Stöd till dagspressen, organisationstidskrifter samt tidningar på andra språk än svenska m. m. och 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 bilaga 3 såvitt avser stöd till dagspressen jämte motioner
KU 1979/80:41
Konstitutionsutskottets betänkande 1979/80:41
med anledning av propositionerna 1979/80:100 bilaga 12 såvitt avser stöd till dagspressen, organisationstidskrifter samt tidningar på andra språk än svenska m. m. och 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 bilaga 3 såvitt avser stöd till dagspressen jämte motioner
Propositionerna
I propositionen 1979/80:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) föreslår regeringen riksdagen att
till Presstödsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 725 000 kr. (punkten B 21, s. 92), godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd till dagspressen,
till Stöd till dagspressen för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 310 800 000 kr. (punkten B 22, s. 100).
till Pressens lånefond för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr. (punkten B 23. s. 101),
godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för stöd till organisationstidskrifter,
till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr. (punkten B 24. s. 103), till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 4 225 000 kr. (punkten B 26, s. 105).
I propositionen 1979/80:101 bilaga 3 (utbildningsdepartementet) föreslår regeringen riksdagen att
godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd till dagspressen.
Motionerna
I motionen 1979/80:458 av Sture Palm (s) hemställs "att riksdagen avslår regeringens förslag om förändring i grunderna för statligt stöd till dagspressen". Yrkandet avser propositionen 1979/80:101.
I motionen 1979/80:462 av Åke Svensson (c) hemställs "att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att dagspresskommittén ges i uppdrag att pröva frågan om presstöd till små tidningar med hög täckningsprocent i utgivningsorten".
1 Riksdagen 1979180. 4 sami. Nr 41
KU 1979/80:41
2 I motionen 1979/80:1043 av Erik Hovhammar m. fl. (m, fp) hemställs ”att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om tidskriftsstödets konkurrenshämmande effekter”.
I motionen 1979/80:1052 av Rune Rydén m. fl. (m. fp) hemställs ”att riksdagen hos regeringen begär en allsidig översyn av den bristande likställigheten i utgivningen av periodiska publikationer”.
1 motionen 1979/80:1054 av Per-Olof Strindberg (m) hemställs "att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att kravet på att tidningar på andra språk än svenska i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige utgår ur förordningen SFS 1977:523”.
Stöd till dagspressen
Gällande regler
Statligt stöd till dagspressen utgår enligt förordningen (1976:336) om statligt stöd till dagstidningar (ändrad 1977:524. 1977:1051. 1978:240 och 1979:269). Stöd kan utgå i form av produktionsbidrag, etableringsstöd, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag och samdistributionsrabatt. Dagstidningarna kan också erhålla lån ur pressens lånefond.
Produktionsbidrag beviljas enligt generellt verkande regler. Rätten till bidrag är bl. a. beroende av tidningens hushållstäckning på utgivningsorten. Då det gäller flerdagarstidningar (tidningar som utkommer minst fyra gånger per vecka) beräknas bidragets storlek inom vissa minimi- och maximigränser efter tidningens genomsnittliga pappersförbrukning under de senaste tre kalenderåren. Då det gäller fådagarstidningar (tidningar som utkommer en-tre gånger per vecka) utgår produktionsbidraget med ett fast belopp. Presstödsnämnden har viss begränsad rätt att bevilja produktionsbidrag även till tidningar som inte är berättigade till detta enligt de allmänna reglerna. För år 1979 har produktionsbidrag beviljats ca 70 tidningar med sammanlagt ca 212 milj. kr.
Etableringsstöd kan beviljas för nyetablering av dagstidning som bedöms ha möjligheter att efter ett års utgivning uppfylla villkoren för produktionsbidrag. Utvecklingsbidrag kan beviljas tidningsföretag som är i tillfälligt behov av stöd för åtgärder som syftar till att stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Samverkansbidrag kan utgå för samverkan inom teknisk produktion, annonsförsäljning eller större branschprojekt. Samdistributionsrabatt utgår för varje abonnerat exemplar av dagstidning som distribueras av distributionsföretag eller av postverkets lantbrevbäringsturer under förutsättning att minst två tidningsföretag deltar i samdistributionen.
KU 1979/80:41
3 Propositionerna
Reglerna för det statliga presstödet ändrades senast under våren 1979 (prop. 1978/79:100 bilaga 12, KU 1978/79:24, rskr 1978/79:203). Ändringarna innebar att produktionsbidragen ökade för vissa kategorier av dagstidningar, främst för storstadstidningar, för landsortstidningar med en hushållstäckning av högst 20 % samt för fådagarstidningar.
Riksdagens beslut grundade sig på undersökningar och förslag från dagspresskommittén som funnit att de nämnda kategorierna av tidningar var i särskilt behov av ett förstärkt presstöd. Dagspresskommitténs arbete fortsätter, och i avvaktan på resultatet av detta föreslås i budgetpropositionen inga mer genomgripande förändringar av grunderna för stödet. Föredraganden anför i propositionen att den allmänna ekonomiska situationen för dagspressen förefaller att ha förbättrats under det senaste året. Skäl härtill synes enligt propositionen vara att annonsvolymen ökat samt att de tidningar som haft särskilda svårigheter fått betydande förbättringar av stödet genom de nyligen genomförda regeländringarna.
