Med anledning av motioner om naturresurs- och miljöpolitiken m. m.
JoU 1979/80:25
Jordbruksutskottets betänkande 1979/80:25
med anledning av motioner om naturresurs- och miljöpolitiken m. m.
Motionerna
I motionen 1978/79:1440 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1) - med hänvisning till vad som anförs i motionen 1978/79:1108- att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till miljöoch naturresursutredningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionen 1978/79:1967 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 6), 2. att riksdagen uttalar sig för nödvändigheten av att de Gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) präglas av en ekologisk grundsyn, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen.
I motionen 1978/79:1989 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att riksdagen hemställer att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att utforma förslag till bestämmelser för avgiftsfinansiering av kostnaderna för tillståndsgivning och kontroll av sådan miljöfarlig verksamhet som omfattas av miljöskyddslagens bestämmelser.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet en motion angående avgiftsfinansiering av vissa myndighetsfunktioner enligt miljöskyddslagen samt några motionsyrkanden med anknytning till naturresurs- och miljökommitténs arbete.
Avgiftsfinansiering av vissa myndighetsfunktioner enligt miljöskyddslagen. Enligt motionen 1978/79:1989 är samhällets kostnader för den tillståndsgivning och kontroll som föreskrivs i miljöskyddslagen betydande. Dessa kostnader bör i fortsättningen bäras av dem som söker tillstånd till resp. utövar miljöfarlig verksamhet. Avgifterna bör, framhåller motionärerna, sättas så att samtliga kostnader för samhället täcks. Motionen utmynnar i en hemställan att berörda myndigheter ges i uppdrag att utforma förslag till bestämmelser för avgiftsfinansiering av de åsyftade kostnaderna.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att 1971 års miljökostnadsutredning i sitt slutbetänkande Miljökostnader (SOU 1978:43) framlagt förslag angående en s. k. prövnings- och tillsynsavgift. Utredningen föreslår (s. 311) att principbeslut fattas om att införa avgift på prövnings- och tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, lagen om hälso- och miljöfarliga varor samt
1 Riksdagen 1979180. 16 sami. Nr 25
JoU 1979/80:25
3 § lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten och att naturvårdsverket i samarbete med övriga berörda myndigheter ges i uppdrag att utarbeta förslag till avgiftssystem.
Regeringen har under sommaren 1979 beslutat uppdra åt riksrevisionsverket och statens naturvårdsverk att närmare utreda ett system för avgiftsfinansiering av det slag utredningen avser.
Syftet med motionen 1978/79:1989 är härigenom tillgodosett. Motionen bör inte föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Naturresurs- och miljökommittén, m. m. Kommittén tillsattes vid regeringssammanträde den 12 januari 1978 med den dåvarande trepartiregeringen och med statsrådet Dahlgren som föredragande (Dir. 1978:7). Direktiven är omfattande. En huvuduppgift för kommittén är att dra upp allmänna riktlinjer för den framtida naturresurs- och miljöpolitiken.
Verksamheten skall gå ut på att utföra en framtidsstudie som syftar till att öka kunskaperna om alternativa möjligheter till utveckling av samhället utifrån en ekologisk grundsyn. Samhällsutvecklingen måste, framhålls det, ges en sådan inriktning att den kan tillgodose kraven på en långsiktig hushållning med naturresurserna och på en god miljö. Kommittén skall bl. a. föreslå en politik för långsiktig hushållning med naturresurser. Aven naturresurshushållningen skall bygga på en ekologisk grundsyn. Med ett ekologiskt synsätt avses enligt direktiven att mänskliga behov skall tillfredsställas på ett sådant sätt att de fysiska och biologiska förutsättningarna för mänsklig verksamhet i framtiden uppfylls. Detta måste prägla också resursanvändningen.
Kommittén bör vidare enligt direktiven bedöma i vad mån ett tillgodoseende av resurs- och miljöpolitiska mål kan komma i konflikt med andra angelägna mål för samhället och enskilda människor. Likaså bör kommittén i den utsträckning det är möjligt analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna i vid mening av de härledda framtidsbilderna.
Enligt direktiven bör kommittén överväga på vad sätt samordning kan ske med existerande planeringsformer, t. ex. den ekonomiska långtidsplaneringen, den regionalpolitiska planeringen, den regionala trafikplaneringen och den fysiska riksplaneringen.
