Med anledning av propositionen 1979/80:3 om lån till ett av AB Bofors helägt smidesbolag jämte motion
NU 1979/80:1
Näringsutskottets betänkande 1979/80:1
med anledning av propositionen 1979/80:3 om lån till ett av AB Bofors helägt smidesbolag jämte motion
Ärendet
I propositionen 1979/80:3 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att till Lån till ett nytt smidesbolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.
Med anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas nedan.
Propositionen
I propositionen föreslås att 50 milj. kr. anvisas för lån med villkorlig återbetalningsskyldighet till ett av AB Bofors helägt smidesbolag. Lånet är avsett att, helt eller delvis, ställas till smidesbolagets förfogande för att företaget skall genomföra en planerad omstrukturering, bl. a. genom investeringar i en ny smidespress. Härigenom beräknas sysselsättningen för huvuddelen av de anställda vid Kilstaverken i Karlskoga kunna tryggas.
Motionen
Yrkande
Den motion som har väckts med anledning av propositionen är
1979/80:74 av Per Israelsson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen, med godkännande av propositionen 1979/80:3 i övrigt,
1. i samband med sitt beslut med anledning av propositionen uttalar sig för statligt övertagande av AB Bofors,
2. hos regeringen hemställer om utredning och förslag för att verkställa övertagandet.
Motivering
Av hänsyn till de anställda vill vi inte motsätta oss statligt stöd till ett av AB Bofors helägt smidesbolag, anför motionärerna. På längre sikt bör dock samhället överta hela Boforskoncernens verksamhet, anser de. Som ett första skäl anges att tillverkningen vid koncernens största enhet, försvarsmaterielsektorn, är starkt beroende av statliga beställningar. Även försäljningen av
1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 1
NU 1979/80:1
försvarsmateriel är underkastad samhällelig reglering. Vidare skulle en planering för ökad civil produktion inom försvarsmaterielindustrin underlättas om samhället helt tar över sådan industri, menar motionärerna. De pekar slutligen på att det i propositionen anges att det nya smidesbolaget skall arrendera stål- och valsverken i Kilsta så länge smidesbolaget finner detta lönsamt. Uttalandet öppnar vägen för en framtida nedläggning av dessa delar, säger motionärerna.
Utskottet
Boforskoncernen - AB Bofors med dotterbolag - hade år 1978 en omsättning av ca 2 800 milj. kr. Antalet anställda uppgick till ca 14 000, varav drygt 8 000 i Karlskoga. De största resultatenheterna är sektorerna BoforsFörsvarsmateriel, Bofors-Stål och Bofors-Nobel. Försvarsmaterielsektorns andel av omsättningen utgjorde år 1978 ca 43 96, medan de två andra sektorerna vardera svarade för ca 20 96.
Stålsektorn sysselsatte år 1978 ca 2 900 personer, varav ca 1 200 personer vid Kilstaverken i Karlskoga. Hälften av dessa, ca 600, har arbetat i stål- och valsverk och hälften i en smedja. Produktionen i smedjan är inriktad på tunga vevaxlar till dieselmotorer samt andra smidda delar till bilindustrin. Nuvarande utrustning medger inte konkurrenskraftig produktion, och verksamheten är f. n. olönsam.
Frågan om investering i en ny smidespress har diskuterats inom koncernen under flera år, men koncernen har inte varit beredd att på egen hand genomföra investeringen. Alternativet till denna har bedömts vara att Kilstaverken gradvis avvecklas.
I propositionen lämnas en redogörelse för de förhandlingar med tänkbara samarbetspartner som har ägt rum under åren 1977-1979. Den lösning som har diskuterats fram med företrädare för industridepartementet och som redovisas i propositionen har i huvudsak följande innebörd.
Nyinvesteringar om ca 190 milj. kr. görs i en ny smidespress. Smidesverksamheten läggs i ett av AB Bofors helägt dotterföretag. Nuvarande stål- och valsverk anpassas tekniskt och personellt till smidesverksamheten. Av de ca 1 200 personer som f. n. arbetar vid Kilstaverken beräknas det nya smidesbolaget kunna sysselsätta ca 750, varav ca 600 i smedjan. Återstående ca 150 personer skall sysselsättas i stål- och valsverken, vilka skall stanna i moderbolagets ägo. Dessa enheter skall arrenderas av det nya smidesbolaget så länge detta finner ett sådant arrangemang lönsamt. De ca 450 personer som friställs från Kilstaverken beräknas kunna bli erbjudna andra arbetsuppgifter inom Boforskoncernen.
Det totala kapitalbehovet i det nya smidesbolaget anges i propositionen till ca 400 milj. kr. Av beloppet satsar AB Bofors 100 milj. kr. som aktiekapital. Statliga lån förutsätts utgå med sammanlagt 250 milj. kr. Resterande kapitalbehov av ca 50 milj. kr. beräknas kunna täckas med andra lån.