I budgetpropositionen föreslås som en temporär åtgärd i avvaktan på dagspresskommitténs slutliga förslag att reglerna för statligt stöd till dagstidningar kompletteras med en bestämmelse av innebörd att stöd ej utgår till tidningsföretag som utger annonsblad i en i förhållande till tidningsutgivningen betydande omfattning eller som står i nära förhållande till företag som ger ut annonsblad i sådan omfattning. Enligt föredraganden måste utgivningen av annonsblad ses som ett hot mot dagspressens ekonomiska grundvalar, och det kan då inte vara rimligt att ett företag på samma gång skall motverka presstödets syfte och dra ekonomiska fördelar genom att självt få del av stödet.
I budgetpropositionen föreslås vidare att etableringsstödet till fådagarstidningar höjs så att stödet kommer att motsvara ett och ett halvt produktionsbidrag. Genom en sådan höjning återställs den relation mellan etableringsstödet och produktionsbidraget som rådde före den senaste höjningen av produktionsbidragen. Etableringsstödet blir enligt propositionens förslag 2,25 milj. kr. för rikstidning och 1,125 milj. kr. för annan tidning.
I propositionen 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 föreslås ytterligare en förändring i grunderna för statligt stöd till dagspressen. Enligt nu gällande ordning utgår produktionsbidraget till en flerdagarstidning med ledning av pappcrsförbrukningen för redaktionell text under de tre senaste kalenderåren. För fådagarstidning som övergår till att bli flerdagarstidning och för nyetablerad flerdagarstidning gäller dock att produktionsbidragets storlek beräknas med hjälp av uppgifter om pappersförbrukningen under den tidsperiod för vilken uppgifter kan erhållas, dock ej kortare tid än sex månader.
I propositionen föreslås att en motsvarande undantagsbestämmelse också bör tillämpas i de fall en flerdagarstidning ökar antalet utgivna nummer per
1 Riksdagen 1979180. 4 sami. Nr 41
KU 1979/80:41
vecka. I ett sådant fall ger inte den genomsnittliga pappersförbrukningen under den senaste treårsperioden ett rättvisande underlag, och tidningen kan därför erhålla ett lägre produktionsbidrag än den borde få. Den nya bestämmelsen föreslås bli tillämplig vid beslut om produktionsbidrag frän medel som anvisats i statsbudgeten fr. o. m. budgetåret 1979/80.
Motionerna
I motionen 1979/80:458 av Sture Palm (s) föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag i propositionen 1979/80:101 om ändring i grunderna för det statliga stödet till dagspressen. Motionären anför att den aktualiserade frågan är av sådan betydelse att den bör övervägas av dagspresskommittén inom ramen för en samlad presspolitisk bedömning.
I motionen 1979/80:462 av Åke Svensson (c) föreslås att dagspresskommittén skall ges i uppdrag att pröva frågan om presstöd till små tidningar med hög täckningsprocent på utgivningsorten. Motionären anför att en tidning med begränsat befolkningsunderlag på utgivningsorten får ett litet underlag för sin annonsförsäljning och därmed stora problem att klara sin ekonomi utan statligt stöd. Som exempel på en sådan tidning nämner motionären Ölandsbladet, som har ca 7 000 prenumeranter och en täckningsgrad på 84 % i utgivningsorten.
Stöd till organisationstidskrifter
Gällande regler
Enligt förordningen (1977:607) om stöd till organisationstidskrifter kan statligt stöd utgå till organisationstidskrift som i huvudsak distribueras inom Sverige. Med organisationstidskrift förstås dels tidskrift som utges av organisation för dess medlemmar (medlemstidskrift). dels tidskrift som är organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande. idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade eller för organisation som har idémässig anknytning till politisk organisation.
Stödet utgår med ett fast bidrag per år på 2 875 kr. per tidskrift. Därutöver utgår för de första 300 000 årsexemplaren 35 öre. 31 öre för exemplaren mellan 300 000 och 1 000 000, 24 öre för exemplaren mellan 1 000 000 och 3 000 000, 18 öre för exemplaren mellan 3 000 000 och 10 000 000 samt 14 öre för exemplaren över 10 000 000. Därutöver höjs bidraget med 10 c/c vid en periodicitet på mellan 10 och 15 utgivningar per år och med 20 r/e vid 16 utgivningar eller fler. Stöd utgår ej till tidskrift som ges ut av enbart lokalt eller regionalt verksam organisation, ej heller för tidskrift som utkommer med färre än fyra nummer per år eller vars sammanlagda stödberättigade
KU 1979/80:41
upplaga understiger 10 000 exemplar. Stödet gäller endast exemplar som distribueras som utgivarkorsband. Medlemstidskrift som utges av organisation för anställda ombord på fartyg får stöd även om utgivarkorsband inte används.
Om stöd till en eller flera organisationstidskrifter skulle leda till en allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena mellan tidskrifter kan presstödsnämnden efter ansökan bevilja stöd till annars ej stödberättigad tidskrift. Sådant stöd kan inte utgå med högre belopp än vad som för samma kalenderår har beviljats organisationstidskrift med innehåll och inriktning som av presstödsnämnden bedöms som likartat.
Budgetpropositionen
Enligt gällande ordning kan endast tidskrift som huvudsakligen distribueras inom Sverige erhålla stöd. Med anledning av en hemställan från Utlandssvenskarnas förening och Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet har regeringen uppdragit åt presstödsnämnden att utreda frågan om stöd bör utgå även till organisationstidskrift som ej huvudsakligen distribueras inom Sverige.
I propositionen föreslås i enlighet med förslaget i presstödsnämndens utredning att stöd skall kunna beviljas för av svensk organisation utgiven tidskrift som är skriven på svenska och som distribueras från svensk postanstalt till medlemmar bosatta utomlands. Distributionen skall ske som postabonnemang eller halvtariffkorsband.
