Med anledning av motion om förvaltningen av naturreservaten vid Kullaberg

JoU 1979/80:30

Jordbruksutskottets betänkande 1979/80:30

med anledning av motion om förvaltningen av naturreservaten vid Kullaberg

Motionen

I motionen 1978/79:383 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning angående förvaltningen av de nuvarande naturreservaten vid Kullaberg och allmänhetens rätt att befara vägarna inom området.

I motionen ges en beskrivning av de två naturreservaten västra och östra Kullaberg i nordvästra Skåne. Motionärerna understryker områdets betydelse för turism och rekreation och framhåller dess stora naturvetenskapliga värde m. m. Naturreservatet västra Kullaberg förvaltas av en privat institution, AB Kullabergs Natur, med Kungl. Fysiografiska sällskapet som delägare. I motionen framförs viss kritik mot bolagets sätt att förvalta området. Bl. a. anförs att den avgiftsbeläggning av besök i området som bolaget tillämpar innebär en begränsning i allmänhetens möjligheter att fritt vinna tillträde till ett unikt fritids- och naturområde och en allvarlig inskränkning i allemansrätten. Vidare anförs att bolaget p. g. a. försämrad ekonomi m. m. fått allt svårare att klara av sina naturvårdande uppgifter. Enligt motionen är tillfället nu lämpligt att aktualisera en genomgripande översyn av hela förvaltningen av området. I samband därmed bör prövas bl. a. möjligheten att sammanlägga östra och västra naturreservaten liksom förutsättningarna för att avsätta båda reservaten till nationalpark.

Bakgrund

Kullaberg är en långsmal, relativt hög urbergsrygg som bildar spetsen av en halvö mellan Skälderviken och Öresund i nordvästra Skåne. I området finns två naturreservat, västra och östra Kullaberg.

Västra Kullaberg avsattes som naturreservat genom beslut den 30 juni 1971 av länsstyrelsen i Malmöhus län. Reservatet omfattar 280 ha och ägs av AB Kullabergs Natur med Kungl. Fysiografiska sällskapet som huvuddelägare. Det förvaltas av markägaren i samråd med länets skogsvårdsstyrelse. Kullabergs östra naturreservat omfattar 700 ha och förvaltas av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen i samråd med skogsvårdsstyrelsen.

AB Kullabergs Natur har tre huvudsakliga inkomstkällor, nämligen entréavgifter, arrenden och försäljning av skogsprodukter. Intäkterna går oavkortat till kostnader för områdets skötsel och underhåll, inbegripet löner till anställd personal. Inträdesavgiftens storlek bestäms av länsstyrelsen efter

1 Riksdagen 1979180. 16 sami. Nr 30

JoU 1979/80:30

hörande av bl. a. statens naturvårdsverk. Entréavgift tas ut under tiden 20 mars till 7 november. Avgiften är f. n. för bil 7 kr. och för besökande som använder huvudentrén 1 kr. Avgiften för buss är 40-70 kr. beroende på antalet passagerare. Den besökare som betalar avgift får ett informationsblad om Kullaberg. Fri passage kan ske för gående som använder annan entré huvudentrén till området.

Beträffande avgiftsbeläggningens förenlighet med grunderna för allemansrätten kan nämnas att markägare i vissa fall ansetts äga rätt att utkräva avgift av allmänheten för besök inom område där bl. a. särskilda anordningar vidtagits eller av annan orsak kostnader uppkommit för områdets vård och skötsel.

Den av AB Kullabergs Natur tillämpade avgiftsbeläggningen har flera gånger prövats av domstol. Bolaget har därvid tillerkänts rätt att ta ut avgifter med hänsyn till de särskilda anordningar bolaget iordningställt för allmänheten.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen tidigare behandlat motioner med yrkanden av liknande innebörd som den nu aktuella. Vid 1965 års riksdag framhöll allmänna beredningsutskottet - efter en omfattande remissbehandling av en motion i ämnet - att området under större delen av året är öppet för allmänheten utan avgift. Utskottet hemställde att motionen icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd, vilket blev riksdagens beslut.

Vid behandling av två likalydande motioner under 1969 års riksdag framhöll jordbruksutskottet att vissa skäl talade för att ifrågavarande område i någon form anknyts till det genom länsstyrelsens resolution år 1965 bildade naturreservatet öster om sagda område. Utskottet utgick från att frågan om allmänhetens rätt att fritt beträda området upptogs till behandling och att vid utfärdandet av reservatsföreskrifter även de i motionerna i övrigt aktualiserade spörsmålen ägnades uppmärksamhet. Riksdagen beslöt på utskottets hemställan att lämna motionerna utan åtgärd (JoU 1969:40).

Remissyttranden m. m.

Utskottet har inhämtat remissyttrande över motionen från statens naturvårdsverk. Naturvårdsverket har bifogat ett yttrande från länsstyrelsen i Malmöhus län.

Vidare har utskottet i samband med ett studiebesök på platsen i juni 1979 inhämtat upplysningar i ärendet.

Naturvårdsverket anför i sitt yttrande att det med hänsyn till pågående skötselplanering för området inte finns anledning att utföra en särskild utredning enligt motionen. Förutsättningen för att entréavgifterna skall kunna slopas är att medel till vården garanteras på annat sätt. För närvarande är detta enligt verket inte möjligt utan att det medför minskat bidrag till skötsel av andra objekt beroende av minskad medelstilldelning i förhållande

JoU 1979/80:30

till kostnads- och arealutveckling under anslaget Vård av naturreservat m. m. I likhet med länsstyrelsen anser verket därför att motionen inte bör föranleda någon åtgärd. Visserligen finner verket Kullabergs naturvärden vara av nationalparksklass. Eftersom nuvarande drift enligt verket är fullt godtagbar finns dock ingen anledning att yrka ändrad ägande- eller skyddsform.

