Med anledning av vissa delar av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden jämte motioner

NU 1979/80:10

Näringsutskottets betänkande 1979/80:10

med anledning av vissa delar av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden (ekonomidepartementet), såvitt den har hänvisats till näringsutskottet, dvs. i vad avser dels förslag till ändringar i banklagstiftningen, lagarna om försäkringsrörelse och om understödsföreningar samt reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning, dels förslag till åtgärder avseende AB Industrikredit och vissa andra s. k. mellanhandsinstitut.

Vidare behandlas - helt eller delvis - fyra motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Berörda delar av propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Övriga delar av propositionen behandlas av finansutskottet (FiU 1979/ 80:8) och skatteutskottet (SkU 1979/80:10). Näringsutskottet har till finansutskottet avgivit yttrande (NU 1979/80:1 y) över propositionen - jämte motioner - i vad avser avsnittet Företagens finansiering (s.. 62-81).

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse har - genom ordföranden f. d. landshövding Bengt Lyberg, vice ordföranden generaldirektör Gunnar Söder och verkställande direktören Sten Wikander - inför utskottet lämnat upplysningar om fondstyrelsens verksamhet. Därvid har även skriftligt material överlämnats. Allmänna pensionsfondens första, andra och tredje fondstyrelser har överlämnat en promemoria angående räntesatsen för refinansieringslån. Vidare har skrivelser inkommit från Svenska bankföreningen och från Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund.

Propositionen Huvudsakligt innehåll

I propositionen dras riktlinjer upp för hur den svenska kapitalmarknaden bör fungera. Även de allmänna riktlinjerna för statsskuldspolitiken behandlas. Denna del av propositionen, som har hänvisats till finansutskottet, refereras inte här.

De delar av propositionen som har hänvisats till näringsutskottet avser främst förslag till ändringar i placeringsregler för institut som uppträder på kapitalmarknaden.

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 10

NU 1979/80:10

2 I fråga om allmänna pensionsfondens verksamhet behandlas bl. a. de s. k. återlånen. Den möjlighet företagen nu har att återlåna hälften av vad de närmast föregående år har betalat i ATP-avgifter behålls. En ny möjlighet öppnas, närmast avsedd för mindre företag, att intill ett belopp av 500 000 kr. återlåna avgifter för de fem föregående åren. Räntan på de lån genom vilka bankerna hos allmänna pensionsfonden får refinansiera lämnade återlån knyts till statsobligationsräntan i stället för som nu till bankernas inlåningsränta.

En 10-procentsgräns för allmänna pensionsfondens innehav av aktier i ett och samma bolag föreslås. Fonden behöver dock inte avyttra några aktier i de fall där innehavet redan nu överstiger 10-procentsgränsen. Fjärde fondstyrelsen, som svarar för fondens placeringar i aktier och i skuldebrev som kan omvandlas till aktier, har f. n. - till skillnad från de övriga fondstyrelserna - ingen skyldighet att delta i pensionsutbetalningarna. Fjärde fondstyrelsen föreslås få en sådan skyldighet såvitt gäller 4/5 av avkastningen av de medel styrelsen förvaltar. Samtidigt införs skattefrihet för fjärde fondstyrelsen i samma utsträckning som gäller för de övriga styrelserna.

I propositionen anförs att det är motiverat att inrätta en femte delfond inom allmänna pensionsfonden. Avsikten är att frågan skall utredas inom regeringskansliet så att regeringen skall kunna återkomma med ett konkret förslag till riksdagen. Inrättande av en femte delfond hindrar inte att kapitaltillskott till fjärde delfonden senare kan övervägas.

Försäkringsbolagens möjligheter att välja placeringar ökas genom att den s. k. fria sektorn inom försäkringsfonden för livförsäkringar utvidgas från 10 till 20 % av fonden. Inom den bundna sektorn ersätts taxeringsvärdet för fast egendom med ett uppskattningsvärde. Någon ändring av reglerna om försäkringsbolagens rätt att placera i aktier föreslås däremot inte. I stort sett motsvarande ändringar görs i placeringsreglerna för understödsföreningarna. Vidare höjs det högsta medgivna kapitalförsäkringsbeloppet för dem.

För bankernas del införs möjlighet att ge ut s. k. bankcertifikat - dvs. kortfristiga obligationer med en löptid av högst ett år-och andra obligationer. I samband därmed slopas emissionsstämpeln på alla obligationer och liknande skuldebrev liksom fondstämpeln i sin helhet. Nu gällande förbud för bankerna att förvärva förlagsbevis avskaffas praktiskt taget helt.

Verksamheten i de halvstatliga kreditaktiebolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit slås samman och skall i fortsättningen bedrivas endast av AB Industrikredit. Aktiekapitalet i AB Industrikredit ökas till 80 milj. kr. De båda bolagens sammanlagda aktiekapital är f. n. 44 milj. kr. Garantikapitalet på sammanlagt 204 milj. kr. höjs till 400 milj. kr. Även verksamheten i Lantbruksnäringamas primärkredit AB och Lantbruksnäringamas sekundärkredit AB slås samman.

De föreslagna lagändringarna skulle enligt propositionen - som avlämnades den 30 mars 1979 - i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1979.

NU 1979/80:10

3 Förslag

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, att riksdagen

dets antager de i propositionen framlagda förslagen till

2. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

3. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

4. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

5. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,

6. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

8. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

dels bemyndigar regeringen att träffa avtal om

13. AB Industrikredit och AB Företagskredit enligt de grunder som föredragande statsrådet har förordat,

14. Lantbruksnäringarnas primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas sekundärkredit AB enligt de grunder som föredragande statsrådet har förordat,

dels

15. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelser på 200 000 000 kr. att ingå i garantifonden för AB Industrikredit i stället för nuvarande förbindelser på 80 000 000 kr. i garantifonden för AB Industrikredit och 22 000 000 kr. i garantifonden för AB Företagskredit,

dels

16. till Teckning av aktier i AB Industrikredit på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 18 000 000 kr.

Motiveringen för dessa förslag finns på s. 108-181 i propositionen.

Lagförslagen har följande lydelse:

NU 1979/80:10

1 Förslag till

l ag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 54-56 samt 66 och 74 §S lagen (1955: 183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

54 §1

Bankaktiebolag för ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag som angivas i 55 och 56§§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar, anvisningar, obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar utom sådana sorn medföra rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare Iförlagsbevis).

Bankaktiebolag för ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag som angivas i 55 och 56?t§, förvärva annat än guld. mynt, växlar, checkar, anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.

55 §2

Bankaktiebolag får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet.

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis, som utfärdats av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bankbolaget äger, eller till lokaler, som bolaget i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i banken,

5. efter tillstånd av regeringen, aktie i annat bankaktiebolag, i utländskt bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts.

Bankbolag som medverkar vid Bankbolag som medverkar vid emission av aktier eller förlagsbe- emission av aktier på den allmänna

vis på den allmänna marknaden får förvärva aktie eller förlagsbevis som ingår i emissionen. Sådan aktie eller sådant förlagsbevis skall bolaget dock avyttra så snart det lämpli -

marknaden får förvärva aktie som ingår i emissionen. Sådan aktie skall bolaget dock avyttra så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga

'Senaste lydelse 1968:601.

2 Lydelse enligt prop. 1978/79: 9.

NU 1979/80:10

5 Nuvarande lydelse

gen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Bankbolag som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis, förlagsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Bolag får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 S första stycket fondkommissionslagen (1978: 000).

Föreslagen lydelse

skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Bankbolag som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Bolag får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1978:000).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att bankbolag får inneha värdepapper som avses i tredje stycket i större omfattning än som anges där.

56 §3

För att skydda fordran får bankaktiebolag dels på offentlig auktion eller fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart att bankbolaget annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts gäller ej egen aktie. Utgöres köpt eller övertagen egendom av fastighet, gruva, fabrik eller annan liknande anläggning eller fartyg, får bankbolag i utbyte mot sådan egendom med tillhörande lös egendom förvärva aktie i bolag, som bildats för förvaltning av egendomen eller för fortsättande av en med denna driven verksamhet, eller förlagsbevis, som utfärdats av sådant bolag. Bankbolag får därjämte förvärva aktie i bolag, i vilket bankbolaget enligt detta stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar fara är att bankbolaget annars skulle lida förlust.

Har bankbolag enligt första stycket förvärvat aktie i bolag eller

För att skydda fordran får bankaktiebolag dels på offentlig auktion eller fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart att bankbolaget annars skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts gäller ej egen aktie. Utgöres köpt eller övertagen egendom av fastighet, gruva, fabrik eller annan liknande anläggning eller fartyg, får bankbolag i utbyte mot sådan egendom med tillhörande lös egendom förvärva aktie i bolag, som bildats för förvaltning av egendomen eller för fortsättande av en med denna driven verksamhet. Bankbolag får därjämte förvärva aktie i bolag, i vilket bankbolaget enligt detta stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar fara är att bankbolaget annars skulle lida förlust.

Har bankbolag enligt första stycket förvärvat aktie i bolag får

3 Senaste lydelse 1972:656.

NU 1979/80:10

6 Nuvarande lydelse

av aktiebolag utfärdat förlagsbevis, får bankbolaget, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på annat aktiebolag, byta ut aktien eller förlagsbeviset mot aktie i det andra aktiebolaget eller förlagsbevis som utfärdats av detta bolag.

Egendom, som bankbolag förvärvat enligt första eller andra stycket, skall avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust för bolaget.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos tillsynsmyndigheten.

66 §

Bankaktiebolag/år ej i andra fall än som angivas i andra och tredje styckena utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Bankbolag får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst etthundra kronor.

Bankbolag får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer som lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som bankbolag ger ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre löptid än ett år får utfärdas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av bankbolagets inlåning från allmänheten.

74 §4

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör att under styrelsens inseende leda verksamheten, däri inbegripet att i den utsträckning styrelsen bestämmer avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma på styrelsens egen prövning. Där förhållandena så påkalla, må bland styrelseledamöterna eller styrelsesuppleanterna flera verkställande direktörer utses. Styrelsen skall även förordna styrelseledamot eller styrelsesuppleant att vara ställföreträdare för verkställande direktör.

Styrelsen må jämväl uppdraga åt annan än verkställande direktör att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma på styrelsens egen prövning.

Angående den befogenhet i olika avseenden, som skall tillkomma verkställande direktör eller person som avses i andra stycket, åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruk -

Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Vad sålunda stadgats skall dock ej gälla av bankbolaget utställda räntebärande förlagsbevis lydande å minst etthundra kronor.

Föreslagen lydelse

bankbolaget, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på annat aktiebolag, byta ut aktien mot aktie i det andra aktiebolaget.

4 Lydelse enligt prop. 1978/79:9.

NU 1979/80:10

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna för kreditgivningen fastställas. Hava flera verkställande direktörer utsetts, skall instruktionen angiva huru ledningen av bankens verksamhet skall mellan dem fördelas. Styrelsen skall, så snart kan ske, till tillsynsmyndigheten insända avskrift av instruktionen ävensom, där ändringar vidtagas i densamma, meddela myndigheten därom.

Uppdrag som sägs i denna paragraf må när som helst återkallas eller inskränkas. Utan hinder av uppdrag äger styrelsen själv avgöra ärende av vaije slag.

Styrelsen må icke åt enskild styrelseledamot eller annan uppdraga att avgöra ärende, som avser:

1. inrättande eller indragning av avdelningskontor eller övertagande av annan bankrörelse;

2. förvärv eller avyttring av fastighet, avsedd för bankens inrymmande eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov;

3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 61 § första stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift med sådan befattningshavare, till person som avses i 61 § andra stycket eller till bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot eller såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse; styrelsen dock obetaget att för person eller sammanslutning, som nu nämnts, fastställa vissa gränser, inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit må beviljas vederbörande i och för en av honom idkad rörelse;

4. förvärv av aktie, emissionsbevis, förlagsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är för bankbolagets fordran utmätt eller pantsatt, eller förvärvet sker med stöd av 55 § andra eller tredje stycket och styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet avvaktas;

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att beslut, där så påkallas av allmän ränteförändring, må utan styrelsens hörande meddelas för tiden intill nästkommande styrelsesammanträde.