Motionerna
I motionen 1979/80:1043 av Erik Elovhammar m. fl. (m, fp) föreslås en utredning av frågan om tidskriftsstödets konkurrenshämmande effekter. 1 motionen anförs att de regler som presstödsnämnden har att följa i vissa fall leder till uppenbar snedvridning av konkurrensförhållandena och därmed motverkar den fria debatt och den mångfald av åsikter som tidskriftsstödet var avsett att främja.
Som exempel på att sådana effekter har uppstått pekar motionärerna på fritidssektorn. När det gäller jakt och fiske finns såväl organisationstidningar som fristående tidskrifter. De fristående tidningarna konkurrerar med organisationstidningar dels om läsarna, dels om en mycket begränsad annonsmarknad. Organisationstidskrifterna är enligt motionen gynnade i konkurrensen genom att de är momsbefriade samtidigt som de erhåller tidskriftsstöd.
Frågan om konkurrensen mellan tidskrifter av olika slag tas upp även i motionen 1979/80:1052 av Rune Rydén m. fl. (m. fp). I motionen begärs en allsidig översyn av den bristande likställigheten i utgivningen av periodiska publikationer. Motionärerna anför att klyftan mellan mervärdebeskattade
KU 1979/80:41
och skattefria publikationer innebär den mest eklatanta diskrimineringen och påkallar en utjämning. Det är dock befogat att i ett sammanhang granska flera aspekter på de periodiska publikationernas utgivningsförhållanden och konkurrenslägen.
Frågornas tidigare behandling
Frågan om organisationstidskriftsstödet och konkurrensförhållandena mellan olika tidningar har uppmärksammats i riksdagen vid flera tillfällen. När stödet infördes (KU 1976/77:42) anförde konstitutionsutskottet att effekterna av stödet måste bli föremål för uppmärksamhet. Stödet innebar enligt utskottet insatser på ett helt nytt område, varför det inte kunde uteslutas att det efter någon tid behövde revideras i vissa avseenden.
Vid föregående riksmöte behandlade konstitutionsutskottet flera motioner i vilka krävdes en översyn av reglerna rörande stöd till tidskrifter som drabbas av en snedvridning av konkurrensförhållandena i de fall en organisationstidskrift med likartat innehåll och likartad inriktning erhållit stöd. I motionerna nämndes förhållandet för ICA-kuriren som det mest uppenbara fallet då kompenserande stöd bort utgå. Konstitutionsutskottet anförde (KU 1978/79:24) med anledning av motionerna bl. a. följande.
När utskottet mot bakgrund av förhållandena för ICA-kuriren förordade en bestämmelse av det slag som nu diskuteras skedde detta med relativt restriktiva formuleringar. Utskottet var t. ex. inte berett att, som begärdes i några motioner, allmänt utvidga den stödberättigade kretsen tidskrifter till att avse tidskrifter för konsumentintressen eller s. k. konsumentfackpress.
Anledningen till detta var att utskottet inte ville medverka till att stödet utvidgades till att omfatta tidskrifter av en helt annan typ än den som stödet var avsett för.
Utskottet är fortfarande av den uppfattningen att presspolitisk grund saknas för att utveckla stödet till de organisationsägda tidskrifterna till ett allmänt tidskriftsstöd. Någon förändring av stödreglerna som skulle få sådana konsekvenser är utskottet därför inte berett att biträda. Däremot är det enligt utskottets mening uppenbart att just ICA-kuriren genom sin karaktär av organ för en sammanslutning av närmast kooperativ natur och sitt i förhållande till den konsumentkooperativa tidningen Vi likartade innehåll befinner sig i en sådan konkurrenssituation som avsågs då möjligheten att bevilja ett kompenserande stöd infördes. Det är en viktig förutsättning för stödet till organisationstidskrifterna att det utformas så att det underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra situationen för övriga tidskrifter. Det bör ankomma på regeringen att göra de förändringar i stödförordningen som kan vara nödvändiga för att stödet skall ges den av utskottet åsyftade innebörden.
Enligt utskottet borde det anförda ges regeringen till känna. I en reservation (s) anfördes att utskottet i sin motivering i stället bort anföra.
Som framhållits föreslog konstitutionsutskottet en förändring i förslaget till stöd till organisationstidskrifterna när det infördes. Förändringen innebar
KU 1979/80:41
att tidskrifter som drabbas av allvarligt försämrade konkurrensförutsättningar när en organisationstidskrift med likartat innehåll ges ett omfattande stöd skall kunna erhålla visst kompenserande stöd. Utskottet var inte enigt i denna del beroende på att såväl tidskriftsutredningen som föredraganden i propositionen prövat frågan och kommit till att stödet knappast kunde leda till sådana konsekvenser. De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig därför mot förslaget.
Utskottet får för sin del anföra att det nu råder enighet om att en bestämmelse av den innebörd som infördes på utskottets initiativ är berättigad. Det är en viktig förutsättning för stödet till organisationstidskrifterna att det utformas så att det underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt allvarligt försvåra situationen för övriga tidskrifter. Av hänsyn till denna målsättning synes nuvarande regler vara ändamålsenliga. Det förhållandet att presstödsnämnden vid sin prövning av ICA-kurirens ansökan om presstöd funnit att just denna tidning inte drabbats av sådan snedvridning i konkurrensen motiverar enligt utskottets mening inte någon ändring av bestämmelserna. Organisationstidskriftsstödet bör inte utvidgas till ett allmänt tidskriftsstöd.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Presstödsnämnden har under år 1979 beviljat stöd enligt den bestämmelse i stödförordningen, enligt vilken stöd efter ansökan kan beviljas annars ej stödberättigad tidskrift om allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena uppstår till följd av stöd till annan tidskrift.
