Med anledning av motioner om fiskefrågor m. m.
JoU 1979/80:13
Jordbruksutskottets betänkande 1979/80:13
med anledning av motioner om fiskefrågor m. m.
Motionerna
Yrkanden
1 motionen 1978/79:230 av Bertil Måbrink (vpk) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om att åtgärder vidtas för att genomföra en noggrann undersökning av Gävleborgs läns kustvatten ur föroreningssynpunkt.
I motionen 1978/79:465 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begären utredning av orsakerna till den minskade tillgången på strömming i Bottenhavet.
I motionen 1978/79:981 av Hans Gustafsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen uttalar att regeringen skyndsamt bör lösa frågan om finansieringen av en ny laxodlingsanstalt vid Mörrum enligt domänverkets projekteringsförslag.
1 motionen 1978/79:988 av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om att bestämmelser fastställs så att den som erhållit tillstånd för bedrivande av musselodling åläggs att när odlingen upphör återställa området i ursprungligt skick.
1 motionen 1978/79:1672 av Magnus Persson m. fl. (s) hemställs såvitt nu är i fråga (yrkande 2) - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79:1671 - att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts angående fiske och sjömätning i Vänern.
I motionen 1978/79:1971 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om inrättande av en marinbiologisk forskningsstation på Gotland.
I motionen 1978/79:1993 av Rune Rydén och Knut Wachtmeister (båda m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att inplanteringstillstånd för signalkräftor skall kunna beviljas för alla vatten där ingen fara för redan befintliga kräftbestånd föreligger, oberoende av vattnets geografiska läge.
1 Riksdagen 1979/80. 16 sami. Nr 13
JoU 1979/80:13
2 Motivering
Fiskodlingsåtgärder m. m.
I motionen 1978/79:981 anförs att domänverket under år 1978 har färdigprojekterat en odlingsanstalt motsvarande en anläggningskostnad av ca 5,1 milj. kr. Fiskeristyrelsen har förklarat sig beredd att tillstyrka medel forén produktion av ca 100 000 laxsmolt per år förutsatt att priset blir marknadsmässigt konkurrenskraftigt. Motiveringen är främst att EG-länderna utfäst sig att svara för produktionskostnaderna för 100 000-120 000 laxsmolt per år. För att domänverket skall kunna uppföra fiskodlingsanstalter vid Mörrum krävs enligt motionen att regeringen genom AMS eller genom särskilda medel tillskjuter ett belopp motsvarande minst 60-70 % av anläggningskostnaden.
I motionen 1978/79:1671, som ligger till grund för yrkandet 2 i motionen 1978/79:1672, framhålls att landets största insjöfiske bedrivs i Vänern. Totalt fångas årligen minst en miljon kg fisk. Lax och öring är enligt motionen en naturlig länk i Vänerns komplicerade näringskedja. Motionärerna hänvisar till att statens sötvattenslaboratorium under de senaste åren har gjort omfattande fiskeribiologiska undersökningar i Vänern. Resultatet har blivit att man nu i princip känner till hur sjöns fiskliv fungerar. I ett åtgärdsprogram för Vänern har sötvattenslaboratoriet föreslagit en rad åtgärder- bl. a. att sjön tillförs så mycket smolt att en årlig fångst av 100 ton lax och öring uppnås. Detta är lika stor mängd som fångades under slutet av 1800-talet. Enligt motionärernas mening måste större resurser snabbt skapas för att öka inplanteringen av laxsmolt och öring i Vänern.
I motionen 1978/79:1993 erinras om att det nu är tio år sedan projektet med att införa den pestresistenta signalkräftan startade. Enligt motionen har sedan 1969 över 200 svenska vatten besatts med signalkräftor; totalt har ca 900 000 kräftor inplanterats. Över 90 % av dessa kräftor är producerade i Sverige. Projektet kan enligt motionärernas mening redan nu betraktas som framgångsrikt. På många håll görs goda fångster, och fisket efter signalkräftan är sedan 1976 underställt samma regler som gäller för fiske efter flodkräfta. Signalkräftan får fritt säljas för konsumtion, och t. o. m. torgförsäljning förekommer. Ännu kan emellertid signalkräftan inte inplanteras i vissa regioner i landet, nämligen västkusten, området runt Vänern och hela Norrland. De motiveringar som ges för detta är bl. a. att det ursprungliga flodkräftbeståndet finns kvar och att vissa landsdelar bör hållas fria från den främmande arten signalkräfta. Det finns enligt motionärernas uppfattning motiv för inplantering av signalkräfta i exempelvis vissa Norrlandsvatten. Mycket tyder på att signalkräftan har bättre möjligheter att klara klimatet än vad flodkräftan har. Flodkräftan förekommer i Norrland endast i vissa vattenområden.