I denna paragraf meddelade bestämmelser angående kredit skola gälla även i fråga om garantiförpliktelse, som bankbolag ikläder sig.

4. förvärv av aktie, emissionsbevis, förlagsbevis sorn avses i 55 § första stycket 5 samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är för bankbolagets fordran utmätt eller pantsatt, eller förvärvet sker med stöd av 55 § andra eller tredje stycket och styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet avvaktas;

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att beslut, där så påkallas av allmän ränteförändring, må utan styrelsens hörande meddelas för tiden intill nästkommande styrelsesammanträde; 6.

utgivande av obligationer med längre löptid än ett år.

1 denna paragraf meddelade bestämmelser angående kredit och obligationer skola gälla även i fråga om garantiförpliktelse, som bankbolag ikläder sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

NU 1979/80:10

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955: 416) om sparbanker

1 Härigenom föreskrivs att 23, 24, 35 och 39 §§ lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §'

Sparbank får ej för egen räkning Sparbank får ej för egen räkning driva handel med eller, med de un- driva handel med eller, med de undantag som angivas i 24 och 25 §§, dantag som angivas i 24 och 25 §§,

förvärva annat än guld, mynt, väx- förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar, anvisningar, obliga- lar, checkar, anvisningar, obligationer och andra för den allmänna tioner, förlagsbevis och andra för

rörelsen avsedda förskrivningar den allmänna rörelsen avsedda för utom

sådana som medföra rätt lill skrivningar.

betalning försl efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis).

Om rätt för sparbank att driva fondkommissionsrörelse finns bestämmelser i fondkommissionslagen (1978: 000).

24 §2

Sparbank får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt "för att bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutan- 2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast de har till syfte att förvalta fast

egendom eller tomträtt som förvär- egendom eller tomträtt som förvär vats

för det under 1 angivna ända- vats för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis, som utför- målet,

dals av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som sparbanken äger, eller till lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i sparbanken.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller aktie avgöres av huvudmännen, om ej annat följer av sparbankens reglemente. Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken sparbankens lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Sparbank får till belopp, som vid varje tidpukt sammanlagt svarar mot högst tio procent av sparbankens egna fonder, förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som med regeringens godkännande verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen eller garantifondbevis eller förlagsbe -

1 Lydelse enligt prop. 1978/79: 9.

2 Lydelse enligt prop. 1978/79:9.

NU 1979/80:10

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får sparbank efter tillstånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen får sparbank förvärva aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.

Sparbank som medverkar vid emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden/ur efter tillstånd av tillsynsmyndigheten förvärva aktie eller förlagsbevis som ingår i emissionen. Sådan aktie eller sådant förlagsbevis skall sparbanken avyttra så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Sparbank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis, förlagsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Sparbank får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 S första stycket fondkommissionslagen (1978: 000).

Sparbank får endast efter tillstånd av tillsynsmyndigheten medverka vid emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden. Sparbanken får förvärva aktie som ingår i emissionen men skall avyttra den så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Sparbank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Sparbank får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionsiagen (1978:000).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att sparbank får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större omfattning än som anges där.

35 S3

Sparbank får ej utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser. Vad nu sagts gäller dock ej räntebärande förlagsbevis, som lyder på minst etthundra kronor.

Sparbank får ej i andra Jäll än som anges i andra och tredje styckena utfärda tryckta~eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

3 Senaste lydelse 1968:602.

NU 1979/80:10

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sparbank får utfärda räntebärande förlagsbevis sorn lyder på minst etthundra kronor.

Sparbank får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer som lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som sparbank ger ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre löptid än ett år får utfärdas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av sparbankens inlåning från allmänheten.

Sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen får sparbank utfärda endast om åtgärder vidtagits för kontroll över utelöpande märken.

39 §4

Styrelsen får, om reglementet medgiver det, uppdraga åt styrelseledamot eller annan att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet att annars ankomma på styrelsens egen prövning.

Om den befogenhet, som skall tillkomma person som avses i första stycket, åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruktion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna för kreditgivningen fastställas. Styrelsen skall, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten insända avskrift av instruktionen och underrätta myndigheten om de ändringar som vidtagas i instruktionen.

Uppdrag enligt första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas. Utan hinder av uppdrag får styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

Styrelsen får ej uppdraga åt enskild styrelseledamot eller annan att avgöra ärende, som avser

1. inrättande eller indragning av filial eller övertagande av annan bankrörelse,

2. förvärv eller avyttring av fastighet, som är avsedd för sparbankens inrymmande eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov,

3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 30 § första stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift med sådan befattningshavare, till person som avses i 30 § andra stycket eller till bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot eller som delägare eller medlem har ett väsentligt ekonomiskt intresse; för kredit, som nu sägs, får dock styrelsen fastställa vissa gränser, inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit får beviljas i och för en av låntagaren idkad rörelse,

4. förvärv av aktie, emissionsbe- 4. förvärv av aktie, emissionsbevis, förlagsbevis samt andel i aktie- vis, förlagsbevis som avses i 24 §

fond och i ekonomisk förening i tredje eller fjärde stycket samt an 4

Lydelse enligt prop. 1978/79:9.

NU 1979/80:10

1]

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är utmätt eller pantsatt för sparbankens fordran, eller förvärvet sker med stöd av 24 § sjätte stycket och styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet avvaktas,

del i aktiefond och i ekonomisk förening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är utmätt eller pantsatt för sparbankens fordran, eller förvärvet sker med stöd av 24 § sjätte stycket och styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet avvaktas,

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att beslut, om det är påkallat av allmän ränteförändring, får utan styrelsens hörande meddelas för tiden till nästa styrelsesammanträde.

6. meddelande av bestämmelser om kassaverksamheten vid spar -

banken eller om rörelsen i dess helhet vid filial och hur denna rörelse skall övervakas från huvudkontorets sida.

Bestämmelser om kredit skola gälla även i fråga om garantiförbindelse, som sparbank ikläder sig.

6. meddelande av bestämmelser om kassaverksamheten vid sparbanken eller om rörelsen i dess helhet vid filial och hur denna rörelse skall övervakas från huvudkontorets sida,

7. utgivande av obligationer med längre löptid än ett år.

Bestämmelser om kredit och obligationer skola gälla även i fråga om garantiförbindelse, som sparbank ikläder sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasseröreisen

Härigenom föreskrivs att 31, 32 och 42 a§§ lagen (1956:216) om jordbrukskasseröreisen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

31 Kreditkassa får ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag som angivas i 32 och 33 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar, anvisningar, obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar utom förlagsbevis.

Kreditkassa får ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag som angivas i 32 och 33 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar, anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.

'Senaste lydelse 1968:605.

NU 1979/80:10

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §2

Kreditkassa får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda kassan eller ansluten kassa lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed samhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutan- 2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast de har till syfte att förvalta fast

egendom eller tomträtt som förvär- egendom eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ända- vats för det under 1 angivna ändamålet, och förlagsbevis, som utfar- målet,

dals av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som kassan äger, eller till lokaler, som kassan i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i kassan eller i ansluten kassa.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller aktie avgöres av stämman, om ej annat följer av kreditkassans stadgar. Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken kassans eller ansluten kassas lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Centralkassa får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot högst tio procent av kassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital, förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som tillgodoser för kreditkassor gemensamma intressen, eller garantifondbevis eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får centralkassa efter tillstånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätt elier täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen får centralkassa förvärva aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.

Centralkassa som medverkar vid Centralkassa får endast efter tillemission av aktier eller förlagsbevis stånd av tillsynsmyndigheten med på

den allmänna marknaden får ef- verka vid emission av aktier eller

ter tillstånd av tillsynsmyndigheten förlagsbevis på den allmänna markförvärva aktie eller förlagsbevis naden. Centralkassan får förvärva

som ingår i emissionen. Sådan ak- aktie som ingår i emissionen men

lie eller sådant förlagsbevis skall skall avyttra den så snart det lämp centralkassan

avyttra så snart det ligen kan ske och senast ett år efter

lämpligen kan ske och senast ett år förvärvet. Om synnerliga skäl före efter

förvärvet. Om synnerliga skäl ligga, kan tillsynsmyndigheten förföreligga, kan tillsynsmyndigheten länga denna frist,

förlänga denna frist.

2 Lydelse enligt prop. 1978/79:9.

NU 1979/80:10

13 Nuvarande lydelse

Förestaven lydelse

Centralkassa som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis, förlagsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Centralkassa får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1978: 000).

Centralkassa som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Centralkassa får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1978:000).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att centralkassa får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större omfattning än som anges där.

42 a §3

Kreditkassa får ej utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser. Vad nu sagts gäller dock ej räntebärande förlagsbevis, som centralkassa utfärdar och sorn lyder på minst etthundra kronor.

Kreditkassa får ej i andra fall än som anges i andra och tredje styckena utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Centralkassa får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst etthundra kronor.

Centralkassa får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer som lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som centralkassa ger ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre löptid än ett år får utfärdas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av centralkassans inlåning från allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

3 Senaste lydelse 1968: 605.

NU 1979/80:10

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 274 och 336 §§ lagen (1948:433) om försäkringsrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

274 §'

Vid envar tidpunkt skall ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar vara redovisat i följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats av staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen; -

3. av riksbanken, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit utfärdade fordringsbevis, med undantag av sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medföra rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis);

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande erhållit regeringens tillstånd;

5. av svenskt industriföretag utfärdade obligationer, vilka offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken; -

2. obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundärlånekassa. Nordiska investeringsbanken eller kreditaktiebolag, eller andra av sådan kreditinrättning utfärdade skuldförbindelser med undantag av sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medföra rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis);

3. obligationer, utfärdade eller garanterade av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit, eller av sådant bankinstitut eller riksbanken utfärdade andra fordringsbevis, med undantag av förlagsbevis; 4.

obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av svensk kommun;

5. av svenskt näringsföretag utfärdade obligationer, vilka offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag. Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken; -

1 Senaste lydelse 1976: 145 (jfr 1976: 285).

NU 1979/80:10

15 Nuvarande lydelse

6. skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom

inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde eller

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, allt med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,

dock att, utom i fråga om sådant lån till svensk kommun för vilket försäkringsinspektionen medgivit undantag, åbyggnad skall, för att inteckning i fastigheten eller tomträtten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket;

Föreslagen lydelse

6. skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom

inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom sjuttio procent av fastighetens uppskattade värde eller, om pantvärde har fastställts för fastigheten enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet, inom sjuttiofem procent av pantvärdet,

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, inom sjuttio procent av det uppskattade värdet av byggnad eller annan egendom som hör till tomträtten elter, om pantvärde har fastställts för egendomen enligt nämnda bestämmelser, inom sjuttiofem procent av pantvärdet, allt med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet, eller

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt, till vilken hör byggnad som helt eller delvis är inrättad för sådan verksamhet, inom sextio procent av det uppskattade värdet av egendomen, såvitt avser tomträtten med den ytterligare begränsning inspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,

dock att, utom i fråga om sådant lån till svensk kommun för vilket försäkringsinspektionen medgivit undantag, åbyggnad skall, för att inteckning i fastigheten eller tomträtten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket;

7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses jämförliga med några av de under 1-6 nämnda; dock att värdehandlingar, vilka enligt sin lydelse skola infrias i

NU 1979/80:10

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

främmande valuta, må användas för redovisning allenast i den mån de motsvara försäkringsfonden för egen räkning för försäkringar i samma valuta;

eller ock i följande tillgångar av annan art:

8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet;

9. värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet på grund av i återförsäkring övertagna livförsäkringar, dock att värdet av utländsk försäkringsanstalts ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas till redovisning av försäkringsfonden än försäkringsinspektionen med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet finner kunna medgivas.