Frågan om en översyn av de stöd och skatteregler som gäller beträffande olika tidskrifter har aktualiserats vid flera tillfällen. I samband med att stödet till organisationstidskrifterna infördes förordade skatteutskottet (SkU 1976/ 77:4 y) i ett yttrande till konstitutionsutskottet att mervärdeskatteutredningen skulle få i uppdrag att pröva frågan om en avveckling av undantagen från mervärdeskatt för organisationstidskrifter. Konstitutionsutskottet (KU 1976/77:42) anförde för sin del att denna fråga var av skatteteknisk art och därför borde övervägas i särskild ordning.
Frågan om stöd- och skattereglerna beträffande olika tidskrifter togs vid föregående riksmöte upp av skatteutskottet vid två tillfällen. Med anledning av en motion (m) angående en översyn av mervärdeskattelagens regler om beskattningen av tryckta skrifter anförde skatteutskottet (SkU 1978/79:14) i sitt av riksdagen godkända betänkande.
Den i motionen 1977/78:514 (m) aktualiserade frågan om en översyn av mervärdeskattelagens regler om beskattningen av tryckta skrifter anknyter nära till ett tidigare ställningstagande av utskottet. I samband med införandet av stöd till organisationstidskrifter ifrågasatte utskottet om skattefriheten för vissa sådana tidskrifter borde bibehållas samtidigt som stöd skulle utgå. Motionären vill emellertid gå betydligt längre än vad utskottet då fann skäl att göra och ifrågasätter om det finns anledning att över huvud taget bibehålla skattefriheten för dagspressen. Han pekar därvid på ett ökande inslag av ren förströelseläsning hos viss dagspress, som därigenom kommer att konkurrera med populärpressen på olika villkor. Utgångspunkten för översynen skulle vara att skapa konsumtionsneutralitet vid beskattningen.
KU 1979/80:41
8 Av utskottets tidigare ställningstagande framgår att utskottet finner att vissa av de gällande undantagsreglerna inte är tillfredsställande. Därifrån är emellertid steget långt till att ompröva exempelvis dagspressens kvalificerade skattefrihet från mervärdeskatt. Även om skäl kan anföras för en sådan åtgärd verkar det inte troligt att man med nuvarande former för presstöd i förening med olika slag av skattenedsättning eller skattebefrielse genom en utredning skulle kunna nå meningsfulla resultat som är politiskt genomförbara. Däremot synes det vara angeläget att en utredning av det slag utskottet och riksskatteverket tidigare förordat kommer till stånd. En översyn av detta slag bör som utskottet tidigare framhållit kunna göras inom den pågående mervärdeskatteutredningen. Den i motionen 1978/79:78 behandlade frågan om undantag för organisationstidskrifter med sparfrämjande syfte skulle också få sin lösning i sådant sammanhang. I enlighet härmed finner utskottet att mervärdeskatteutredningen bör få i uppdrag att verkställa en sådan översyn som utskottet uttalat sig för i sitt yttrande 1976/77:4 y till konstitutionsutskottet. I den mån motionerna 1977/78:514 och 1978/79:78 inte är tillgodosedda genom en sådan utredning avstyrker utskottet bifall till desamma.
I motionen 1978/79:1738 (m) begärdes en allsidig översyn av mervärdeskattelagens regler i vad gäller beskattningen av periodiska publikationer. Motionen remitterades till skatteutskottet som inhämtade yttrande från konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottets majoritet anförde (KU 1978/ 79:4 y) att mervärdeskattereglerna för olika tidskrifter i första hand är en fråga som bör behandlas från skatteteknisk utgångspunkt. Utskottet påpekade dock att ett slopande av mervärdeskattebefrielsen för de tidskrifter som är berättigade till organisationstidskriftsstöd måste följas upp med motsvarande förstärkningar av detta stöd.
I en avvikande mening (2 m, 1 fp) anfördes att en sådan utredning som krävdes i motionen är angelägen. Det är enligt yttrandet väsentligt att stödet till organisationstidskrifter utformas så att det underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra för övriga tidskrifter.
Skatteutskottet (SkU 1978/79:52) avstyrkte motionen och anförde.
Enligt skatteutskottets mening är beskattningen av de periodiska publikationerna inte helt tillfredsställande om målet främst är att nå konkurrensneutralitet i fråga om beskattningseffekterna. Det är emellertid omöjligt att i detta fall helt bortse från verkningarna av det komplicerade statliga stöd som utgår till denna sektor när man bedömer beskattningens verkan från konkurrenssynpunkt. Även om man delar motionärernas uppfattning att den lågperiodiska pressen är oförmånligt behandlad i skattehänseende i förhållande till dagspressen kan det knappast göras gällande att någon omfattande tidskriftsdöd uppkommit på grund av beskattningen. Om den begärda utredningen skall kunna göra någon meningsfull bedömning av de periodiska publikationernas inbördes relationer måste den få i uppdrag att granska inte bara mervärdeskattereglerna utan även annonsskattens och presstödets verkningar. Enligt utskottets mening är det inte sannolikt att ett sådant utredningsarbete skulle kunna resultera i några politiskt genomförbara förslag.
