottet ansåg dock att det var angeläget att regeringen relativt snart tog ställning till bl. a. utbildningen för försvarssjukvården. Riksdagen gav som sin mening Kungl. Maj:t till känna vad utskottet hade anfört.
År 1974 redovisades i en promemoria (Ds Fö 1974:6) resultaten av nämnda översyn. I promemorian lades bl. a. fram ett förslag om att inrätta en för totalförsvaret gemensam krigssjukvårdsskola. Detta förslag togs inte upp i den proposition (1975:74) som utarbetades med departementspromemorian som grund. Föredragande statsrådet ansåg inte att frågan borde prövas i det sammanhanget. Han erinrade emellertid om att medicinalfackskolan i Solna endast är provisoriskt organiserad och uttalade sin avsikt att senare ta ställning till skolorganisationen och skolans framtida lokalisering.
1 Riksdagen 1979/80. 10 sami. Nr 3
FöU 1979/80:3
2 Motionen
Motionärerna anger olika skäl att förlägga en sjukvårdsskola för försvarsmakten till Linköping. Bl. a. framhåller de att det vidden kirurgiska kliniken i Linköping bedrivs flera forskningsprojekt inom traumatologin som direkt kan knytas till behandlingen av de skadetyper som uppstår i krigs- och katastrofsituationer. Vidare åberopas att undervisningen vid medicinalfackskolan i Solna f. n. .^Köts från regionsjukhuset i Linköping trots det geografiska avståndet.
Motionärerna framhåller också den kritiska sysselsättningssituationen i Linköping. Med hänvisning till industrins osäkra framtid i Linköping - främst inom försvars- och dataområdet - anser de att en lokalisering av en försvarets sjukvårdsskola dit skulle innebära en utomordentlig tillgång för sysselsättningen.
Utskottet
Som framgår av redogörelsen i det föregående har man länge övervägt att införa en fast utbildningsorganisation för all medicinal personal inom försvarsmakten. Frågan har åter blivit aktuell i samband med att överbefälhavaren inom ramen för en översyn av försvarsmaktens sjukvård i krig (FÖSK) utreder vissa utbildningsfrågor. Det har också lagts fram förslag om att i samma skola utbilda även all övrig hälso- och sjukvårdspersonal som finns i totalförsvaret. Något beslut har ännu inte fattats i denna organisationsfråga.
Utredningen om sjukvården i krig (USIK) har nyligen fått regeringens uppdrag att se över utbildningen för totalförsvarets hälso- och sjukvård i krig (Dir 1979:100). Utredningen skall samråda med 1978 års försvarskommitté samt hålla sig underrättad om det utredningsarbete som pågår i fråga om försvarsmaktens sjukvårdsutbildning. En utgångspunkt för utbildningen för totalförsvarets hälso- och sjukvård anges vara att den i så stor utsträckning som möjligt förankras och bedrivs som en del av den reguljära utbildningen för fredssjukvården. Med denna utgångspunkt torde genom utredningsarbetet bli klarlagt vilket behov av utbildningsresurser för krigssjukvården som kommer att finnas i framtiden vid sidan av den allmänna sjukvårdsutbildningen. Först när så har skett kan man enligt utskottets mening ta ställning till hur en särskild sjukvårdsskola bör utformas och var den skall förläggas. Riksdagen bör därför inte nu göra något uttalande om lokaliseringen av en eventuell försvarets sjukvårdsskola.
Utskottet vill i detta sammanhang påminna om att det tidigare framhållit (FöU 1974:30) att regeringen bör ta ställning i denna utbildningsfråga relativt snabbt. Pågående utredningsarbete bedrivs nu skyndsamt. Detta innebär att proposition på grundval av dess resultat bör kunna föreläggas riksdagen senast i samband med nästa försvarsbeslut.
FöU 1979/80:3
3 Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79:1220.
Stockholm den 6 november 1979
På försvarsutskottets vägnar BENGT GUSTAVSSON
Närvarande: Bengt Gustavsson (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Eric Holmqvist (s), Hans Lindblad (fp), Gudrun Sundström (s), Gunnar Oskarson (m), Roland Brännström (s), Ulla Ekelund (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m), Anders Gernandt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Eric Hägelmark (fp), Göran Allmér (m) och Anita Johansson (s).