Med uppskattat värde avses det värde, som försäkringsbolaget bestämt på grundval av särskild värdering.

Utan hinder av vad i första Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp stycket är stadgat må ett belopp

motsvarande högst en tiondel av motsvarande högst tjugo procent

försäkringsfonden för egen räkning, av försäkringsfonden för egen räk redovisas

i andra värdehandlingar ning, redovisas i andra värdehand än

i första stycket 1 -7 avses, dock lingar än i första stycket 1 —7 avses,

icke i aktier. dock icke i aktier.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

336 §2

Av aktierna i svenskt eller utländskt aktiebolag må försäkringsbolag icke utan försäkringsinspektionens medgivande äga mer än en tjugonde! eller, om aktier med olika röstvärde finnas, större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst en tjugondel av röstetalet för samtliga aktier. Tillhör försäkringsbolaget koncern, skall vad sålunda stadgats gälla koncernen; aktiebolag, som ej är försäkringsbolag, skall därvid anses såsom koncernbolag, därest förhållandena äro sådana att aktiebolaget, om det varit försäkringsaktiebolag, jämlikt 333 § skulle hava räknats såsom dotterbolag.

Vad i första stycket är stadgat skall ej äga tillämpning å aktier i försäkringsaktiebolag eller i aktiebolag, vars verksamhet uteslutande har till föremål att äga aktier i försäkringsaktiebolag, att tillskjuta garantikapital i ömsesidigt försäkringsbolag, att utöva förvaltning av försäkringsbolags fastigheter eller att biträda försäkringsbolag vid rörelsens bedrivande.

Försäkringsbolag får icke utan försäkringsinspektionens medgivande äga ande! i aktiefond.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Belopp som före ikraftträdandet redovisats enligt 274 § första stycket 6 i dess äldre lydelse får redovisas på samma sätt även i fortsättningen.

2 Senaste lydelse 1961:610.

NU 1979/80:10

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 6, 24 och 25 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Kapitalförsäkring får avse högst 8000 kronor för en medlem. Föreligger särskilda skäl. kan försäkringsinspektionen medge understödsförening att meddela sådan försäkring till högre belopp.

6 §

Föreslagen lydelse

Kapitalförsäkring får avse högst 12000 kronor för en medlem. Föreligger särskilda skäl, kan försäkringsinspektionen medge understödsförening att meddela sådan försäkring till högre belopp.

24 §1

Vid varje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäkringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats av staten,

2. obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa, Sveriges investeringsbanli aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, som står under tillsyn av bankinspektionen,

3. fordringsbevis som utfärdats av riksbanken, bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit, dock ej sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av kommun, som fått till -

2. obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa, Nordiska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, eller andra skuldförbindelser som utfärdats av sådan kreditinrättning, dock ej sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis),

3. obligationer som utfärdats eller garanterats av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit eller andra fordringsbevis som utfärdats av sådant bankinstitut eller riksbanken, dock ej förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av kommun,

1 Senaste lydelse 1976: 149 (jfr 1976: 289).

2 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 10

NU 1979/80:10

18 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stånd av regeringen att ta upp eller garantera lånet,

5. obligationer som utfärdats av 5. obligationer som utfärdats av svenskt industriföretag och som of- svenskt näringsföretag och som offentligen utbjudits av bankaktiebo- fentligen utbjudits av bankaktiebolag, sparbank, kreditkassa inom lag, sparbank, kreditkassa inom

jordbrukskasserörelsen, Sveriges jordbrukskasserörelsen, Sveriges

investeringsbank aktiebolag eller investeringsbank aktiebolag eller

Nordiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken,

6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på grundval av

inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,

dock att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektionen medgett undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller i utländsk försäkringsanstalt som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,

7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de tili art och säkerhet kan anses jämförliga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1-6,

8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9. föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning, eller

10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäkringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbindelser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1-5 och 7.

Vid tillämpning av första stycket 6 ersätts, om försäkringsinspektionen har medgett det fyra femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskattade värdet av fastigheten respektive av byggnad eller annan egendom som hör till tomträtten eller, om pantvärde fastställts för egendomen enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet, med sjuttiofem procent av pantvärdet, samt

två tredjedelar av taxeringsvär -

NU 1979/80:10

19 Nuvarande lydelse

Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en tiondel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och i tillgångar som nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

Föreslagen lydelse

det med sextio procent av egendomens uppskattade värde.

Med uppskattat värde avses det värde som understödsföreningen har bestämt på grundval av särskild värdering. Har medgivande enligt tredje stycket lämnats får belopp som dittills har redovisats enligt första stycket 6 dock redovisas på samma sätt även i fortsättningen.

Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och i tillgångar som nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

25 8

Understödsförening får icke utan försäkringsinspektionens medgivande äga mer än en tjugondel av aktierna i svenskt eller utländskt aktiebolag eller, om aktierna har olika röstvärde, större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst en tjugondel av röstetalet för samtliga aktier.

Understödsförening får icke utan försäkringsinspektionens medgivande äga andel i aktiefond.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

7 Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning dels att 2, 3, II, 12 och 14- 16 88 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i reglementet skall införas en ny paragraf, 12 a 8, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28*

Det åligger riksförsäkringsverket att i fråga om avgifter till försäkringen för tilläggspension överföra

1 Senaste lydelse 1973: 503.

NU 1979/80:10

20 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. till första fondstyrelsens förvaltning avgifter, sorn enligt 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring erläggas av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande inflytande;

2. till andra fondstyrelsens förvaltning jämlikt nämnda lagrum inflytande avgifter från andra arbetsgivare än under 1 sägs, som i genomsnitt för det år, varå avgifterna belöpa, sysselsätta minst tjugu arbetstagare; -

2. till andra fondstyrelsens förvaltning jämlikt nämnda lagrum inflytande avgifter från andra arbetsgivare än under 1 sägs, som i genomsnitt för det år, varå avgifterna belöpa, sysselsätta minst femtio arbetstagare; -

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga avgifter enligt samma lagrum samt avgifter, som erläggas jämlikt 19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring; samt

4. till fjärde fondstyrelsens förvaltning medel, som av styrelsen rekvirerats hos riksförsäkringsverket och som avräknas på medel som belöpa på de övriga styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt styrelsernas balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall jämväl hänföras avkastning av de av styrelsen förvaltade medlen.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall jämväl hänföras avkastning av de av styrelsen förvaltade medlen. Av avkastningen varje år av de medel fjärde fondstyrelsen förvaltar, skall dock, efter avdrag av sådana kostnader som anges i 3 § andra stycket, fyra femtedelar överföras till de övriga fondstyrelsernas förvaltning i förhållande till de avräkningar som har skett enligt första stycket 4 till och med det år som avkastningen avser.

3 §2

Pensionsutbetalningar ävensom, där ej annat följer av vad i andra stycket stadgas, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension skola, i den mån andra medel ej stå till förfogande, bestridas genom tillskott, som riksförsäkringsverket äger erhålla från första, andra och tredje fondstyrelserna. De för ett kalenderår erforderliga medlen skola tillskjutas av dessa fondstyrelser

Pensionsutbetalningar ävensom, där ej annat följer av vad i andra stycket stadgas, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension skola, i den mån andra medel ej stå till förfogande, bestridas genom tillskott, som riksförsäkringsverket äger erhålla från första, andra och tredje fondstyrelserna. De för ett kalenderår erforderliga medlen skola tillskjutas av dessa fondstyrelser

2 Senaste lydelse 1973:503.

NU 1979/80:10

21 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

i förhållande till kapitalbehållning- i förhållande till de avgifter som anania enligt styrelsernas balansräk- der det närmast föregående året ha

ningar avseende ställningen vid ut- överförts till styrelsernas förvalt gängen

av närmast föregående dr. ning.

Varje fondstyrelse skall med de under styrelsens förvaltning stående medlen bestrida kostnaderna för styrelsens verksamhet och för revision av styrelsens förvaltning.

11S3

Allmänna pensionsfonden skall av fondstyrelserna förvaltas på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension. Därvid skall iakttagas, att placeringen av fondmedlen tillgodoser kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap.

Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta allmänna pensionsfonden på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension. Placeringen av fondmedlen skall tillgodose kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap.

12 S4

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen; 2.

i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år, som ha utfärdats av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

3 Senaste lydelse 1973:503.

4 Senaste lydelse 1976: 146 (jfr 1976:286).

NU 1979/80:10

22 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket I sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av 5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse; annan fondstyrelse; samt

6. efter hörande av riksförsäkringsverket i skuldförbindelse utfärdad av företag, som har till syfte att befordra folkhälsan eller att medverka till förhindrande av nedsättning av arbetsförmåga eller till förbättring av sådan förmåga och som enligt styrelsens prövning anses erbjuda godtagbar säkerhet; samt

7. i fordran hos kreditinrättning i 6. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat enlighet med vad nedan är stadgat om återlån. om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.

I den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller eljest för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel även innestå hos riksbanken, bankaktiebolag eller postgirot.

12 a §

Allmänna pensionsfonden får icke inneha mer än tio procent av aktierna i samma aktiebolag eller, om aktierna har olika röstvärde, större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst tio procent av röstetalet för samtliga aktier.

14 §5

Riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan eller annan kreditinrätt -

Riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan eller annan kreditinrätt -

5 Senaste lydelse 1976: 98.

NU 1979/80:10

23 Nuvarande lydelse

ning som regeringen godkänner äger mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring under föregående år återlån med högst hälften av vad sålunda erlagts. Återlån må ej beviljas, om dess belopp enligt vad nu sagts icke skulle uppgå till femhundra kronor.

15 Kreditinrättning, som enligt 14 § lämnat återlån, äger i samband därmed till motsvarande belopp erhålla lån från den fondstyrelse, som enligt 2 § har att förvalta de avgifter för vilka återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse till kreditinrättning enligt

vad i första stycket sägs fastställes av regeringen. Sagda räntesats skall bestämmas så att den med en halv procent överstiger högsta allmänt förekommande räntesats vid inlåning i bankaktiebolag, sparbank och centralkassa för jordbrukskredit. Utan hinder av vad sålunda blivit bestämt äger dock fondstyrelsen och kreditinrättningen för visst lån överenskomma om en efter det rådande marknadsläget bestämd, för viss tid bunden räntesats.

If

Återlån, som icke i sin helhet återbetalas inom ett år från utlämnandet, skall årligen amorteras med

Föreslagen lydelse

ning som regeringen godkänner äger varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring återlån med högst hälften av vad sålunda erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån avgiftsbetalningarna icke redan utnyttjats som underlag för återlån.

Återlån får ej beviljas, om dess belopp icke skulle uppgå till femtiotusen kronor. Återlån enligt första stycket 2 får uppgå till högst femhundratusen kronor.

§6

Kreditinrättning, som enligt 14 § lämnat återlån, äger i samband därmed till motsvarande belopp erhålla lån från den fondstyrelse, som enligt 2§ har att förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse till kreditinrättning enligt vad i första stycket sägs skall motsvara räntesatsen för senast i Sverige utgivna långfristiga statsobligationslån, om ej regeringen, med hänsyn till att ränteläget därefter ändrats, fastställt annan räntesats. Räntesatsen för lånet skall omprövas vart femte år under dess löptid.

§

Återlån, som icke i sin helhet återbetalas inom ett år från utlämnandet, skall årligen amorteras med

8 Senaste lydelse 1976: 98.

NU 1979/80:10

24 Föreslagen lydelse

belopp icke understigande en tiondel eller, så vitt avser ål erlan som beviljats med högre belopp än hälften av närmast föregående års avgifter, en femtondedel av lånesu niman. Kreditinrättnings lån hos fondstyrelse enligt 15 § skall återbetalas i samma mån som återlånet, dock ej långsammare än som föreskrivits i villkoren för sistnämnda lån. Har återlån uppsagts till betalning, får kreditinrättnings lån hos fondstyrelse likväl, till den del det motsvarar obetald återlåneskuld, återbetalas på de villkor som gällde före uppsägningen.