Kommittén är oförhindrad att överväga åtgärder även i sådana frågor som inte har direkt samband med miljö- och naturresurspolitiken. Som exempel nämns bl. a. åtgärder för att åstadkomma en till ekologisk grundsyn lämpligt avpassad utbildning.
Kommitténs arbete bör bedrivas så att slutredovisningen kan göras före utgången av år 1981.
Enligt motionen 1978/79:1108 - huvudmotion till den här behandlade motionen 1978/79:1440 yrkandet 1 - kommer kommitténs arbete att få stor betydelse för den framtida politiken på miljöområdet, Arbetet bör, framhåller motionärerna, bedrivas så att konkreta riktlinjer för de nödvän -
JoU 1979/80:25
diga förändringarna i den hittillsvarande miljö- och naturresurspolitiken kan bli föremål för riksdagsbehandling under de första åren av 1980-talet. Utgångspunkten för kommitténs överväganden bör vara att finna sådana riktlinjer för miljöpolitiken som förenar hänsynen till miljön med en fortsatt utveckling av det svenska industrisamhället. Vidare bör begreppet ekologisk grundsyn preciseras i tilläggsdirektiv. Det är också enligt motionen angeläget att kommittén noga analyserar de ekonomiska konsekvenserna för hela samhället av de förslag som framförs.
Också i motionen 1978/79:1967 diskuteras naturresurs- och miljökommitténs verksamhet. Det framhålls att kommitténs riktlinjer för en långsiktig naturresurs- och miljöpolitik av förklarliga skäl kommer att bli tämligen generella. Det är därför enligt motionen viktigt att en uppföljning sker på det lokala planet. Det instrument som i dag styr kommunernas planering är de s. k. gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF). Dessa är i huvudsak tekniskt-ekonomiskt inriktade. Också kommunernas planering bör enligt motionen präglas av en ekologisk grundsyn. Förslag härom framförs i yrkandet 2.
Utskottet vill för sin del understryka att de frågor som berörs i direktiven till naturresurs- och miljökommittén är av den största betydelse för möjligheterna till en samhällsutveckling som präglas av ansvarsmedvetande och förståelse för de ekologiska och miljömässiga sammanhangen. Det är enligt utskottets mening värdefullt att en övergripande utredning görs angående utvecklingsalternativ vilka i högre grad än som hittills varit fallet kan tillgodose kraven på en god miljö och hushållning med begränsade naturresurser. Genom den utformning direktiven fått - med bl. a. önskemål om samhällsekonomiska analyser av de härledda framtidsbilderna - bör enligt utskottets mening synpunkterna i motionen 1978/79:1440 till övervägande del kunna anses tillgodosedda.
Vad särskilt beträffar kravet på en precisering av begreppet ekologisk grundsyn finner utskottet i förevarande sammanhang skäl erinra om den närmare utveckling av begreppets innebörd som den för utredningsdirektiven närmast ansvarige regeringsledamoten gjorde i samband med en av Svenska naturskyddsföreningen anordnad konferens i slutet av november 1978. Enligt ett referat i tidskriften Sveriges natur (1979 nr 1) anförde dåvarande riksdagsledamoten Anders Dahlgren sålunda följande.
Ytligt sett kan det förefalla som om jag med en samhällsutveckling, baserad på en ekologisk grundsyn avsåg att utforma ett samhälle, där all mänsklig verksamhet inlemmats i ett totalt ekologiskt system - där människan helt underordnar sig naturens lagar. Detta vore emellertid att gå väldigt långt.
Det jag avser med ekologisk grundsyn är i stället en realistisk målsättning, nämligen att pröva hur vi vid utformningen av det framtida samhället i större utsträckning än hittills skall kunna ta hänsyn till det kunnande, som finns inom de ekologiska vetenskaperna. De sidoeffekter av vårt industrialiserade
JoU 1979/80:25
och högproduktiva välfärdssamhälle, som vi iakttar i dag, kan i stor utsträckning hänvisas till bristande kunskaper i ekologi.