KU 1979/80:41
9 I ett särskilt yttrande anförde fyra ledamöter (2 m. 2 fp) att särbehandlingen av olika tidningar och tidskrifter i dag har nått en sådan omfattning att det är väl motiverat med en översyn inte minst från tryckfrihetssynpunkt. Riksdagen följde skatteutskottets förslag.
Stöd till tidningar på andra språk än svenska
Gällande regler
Stöd till tidningar på andra språk än svenska beviljas av statens invandrarverk efter samråd med presstödsnämnden.
Stöd kan utgå under förutsättning att
1. publikationen vänder sig till invandrare och språkliga minoriteter i Sverige,
2. publikationens innehåll i huvudsak berör förhållanden i Sverige,
3. publikationen har sin huvudredaktion i Sverige och,
4. annonsdelen i publikationen inte överstiger 25 % i genomsnitt för kalenderår.
Stödet kan utgå till allmänna nyhetstidningar och medlemstidskrifter som uppfyller vissa i författningen angivna krav. Dessutom kan behovsprövade bidrag utgå till tidningar och tidskrifter som inte uppfyller dessa krav. Stödet kan ha formen av produktionsbidrag eller etableringsstöd.
Motionen
I motionen 1979/80:1054 av Per-Olof Strindberg (m) föreslås att kravet på att tidningar som utges på andra språk än svenska i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige för att vara stödberättigade skall slopas. I motionen anförs att många invandrare har möjlighet att via dagstidningar och andra publikationer följa förhållandena i vårt land och därför främst är intresserade av att i den egna tidningen få information om förhållandena i sitt tidigare hemland.
Dagspresskommittén
Dagspresskommittén som tillkallades i januari 1978 har till uppgift att göra en allmän översyn av bestämmelserna om statligt stöd till dagspressen. Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, har redovisat sitt arbete i en första etapp i delbetänkandet (Ds B 1978:10) Översyn av presstödet. De förslag till ändrade grunder för stödet till dagspressen som beslutades av riksdagen under våren 1979 byggde i allt väsentligt på de förslag som dagspresskommittén utarbetat och presenterat i delbetänkandet.
Kommittén har i ytterligare ett delbetänkande (Ds U 1979:9) Dagspressens struktur och ekonomi presenterat vissa forskningsresultat som belyser
KU 1979/80:41
effekterna av de nuvarande stödreglerna. Kommittén har också publicerat en forskningsrapport (Ds U 1979:10) om annonsbladen och dagspressen.
Dagspresskommittén fick i september 1979 enligt tilläggsdirektiv i uppdrag att överväga vissa ytterligare förändringar av stödreglerna, bl. a. alternativet med en indexreglering av stödbeloppen. Kommittén har också att närmare granska hur dagstidningsbegreppet används i olika sammanhang, t. ex. i lagstiftningen om mervärdeskatt och skatt på annonser och reklam, i bestämmelserna om presstöd och i de riktlinjer för viss samhällelig pressinformation som utformas av nämnden för samhällsinformation (NSI).
Kommittén räknar med att avge ett slutbetänkande under våren 1980. Utskottet
Utskottet tar i detta betänkande upp propositionerna 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 samt budgetpropositionen 1979/80:100, båda såvitt avser stöd till dagspressen, samt beträffande budgetpropositionen också anslag till presstödsnämnden och Pressens lånefond, stöd till organisationstidskrifter samt stöd till tidningar på andra språk än svenska. Utskottet behandlar i samband därmed motionerna 1979/80:458, 462, 1043, 1052 samt 1054 vilka samtliga berör det statliga stödet till tidningar och tidskrifter.
Det statliga stödet till dagspressen har liksom stödet till organisationstidskrifterna tillkommit för att främja förutsättningarna för mångfald och allsidighet i den allmänna debatten. Presstödet som byggts ut successivt sedan tillkomsten år 1969 av Pressens lånefond har varit framgångsrikt. Nedläggningen av dagstidningar har således nästan helt upphört sedan stödet tillkom. Stödet till dagstidningarna har förstärkts vid flera tillfällen, senast vid föregående riksmöte då även stödbeloppen till organisationstidskrifterna räknades upp mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för tidskriftsutgivningen.
Det statliga presstödet är f. n. föremål för en allmän utvärdering inom den parlamentariskt sammansatta dagspresskommittén. Kommittén, som tillsattes i januari 1978, redovisade första delen av sitt arbete i ett delbetänkande på hösten 1978. Förslaget i betänkandet låg till grund för de förstärkningar av presstödet som riksdagen beslöt under år 1979.
I en andra etapp arbetar kommittén med övergripande frågor som presstödets inverkan på presstrukturen, möjligheter till nyetableringar, stödsystemets inverkan på tidningsföretagens handlande samt behov av generella åtgärder. Kommittén har också enligt tilläggsdirektiv att utreda bl. a. möjligheterna att indexreglera presstödet samt frågan om hur dagstidningsbegreppet används i olika sammanhang av olika statliga myndigheter. Kommittén skall pröva om det är motiverat att i framtiden ge begreppet en enhetlig innebörd i lagstiftningen om mervärdeskatt och skatt
KU 1979/80:41
på annonser och reklam, i bestämmelserna om presstöd osv.
Kommittén har under det senaste året presenterat forskningsrapporter angående dagspressens struktur och ekonomi (Ds U 1979:9) samt annonsblad och dagspress (Ds U 1979:10). Kommitténs arbete beräknas vara avslutat under sommaren 1980.