JoU 1979/80:13
3 ÅterstäHningsåtgärder efter musselodling
1 motionen 1978/79:988 framhålls att intresset för musselodling på västkusten under de senaste åren ökat avsevärt. Genom en metod där man med ankare, bojor och långa linor låter musselynglen fästa sig och växa i frihet kan man på relativt kort tid producera musslor av hög kvalitet. Lokaliseringen av dessa musselodlingar är förenad med vissa problem då man i första hand måste finna platser med absolut rent vatten, som ej är påverkat av utsläpp eller bakterier som kan vara skadliga för produkterna. En fråga som oroar de fiskaresom bedriver sin näring i skärgårdarna är enligt motionen vad som händer när en musselodling läggs ned eller överges. Då finns nämligen risken att ankare och förtöjningsanordningar blir liggande kvar på botten till framtida nackdel för fiske med andra redskap.
Marinbiologisk forskning
Enligt motionen 1978/79:1971 har Östersjöns betydelse som potentiell naturresurs och som rekreationskälla under de senaste åren blivit alltmer uppenbar. Även de förändringar som skett på västkusten med krympande fiskezoner och förlust av traditionella fiskeplatser, överfiskade bestånd med åtföljande kvoteringar kommer givetvis att ha stora effekter även i Östersjön. Trycket på fiskbestånden kommer att öka, och för att undvika utfiskning även här måste kunskapsunderlaget breddas. Genom utvidgningen av våra fiskegränser har kvotering av fångsten i Östersjön blivit ett primärt svenskt intresse. Gjorda åtaganden inom Helsingforskonventionen måste dessutom uppfyllas. För att underbygga allt detta behövs marinbiologisk forskning. Den forskning som i dag bedrivs i Östersjön är förlagd till kustområdena. Marinbiologisk grundforskning även gällande Östersjöns centrala delar framstår enligt motionen alltmera som en nödvändighet. Intensivstudier av utsjön och samspelet kustzon-utsjön bör komma till stånd. Från praktiska och ekonomiska synpunkter skulle därvid en forskningsstation på Gotland fylla en stor uppgift.
Den föreslagna stationen på Gotland skulle enligt motionen kunna fungera som filial till Askölaboratoriet, vilket skulle innebära fördelar även på andra områden som t. ex. oljeutsläpp, täktverksamhet, muddring och deponering, föroreningar och fiskeförbättrande åtgärder.
Strömmingstillgången i Bottenhavet m. m.
Enligt motionen 1978/79:230 har fisket för Gävleborgs län, med dess långa kust, alltid haft betydelse näringspolitiskt och ekonomiskt. De senaste åren har fångsterna blivit sämre. Flera orsaker till de dåliga fångsterna kan finnas. En av dessa kan vara att vattnet längs länskusterna är förorenat bl. a. av det stora antal pappersmassefabriker som finns från Gävle i söder till Strömsbruk
1* Riksdagen 1979/80. 16 sami. Nr 13
JoU 1979/80:13
i norr. Enligt uppgifter fanns tidigare gott om abborre, sik och gädda utanför länskusten, och goda fångster gjordes. Det har enligt motionen visat sig att dessa fångster minskat katastrofalt just vid de kustavsnitt där industrin har sina utsläpp. Det har också visat sig att den fångade strömmningen har varit uppseendeväckande mager. Det finns enligt motionärens mening anledning att ordentligt undersöka misstankarna om föroreningar längs Gävlekusten.
I motionen 1978/79:465 framhålls att fångsten av strömming utgör basnäringen för praktiskt taget samtliga yrkesfiskare utefter Norrlandskusten. Med hänsyn till detta är det förståeligt att den kraftiga nedgång, som enligt motionen under de senaste fem åren skett i strömmingsfisket, djupt oroar yrkesfiskarna utefter Norrlandskusten. Yrkesfiskarna och säkert även strcmmingskonsumenterna kräver nu att orsakerna till minskningen av strömmingstillgången i Bottenhavet utreds. Denna utredning bör göras skyndsamt, anför motionärerna.
Utskottet
1 detta betänkande redovisar utskottet sina ställningstaganden till ett antal vid föregående riksmöte väckta motioner rörande fiske. Motionerna rör fiskodlingsåtgärder av olika slag, återställningsåtgärder efter musselodling, inrättande av marinbiologisk forskningsstation på Gotland samt utredning om strömmingstillgången i Bottenhavet m. m.
Fiskodlingsdtgärder m. m. I motionen 1978/79:981 hemställs om en skyndsam lösning av frågan om finansieringen av en ny laxodlingsanstalt i Mörrum.
Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att frågan om utbyggd fiskodling i Mörrum tidigare flera gånger har behandlats av riksdagen, senast föregående år med anledning av ett motionsyrkande i ämnet (JoU 1977/ 78:23).
Utskottet har i hithörande sammanhang förklarat sig vara väl medvetet om att fisket efter bl. a. lax är av stor betydelse för de svenska yrkesfiskarna. Utskottet har i mycket kunnat instämma i vad som anförts om nödvändigheten av ett ändamålsenligt utnyttjande av Mörrumsåns möjligheter för en riklig och livskraftig reproduktion av laxfisk. 1 avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete rörande behovet av utbyggnad av laxodlingsanstalten i Mörrum har dock motioner i ämnet hittills inte ansetts böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Sedan ärendet senast var föremål för behandling i riksdagen har domänverket med stöd bl. a. av medel från arbetsmarknadsverket under innevarande år låtit uppföra en ny laxodlingsanstalt vid Mörrum. Anläggningen kommer att invigas den 7 december 1979. Enligt vad utskottet inhämtat har en preliminär uppgörelse träffats mellan domänverket och fiskeristyrelsen rörande finansieringen av driftkostnaderna vid den nya anstalten.
JoU 1979/80:13
5 I överensstämmelse med sin tidigare deklarerade ståndpunkt i hithörande fråga finner utskottet det ägnat att hälsa med tillfredsställelse att den sedan länge planerade laxodlingsanstalten nu kommer till stånd. Syftet med motionen 1978/79:981 blir härigenom också tillgodosett. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen behövs således inte.
I motionen 1978/79:1671 och dess följdmotion 1978/79:1672 läggs fram förslag till fiskodlingsåtgärder i Vänern i syfte att förbättra fiskeförhållandena därstädes. Enligt motionen krävs resurser för att snabbt öka inplanteringen av laxsmolt och öring i Vänern.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att riksdagen förra året godkände vissa allmänna riktlinjer för fiskeripolitiken (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Det framhölls därvid att såväl yrkesfisket som fritidsfisket är beroende av en aktiv fiskevård. Viktiga delar av havsfisket liksom kust- och insjöfisket är i dag mycket beroende av att utsättningar av fiskungar görs i syfte att förbättra fisktillgången. Samtidigt förutsätter fiskevården att de vatten i vilka fisken lever har sådan kvalitet att fisken kan överleva och föröka sig. En effektiv miljölagstiftning och tillsyn över dess efterlevnad är väsentliga förutsättningar härför. Arbete med att förbättra lagstiftning och tillsyn pågår inom miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06). Det förutsattes att också fiskets intressen skulle tillvaratas i detta sammanhang. De anförda synpunkterna har betydelse inte minst när det gäller frågor om kompensationsutsättningar m. m. inom det viktiga område för insjöfiske som Vänern och dess vattensystem utgör.
Vad gäller det nu framförda motionsforslaget om resurser för att öka inplanteringen av laxsmolt och öring i Vänern vill utskottet erinra om att en motion med motsvarande yrkande behandlades av riksdagen hösten 1977 (JoU 1977/78:1). Utskottet kunde vid nämnda tillfälle för sin del vitsorda betydelsen av att fiskeförhållandena i Vänern, där landets största yrkesmässiga insjöfiske bedrevs, förbättrades. Utskottet framhöll dock att likartade förhållanden förekom även inom andra sjösystem och i vissa kustområden. I sammanhanget hänvisades det till att det i direktiven till 1973 års fiskevattensutredning betonats den särskilda betydelsen av att en effektiv fiskevård upprätthålls. Utredningen skulle arbeta med den målsättningen för fiskevården att ett gott fiskbestånd uppnås i våra vatten. De sakkunniga skulle vidare bl. a. försöka bedöma kostnaderna för olika insatser för att åstadkomma goda fiskevatten i den utsträckning som behövs för att tillgodose efterfrågan på sådana från fritidsfiskarnas sida.
Utskottet ansåg att restaureringen av fiskbeståndet i Vänern bl. a. måste komma att prövas i det större sammanhang, vari fiskevattensutredningens arbete utgjorde en viktig del. Något särskilt inititativ i ärendet från riksdagens sida fann utskottet därför inte erforderligt. Riksdagen delade utskottets uppfattning.
JoU 1979/80:13
1973 års fiskevattensutredning avgav i november 1978 sitt slutbetänkande (SOU 1978:75) Fiska på fritid. Som underlag för sitt arbete har utredningen bl. a. haft fiskeadministrativa utredningens betänkande (Ds Jo 1975:7) Åtgärder för att främja fiskodling med vissa förslag till riktlinjer för forskning, utvecklingsarbete och stödåtgärder för odling av fisk för utsättning och konsumtion.