Mot angiven bakgrund finner utskottet anledning förutsätta att kommitténs verksamhet och de överväganden som görs i anslutning därtill kommer att ske i överensstämmelse med bl. a. de synpunkter som ligger till grund för motionen 1978/79:1440 i här berört hänseende. Motionen bör i denna del kunna anses besvarad med vad utskottet anfört.
Utskottet vill i anslutning till motionen 1978/79:1967 yrkandet 2 erinra om att gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) är ett begrepp som på senare tid börjat utnyttjas i den kommunala långtidsplaneringen. GPF syftar enligt av Svenska kommunförbundet utarbetade anvisningar till att förbättra den kommunala planeringen genom att göra den samordnad och inriktad mot gemensamma mål. Vidare är de avsedda att underlätta avvägning och fördelning av resurser mellan olika verksamheter. Sådan samordning och prioritering förutsätter att planerna för de olika kommunala förvaltningarna har gemensamma utgångspunkter och är likartat uppbyggda så att de lätt kan genomföras.
I det konkreta planeringsarbetet kommer GPF till användning i alla planeringsformer, såsom ekonomisk planering (t. ex. flerårsbudget), fysisk planering (t. ex. general- och detaljplaner) och verksamhetsplanering (t. ex. förskoleplan och skolmåltidsplan). Det konkreta innehållet i GPF bestäms i stor utsträckning av varje kommuns planeringssituation. Den närmare utformningen av dessa planeringsförutsättningar är således i första hand en kommunal angelägenhet. Utskottet är med hänsyn bl. a. härtill inte berett att förorda ett riksdagsuttalande med i motionen angiven innebörd.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid också erinra om att 1972 års riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen bl. a. innebär att ett ekologiskt betraktelsesätt skall komma till uttryck i samhällsplaneringen. Kommuner och länsstyrelser svarar för en väsentlig del av underlaget för den fysiska riksplaneringen i form av inventeringar och planstudier m. m. Det är ytterst i den kommunala planeringen som den fysiska riksplaneringen förverkligas genom fullföljande och vidareutveckling av riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Enligt ett uttalande av föredragande statsrådet i den proposition som låg till grund för nyssnämnda riksdagsbeslut var det angeläget att en ekologisk grundsyn tillämpades på alla planeringsnivåer. Detta var inte minst nödvändigt för att tillgodose de ekologiska krav människor som biologiska varelser ställde socialt, psykiskt och fysiskt på t. ex. stads- och bostadsmiljön (prop. 1972:111, bil. 2 s. 131).
Nyssnämnda, av riksdagen biträdda uttalanden, har självfallet betydelse också för utformningen av de gemensamma planeringsförutsättningarna och dessas anpassning till en ekologisk grundsyn såvitt avser de planeringsformer där detta är lämpligt och möjligt.
JoU 1979/80:25
5 Utskottet föreslår att motionen 1978/79:1967 yrkandet 2 anses besvarad med vad utskottet här anfört.
I motionen 1978/79:1967 yrkandet 6 hemställs ”att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen”. Det får antagas att motionärerna med detta yrkande avser uttalanden inom de avsnitt i motionen som inte direkt kan hänföras till övriga delyrkanden i densamma. Ifrågavarande avsnitt innehåller i huvudsak allmänt hållna synpunkter på naturresurs- och miljöpolitiken i detta begrepps vidaste bemärkelse. Bland ämnen som berörs kan nämnas kravet på internationell solidaritet i fråga om hushållning med naturresurser, energipolitiken samt produktionsformerna inom jordbruket. En av grundtankarna i motionen är att samhällsutvecklingen måste baseras på en ekologisk grundsyn. I olika avsnitt av motionen framhålls att detta krav bör gälla bl. a. energiförsörjning, jordbruksforskning, jordbruksproduktion samt forskning och utbildning över huvud taget. I fråga om energiförsörjningen understryks de förnybara energikällornas betydelse. I övrigt framhålls i motionen livskvalitet som ett angelägnare mål än högre materiell standard. Vidare anges en mera rättvis fördelning av jordens resurser som eftersträvansvärd.