I propositionerna och i motionerna aktualiseras flera frågor med anknytning till arbetet i dagspresskommittén. I budgetpropositionen föreslås att reglerna för statligt stöd till dagstidningar skall kompletteras med en bestämmelse av innebörd att stöd inte skall utgå till tidningsföretag som ger ut annonsblad i en i förhållande till tidningsutgivningen betydande omfattning eller som står i nära förhållande till företag som ger ut annonsblad i sådan omfattning. Förslaget som bygger på en skrivelse från presstödsnämnden har erhållit stöd även från Svenska tidningsutgivarföreningen som uttalat att en sådan ändring bör komma till stånd. Förslaget motiveras enligt föredraganden av att utgivningen av annonsblad måste ses som ett hot mot dagspressens ekonomiska grundvalar. Det kan då enligt propositionen inte vara rimligt att ett företag på samma gång skall motverka presstödets syften och dra ekonomiska fördelar genom att självt få del av stödet.
I budgetpropositionen föreslås vidare att reglerna för etableringsstödet till fådagarstidningar ändras så att etableringsstödet kommer att motsvara ett och ett halvt produktionsbidrag. Förslaget innebär att den relation mellan etableringsstöd och produktionsbidrag som gällde före 1979 års uppräkning av produktionsbidragen återställs.
I propositionen 1979/80:101 föreslås också en ändring i beräkningsgrunden för produktionsbidrag till flerdagarstidning som ökar antalet utgivningsdagar per vecka. Produktionsbidragen beräknas på grundval av tidningens genomsnittliga pappersförbrukning för redaktionell text under den senaste treårsperioden. För en tidning som ökar antalet utgivningar per vecka ger denna beräkningsgrund en missvisande bild av pappersförbrukningen. I propositionen föreslås därför att produktionsbidraget i sådana fall skall kunna beräknas med ledning av pappersförbrukningen under en kortare tid.
I motionen 1979/80:458 yrkas avslag på det sistnämnda förslaget till ändring av grunden för produktionsbidraget. Enligt motionären är den aktualiserade frågan av sådan betydelse att den bör övervägas av dagspresskommittén inom ramen för en samlad presspolitisk bedömning. I motionen 1979/80:462 föreslås att dagspresskommittén skall ges i uppdrag att pröva frågan om presstöd till små tidningar med hög täckningsprocent i utgivningsorten.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen att dagspresskommitténs förslag bör avvaktas innan ställning tas till mer genomgripande förändringar i grunderna för dagspresstödet. Det kan därför enligt utskottet inte nu komma i fråga att föregripa dagspresskommitténs arbete genom ett definitivt ställningstagande i dessa frågor. Som framhålls i
KU 1979/80:41
motionen 1979/80:458 aktualiserar t. ex. en anpassning av stödet vid ett ökat antal utgivningsdagar presspolitiska frågeställningar som måste bedömas i ett större sammanhang. De förslag som läggs fram i propositionen har dock provisorisk karaktär. Mot bakgrund därav och av hänsyn till det angelägna i att utan tidsutdräkt komma till rätta med de problem som föranlett regeringens förslag tillstyrker utskottet propositionens förslag i dessa delar och avstyrker motionen 1979/80:458.
Den fråga angående presstöd till mindre tidningar med hög täckningsprocent i utgivningsorten som aktualiseras i motionen 1979/80:462 bör även utan ett särskilt initiativ från riksdagens sida bli belyst inom ramen för dagspresskommitténs allmänna utvärdering av stödreglerna. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill motionsyrkandet.
Enligt förordningen (1977:607) om stöd till organisationstidskrifter kan stöd endast utgå till sådan tidskrift som i huvudsak distribueras inom Sverige. Efter framställning från Utlandssvenskarnas förening och Riksföreningens för svenskhetens bevarande i utlandet har regeringen uppdragit åt presstödsnämnden att utreda frågan om stöd bör utgå även till organisationstidskrift som ej huvudsakligen distribueras inom Sverige. Presstödsnämnden har i sin utredning föreslagit ändringar i reglerna som skall möjliggöra stöd till sådan tidskrift under förutsättning att den är utgiven av svensk organisation, skriven på svenska och distribuerad från svensk postanstalt till medlemmar utomlands som postabonnemang eller som halvtariffkorsband. I propositionen föreslår regeringen att reglerna skall ändras i enlighet med presstödsnämndens förslag. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.
Stödet till organisationstidskrifterna tas också upp i motionerna 1979/ 80:1043 och 1979/80:1052. 1 motionen 1043 föreslås en utredning av tidskriftsstödets konkurrenshämmande effekter och i motionen 1052 begärs ”en allsidig översyn av den bristande likställigheten i utgivningen av periodiska publikationer”. 1 motiveringen tar motionärerna förutom stödreglerna också upp dels frågan om definitionen av dagspressbegreppet, dels skattereglerna för olika tidskrifter.
De frågor som tas upp i motionerna har uppmärksammats i flera olika sammanhang under senare år. Som framhållits har dagspresskommittén i uppgift att pröva frågan om ett enhetligt dagspressbegrepp i t. ex. stödförordningen och skattelagstiftningen. Frågan om tidskriftsstödets betydelse för konkurrensen mellan olika tidskrifter uppmärksammades av utskottet senast vid föregående riksmöte. Utskottet uttalade då bl. a. (KU 1978/79:24) att det är en viktig förutsättning för stödet till organisationstidskrifterna att det utformas så att det underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra situationen för övriga tidskrifter. För att förhindra att en allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena uppstår till följd av omfattande stöd till en eller flera organisationstidskrifter har presstödsnämnden möjlighet att bevilja annars ej stödberättigad tidskrift ett kompenserande stöd. Presstödsnämnden har under år 1979 för första gången beviljat stöd enligt
KU 1979/80:41
denna bestämmelse.