Fiskevattensutredningen konstaterar att behovet av fiskevårdande åtgärder är stort, men att resurser hittills saknats för att vidta lämpliga sådana åtgärder i erforderlig omfattning. De fiskevårdsåtgärder som utredningen anser vara särskilt angelägna är bl. a. utsättning av laxfisk i kust- och inlandsvatten, utsättning av ål i kust- och insjövatten samt forsknings- och utvecklingsarbete inom fiskevården.
Betänkandet har remissbehandlats och är f. n. föremål för prövning inom jordbruksdepartementet. Proposition, som kommer att föregås av lagrådsremiss, kan väntas tidigast våren 1980.
I överensstämmelse med riksdagens ställningstagande förra året föreslår utskottet att motionen 1978/79:1672 i avvaktan på den kommande prövningen av fiskevattensutredningens förslag inte nu föranleder någon riksdagens ytterligare åtgärd.
I förevarande sammanhang kan nämnas att det för innevarande budgetår av prisregleringsmedel har anslagits 2,5 milj. kr. för utsättning av laxfisk och ål. Om den närmare dispositionen av medlen beslutar regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.
I motionen 1978/79:1993 förs fram förslag om att signalkräftor skall få inplanteras i större utsträckning än som f. n. gäller. Motionärerna, som anför att vattenägare i alla delar av landet bör ha samma möjligheter att utnyttja sina vatten, argumenterar närmast fören inplantering av signalkräftan i vissa Norrlandsvatten.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att det enligt 13 § fiskeri - stadgan (1954:607) ankommer på fiskeristyrelsen att pröva fråga om utplantering av kräfta. Styrelsens prövning gäller härvid bl. a. frågan hur en eventuell utplantering påverkar redan befintliga bestånd av flodkräfta samt förutsättningarna för utplanteringen med hänsyn till klimat och förekomst av konkurrerande arter.
Med hänsyn till ett befintligt bestånd av flodkräfta har tillstånd till utplantering av signalkräfta inte beviljats inom Vänerns vattensystem. Frågan har nyligen varit föremål för fiskeristyrelsens prövning. I Norrland och i västkustområdet bedöms inte finnas förutsättningar för utplantering av signalkräfta.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet motionen inte böra påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Återställningsåtgärder efter musselodling. I motionen 1978/79:988 hemställs om åtgärder i syfte att förhindra att anordningar för musselodlingar efter det
JoU 1979/80:13
odlingen upphört lämnas kvar och därigenom örskär olägenheter för utövare av annat fiske.
Enligt 13 § fiskeristadgan ankommer det på fiskeristyrelsen eller, enligt styrelsens bestämmande, på fiskeriintendent eller på fiskerikonsulent hos fiskenämnd att pröva fråga om tillstånd att anlägga musselodling. Prövningen avser främst fiskeribiologiska och veterinärmedicinska förhållanden. Möjlighet synes dock föreligga att som villkor för tillstånd föreskriva skyldighet för vederbörande att vidtaga erforderliga återställningsåtgärder i samband med att odlingen upphör. Brott mot sådant villkor kan enligt 31 § fiskeristadgan leda till böter.
Om utrustning kvarlämnas på platsen sedan odlingen upphört bör bestämmelserna om nedskräpning i 23 § naturvårdslagen kunna tillämpas.
Utskottet finner angeläget att odlare av musslor, när verksamheten läggs ned, tillser att förtöjningsanordningar o. d. tas bort, så att bl. a. andra fiskeutövare inte åsamkas skador eller andra olägenheter. Mot bakgrund av vad nyss anförts finner utskottet emellertid inte anledning för riksdagen att ta något särskilt initiativ i frågan. Motionen 1978/79:988 synes därför inte böra föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Marinbiologisk forskning. Enligt motionen 1978/79:1971 bör riksdagen hos regeringen begära förslag om inrättande av en marinbiologisk forskningsstation på Gotland.
Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1972 behandlade en motion vari hemställdes om ett uttalande från riksdagens sida till förmån för åtgärder för att på Gotland inrätta en marinbiologisk fältstation. Utskottet anförde i nämnda sammanhang som sin mening att skäl kunde anföras för att en marinbiologisk station på Gotland skulle kunna bli av betydande värde för utforskningen av Östersjön. Utskottet fann det bl. a. naturligt att då föreslaget projekt prövades vid övervägandena om dispositionen av för miljövårdsforskning tillgängliga medel. Vad utskottet sålunda i anledning av motionen anförde gav riksdagen som sin mening Kungl. Maj:t till känna.