Återlån må, om långivaren och låntagaren äro ense därom, kunna överföras till annan kreditinrättning, som äger bevilja dylikt lån.

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 2§ andra stycket, den 1 januari 1980, och i övrigt den 1 juli 1979.

2. Innehar allmänna pensionsfonden den 1 juli 1979 aktier i något eller några aktiebolag utöver vad som medges i 12 a §, får fonden även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i bolaget eller bolagen.

3. I fråga om återlån, som avser avgifter betalda före den 1 januari 1977 eller som har beviljats före den 1 juli 1979, och lån till kreditinrättning som har beviljat återlånet gäller fortfarande 14-16 §§ i sin äldre lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning har erhållit enligt 15 § första stycket i dess äldre lydelse får dock avtal träffas om tillämpning av 15 § andra stycket i dess nya lydelse.

Nuvarande lydelse

belopp icke understigande en tiondel av lånesumman. Kreditinrättnings lån hos fondstyrelse enligt 15 § skall återbetalas i samma mån som återlånet, dock ej långsammare än som föreskrivits i villkoren för sistnämnda lån.

NU 1979/80:10

25 Motionerna

De motioner som behandlas i detta betänkande är

1978/79:2527 av Gösta Bohman m. fl. (m), såvitt gäller hemställan att riksdagen (8) avslår förslaget till ändring av 11 § i AP-fondens reglemente om att AP-fondstyrelsernas uppgift ej blott skall vara att på bästa sätt gagna försäkringen för tilläggspensioner utan att fondstyrelserna också skulle göra ekonomisk-politiska och kreditpolitiska överväganden,

1978/79:2528 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag till förstatligande av affärsbankerna och de stora försäkringsbolagen,

2. hos regeringen hemställer om förslag till omorganisation av APfonderna i enlighet med motionen,

3. avslår förslaget till ny 12 a § i propositionens förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

1979/80:24 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att riksdagen

3. avslår den under under propositionens punkt 8 föreslagna ändringen i reglementet (1958:293) angående allmänna pensionsfonden^ förvaltning såvitt gäller den] föreslagna paragrafen 12 a,

4. anvisar ytterligare 1 000 milj. kr. till fjärde AP-fonden,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om riktlinjerna för allmänna pensionsfondens verksamhet,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om de små och medelstora företagens kapitalförsörjning,

1979/80:25 av Johan Olsson (c) och Stig Josefson (c), vari hemställs att riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder frågan om småföretagens finansiella situation och framlägger erforderliga förslag i syfte att säkra en god sysselsättningsutveckling inom den viktiga småföretagssektom.

NU 1979/80:10

26 Vissa uppgifter om allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning

Fjärde fondstyrelsen har inför utskottet lämnat en redogörelse för sin hittillsvarande verksamhet. Dess nettoköp av aktier i marknaden har under åren 1974-1979 (sistnämnda år t. o. m. oktober) uppgått till resp. 224, 197, 295,220,90 och 74 milj. kr. Detta innebär att fondstyrelsen som institutionell placerare har haft i stort sett samma betydelse som försäkringsbolagen, vilka emellertid har ett vidare placeringsutrymme. Fjärde fondstyrelsens andel av nyemissioner av sådana aktier som den kan förvärva utgjorde åren 1975-1977 resp. 3,2 96,4,7 % och 4,6 96. För år 1979 beräknas motsvarande procenttal till 6,0 96. År 1978, då nyemissionsverksamheten var obetydlig, förvärvades inga nyemitterade aktier. Det året liksom år 1977 gjordes vissa förvärv vid emissioner av konverteringslån. Fonden är i dag engagerad i ett 30-tal på börslistan eller fondhandlarlistan noterade företag med ett sammanlagt marknadsvärde av ca 18 500 milj. kr. Dess genomsnittliga ägarandel i dessa företag är drygt 5 96. Den praktiskt tillgängliga delen av fjärde fondstyrelsens totalmarknad beräknas motsvara ett värde av 25 200 milj. kr. med fördelning på ca 65 företag. Fondstyrelsen räknar med att det härutöver finns 20-25 medelstora, icke noterade företag vilkas aktier inom tre-fem år kan bli föremål för någon form av notering som möjliggör handel med aktierna. Fjärde fondstyrelsens disponibla likvida medel uppgick i slutet av oktober 1979 till 240 milj. kr.

På grundval av vissa förutsättningar i fråga om deltagande i nyemissioner av olika slag, engagemang i icke noterade företag och nettoplaceringar i marknaden har fjärde fondstyrelsen bedömt sitt behov av medel för placeringar under dels ett år med måttlig emissionsvolym, dels ett år med stor emissionsvolym, i båda fallen enligt volymsiffror från senare delen av 1970-talet. Beloppet blir i det förra fallet 100-120 milj. kr., i det senare fallet 165-190 milj. kr., eller genomsnittligt ca 150 milj. kr.

Tidigare riksdagsbehandling av vissa frågor

Riksdagen har vid en rad tillfällen avslagit motioner vari vänsterpartiet kommunisterna begärt att allmänna pensionsfondens aktieplaceringar skulle inriktas uteslutande på nyetablering av ”statligt ägda basindustrier”, ”statliga förädlingsindustrier” eller liknande. I en del av dessa motioner har även föreslagits att fondens förvaltning skulle samordnas under en styrelse. Motionsyrkandena har genomgående avstyrkts av näringsutskottet (NU 1973:58, 1974:37, 1975:33, 1975/76:34, 1977/78:71), t. o. m. år 1976 med reservation av den representant som vänsterpartiet kommunisterna hade i utskottet. I ett av fallen deltog även finansutskottet i beredningen (NU 1976/77:4 y, FiU 1976/77:30). Näringsutskottet har gentemot motionärerna anfört bl. a. följande. Ett av syftena med den nuvarande ordningen är att

NU 1979/80:10

fonden skall kunna satsa på redan verksamma företag som behöver medel till investeringar för att förbättra produktionsförhållandena, trygga sitt fortbestånd och erbjuda nya sysselsättningstillfällen. Det är viktigt att detta syfte inte ges upp. Frågan om den statliga företagssektorns utveckling bör hållas skild från frågan om aktieköp med medel ur allmänna pensionsfonden. Detta innebär dock inte att fjärde fondstyrelsen skulle vara förhindrad att köpa aktier i statliga företag. Ordningen med fyra skilda fondstyrelser, var och en med representation för såväl arbetsgivar- som arbetstagarparten, har enligt utskottets bedömning fungerat tillfredsställande.

Under 1970-talet har motioner om förstatligande av affärsbankerna förekommit nästan årligen och motioner om förstatligande av försäkringsbolagen flera gånger. Näringsutskottets senaste betänkande i dessa ämnen avgavs våren 1979 (NU 1978/79:31) och innehåller en redogörelse för riksdagsbehandlingen av tidigare motioner på området. Utskottet avstyrkte i det nu nämnda betänkandet liksom vid föregående tillfallen de motioner som förelåg. Det är självfallet av största värde om statsmakterna skaffar sig insyn i och möjlighet till kontroll av bank- och försäkringsväsendet, sade utskottet i sin motivering. Ett sådant samhälleligt inflytande utövas också genom bl. a. riksbanken, bank- och försäkringsinspektionerna samt de offentliga styrelseledamöterna. Det förutsätter inte att bankerna och försäkringsbolagen övertas av staten. - Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Inledning

De delar av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden som har hänvisats till näringsutskottet och behandlas i detta betänkande avser i första hand förslag till lagändringar beträffande institutioner som är verksamma på kapitalmarknaden, nämligen bankerna, försäkringsbolagen, understödsföreningarna och allmänna pensionsfonden. Dessa lagändringar skulle enligt propositionen träda i kraft den 1 juli 1979. Sedan ärendets behandling uppskjutits från våren till hösten 1979 förordar näringsutskottet nu att ikraftträdandet senareläggs till den 1 januari 1980. Vidare framförs i propositionen förslag rörande vissa halvstatliga kreditaktiebolag, s. k. mellanhandsinstitut, som har betydelse särskilt för de mindre och medelstora företagens kreditförsörjning. Ett par motioner med anknytning till detta ämnesområde behandlas i det sammanhanget. Av de övriga motionsyrkanden som föreligger syftar ett till förstatligande av affärsbanker och försäkringsbolag, medan de övriga hänför sig till allmänna pensionsfondens verksamhet.

NU 1979/80:10

28 Bankerna

De föreslagna ändringarna i lagarna för de tre olika kategorierna av bankeraffärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna (jordbrukets kreditkassor) - innebär nyheter i två avseenden. Bankerna får möjlighet dels att i väsentligt större utsträckning än hittills förvärva förlagsbevis, dels att utge egna obligationer och därigenom bl. a. skaffa medel för ökad medverkan i näringslivets medelfristiga finansiering. Två slags obligationer med delvis skilda regler kan förekomma. Obligationer med en löptid av högst ett år, s. k. bankcertifikat, får utges utan begränsning. Försäljning av bankcertifikat är avsedd att vara ett alternativ till den nuvarande specialinlåningen. I fråga om obligationer med längre löptid - som får vara längst sju år vid utgivning i Sverige - skall olika restriktioner gälla. Sådana obligationer skall få utfärdas till ett belopp som motsvarar högst tre procent av bankens inlåning från allmänheten. De skall vidare - enligt ett förslag som faller under finansutskottets beredning - till skillnad från bankcertifikaten omfattas av den emissionskontroll som riksbanken utövar.

Termen bankcertifikat förekommer inte i lagtexten. Den avsedda kategorin av skuldförbindelser definieras indirekt genom att särskilda regler ställs upp för ”obligationer med längre löptid än ett år”, dvs. de obligationer som inte är bankcertifikat. Med hänsyn till att bankcertifikaten torde bli en uppmärksammad företeelse och för övrigt föranleder speciella bestämmelser i kommunaiskattelagen (se SkU 1979/80:10) och i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel skulle det enligt utskottets mening vara naturligt att de uttryckligen omnämndes i de lagar som reglerar bankinstitutens rörelse. Utskottet finnér det motiverat att banklagsutredningen (Fi 1976:04) vid sin översyn av banklagstiftningen överväger om termen bankcertifikat lämpligen kan införas i denna.

Svenska bankföreningen har tagit upp ett par frågor rörande bankobligationerna i en skrivelse till näringsutskottet. Den ena avser den skatterättsliga behandlingen av bankcertifikat, vilken enligt Bankföreningen icke bör ske enligt de bestämmelser som gäller för obligationer i allmänhet. Denna fråga har behandlats av skatteutskottet (SkU 1979/80:10), som föreslår en lösning som tillgodoser Bankföreningens önskemål. Den andra frågan gäller den nämnda begränsningen av banks rätt att utge obligationer med längre löptid än ett år. Begränsningen till tre procent av inlåningen har, säger Bankföreningen med hänvisning till ett uttalande i propositionen (s. 147 nederst), väsentligen ett kreditpolitiskt syfte: effekten på den svenska obligationsmarknaden av en introduktion av bankobligationer kan inte säkert förutses, och därför vill man genom treprocentsgränsen säkerställa en viss försiktighet. Syftet med begränsningen borde, menar Bankföreningen, bli tillgodosett även om obligationer som bank emitterar i utlandet inte medräknas vid tillämpningen av begränsningsregeln. Bankföreningen förespråkar att den i propositionen föreslagna sista meningen i 66 § lagen om bankrörelse ändras i enlighet härmed.