I länsstyrelsens yttrande redovisas AB Kullabergs Naturs inkomstkällor, vilka enligt länsstyrelsen används oavkortat till åtgärder för områdets skötsel. Vård av mark och vegetation har hittills skett enligt en preliminär plan i avvaktan på en slutgiltig skötselplan. Förslag till sådan plan kommer att remissbehandlas under våren 1980. Beträffande avgifter efter den 1 april 1980 har bolaget påbörjat förhandlingar med länsstyrelsen. Länsstyrelsens uppfattning är att personavgifter ej bör tas ut så snart medel för områdets skötsel kan garanteras på annat sätt. Fordonsavgifter bör med hänsyn till de kostnader fordonen medför tas ut i erforderlig omfattning.

Enligt länsstyrelsens uppfattning finns det ingen grund för klagomål mot det sätt på vilket området sköts. Såväl anläggningar som vegetation betecknas som välskötta. Med hänsyn till pågående skötselplanering finns enligt länsstyrelsen ingen anledning att utföra en utredning om förvaltningen av naturreservaten vid Kullaberg.

Utskottet

I motionen behandlas vissa frågor rörande naturreservaten västra och östra Kullaberg i nordvästra Skåne. Enligt motionärerna bör en utredning göras angående förvaltningen av de båda naturreservaten och allmänhetens rätt att befara vägarna inom området. Motionsyrkandet grundas bl. a. på påståendet att förvaltaren av västra Kullaberg - AB Kullabergs Natur - på grund av försämrad ekonomi fått allt svårare att utföra sina naturvårdande uppgifter. Vidare kritiseras den av bolaget tillämpade avgiftsbeläggningen, vilken sägs utgöra en allvarlig inskränkning i allemansrätten.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på länsstyrelsen att i s. k. skötselplan meddela föreskrifter angående förvaltningen av naturreservat. Av remissyttrandena framgår att slutgiltig skötselplan för området i fråga f. n. är under utarbetande. Med hänsyn till pågående skötselplanering anser såväl naturvårdsverket som länsstyrelsen i Malmöhus län att anledning saknas att göra en särskild utredning angående förvaltningen av området. Enligt naturvårdsverket är nuvarande ägande- och skyddsform för ifrågavarande naturreservat fullt godtagbar. Det bör tilläggas att länsstyrelsen i sitt yttrande framhållit att det inte finns någon grund för klagomål mot det sätt varpå området sköts och att såväl anläggningar som vegetation är välskötta. Motionärernas påståenden om vissa missförhållanden rörande skötseln av området får härigenom anses vederlagda. Beträffande avgiftsbeläggningen har länsstyrelsen bl. a. framhållit att fri passage kan ske för gående som ej

JoU 1979/80:30

använder huvudentrén. I anslutning härtill bör påpekas att bolaget vid domstolsprövning tillerkänts rätt till avgiftsbeläggning med hänsyn till de särskilda anordningar bolaget iordningställt för allmänheten. Ett avskaffande av entréavgifterna förutsätter, som naturvårdsverket anfört, att medel till vården av naturreservatet garanteras på annat sätt. Utskottet finner mot bakgrund av här redovisade förhållanden ingen anledning att förorda en utredning av det slag motionärerna åsyftat.

Utskottet hemställer således

att riksdagen avslår motionen 1978/79:383.

Stockholm den 11 mars 1980

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c). Svante Lundkvist (s). Arne Andersson i Ljung (m)*. Maj Britt Theorin (s)*. Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister (m)*, Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c)*, Åke Wictorsson (s). Sven Eric Lorentzon (m). Märta Fredrikson (c). Håkan Strömberg (s). Esse Petersson (fp) och Jan Fransson (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg, Åke Wictorsson, Håkan Strömberg och Jan Fransson (alla s) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 3 som börjar med "Utskottet vill" och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de båda naturreservaten östra och västra Kullaberg är av mycket stor betydelse för rekreation och turism. Detta framgår bl. a. av de höga besökssiffrorna för området, ca 300 000 om året. Också från botanisk och geologisk synpunkt måste området i fråga betecknas som synnerligen värdefullt. Statens naturvårdsverk har visserligen i sitt remissyttrande dragit den slutsatsen att det inte finns skäl att påyrka någon ändring av nuvarande ägande- och skyddsform. Av yttrandet framgår emellertid att verket anser området ha sådana kvaliteter att det i och för sig borde kunna avsättas till nationalpark. Utskottet anser för sin del - med hänsyn bl. a. till områdets unika karaktär - att en utredning bör göras rörande möjligheterna till en övergång till nyssnämnda skyddsform. Andra skäl som talar för en utredning är den oklarhet som f. n. synes föreligga i fråga om avvägningen mellan skyddsintressen och rekreationsintressen vid områdets förvaltning. På anförda skäl biträder utskottet yrkandet om en utredning angående förvaltningen av naturreservaten vid Kullaberg med i

JoU 1979/80:30

huvudsak den inriktning som anges i motionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen 1978/79:383 anfört om en utredning av förvaltningen av naturreservaten vid Kullaberg.

:kholm 1980