I sammanhanget kan vidare erinras om att riksdagen föregående höst (prop. 1977/78:167, NU 1978/79:2, rskr 1978/79:13) fattade beslut om inrättande av en delegation för samordning av den svenska havsresursverksamheten. Delegationen skulle som en av sina första uppgifter utarbeta ett övergripande program för den svenska havsresursverksamheten.
Enligt utskottets mening är det naturligt att frågan om resurser för marinbiologisk forskning, däribland behovet av forskningsstationer, övervägs i nyss angivna sammanhang. Utskottet finner därför lämpligt att motionen 1978/79:1971 överlämnas till den nyinrättade delegationen för beaktande.
Vad utskottet med anledning av förevarande motion anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
JoU 1979/80:13
8 Strömmingstillgången i Bottenhavet, m .m. I motionerna 1978/79:230 och 1978/79:465 uttrycks oro för att fisketillgången i Bottenhavet minskat. Den förstnämnda motionen avser förhållandena längs Gävlekusten medan den andra berör hela Norrlandskusten. I motionerna begärs en undersökning av Gävleborgs läns kustvatten från föroreningssynpunkt resp. en utredning om orsakerna till minskad tillgång på strömming i Bottenhavet.
Enligt gällande instruktion för fiskeristyrelsen åligger det styrelsen att utföra praktiska och vetenskapliga undersökningar och försök på fiskets område samt att därvid bl. a. anordna, leda och övervaka biologiska undersökningar som är ägnade att främja fisket, hydrografiska observationer och mätningar samt fiskeritekniska undersökningar, i den mån sådana inte utförs av annan institution.
Enligt uppgifter som utskottet inhämtat från fiskeristyrelsen finns inget som tyder på att minskade fångster utefter Gävlekusten skulle bero på föroreningar. Inte heller har styrelsen funnit att någon överbeskattning av strömmingsbestånden i den svenska delen av Bottenhavet och Bottniska viken ägt rum. Strömmingsbeståndens storlek och förekomst varierar emellertid av naturliga orsaker. Någon allmän förändring av fångsternas sammansättning mot ökad andel mindre eller magrare strömming har inte kunnat konstateras i havsfiskelaboratoriets undersökningar av strömmingsfångsterna från Bottenhavet.
Det kan nämnas att fiskeristyrelsen i samarbete med statens naturvårdsverk har påbörjat en långsiktig undersökning av Bottniska viken från bl. a. föroreningssynpunkt. Undersökningen är ett led i det av riksdagen beslutade programmet för övervakning av miljökvalitet. Den första expeditionen i denna undersökning företogs under hösten 1978.
I samband med att riksdagen år 1978 godkände riktlinjerna för fiskeripolitiken framhölls att forskning och utvecklingsarbete var av väsentlig betydelse för våra möjligheter att rationellt tillvarata, utveckla och reproducera fiskresurser. Bl. a. hade det internationella samarbetet stor betydelse härvidlag.
Utskottet vill hänvisa till nämnda uttalanden och därvid också framhålla den viktiga funktion som fiskeristyrelsen med dess undersökningsverksamhet har i förevarande sammanhang.
Med hänsyn till vad i förevarande ärende utretts har utskottet inte funnit tillräckliga skäl för att nu begära särskilda utredningar i de frågor som aktualiserats i här berörda motioner. Utskottet föreslår därför att motionerna lämnas utan riksdagens ytterligare åtgärd.
Hemställan. Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande fiskodlingsåtgärder m. m. lämnar motionerna 1978/79:981, 1978/79:1672 yrkandet 2 och 1978/ 79:1993 utan ytterligare åtgärd,
2. att riksdagen beträffande återställningsåtgärder efter musselodling lämnar motionen 1978/79:988 utan ytterligare åtgärd,
JoU 1979/80:13
3. att riksdagen beträffande marinbiologisk forskning som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överlämnande av motionen 1978/79:1971 till delegationen för samordning av den svenska havsresursverksamheten,
4. att riksdagen beträffande strömmingstillgången i Bottenhavet, m. m. lämnar motionerna 1978/79:230 och 1978/79:465 utan ytterligare åtgärd.
Stockholm den 20 november 1979
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Börje Stensson (fp), Hans Wachtmeister (m)*, Sven Lindberg (s), Gunnar Olsson (s), Håkan Strömberg (s), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Torkel Lindahl (fp), Martin Segerstedt (s), Maja Ohlin (s), Ingemar Hallenius (c), Jan Fransson (s) och Arne Svensson (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.