NU 1979/80:10

29 Utskottet finner inte skäl att förorda en sådan ändring. Under ett begynnelseskede kan den angivna bestämmelsen knappast komma att utgöra någon påtaglig restriktion för bankerna. Rimligen kommer bankobligationer med längre löptid än ett år då att utges i relativt begränsad omfattning. Om erfarenheterna skulle visa att treprocentsregeln på ett olyckligt sätt påverkar bankernas möjligheter till upplåning utomlands bör den utan dröjsmål kunna omprövas.

Med vad här anförts tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna ändringarna i banklagstiftningen. Utskottet föreslår härutöver ändring i de tre berörda lagarnas kapitaltäckningsregler (57 § lagen om bankrörelse, 26 § sparbankslagen, 34 § lagen om jordbrukskasserörelsen) så att placeringar i obligationer utfärdade av bank inte medför krav på kapitaltäckning. Regeringen framförde förslag härom våren 1979 i propositionen 1978/79:190 om ändrade kapitaltäckningsregler för bankinstituten, men detta lämnades då utan bifall av riksdagen med hänvisning till att frågan om rätt för bankerna att utfärda obligationer skulle behandlas först under riksmötet 1979/80 (NU 1978/79:49).

Försäkringsbolagen och understödsföreningarna

Försäkringsbolag och understödsföreningar får enligt propositionen ökade möjligheter att välja placeringar. Vidare ändras reglerna för värdering av fast egendom som ingår i vissa fonder hos dessa institut. Regeringens förslag i dessa hänseenden tillstyrks av utskottet.

För understödsföreningarnas del upptar propositionen också förslag att maximibeloppet för kapitalförsäkring avseende en medlem skall höjas från 8 000 kr. till 12 000 kr., med bibehållen möjlighet för försäkringsinspektionen att medge försäkring till högre belopp om särskilda skäl föreligger. Beloppsgränsen 8 000 kr. har gällt sedan år 1972.

Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund har i skrivelse till utskottet framställt önskemål om att maximibeloppet i stället skall bestämmas till ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förbundet - som framhåller att syftet med understödsföreningarnas livförsäkringsverksamhet är att säkerställa medel för begravnings- och dödsboomkostnader - erinrar om att basbeloppet utgjorde 7 100 kr. när den nuvarande beloppsgränsen fastställdes år 1972 och att det den 1 juli i år hade stigit till 13 500 kr. Om inte verksamhetsområdet för understödsföreningarna reellt skall reduceras behöver maximibeloppet fixeras till ca 15 000 kr., säger riksförbundet.

Utskottet har förståelse för dessa synpunkter. En viss ytterligare höjning av maximibeloppet bör, såvitt utskottet kan finna, inte skapa några problem vad gäller avgränsningen mellan försäkringsbolagens och understödsföreningarnas verksamhetsområden. Utskottet är dock inte berett att i detta sammanhang förorda den förändringen att maximibeloppet för kapitalförsäkring anges i förhållande till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Frågan

NU 1979/80:10

om en sådan förändring kan lämpligen övervägas vid den översyn av lagen om understödsföreningar som riksdagen 1977 på näringsutskottets förslag (NU 1976/77:51) har uttalat sig för. I det nu aktuella sammanhanget föreslår utskottet att det i 6 § lagen om understödsföreningar angivna maximibeloppet för kapitalförsäkring höjs ytterligare till 15 000 kr.

Allmänna pensionsfonden

Pensionsavgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vilka har erlagts av enskilda arbetsgivare förvaltas av allmänna pensionsfondens andra och tredje fondstyrelser. Hittills har gällt att avgifter från arbetsgivare med minst 20 arbetstagare tas om hand av andra fondstyrelsen, övriga avgifter av tredje fondstyrelsen. För att en jämnare fördelning mellan dessa fondstyrelser skall åstadkommas föreslås i propositionen att gränsen i stället skall gå vid 50 arbetstagare. Utskottet finner detta väl motiverat och tillstyrker alltså förslaget till ändring härvidlag i 2§ reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

Grundläggande bestämmelser om fondstyrelsernas placeringspolitik finns i 11 § reglementet. Huvudregeln är att allmänna pensionsfonden skall förvaltas på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension. Kapitalmarknadsutredningen, vars förslag ligger till grund för propositionen, föreslog ett tillägg till denna paragraf i reglementet av innebörd att fondstyrelserna skulle åläggas att ta hänsyn till de mål som har ställts upp för den ekonomiska politiken och till mer allmänna önskemål om en väl fungerande kreditmarknad. I detta förslag låg ingen kritik mot fondens hittillsvarande placeringspolitik. Utredningens förslag har tagits upp i propositionen. Fondstyrelsernas förvaltning skall, enligt regeringens förslag till ändrad lydelse av 11 §, ske ”inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt”. Kapitalmarknadsutredningens förslag på denna punkt var kontroversiellt vid remissbehandlingen. Kritik framfördes bl. a. av första, andra och tredje fondstyrelserna, som ansåg att tillägget var antingen onödigt - såsom uttryck för någonting självklart - eller olämpligt, nämligen om det syftade till att fondstyrelserna skulle agera som ekonomisk-politiska organ. Motsvarande kritik återkommer i motionen 1978/79:2527. Vid en eventuell konflikt mellan olika krav på placeringspolitiken bör fondstyrelsernas uppgift vara att på bästa sätt tillvarata pensionärernas intressen, inte bedriva ekonomisk politik, säger motionärerna. De betecknar förslaget som anmärkningsvärt och motsätter sig ”med bestämdhet” den föreslagna ändringen.

Utskottet godtar regeringens förslag att 11 § reglementet utvidgas på angivet sätt. Därvid ansluter sig utskottet till föredragande statsrådets uttalande i propositionen att tillägget endast är avsett att bekräfta den inriktning som allmänna pensionsfondens placeringspolitik i praktiken redan

NU 1979/80:10

har och att det alltså inte skall förstås så att det förändrar fondens ställning och ålägger fonden att verka som organ för någon subventionspolitik eller för den allmänna ekonomiska politiken.

Utskottet finner skäl att ta upp ytterligare en fråga rörande utformningen av 11 §. Placeringen av fondmedlen skall, enligt den senare delen av paragrafen, tillgodose kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap. Denna formulering kvarstod oförändrad när fjärde fondstyrelsen, med uppgift att tillhandahålla riskvilligt ägarkapital genom placering i bl. a. aktier, inrättades genom beslut år 1973. Den synes emellertid, såvitt gäller kravet på betryggande säkerhet, inte adekvat för fjärde fondstyrelsens del. Enligt utskottets mening bör regeringen därför föranstalta om att formuleringen ses över i samband med de fortsatta övervägandena om placeringsreglerna för allmänna pensionsfonden och därefter lägga fram förslag till ändrad lydelse av 11 §.

Beträffande företagens möjligheter till återlån av avgifter som erlagts till allmänna pensionsfonden föreslår regeringen betydelsefulla ändringar i nuvarande bestämmelser. Företagen får möjlighet att med vissa begränsningar återlåna avgifter som erlagts under de fem närmast föregående åren. Utskottet tillstyrker förslaget härom. Den vidgade möjligheten till återlån bör, som föreslås i propositionen (punkten 3 övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i reglementet), införas successivt och till en början omfatta två års avgifter. I samband med senareläggningen av lagens ikraftträdande bör även tidsgränserna i fråga om avgiftsunderlag för återlån ändras.

För de refinansieringslån som får upptas hos allmänna pensionsfonden av bank som lämnar återlån gäller f. n. att räntesatsen är rörlig och följer förändringarna i riksbankens diskonto. I propositionen föreslås i stället -15 § reglementet - att räntesatsen för refinansieringslån skall motsvara räntesatsen för senast i Sverige utgivna långfristiga statsobligationslån, om inte regeringen fastställer annan räntesats med hänsyn till ändring i ränteläget. Räntesatsen för ett sådant lån skall omprövas vart femte år under dess löptid.

Första, andra och tredje fondstyrelserna har för utskottet påpekat att den angivna regeln medför betydande administrativa problem. De olika förändringarna i återlånereglerna skulle tillsammantagna få den effekten att fondstyrelsen efter tio år skulle ha ca 10 000 refinansieringslån i sina räkenskaper - mot i dag ca 40 sådana lån. Den föreslagna regeln skulle också kunna leda till en viss räntespekulation från bankers och återlånetagares sida, på grundval av förväntningar om den långa räntans utveckling. Härigenom skulle fondens likviditetsplanering utsättas för påfrestningar. Fondstyrelserna förordar i stället en regel innebärande att räntesatsen för refinansieringslån skall motsvara den långa räntan vid årets ingång. Antalet refinansieringslån under en tioårsperiod skulle härigenom reduceras till ca 800. De olägenheter som sammanhänger med förväntningarna om den långa räntans utveckling skulle också i huvudsak elimineras.

NU 1979/80:10

32 Utskottet finnér de framförda synpunkterna beaktansvärda och föreslår att 15 § utformas i saklig överensstämmelse med vad fondstyrelserna har förordat.

De återstående frågor rörande allmänna pensionsfondens förvaltning som utskottet har anledning beröra gäller i främsta rummet fjärde fondstyrelsen.

Regeringen föreslår att denna fondstyrelse till skillnad från nu får skyldighet att delta i pensionsutbetalningarna, nämligen genom att överföra 4/5 av de förvaltade medlens avkastning till de övriga fondstyrelsernas förvaltning. Enligt lagförslag som behandlas av skatteutskottet införs i samband därmed skattefrihet för fjärde fondstyrelsen i samma utsträckning som gäller för de övriga styrelserna. Första gången fjärde fondstyrelsen skall göra överföring av angivet slag blir år 1980, vid disposition av avkastningen från år 1979.

Fjärde fondstyrelsen har riktat invändningar mot den föreslagna nya ordningen och hänvisat till hur den påverkar inriktningen av och utrymmet för fondstyrelsens placeringar. Utskottet lämnar för sin del förslaget utan erinran. Frågan om placeringsutrymmet får prövas av statsmakterna när de tar ställning till om ytterligare medel skall överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

En kontroversiell punkt i regeringens förslag är införandet av en ny bestämmelse - 12 a § - som sätter en gräns vid 10 % för allmänna pensionsfondens innehav av aktier i ett och samma bolag. I de fall då ett företag har aktier med olika röstvärde avser 10-procentsgränsen röstetalet. En övergångsbestämmelse befriar fjärde fondstyrelsen från skyldighet att bringa ned en större andel som har förvärvats före begränsningsregelns ikraftträdande.

Den nya regeln har föreslagits av en majoritet inom kapitalmarknadsutredningen. Remissinstanserna företrädde delade meningar om den. 1 propositionen anförs bl. a. att en naturlig utgångspunkt i den aktuella frågan är att man bör slå vakt om allmänna pensionsfondens karaktär av väsentligen kapitalplacerande institution och att mera långtgående engagemang i visst eller vissa företag knappast skulle vara förenliga med den principen. Den föreslagna gränsen har bedömts ge fjärde fondstyrelsen tillräckligt placeringsutrymme. Föredragande statsrådet uttalar att det är fullt riktigt att fondstyrelsen engagerar sig aktivt i ett företags skötsel när storleken av dess aktieinnehav kräver det. Det relativt vida utrymme som en spärr på 10 % ger bör emellertid inte, fortsätter han, utnyttjas till att skapa en mängd situationer där sådant engagemang kommer till stånd.

I två motioner avvisas förslaget om den angivna begränsningsregeln för fjärde fondstyrelsens placeringar. Förslaget medför, sägs i motionen 1979/ 80:24, en försvagning av allmänna pensionsfondens möjligheter att bidra till en effektiv lösning av ett väsentligt finansieringsproblem för svensk industri.

