Med anledning av motioner om bevarande av levande kulturminnen
JoU 1979/80:10
Jordbruksutskottets betänkande 1979/80:10
med anledning av motioner om bevarande av levande kulturminnen Motionerna Yrkanden 1
motionen 1978/79:996 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en ansvarig myndighet utses för de levande kulturminnena och att största möjliga stöd lämnas särskilt till de frivilliga krafterna för bevarandet av våra levande kulturminnen - husdjur och kulturväxter.
1 motionen 1978/79:1980 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en ansvarig myndighet utses för de levande kulturminnena och att största möjliga stöd lämnas särskilt till de frivilliga krafterna för bevarandet av våra levande kulturminnen - husdjur och kulturväxter.
Motivering
Enligt motionen 1978/79:996 har vi i Sverige ett i stort sett väl fungerande skydd för vilda djur och växter - också det uppburet av vårt folks nedärvda känsla för medvarelserna på jorden. Däremot befinner sig det levande som varken är kulturminnen eller naturminnen, nämligen de levande kulturminnena, utan skydd i lagen och utan administrationens stöd. Som exempel på djur som redan gått förlorade nämns Ölandshästen, det svenska skogssvinet och Gotlandskon. I motionen framhålls vikten av att någon myndighet eller institution får ansvaret för de levande kulturminnena, exempelvis skogs- och lantbruksakademien, riksantikvarieämbetet eller lantbruksstyrelsen. Museer och djurparker bör också inriktas på arbetet. Stöd bör också lämnas de frivilliga krafter som gör insatser på området.
Motionen 1978/79:1980, som har ett yrkande identiskt med den föregående motionens, tar särskilt sikte på åtgärder för att tillskapa en forsknings- och avelsurvalsverksamhet för att därigenom rädda den svarthåriga renen i Sareks fjällregion i Jokkmokk.
Utskottet
1 förevarande motioner hemställs om största möjliga stöd till bevarandet av våra levande kulturminnen och att en ansvarig myndighet ges ansvaret för ifrågavarande kulturminnen. I motionen 1978/79:996 nämns exempel på
1 Riksdagen 1979/80. 16 sami. Nr 10
JoU 1979/80:10
vissa husdjur och kulturväxter som är i behov av skydd. Motionen 1979/80:1980 tar närmast sikte på åtgärder för att bevara den egenartade svarthåriga renen i Sareks fjällregion.
Utskottet vill erinra om att dåvarande chefen för jordbruksdepartementet den 26 februari 1973 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade en sakkunnig med uppdrag att utreda frågan om bevarande av genetiskt material. Den sakkunnige, som antog namnet genbankutredningen, avgav i april 1975 delbetänkandet (Ds 1975:5) Genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter. Betänkandet har sedermera legat till grund för överläggningar mellan nordiska experter om inrättande av en gemensam nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter. Nordiska ministerrådet har den 31 maj 1978 beslutat att fr. o. m.den 1 januari 1979 inrätta en gemensam nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter.
Genbankens syfte är att bevara och dokumentera den genetiska variationen hos allt för Norden värdefullt material av jordbruks- och trädgårdsväxter. Detta gäller såväl ursprungligt material som förädlingsmaterial. Genbanken är en serviceinstitution för växtförädlare och andra växtforskare i Norden. Ett nära samarbete med dessa intressenter präglar verksamheten. I princip skall inlagrat material och dokumentation rörande detta vara fritt tillgängligt för envar.
I april 1975 biföll dåvarande jordbruksministern framställning från genbankutredningen att fortsätta sitt arbete rörande bevarandet av genetiskt material av kulturväxter med att utreda skogsbrukets behov av genbank.
Vidare har utredningen i oktober 1978 genom tilläggsdirektiv fått utredningsuppdraget utvidgat till att även avse en kartläggning av arbetet med bevarandet av genetiskt material på husdjursområdet. Denna kartläggning beräknas vara avslutad år 1980.
Genbankutredningen avgav i december 1978 betänkandet (Ds 1978:12) Skogliga genresurser - bevarande, utnyttjande och förnyelse. Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds f. n. i jordbruksdepartementet.
Vad gäller renforskning kan nämnas att en kommitté med företrädare för de finska, svenska och norska jordbruksdepartementen i juni 1979 i ett betänkande, Nordisk renforskning, föreslagit att ett permanent nordiskt organ för samordning av ländernas renforskning bör inrättas.
Renforskningsorganet skall enligt förslaget bestå av tre ledamöter från varje land. Det skall främja samordningen av forskningen om renar och rendrift. Främst skall det ske genom fördelning och prioritering av forskningsprojekt. Även finansiellt stöd skall kunna lämnas. Kontakterna mellan forskare i Norden skall främjas genom möten och seminarier. Avsikten är att ett nordiskt informationsblad om renforskning skall ges ut.
Någon gemensam nordisk renforskningsstation föreslås inte. I stället ställs starka krav på att varje land skall ha en sådan. Genom att utforma dem olika kan stationerna tillsammans täcka ett bredare behov. I dagens läge är det endast Norge som har en egen renforskningsstation. Det föreslås att Finland
JoU 1979/80:10
på samma sätt som Sverige och Norge bör inrätta ett råd för den målinriktade renforskningen.
Utskottet finner vidtagna och pågående åtgärder ägnade att tillgodose syftet med de båda nu föreliggande motionerna. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av desamma finner utskottet därför inte erforderlig.
Utskottet hemställer
att riksdagen lämnar motionerna 1978/79:996 och 1978/79:1980 utan ytterligare åtgärd.
Stockholm den 20 november 1979
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i Ljung (m), Börje Stensson (fp), Hans Wachtmeister (m)*, Sven Lindberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s)*, Lennart Brunander(c), Torkel Lindahl (fp), Martin Segerstedt (s), Maja Ohlin (s) och Jan Fransson (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
■
I
.
I
GOT AB Stockholm 1979