Vad slutligen beträffar skattereglerna har riksdagen (SkU 1978/79:14) under hösten 1978 hos regeringen begärt att mervärdeskatteutredningen skall ges i uppdrag att pröva frågan om en avveckling av undantagen från mervärdeskatt för organisationstidskrifter. Enligt vad utskottet erfarit arbetar utredningen f. n. bl. a. med denna fråga.
Av vad utskottet anfört framgår att de frågor som tas upp i motionerna uppmärksammats i olika sammanhang. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu innan dagspresskommittén och mervärdeskatteutredningen redovisat sitt arbete i dessa delar ta initiativ till ytterligare utredningar. Utskottet avstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkanden.
För att en tidning eller tidskrift på andra språk än svenska skall vara berättigad till stöd enligt den särskilda stödförordningen för dessa tidningar så krävs bl. a. att dess innehåll i huvudsak berör förhållandena i Sverige. I motionen 1979/80:1054 föreslås att detta krav skall utgå. Därigenom skulle tidning eller tidskrift som i huvudsak berör förhållanden i olika invandrargruppers hemländer kunna bli stödberättigade.
Utskottet får för sin del anföra att stödet till tidningar på andra språk än svenska tillkommit för att ge olika språkliga minoriteter en god möjlighet att följa och delta i samhällsdebatten i vårt land. Stödet är, liksom presstödet för svenskspråkiga tidningar, utformat så att det skall stimulera till konkurrens och mångfald på tidningsmarknaden inom resp. språkområde. Den begränsning som finns av kretsen stödberättigade tidningar och tidskrifter till sådana som huvudsakligen berör svenska förhållanden är naturlig med hänsyn till det presspolitiska syftet bakom stödsystemet. Stödinsatser, som motiveras av andra skäl, t. ex. olika invandrargruppers möjligheter att bevara kontakten med sitt hemland, bör enligt utskottets mening utgå i andra former. Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet.
Budgetpropositionens förslag i övrigt föranleder inga uttalanden från utskottets sida. Utskottet tillstyrker förslagen och hemställer att riksdagen
1. beträffande Presstödsnämnden med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna del till Presstödsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 725 000 kr.,
2. beträffande Stöd till dagspressen,
a) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna del samt propositionen 1979/80:101 bilaga 3 i denna del och med avslag på motionen 1979/80:458 godkänner de i propositionerna förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd till dagspressen,
b) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna del till Stöd till dagspressen för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 310 800 000 kr.,
KU 1979/80:41
3. beträffande Lån till dagspressen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna del till Lån till dagspressen1 för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,
4. beträffande Stöd till organisationstidskrifter
a) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna del godkänner de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för stöd till organisationstidskrifter,
b) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna del till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.,
5. beträffande Stöd till tidningar på andra språk än svenska
a) till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 4 225 000 kr.,
b) avslår motionen 1979/80:1054,
6. beträffande dagspresskommitténs uppdrag avslår motionen 1979/80:462,
7. beträffande utredning av tidskriftsstödets verkningar m. m. avslår motionerna 1979/80:1043 och 1979/80:1052.
Stockholm den 11 mars 1980
På konstitutionsutskottets vägnar BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Sture Thun (s). Jan Prytz (m). Lahja Exner (s) och Kerstin Sandborg (fp).
Reservation
av Anders Björck (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Daniel Tarschys (fp), Jan Prytz (m) och Kerstin Sandborg (fp) vilka
dels ansett att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med orden ”För att en” och slutar med orden ”avstyrker sålunda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Möjligheterna för en tidning eller tidskrift att få stöd enligt förordningen (1977:523) om stöd till tidningar på andra språk än svenska begränsas bl. a. av bestämmelsen att publikationens innehåll i huvudsak skall beröra
1 Utskottets förslag under denna punkt avser den medelsanvisningsom i propositionen 1979/80:100 bilaga 12 (s. 100-101) angivits under anslagsbeteckningen B 23 Pressens lånefond.
KU 1979/80:41
förhållanden i Sverige. 1 motionen 1979/80:1054 föreslås att detta krav skall utgå. Motionären framhåller att bestämmehen dels orsakar svårigheter vid tillämpningen, dels är olämplig av hänsyn till att mänga invandrare, som har möjlighet att följa den svenska debatten i svenska tidningar, främst är intresserade av att i den egna tidningen få information om förhållanden i sitt tidigare hemland.
Den i motionen berörda frågan har även aktualiserats i en skrivelse från invandrarverket till regeringen 1980-01-24. Invandrarverkets styrelse anför bl. a. följande:
Invandrarverket har för tredje året i rad fördelat bidrag till invandartidningar enligt förordningen om stöd till tidningar på andra språk än svenska /SFS 1977:523/.
Inför fördelningen av presstöd för innevarande år aktualiserades frågan om förordningens § 1, mom. 2, där det sägs att publikationens innehåll i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige. Frågan blev aktuell efter en undersökning som Presstödsnämnden låtit göra av två invandrartidningar, Ruotsin Suomalainen och Eesti Päevaleht. Undersökningen avsåg "att belysa den allmänna karaktären av tidningarnas innehåll, särskilt mot bakgrund av presstödskungörelsens definition av allmän nyhetstidning". Den gjorda undersökningen visade att tidningarna väl motsvarar kraven på en nyhetstidning enligt de regler som gäller för Presstödsnämndens bidragsgivning. Däremot framkom viss tveksamhet huruvida tidningen Eesti Päevaleht uppfyllde kravet att innehållet i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige. Mot bakgrund härav beslöt SIV att göra en närmare undersökning av ett antal tidningar. Syftet med undersökningen var att fä en operationell definition av § 1, mom 2. i förordningen samt att se efter hur ett antal tidningar uppfyller dessa krav. Resultatet av den innehållsanalys som SIV låtit göra visade att endast en av de fem undersökta tidningarnas text handlade till mer än 70 % om förhållanden i Sverige. Ytterligare en tidning hade information om Sverige till mer än 50 c/c av sitt innehåll.