NU 1979/80:10

33 Erfarenheterna har enligt motionärerna visat att det kan förekomma fall där en sådan begränsning omöjliggör en rationell lösning av företagens utvecklingsproblem. I motionen 1978/79:2528 anförs att det inte finns något skäl att diskriminera allmänna pensionsfonden i förhållande till andra aktieägare.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att den föreslagna begränsningsregeln är motiverad. Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att fjärde fondstyrelsen inte i något större antal fall bör engagera sig aktivt i skötseln av företag där den gjort placeringar. Principen bör även framgent vara att fjärde fondstyrelsen fungerar som en väsentligen kapitalplacerande institution. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag på denna punkt.

Vänsterpartiet kommunisterna kritiserar i motionen 1978/79:2528 den nuvarande inriktningen av fjärde fondstyrelsens verksamhet. Allmänna pensionsfondens medel skall, sägs det i motionen, inte användas för spekulation i privata företags aktier. Fondens innehav av sådana aktier bör följaktligen avvecklas med det snaraste. I stället bör fondmedlen användas som en grundplåt i ett samhälleligt investeringsprogram för industriproduktion inom eftersatta områden, såsom kollektivtrafik, miljöskydd och alternativ energiproduktion. I motionärernas förslag ingår också att förvaltningen av allmänna pensionsfonden skall läggas i händerna på en enda styrelse, där representanter för de fackliga organisationerna skall ha majoritet.

Liknande förslag har flera gånger tidigare prövats av riksdagen (se s. 26). Utskottet vill framhålla att syftet med allmänna pensionsfondens placeringar i aktier är att tillföra näringslivet kapital som skapar förutsättningar för ökade investeringar och nya sysselsättningstillfällen och sålunda bidrar till att trygga rätten till framtida pensioner. Det är mot angiven bakgrund väsentligt att livskraftiga företag oberoende av ägarförhållanden har möjlighet att få del av fondens kapitalresurser. Utskottet finner inte skäl för en sådan omläggning av placeringspolitiken som motionärerna föreslår och inte heller för ändring av den nuvarande ordningen med flera fondstyrelser. Motionärerna har inte lämnat något belägg för att denna ordning skulle fungera otillfredsställande.

Av allmänna pensionsfondens kapital har fjärde fondstyrelsen i olika omgångar fått sammanlagt 1 250 milj. kr. att användas för placeringar i aktier och konvertibla skuldebrev. Kapitalmarknadsutredningen utgick från att man i fortsättningen successivt skulle avsätta medel för detta ändamål. Fjärde fondstyrelsen borde i takt med utvecklingen få resurser för att möta företagens stigande behov av riskkapital. På sikt kunde det enligt utredningens mening vidare övervägas att en femte fondstyrelse med egen administration skulle inrättas för aktieförvaltning. Härigenom skulle konkurrensen och företagens valfrihet öka.

1 propositionen uttalas (s. 114) att man måste räkna med att ett tillskott av riskvilligt kapital från allmänna pensionsfonden kommer att krävas under de år som nu följer. Föredragande statsrådet ansluter sig till tanken på inrättande

3 Riksdagen 1979/80. 17 sami Nr 10

NU 1979/80:10

av en femte delfond. En sådan åtgärd skulle dock inte hindra att man senare kunde överväga kapitaltillskott även till den fjärde fondstyrelsen. Den tilltänkta femte fondstyrelsen skulle verka oberoende av den fjärde. Den skulle kunna få annan lokaliseringsort och styrelsesammansättning än denna. Hur en femte delfond inom allmänna pensionsfonden mera exakt bör utformas fordrar ytterligare överväganden, sägs det i propositionen. Där aviseras att man inom regeringskansliet närmare skall pröva hithörande frågor så att regeringen efter remissbehandling kan återkomma med ett konkret förslag till riksdagen. I avvaktan på resultatet av den utredning som sålunda har ställts i utsikt gör utskottet inget uttalande i frågan om inrättande av en femte delfond.

I motionen 1979/80:24 begärs att ytterligare 1 miljard kronor skall ställas till fjärde fondstyrelsens förfogande. Den svaga utvecklingen av industriinvesteringarna gör det angeläget att fjärde fondstyrelsen redan nu får ökade resurser, säger motionärerna. De menar att endast ett sådant tillskott som de föreslår kan skapa underlag för en mera långsiktig planering av fjärde fondstyrelsens verksamhet.

Av de uppgifter om fjärde fondstyrelsens verksamhet som har lämnats i det föregående (s. 26) framgår att fondstyrelsen f. n. disponerar medel för i vart fall sådana placeringar som kan bli aktuella under det närmaste året. Något omedelbart behov av medelstillskott till den delfond som fjärde fondstyrelsen förvaltar föreligger alltså inte. Därtill kommer att regeringen, såsom nyss omtalats, planerar fortsatta överväganden om en femte delfond, likaledes avsedd för aktieplaceringar. Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motionärernas förslag. Det får ankomma på regeringen att senare, när så synes påkallat, aktualisera frågan om avsättande av ytterligare medel ur allmänna pensionsfonden till aktieköp.

Ett annat yrkande i motionen 1979/80:24 är att riksdagen skall som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om riktlinjerna för allmänna pensionsfondens verksamhet. Det avsnitt i motionen som härvid torde åsyftas gäller tre saker. I samband med att år 1978 ytterligare 250 milj. kr. överfördes till fjärde fondstyrelsens förvaltning uttalades (prop. 1977/ 78:145, NU 1977/78:71, rskr 1977/78:376) att medlen borde användas endast för aktieförvärv i samband med nyemissioner och för förvärv av konvertibla obligationer. Riksdagen bör nu, säger motionärerna, uttala att den begränsningen inte längre bör gälla. Vidare bör riksdagen anmoda regeringen att ge fjärde fondstyrelsen i uppdrag att studera frågan om den skulle kunna engagera sig i andra företag än de största och börsnoterade. Slutligen bör fjärde fondstyrelsen uppmanas att i de fall då den engagerar sig i nyemissioner regelmässigt ta kontakt med företrädare för de anställda i företagen och tillmäta deras synpunkter på engagemanget ett avgörande inflytande.

Beträffande den första av dessa punkter vill utskottet fästa uppmärksamheten på vad föredragande statsrådet i propositionen (s. 128) anför om

NU 1979/80:10

innebörden av 1978 års beslut. Det nämnda uttalandet om placeringsinriktningen måste, säger han, anses avse endast tiden intill dess riksdagen har fått tillfälle att ta ställning till vad som i propositionen föreslås om fondens fortsatta verksamhet. Utskottet instämmer häri och konstaterar sålunda att den angivna begränsningen inte skall gälla för fjärde fondstyrelsens placeringar i fortsättningen. Något särskilt uttalande till regeringen enligt den första av motionärernas tre punkter är följaktligen inte erforderligt.

När det gäller frågan om fjärde fondstyrelsens engagemang i företag utanför den kategori som nu ifrågakommer för aktieplaceringar hänvisar utskottet till vad som i det föregående har sagts om överväganden rörande en ny, femte delfond. Det är naturligt att frågan om inriktningen av allmänna pensionsfondens aktieplaceringar tas upp i det sammanhanget. Något särskilt budskap till regeringen om att denna fråga bör uppmärksammas finner utskottet inte behövligt.

Det är likaså naturligt att fjärde fondstyrelsen vid beredningen av frågor om engagemang i en nyemission beaktar de anställdas synpunkter på företagets utveckling. Några särskilda direktiv av denna innebörd finnér utskottet inte erforderliga.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet alltså förslaget i motionen 1979/ 80:24 om en framställning till regeringen rörande riktlinjerna för allmänna pensionsfondens verksamhet.

Mellanhandsinstituten

En viktig roll inom kreditväsendet spelar de s. k. mellanhandsinstituten. De lämnar krediter bl. a. till näringslivet på basis huvudsakligast av medel från allmänna pensionsfonden. Propositionen innehåller ett särskilt avsnitt (s. 150 f.jom mellanhandsinstituten inom näringslivssektorn. De förslag som framställs där är av två slag. För det första förordas en organisatorisk omdaning av vissa av de berörda företagen, innebärande att den nuvarande uppdelningen på skilda institut för primär- och för sekundärkrediter upphävs. AB Industrikredit och AB Företagskredit slås alltså samman på så sätt att det senare företaget går upp i det förra, vars namn skall användas i fortsättningen. I samband härmed görs erforderliga justeringar i reglerna om upplåningsrätt. På motsvarande sätt slås Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas Sekundärkredit AB ihop under namnet Lantbrukskredit. För det andra föreslås en väsentlig ökning av Industrikredits aktiekapital och garantikapital. Aktiekapitalet blir 80 milj. kr. mot 44 milj. kr. i de båda samgående bolagen. Av tillskottet svarar staten för hälften, dvs. 18 milj. kr. Garantikapitalet ökas från sammanlagt 204 milj. kr. till 400 milj. kr., varav staten likaledes svarar för hälften. Utskottet finnér förslagen välbetänkta och tillstyrker dem. Det erforderliga anslaget för aktieteckning bör - efter det uppskov som har skett med ärendets behandling - anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för det nu innevarande budgetåret.

NU 1979/80:10

36 Ytterligare förslag rörande de mindre och medelstora företagens kredit- och kapitalförsörjning

En skyndsam utredning i regeringens regi av frågan om småföretagens finansiella situation föreslås i motionen 1979/80:25. På grundval av denna utredning skall regeringen framlägga erforderliga förslag i syfte att säkra en god sysselsättningsutveckling inom småföretagssektorn. Motionärerna framhåller att de mindre och medelstora företagen genomgående haren betydligt lägre soliditet än den som är genomsnittlig inom näringslivet och saknar de möjligheter till försörjning med riskkapital som aktiemarknaden erbjuder för de större företagen. Även en relativt sett mindre tillgång till realsäkerheter sägs känneteckna de mindre och medelstora företagen. Bland åtgärder som bedöms anglägna för att dessa företags finansieringsförutsättningar skall förbättras nämns vissa ändringar i skattelagstiftningen. Motionärerna vill vidare få klarlagt i vilken utsträckning de regionala utvecklingsfonderna, AB Industrikredit och AB Företagskredit samt vissa kreditinstitut för särskilda branscher ger de mindre företagen resurser jämförbara med dem som står de större företagen till buds. Finansbolagens och bankinstitutens roll berörs. Härvid åberopar motionärerna en utredning (SIND PM 1979:11) enligt vilken bankernas kreditgivning till industriföretagen minskat under senare år. Kraven på bankmässiga säkerheter eller den kreditgivningspraxis som har etablerats kan, säger de, ha inneburit att småföretagen på ett tidigare stadium än de större företagen nått en gräns där kreditgivningen måste avbrytas. Motionärerna betecknar det som angeläget att man återställer en rimlig andel för småföretagen av banksystemets kreditresurser.

Motionärerna berör, som framgår av denna redogörelse, en rad problem av avgörande betydelse för de mindre och medelstora företagens utvecklingsmöjligheter. Dessa problem har inte fått tillräcklig belysning genom kapitalmarknadsutredningen och den föreliggande propositionen. En sådan utredning som motionärerna föreslår ter sig mot denna bakgrund angelägen. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen 1979/80:25. En utredning av de mindre och medelstora företagens finansiella situation bör skyndsamt verkställas enligt de riktlinjer som anges i motionen och följas av förslag till riksdagen om erforderliga åtgärder för att befrämja utvecklingsmöjligheterna inom denna företagssektor.

De mindre och medelstora företagens kredit- och kapitalförsörjning berörs även i motionen 1979/80:24. Här erinras om att riksdagen våren 1979 (NU 1978/79:59) beslöt om en statsgaranti till de regionala utvecklingsfonderna som skulle göra det möjligt för dem att ta upp lån bl. a. hos Sveriges Investeringsbank AB och allmänna pensionsfonden intill ett belopp av totalt 300 milj. kr. Motionärerna vill nu att riksdagen skall som sin mening ge regeringen till känna vad de har anfört om de små och medelstora företagens kapitalförsörjning. Innebörden härav är att regeringen bör pröva frågan huruvida ytterligare åtgärder bör vidtas för att genom en regionalisering av

NU 1979/80:10

37 Investeringsbanker^ och allmänna pensionsfondens utlåning underlätta finansieringen av de små och medelstora företagens verksamhet.