Utskottet kan för sin del instämma i mycket av vad motionärerna i detta sammanhang anfört. Det torde inte råda delade meningar om att motionen tar upp för den framtida resurs- och miljöpolitiken högst väsentliga frågor. Svårigheter torde dock föreligga att genom ett riksdagsbeslut konkretisera innebörden av så allmänt hållna uttalanden inom vitt skilda områden som gjorts i motionen. Emellertid vill utskottet påpeka att motionärernas synpunkter i hög grad överensstämmer med den övergripande syn på resursoch miljöpolitiken som kommit till uttryck bl. a. i direktiven till naturresursoch miljökommittén. Det finns därför anledning anta att motionens huvudsakliga syfte kommer att tillgodoses utan någon framställning från riksdagens sida. Enligt utskottets mening bör motionen 1978/79:1967 i förevarande del kunna anses besvarad med vad här anförts.
Hemställan. Utskottet hemställer
1. beträffande avgiftsfinansiering av vissa myndighetsfunktioner att riksdagen lämnar motionen 1978/79:1989 utan vidare åtgärd,
2. beträffande tilläggsdirektiv till naturresurs- och miljökommittén att riksdagen anser motionen 1978/79:1440 yrkandet 1 besvarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande en ekologisk grundsyn i kommunal planering att riksdagen anser motionen 1978/79:1967 yrkandet 2 besvarad med vad utskottet anfört,
JoU 1979/80:25
4. beträffande resurs- och miljöpolitik i övrigt att riksdagen anser motionen 1978/79:1967 yrkandet 6 besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 5 februari 1980
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i Ljung (m), Börje Stensson (fp), Hans Wachtmeister (m), Filip Johansson (c)*, Åke Wictorsson (s)*, Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s)*, Esse Petersson (fp), Martin Segerstedt (s)*, Ingvar Eriksson (m), Maja Ohlin (s)* och Jan Fransson (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
JoU 1979/80:25
7 Reservation (moni. 2-4)
Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Maja Ohlin och Jan Fransson (samtliga s) anser
dels att utskottets yttrande från och med det stycke som på s. 3 börjar med ”Utskottet vill” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående redovisat direktiven till naturresurs- och miljökommittén. Dessa direktiv är synnerligen vidlyftiga och präglas enligt utskottets mening av en hög abstraktionsnivå när det gäller att ange riktlinjer för den framtida resurs- och miljöpolitiken. De önskemål som framförts i motionen 1978/79:1440 kan enligt utskottets mening inte i nämnvärd mån bidra till den konkretisering och precisering av utredningsdirektiven som i och för sig hade varit önskvärda. Utskottet finner inte anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1978/79:1440 i ifrågavarande del.
I anslutning till motionen 1978/79:1967 yrkandet 2 får utskottet erinra om ett uttalande i den socialdemokratiska regeringens år 1972 framlagda proposition rörande riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. Föredragande statsrådet framhöll därvid det angelägna i att en ekologisk grundsyn tillämpades på alla planeringsnivåer. Uttalandet biträddes av 1972 års riksdag. Utskottet vill i sammanhanget understryka att det ytterst är i den kommunala planeringen som den fysiska riksplaneringen förverkligas genom fullföljande och vidareutvecklande av riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Med hänsyn till det anförda och då utformningen av Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) i första hand är en kommunal angelägenhet finner utskottet ingen anledning förorda något riksdagsuttalande av det slag som avses i motionen 1978/79:1967 yrkandet 2.
Yrkandet 6 i motionen 1978/79:1967 får antas avse uttalanden inom de avsnitt i motionen som inte direkt kan hänföras till övriga delyrkanden i nämnda motion. Ifrågavarande avsnitt innehåller i huvudsak allmänt hållna synpunkter på naturresurs- och miljöpolitik i detta begrepps vidaste bemärkelse. Motionsyrkandets utformning och närmare syftning är alltför oklara för att kunna bli föremål för något uttalande eller någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet föreslår att ifrågavarande motionsyrkande avslås.
dels att utskottets hemställan under momenten 2-4 bort ha följande lydelse:
2. beträffande tilläggsdirektiv till naturresurs- och miljökommittén att riksdagen avslår motionen 1978/79:1440 yrkandet 1,
3. beträffande en ekologisk grundsyn i kommunal planering att riksdagen avslår motionen 1978/79:1967 yrkandet 2,
4. beträffande resurs- och miljöpolitik i övrigt att riksdagen avslår motionen 1978/79:1967 yrkandet 6.