Undersökningsresultaten har presenterats för berörda tidningar. Dessa menar att resultaten är mycket diskutabla och att de till stor del beror på den person som kodar innehållet - ex. vis dennes språkkunskaper och kunskaper om gruppen.
När det gäller tidningen Eesti Päevaleht som undersökts både ur Presstödsnämndens och SIV:s bidragsperspektiv kan konstateras att den uppfyller Presstödsnämndens regler för bidrag till allmän nyhetstidning. För tidningar på andra språk än svenska krävs emellertid att de. för att få stöd från Presstödsnämnden. skall vara berättigade till stöd från invandrarverket. Eesti Päevaleht har inte. enligt undersökningen, uppfyllt nuvarande krav på att innehållet i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige då mindre än 50 % av dess innehåll rör förhållanden i Sverige.
Exemplet Eesti Päevaleht visar att det för samhällets presstöd ställs hårdare krav på invandrartidningar än på svenska tidningar, vilket i sig kan anses otillfredsställande.
Framför allt för minoritets- och flyktinggruppers tidningar är kravet pä att "publikationens innehåll i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige" diskutabelt. Balterna har t ex. varit i Sverige över 30 är. De flesta talar och läser svenska och har därför inget större behov av att i sina egna tidningar följa den svenska samhällsdebatten eller informera sig om förhållanden i
KU 1979/80:41
16 Sverige. Den informationen och den debatten kan de ta del av i svenska tidningar. Denna grupp riskerar inte heller att hamna utanför den demokratiska processen i Sverige, som är grundvalen i motiveringen för presstödet till invandrartidningar. Det viktiga för balterna är att debattera förhållanden för balter i exil och informera om förhållandena i de gamla hemländerna.
Motsvarade resonemang kan föras när det gäller ex.vis polska flyktinggruppers tidningar.
För latinamerikanska flyktingar är situationen något annorlunda. De har en oviss framtid i Sverige. De flesta latinamerikanska organisationer bedriver en solidaritetskamp på svensk mark. Det är en av grunderna för deras föreningsliv i Sverige. Informationen och debatten om förhållandena i deras hemländer genom deras tidningar är mycket viktig för gruppen.
SIV har i ett remissyttrande över SIK-utredningen - Kultur och information över gränserna - tryckt på invandrartidningarnas roll som kulturbärare och förmedlare av information från utvandrarland till invandrarland. I debatten om stödet till invandrartidningar förs också ofta fram betydelsen av de svenska tidningar som växte fram i Nordamerika. Dessa tidningar innehöll mest information och nyheter om Sverige. Den stora uppgiften var att behålla kontakten med Sverige, det svenska språket och kulturen.
Om förordningens §1, mom 2. bibehålls i oförändrad form kommer invandrarverket i fortsättningen att tvingas kontrollera att kraven efterlevs. Det kan knappast ske i annan form än att årligen göra detaljerade innehållsanalyser, en övervakning som skulle bli både kostsam och besvärlig. Den skulle också upplevas negativt av invandrarna och deras organisationer. Ur allmän pressfrihetssynpunkt skulle en sådan övervakning också vara tvivelaktig.
Vägledande för stöd till invandrarorganisationer och deras verksamhet bör vara statsmakternas allmänna riktlinjer för invandrarpolitiken, sammanfattade i begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. I det här aktuella fallet är det främst den kulturella valfriheten det gäller.
Verket anser att stöd till invandrar- och minoritetstidningar skall utgå från invandrar- och minoritetsgruppernas speciella behov. Tyngdpunkten skall läggas på tidningarnas roll som opinionsbildande organ inom den etniska gruppen och de skall också ses som ett uttryck för gruppens kulturella identitet och integritet. Som också framhålls i propositionen kan tidningarna medverka ”till att vidga de språkliga minoriteternas möjligheter till en verksamhet på det egna språket”. Självfallet skall invandrar- och minoritetstidningar även sprida information om Sverige och debattera förhållanden i samhället, men detta behöver inte vara huvudsyftet. Härför finns också andra medier ex.vis Invandrartidningen som har detta syfte.
Verket föreslår, mot bakgrund av ovanstående att innehållskravet i förordningen tonas ner. Förslagsvis kunde det få följande lydelse "publikationens innehåll till viss del behandlar förhållanden i Sverige”. Om detta förslag inte godtas hoppas verket få ge synpunkter på en eventuellt ny skrivning.
Enligt utskottets mening talar de omständigheter som anförts i motionen och i invandrarverkets skrivelse för en uppmjukning av innehållskravet i förordningen. Ett lämpligt kriterium kan vara att stöd får beviljas tidningar och tidskrifter som i betydande utsträckning berör förhållanden i Sverige.
KU 1979/80:41
dels ansett att utskottets hemställan under p. 5 b bort ha följande lydelse:
5. beträffande Stöd till tidningar på andra språk än svenska (---)
b) med anledning av motionen 1979/80:1054 ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående bestämmelserna för stöd till tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska.
GOTAB 64722 Stockholm 198(1