Riksdagen uttalade i sitt av motionärerna åberopade beslut att regeringen i lämpligt sammanhang borde återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur det nya garantisystemet hade utformats för år 1979/80 och med förslag om hur det skulle utformas i fortsättningen. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta den begärda redovisningen och inte nu har anledning att göra ytterligare en framställning i samma ämne till regeringen. Härutöver vill utskottet framhålla att Investeringsbanken och utvecklingsfonderna (tidigare företagareföreningarna) sedan flera år lämnar s. k. kombinationslån, varigenom ett företags kreditbehov kan tillgodoses upp till ett belopp av 1,5 milj. kr. Även härigenom har en regionalisering av Investeringsbankens verksamhet kommit till stånd. När det gäller allmänna pensionsfondens bidrag till de mindre och medelstora företagens finansiering hänvisar utskottet också till vad som har sagts i det föregående om överväganden rörande en femte delfond. Med vad här sagts avstyrker utskottet det berörda yrkandet i motionen 1979/80:24.

Förstatligande av affärsbankerna och försäkringsbolagen

Bland yrkandena i vänsterpartiet kommunisternas motion 1978/79:2528 är att riksdagen skall hos regeringen begära förslag om förstatligande av affärsbankerna och de stora försäkringsbolagen. Motiveringen är denna. Vinsten med förstatligandet skulle vara att storfinansens maktställning skulle åsamkas ett allvarligt slag. Härigenom skulle möjligheterna för en samhällsekonomiskt styrd kapitalmarknad öka kraftigt, och denna skulle i sin tur bilda grunden för en medvetet styrd vidareuppbyggnad av landets näringsliv.

Yrkanden av samma innebörd har, som nämnts i det föregående (s. 27), förekommit vid en rad tidigare tillfällen. Utskottet avstyrker förstatligandekravet på samma grunder som då. Staten har flera olika instrument för insyn i och kontroll över bankerna och försäkringsbolagen. Den styrning av dessa företags verksamhet som kan vara erforderlig låter sig genomföras utan den långtgående omdaning av ägarförhållandena som motionärerna gör sig till talesmän för.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande banklagstiftningen

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165 momenten 2-\ antar

a) förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse enligt utskottets förslag i bilaga 1,

NU 1979/80:10

b) förslag till lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker enligt utskottets förslag i bilaga 2,

c) förslag till lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen enligt utskottets förslag i bilaga 3,

2. beträffande försäkringsrörelselagen

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165 momentet 5 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, dock med ändrad lydelse av ikraftträdandebestämmelsen enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 1979. Belopp som före ikraftträdan- januari 1980. Belopp som före ikraft det

redovisats enligt 274 § första trädandet redovisats enligt 274 §

stycket 6 i dess äldre lydelse får första stycket 6 i dess äldre lydelse får

redovisas på samma sätt även i fort- redovisas på samma sätt även i fortsättningen. sättningen.

3. beträffande lagen om understödsföreningar

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165 momentet 6 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar, dock med ändrad lydelse av 6 § och ikraftträdandebestämmelsen enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

6 §

Kapitalförsäkring får avse högst Kapitalförsäkring får avse högst

12 000 kronor för en medlem. Före- 15 000 kronor för en medlem. Föreligger särskilda skäl, kan försäkrings- ligger särskilda skäl, kan försäkrings inspektionen

medge understödsför- inspektionen medge understödsförening att meddela sådan försäkring ening att meddela sådan försäkring

till högre belopp. till högre belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 1979. januari 1980.

4. beträffande allmänna pensionsfondens förvaltning

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165 momentet 8 och med avslag på motionen 1978/79:2527 yrkandet 8, motionen 1978/79:2528 yrkandet 3 och motionen 1979/ 80:24 yrkandet 3 antar förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning enligt utskottets förslag i bilaga 4 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av 11 §,

5. beträffande omorganisation av allmänna pensionsfonden att riksdagen avslår motionen 1978/79:2528 yrkandet 2,

NU 1979/80:10

6. beträffande överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning att

riksdagen avslår motionen 1979/80:24 yrkandet 4,

7. beträffande vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet att riksdagen avslår motionen 1979/80:24 yrkandet 5,

8. beträffande vissa mellanhandsinstitut

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165 momenten 13-16

a) bemyndigar regeringen att träffa avtal om AB Industrikredit och AB Företagskredit enligt de grunder som anges i propositionen,

b) bemyndigar regeringen att träffa avtal om Lantbruksnäringarnas primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas sekundärkredit AB enligt de grunder som anges i propositionen,

c) bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelser på 200 000 000 kr. att ingå i garantifonden för AB Industrikredit i stället för nuvarande förbindelser på 80 000 000 kr. i garantifonden för AB Industrikredit och 22 000 000 kr. i garantifonden för AB Företagskredit,

d) till Teckningav aktier i AB Industrikredit på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 18 000 000 kr.,

9. beträffande utredning om de mindre och medelstora företagens finansiella situation

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande regionaliserad långivning till mindre och medelstora företag

att riksdagen avslår motionen 1979/80:24 yrkandet 6,

11. beträffande förstatligande av affärsbanker och försäkringsbolag att riksdagen avslår motionen 1978/79:2528 yrkandet 1.

Stockholm den 27 november 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Thage Peterson (s), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Per Westerberg (m), Ivar Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).

NU 1979/80:10

40 Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Thage Peterson, Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)

1. Allmänna pensionsfondens förvaltning (mom. 4)

Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att allmänna pensionsfondens möjligheter till engagemang i foretag inte bör begränsas på det sätt som regeringen har föreslagit. Fjärde fondstyrelsen har i en del fall gjort större placeringar än begränsningsregeln skulle medge. Det torde vara svårt att påvisa några som helst nackdelar med detta. 1 realiteten kommer flertalet större engagemang att äga rum efter direkta överenskommelser med vederbörande foretag. Begränsningsregeln skulle förhindra även sådana engagemang som de berörda företagen finnér nödvändiga för sin utveckling. Utskottet avstyrker sålunda förslaget till 12 a § i reglementet för allmänna pensionsfondens förvaltning. I detta ställningstagande ligger också att utskottet avvisar den principiella restriktivitet i fråga om faktiskt engagemang i företagens skötsel som ingår i propositionens riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande allmänna pensionsfondens förvaltning

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165 momentet 8, med bifall till motionen 1978/79:2528 yrkandet 3 och motionen 1979/80:24 yrkandet 3 samt med avslag på motionen 1978/79:2527 yrkandet 8 antar förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning enligt alternativtförslag i bilaga 5 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av 11 §.

2. Överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Av de” och slutar med ”till aktieköp” bort ha följande lydelse:

Av de uppgifter rörande fjärde fondstyrelsen som har lämnats i det föregående (s. 26) framgår att fondstyrelsen, trots att den har angivit en ganska blygsam nivå för sina tilltänkta placeringar, inte har finansiellt underlag för en långsiktig planering av verksamheten. I nuvarande läge med

NU 1979/80:10

helt otillräckliga industriinvesteringar krävs desutom att fondstyrelsen får väsentligt ökade möjligheter att tillhandahålla riskvilligt kapital. Det är mot denna bakgrund angeläget att fjärde fondstyrelsen omgående får ett rejält medelstillskott. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att ytterligare 1 miljard kronor överförs till dess förvaltning.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande överföring av medel till förde fondstyrelsens förvaltning att

riksdagen med anledning av motionen 1979/80:24 yrkandet 4 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrivs att 1 § reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De penningmedel, som enligt 19 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skola ingå till allmänna pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas av fyra särskilda styrelser, benämnda första, andra, tredje och fjärde fondstyrelserna, därvid dock de medel som överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning få uppgå till högst 1250 miljoner kronor.

De penningmedel, som enligt 19 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skola ingå till allmänna pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas av fyra särskilda styrelser, benämnda första, andra, tredje och fjärde fondstyrelserna, därvid dock de medel som överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning få uppgå till högst 2250 miljoner kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

3. Vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet (mom. 7) Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”När det” och slutar med ”pensionsfondens verksamhet” bort ha följande lydelse: Behovet av riskkapital är stort inom hela näringslivet. Den ordning som

1 Senaste lydelse 1978:430.

NU 1979/80:10

fjärde fondstyrelsen alltifrån början tillämpar för sina placeringar innebär att dess resurser kommer endast större företag till del. Det är viktigt att även de mindre och medelstora företagens kapitalbehov uppmärksammas. Det är därför angeläget att, såsom motionärerna önskar, fjärde fondstyrelsen studerar hur den skulle kunna engagera sig i sådana företag.

Även den återstående av motionärernas tre punkter är enligt utskottets mening angelägen. Det ansvar som är förknippat med fjärde fondstyrelsens engagemang i nyemissioner gör det ofrånkomligt att styrelsens beslut härom baseras på ett allsidigt utredningsmaterial. En särskilt betydelsefull faktor vid beslutsfattandet måste vara hur de anställda i berörda företag bedömer de investeringar som fondstyrelsen överväger att göra. Utskottet anser att fondstyrelsen bör fästa särskild vikt vid de anställdas synpunkter. Regeringen bör framlägga förslag till en bestämmelse i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning som uttryckligen ålägger fondstyrelsen detta.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet alltså att riksdagen på grundval av de båda senast nämnda önskemålen i motionen 1979/80:24 gör ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:24 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Utredning om de mindre och medelstora företagens finansiella situation

(mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 36 med ”Motionärerna berör” och slutar med ”denna företagssektor” bort ha följande lydelse:

Motionärerna har i motionen sammanfört en rad disparata önskemål rörande skattepolitiken, kreditväsendet m. m. Flertalet av dessa frågor torde redan uppmärksammas i skilda sammanhang, och det får anses ankomma på regeringen att fortlöpande följa utvecklingen på området och ta erforderliga initiativ till utredningar och reformer. Utskottet finnér inte skäl för en särskild utredning med det vida syfte som motionärerna anger och avstyrker därför motionen 1979/80:25.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande utredning om de mindre och medelstora företagens finansiella situation

att riksdagen avslår motionen 1979/80:25,

NU 1979/80:10

5. Regionaliserad långivning till mindre och medelstora företag (mom. 10)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Riksdagen uttalade” och slutar med ”motionen 1979/80:24” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det sannolikt att en ytterligare regionalisering av Investeringsbanken och allmänna pensionsfondens verksamhet skulle kunna väsentligt underlätta för de mindre och medelstora företagen att få sitt kapitalbehov tillgodosett. Därför anser utskottet att det beslut av riksdagen våren 1979 som motionärerna åberopar bör följas upp med en uppmaning till regeringen att pröva frågan om en sådan regionalisering. Resultatet av dessa överväganden bör framläggas så snart som möjligt, helst tillsammans med den redovisning för det nyssnämnda garantisystemet som riksdagen vid sitt beslut om detta begärde att få.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande regionaliserad långivning lill mindre och medelstora företag

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:24 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Förstatligande av affärsbanker och försäkringsbolag (mom. 11)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Thage Peterson, Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s) anför:

Affärsbankerna spelar en strategiskt viktig roll på kreditmarknaden och därmed inom näringslivet i stort. Det är därför naturligt att samhället har intresse av att följa och påverka bankernas verksamhet. Från kreditpolitisk synpunkt är det önskvärt att det finns en så noggrann kännedom som möjligt om såväl affärsbanksgruppens verksamhet i dess helhet som de individuella affärsbankernas situation. Därigenom förbättras möjligheterna att avväga skilda kreditpolitiska åtgärder så att de får den effekt som eftersträvas.