NU 1979/80:1
3 De statliga lånen sammanfattas i följande tablå (milj. kr.).
Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher1 (beslut den 19 juni
1979):
Investeringslån
75 Likviditetslån med villkorlig återbetalningsskyldighet
50 Lokaliseringslån (regeringsbeslut den 21 juni 1979)
75 Lån med villkorlig återbetalningsskyldighet (prop. 1979/80:3)
50 Summa
250 Enligt propositionen innebär ett genomförande av det nu aktuella projektet att förutsättningar skapas för en långsiktigt lönsam verksamhet vid Kilstaverken. Härigenom bevaras en stor arbetsplats i Karlskoga. Investeringen utgör enligt propositionen också ett led i den av statsmakterna eftersträvade omstruktureringen inom svensk specialstålsindustri.
Ett inom industridepartementet utarbetat förslag till villkor för lånet redovisas som bilaga 1 till propositionen. Dessa villkor innebär bl. a. att lånet ställs till bolagets förfogande i form av en räntelös fordran på staten. Utbetalning sker efter beslut av regeringen på ansökan av bolaget. Sveriges Investeringsbank AB skall avge yttrande över ansökningen. Vid utbetalning uppkommer en fordran för staten som skall anges i bolagets balansräkning under rubriken ”Ansvarsförbindelser”. Till utbetalat belopp läggs årlig ränta som under en första femårsperiod beräknas efter en räntesats av 11 96. Bolaget skall erlägga ränta och amortering under år då bolaget beslutar om utdelning till AB Bofors eller under år när bolagets resultat och finansiella situation medger det. En bedömning i detta avseende skall göras årligen av regeringen och föregås av överläggningar mellan bolaget och Investeringsbanken.
I detta sammanhang bör nämnas att regeringen den 13 september 1979 - efter framställning av det nya bolaget - har anvisat en ledamot jämte suppleant för denne att inväljas i bolagets styrelse och en person jämte suppleant att utses till revisor i bolaget intill ordinarie bolagsstämma år 1980. En statlig representation av detta slag har förutsatts i lånevillkoren.
En motion, 1979/80:74, har väckts med anledning av propositionen. I motionen anför företrädare för vänsterpartiet kommunisterna att de inte motsätter sig att lånet beviljas. De föreslår emellertid att riksdagen skall uttala sig för att Boforskoncernen övertas av staten och att regeringen lägger fram förslag av denna innebörd.
Utskottet har inte något att erinra mot att det nya, av AB Bofors helägda, smidesbolaget får det statliga lån med villkorlig återbetalningsskyldighet som
1 Delegationen handlägger bl. a. finansieringsfrågor inom specialstålsindustrin (SFS 1977:1123,1124) och disponerar medel som riksdagen tidigare har ställt till förfogande (prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30, rskr 1977/78:84).
NU 1979/80:1
föreslås i propositionen. Den förutsatta investeringen i en modern smidespress innebär att en stor arbetsplats kan bevaras i Karlskoga.
De i motionen 1979/80:74 anförda motiven för att AB Bofors skulle förstatligas hänger samman med företagets ställning som dominerande svensk tillverkare av försvarsmateriel. Utskottet har i andra sammanhang (senast NU 1978/79:29 s. 9) diskuterat dessa argument och avvisat förslag i denna riktning. Med hänvisning till vad utskottet därvid har anfört avstyrker utskottet den nu aktuella motionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande län till ett nytt smidesbolag
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:3 till Lån till ett nytt smidesbolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 50000 000 kr.,
2. beträffande statligt övertagande av AB Bofors att riksdagen avslår motionen 1979/80:74.
Stockholm den 6 november 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg(s), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Thage Peterson (s), Lennart Pettersson (s), Carl Tham (fp), Rune Jonsson (s), Ingegärd Oskarsson (c) och Birgitta Johansson (s).
Särskilt yttrande
beträffande lån till ett nytt smidesbolag (mom. 1) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson, Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s):
Den första borgerliga trepartiregeringen introducerade en ny typ av företagsstöd genom s. k. villkorslån. Denna politik fortsattes av folkpartiregeringen, och stödet har nu fått mycket stor omfattning.
Från socialdemokratisk sida har vi vänt oss mot denna typ av stödpolitik. Kreditstödet är förknippat med villkor som är mycket generösa. Man kan med fog hävda att den statliga långivningen här tar över mycket av de risker som annars är förknippade med ägarkapital. Det är rimligt att långivaren då också kan ställa villkor som ungefär motsvarar de villkor som kan ställas av den som bidrar med aktiekapital. Detta kan lämpligen ske genom att lånen
NU 1979/80:1
lämnas mot konvertibla skuldebrev.
I det här aktuella fallet föreslås ett av AB Bofors helägt dotterbolag få ett s. k. villkorslån på 50 milj. kr. Våra ovan redovisade principiella invändningar mot denna lånetyp gäller självfallet även här. Situationen är emellertid sådan att vi inte anser oss kunna yrka avslag på regeringsförslaget. Regeringen har genom sin mycket långt utdragna behandling av projektet i fråga skapat en situation där det inte finns några möjligheter till diskussioner och förhandlingar om en mera tillfredsställande finansieringsform. Om inte smidesprojektet kommer till stånd torde som bekant en total nedläggning av Kilstaverken vara ofrånkomlig.
GOTAB Stockholm 1979