Med anledning av motion om bättre utnyttjande av bär och svamp

JoU 1979/80:11

Jordbruksutskottets betänkande 1979/80:11

med anledning av motion om bättre utnyttjande av bär och svamp Motionen

I motionen 1978/79:1441 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas, syftande till att sådana naturtillgångar som bär och svamp bättre tillvaratas.

Motionärerna framhåller att tillgången på bär, speciellt i Norrland, är mycket stor. Man beräknar att vi f. n. tillvaratar endast någon procent av den mängd bär som varje år mognar i våra skogar. Även sedan skogens olika djur tagit sin del av bärskörden återstår enorma mängder som ruttnar bort. Samma är förhållandet med svamp på många platser. Enligt motionen borde ett bättre tillvaratagande av de här nämnda naturtillgångarna ske. Staten bör därför intressera sig för frågan och undersöka vilka åtgärder som skall vidtagas för att en mera rationell och afTärsinriktad bär- och svampplockning skall komma till stånd, bl. a. som ett led i en utökning av arbetstillfällena i glesbygden.

Utskottet

Frågan om ökat utnyttjande av den naturresurs som de vildväxande bären och svamparna utgör behandlades förra året av riksdagen med anledning av ett par i ämnet väckta motioner. Utskottet beredde därvid ett antal myndigheter och organisationer, som från skilda synpunkter hade beröring med och intresse för hithörande frågor, tillfälle att yttra sig över motionerna. Remissinstanserna ställde sig genomgående positiva till motionernas syfte och förordade olika åtgärder för att främja tillvaratagandet av bär och svamp inte minst utifrån allmänna rekreationssynpunkter. Framför allt tryckte man på behovet av ökad information till allmänheten rörande svamp.

Utskottet fann det värdefullt att uppmärksamheten på sätt som skett i de förevarande motionerna riktats på önskvärdheten av att de naturresurser som de vildväxande bären och svamparna i våra skogar representerar bättre togs till vara. 1 likhet med bl. a. naturvårdsverket framhöll utskottet att svamp och i viss mån vilda bär var en naturresurs som utnyttjades alltför litet.

Utskottet hälsade för sin del med tillfredsställelse det intresse och de ansträngningar som man från olika myndigheters och organisationers sida ägnade hithörande frågor. Det syntes dock klart att ytterligare insatser från bl. a. samhällets sida behövdes, särskilt när det gäller att effektivisera rådgivning och annan upplysningsverksamhet till allmänheten i fråga om möjligheterna att tillvarata svamp. Den verksamhet som nu bedrivs torde i stor utsträckning vara koncentrerad till våra större tätortsområden och

1 Riksdagen 1979/80. 16 sami. Nr 11

JolJ 1979/80:11

liknande. För att få verksamheten mera rikstäckande ansåg utskottet ökade insatser på såväl central som regional nivå vara motiverade.

Problemen syntes i vad gäller tillvaratagande av de vildväxande bären inte vara av den arten att de krävde några särskilda åtgärder härvidlag. Det framhölls sålunda vid riksdagsbehandlingen att det redan torde finnas företagare som på ett tillfredsställande sätt sköter uppköp och distribution. Om konsumtionen av inhemska vilda bär och svampar ökar förutsattes att kommersiella intressen skulle se till att plocknings-, hämtnings- och uppköpssystem ytterligare byggs ut. Det syntes därför inte vara nödvändigt att samhället på detta område gick in med stödåtgärder.

När det gällde svamprådgivningen delade utskottet naturvårdsverkets uppfattning att i första hand befintlig kunskap borde utnyttjas och ekonomiskt stödjas. Det framstod också naturligt att, som på vissa håll redan skedde, länsstyrelserna ägnade särskilt intresse åt hithörande frågor. I remissyttranden över berörda motioner hade bl. a. pekats på möjligheten att länsstyrelsernas hemkonsulenter organiserar utbildning m. m. inom området. Även hushållningssällskapen ansågs här kunna ha en uppgift. På det lokala planet borde det, anförde utskottet, på samma sätt vara möjligt att genom kommunernas och organisationernas försorg öka insatserna för att främja information och rådgivning rörande tillvaratagandet av skogens biprodukter.

Utskottet fann det naturligt att behovet av samhällets stöd till den utbildnings- och rådgivningsverksamhet som berör tillvaratagande av skogens vildväxande bär och svampar bl. a. ägnades beaktande också i utredningsverksamheten rörande folkbildningsarbetet.

Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört (JoU 1978/79:3, rskr 1978/79:11). Riksdagsbeslutet har delgivits bl. a. statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk och konsumentverket för beaktande.

Utskottet, som vill hänvisa till nyss återgivna uttalanden från förra årets riksdagsbehandling av frågan om bättre utnyttjande av bär och svamp, finnér den i år väckta motionen i ämnet inte påkalla något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar motionen 1978/79:1441 utan ytterligare åtgärd.

Stockholm den 20 november 1979

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

JoU 1979/80:11

3 Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i Ljung (m), Börje Stensson (fp), Hans Wachtmeister (m)*, Sven Lindberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s)*, Esse Petersson (fp)*, Lennart Brunander (c), Martin Segerstedt (s), Maja Ohlin (s) och Jan Lransson (s).

Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTA B Stockholm 1979