En rad åtgärder har vidtagits för att samhällets intresse av insyn i och kontroll av affärsbankernas verksamhet skall tillgodoses. Utöver riksbankens och bankinspektionens tillsyn har tillkommit det under 1970-talet etappvis utbyggda systemet med offentliga styrelseledamöter. Samhällsorganens insyn i affärsbankerna behöver emellertid förbättras ytterligare. Ett skäl utgör det faktum att dessa banker i egenskap av valutabanker har möjlighet att medverka till stabilisering av förhållandena under tider av valutaoro.

Mot denna bakgrund avser vi att i annat sammanhang aktualisera frågan

NU 1979/80:10

om ett ökat samhällsinflytande i affärsbankernas verksamhet. Vi ansluter oss emellertid till utskottets avstyrkande av det här behandlade yrkandet i motionen 1978/79:2528.

NU 1979/80:10

45 Bilaga I

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 54-57 samt 66 och 74 §§ lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

54 §‘

Bankaktiebolag för ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag som angivas i 55 och 56 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar, anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.

55 §2

Bankaktiebolag för förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bankbolaget äger, eller till lokaler, som bolaget i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i banken,

5. efter tillstånd av regeringen, aktie i annat bankaktiebolag, i utländskt bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts.

Bankbolag som medverkar vid emission av aktier på den allmänna marknaden får förvärva aktie som ingår i emissionen. Sådan aktie skall bolaget dock avyttra så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Bankbolag som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Bolag får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att bankbolag får inneha värdepapper som avses i tredje stycket i större omfattning än som anges där.

56 §3

För att skydda fordran får bankaktiebolag dels på offentlig auktion eller fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart att bankbolaget annars

1 Senaste lydelse 1968:601.

2 Senaste lydelse 1979:751.

3 Senaste lydelse 1972:656.

NU 1979/80:10

46 Regeringens förslag Utskottets förslag

skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts gäller ej egen aktie. Utgöres köpt eller övertagen egendom av fastighet, gruva, fabrik eller annan liknande anläggning eller fartyg, får bankbolag i utbyte mot sådan egendom med tillhörande lös egendom förvärva aktie i bolag, som bildats för förvaltning av egendomen eller för fortsättande av en med denna driven verksamhet. Bankbolag får därjämte förvärva aktie i bolag, i vilket bankbolaget enligt detta stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar fara är att bankbolaget annars skulle lida förlust.

Har bankbolag enligt första stycket förvärvat aktie i bolag får bankbolaget, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på annat aktiebolag, byta ut aktien mot aktie i det andra aktiebolaget.

Egendom, som bankbolag förvärvat enligt första eller andra stycket, skall avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust för bolaget.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos tillsynsmyndigheten.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

57 §4

Bankaktiebolag skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande till bankbolagets tillgångar och till garantiförbindelser som bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfäl- mun eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning, lighet, bankaktiebolag, sparbank,

vars reglemente fastställts av rege- centralkassa för jordbrukskredit, allringen, kreditaktiebolag eller Nor- män kassa eller inrättning, vars reg diska

investeringsbanken, lemente fastställts av regeringen,

kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1-4,

Senaste lydelse 1979:469.

NU 1979/80:10

47 Nuvarande lydelse Utskottets förslag

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, därvid fordringar för vilka utländskt bankföretag svarar skall tagas upp till en och en halv gånger fordringarnas belopp,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till

sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomrätt, av byggnad som hör till tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten, eller förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

2. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av värdehandling eller fordran, som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt en procent av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D. Placeringar skall tagas upp till följande värden, nämligen

1. fordringar, för vilka reserver som avses i fjärde stycket avsatts, till sitt bruttovärde,

2. övriga tillgångar, till sitt nettovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp samt

4. övriga garantiförbindelser, till halva sitt nominella belopp.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får, intill ett belopp motsvarande bankbolagets eget kapital, likställas dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot bolagets reserver för utlåning, garantiförbindelser och utländska valutor samt mot bolagets reserv för obligationer, varmed avses det belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 91 § 2 mom. andra stycket överstiger nettovärdet, dels det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av bolaget.

NU 1979/80:10

48 Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Från bankbolagets eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av vad banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat in- eller utländskt foretag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

Har bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från bankbolagets eget kapital avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som bankbolaget bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

R ege ringens förslag Utskottets förslag

66 §

Bankaktiebolag får ej i andra fall än som angivas i andra och tredje styckena utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Bankbolag får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst etthundra kronor.

Bankbolag får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer som lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som bankbolag ger ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre löptid än ett år får utfardas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av bankbolagets inlåning från allmänheten.

74 §5

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör att under styrelsens inseende leda verksamheten, däri inbegripet att i den utsträckning styrelsen bestämmer avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma på styrelsens egen prövning. Där förhållandena så påkalla, må bland styrelseledamöterna eller styrelsesuppleanterna flera verkställande direktörer utses. Styrelsen skall även förordna styrelseledamot eller styrelsesuppleant att vara ställföreträdare för verkställande direktör.

Styrelsen må jämväl uppdraga åt annan än verkställande direktör att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma på styrelsens egen prövning.

Angående den befogenhet i olika avseenden, som skall tillkomma verkställande direktör eller person som avses i andra stycket, åligger det

5 Senaste lydelse 1979:751.

NU 1979/80:10

49 Regeringens förslag Utskottets förslag

styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruktion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna för kreditgivningen fastställas. Hava flera verkställande direktörer utsetts, skall instruktionen angiva huru ledningen av bankens verksamhet skall mellan dem fördelas. Styrelsen skall, så snart kan ske, till tillsynsmyndigheten insända avskrift av instruktionen ävensom, där ändringar vidtagas i densamma, meddela myndigheten därom.

Uppdrag som sägs i denna paragraf må när som helst återkallas eller inskränkas. Utan hinder av uppdrag äger styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

Styrelsen må icke åt enskild styrelseledamot eller annan uppdraga att avgöra ärende, som avser:

1. inrättande eller indragning av avdelningskontor eller övertagande av annan bankrörelse;

2. förvärv eller avyttring av fastighet, avsedd för bankens inrymmande eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov;

3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 61 § första stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift med sådan befattningshavare, till person som avses i 61 § andra stycket eller till bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot eller såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse; styrelsen dock obetaget att för person eller sammanslutning, som nu nämnts, fastställa vissa gränser, inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit må beviljas vederbörande i och för en av honom idkad rörelse;

4. förvärv av aktie, emissionsbevis, förlagsbevis som avses i 55 § första stycket 5 samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är för bankbolagets fordran utmätt eller pantsatt, eller förvärvet sker med stöd av 55 § andra eller tredje stycket och styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet avvaktas;

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att beslut, där så påkallas av allmän ränteförändring, må utan styrelsens hörande meddelas för tiden intill nästkommande styrelsesammanträde;

6. utgivande av obligationer med längre löptid än ett år.

1 denna paragraf meddelade bestämmelser angående kredit och obligationer skola gälla även i fråga om garantiförpliktelse, som bankbolag ikläder sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 1979. januari 1980.

4 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 10

NU 1979/80:10

50 Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom föreskrivs att 23, 24, 26, 35 och 39 §§ lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

23 §'

Sparbank får ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag som angivas i 24 och 25 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar, anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.

Om rätt för sparbank att driva fondkommissionsrörelse finns bestämmelser i fondkommissionslagen (1979:748).

24 §2

Sparbank får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som sparbanken äger, eller till lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i sparbanken.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller aktie avgöres av huvudmännen, om ej annat följer av sparbankens reglemente. Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken sparbankens lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Sparbank får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot högst tio procent av sparbankens egna fonder, förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som med regeringens godkännande verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen eller garantifondbevis eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får sparbank efter tillstånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen får sparbank förvärva aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.

1 Senaste lydelse 1979:752.

2 Senaste lydelse 1979:752.

NU 1979/80:10

51 R ege ringens förslag U t sko t tels förslag

Sparbank flir endast efter tillstånd av tillsynsmyndigheten medverka vid emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden. Sparbanken får förvärva aktie som ingår i emissionen men skall avyttra den så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Sparbank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Sparbank får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att sparbank får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större omfattning än som anges där.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

26 §3

Sparbank skall till insättarnas skydd ha egna fonder till visst lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande till sparbankens tillgångar och till garantiförbindelser som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kravet på egna fonder indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfäl- mun eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning, lighet, bankaktiebolag, sparbank,

vars reglemente fastställts av rege- centralkassa för jordbrukskredit, allringen, kreditaktiebolag eller Nor- män kassa eller inrättning, vars reg diska

investeringsbanken, lemente fastställts av regeringen,

kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A

B. 1. andra fullgjorda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, därvid fordringar för vilka utländskt bankföretag svarar skall tagas upp till en och en halv gånger fordringarnas belopp,

3 Senaste lydelse 1979:470.

NU 1979/80:10

52 Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomrätt till sådan

fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran som angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten, eller förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

2. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av värdehandling eller fordran, som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna fonder.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej egna fonder. I övrigt skall sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder till lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D. Placeringar skall tagas upp till följande värden, nämligen

1. fordringar, för vilka reserver som avses i fjärde stycket avsatts, lill sitt bruttovärde,

2. övriga tillgångar, tilt sitt nettovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp samt

4. övriga garantiförbindelser, till halva sitt nominella belopp.

Med egna fonder avses grundfond, reservfond och garantifond. Med egna fonder får, intill ett belopp motsvarande sparbankens egna fonder, likställas dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot sparbankens reserver för utlåning, garantiförbindelser och utländska valutor samt mot sparbankens reserv för obligationer, varmed avses det belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 48 § 2 andra stycket överstiger nettovärdet, dels det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av sparbanken.

Från sparbankens egna fonder skall avräknas det bokförda värdet av vad sparbanken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

NU 1979/80:10

53 Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Har sparbank väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från sparbankens egna fonder avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot sparbankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggande sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Sparbank, som på grund av avtal enligt 79 § skall uppbära blivande överskott vid annan sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på egna fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning intill belopp och på villkor som tillsynsmyndigheten fastställer.

Regeringens förslag Utskottets förslag

35 §4

Sparbank får ej i andra fall än som anges i andra och tredje styckena utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Sparbank får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst etthundra kronor.

Sparbank får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer som lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som sparbank ger ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre löptid än ett år får utfärdas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av sparbankens inlåning från allmänheten.

Sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen får sparbank utfärda endast om åtgärder vidtagits för kontroll över utelöpande märken.

39 §5

Styrelsen får, om reglementet medgiver det, uppdraga åt styrelseledamot eller annan att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet att annars ankomma på styrelsens egen prövning.

Om den befogenhet, som skall tillkomma person som avses i första stycket, åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruktion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna för kreditgivningen fastställas. Styrelsen skall, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten insända avskrift av instruktionen och underrätta myndigheten om de ändringar som vidtagas i instruktionen.

4 Senaste lydelse 1968:602.

5 Senaste lydelse 1979:752.

5 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 10

NU 1979/80:10

54 R ege ringens förslag Utskottets förslag

Uppdrag enligt första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas. Utan hinder av uppdrag får styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

Styrelsen får ej uppdraga åt enskild styrelseledamot eller annan att avgöra ärende, som avser

1. inrättande eller indragning av filial eller övertagande av annan bankrörelse,

2. förvärv eller avyttring av fastighet, som är avsedd för sparbankens inrymmande eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov,

3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 30 § första stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eiler i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift med sådan befattningshavare, till person som avses i 30 § andra stycket eller till bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot eller som delägare eller medlem har ett väsentligt ekonomiskt intresse; för kredit, som nu sägs, får dock styrelsen fastställa vissa gränser, inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit får beviljas i och för en av låntagaren idkad rörelse,

4. förvärv av aktie, emissionsbevis, förlagsbevis som avses i 24 § tredje eller fjärde stycket samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är utmätt eller pantsatt för sparbankens fordran, eller förvärvet sker med stöd av 24 § sjätte stycket och styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet avvaktas,

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att beslut, om det är påkallat av allmän ränteförändring, får utan styrelsens hörande meddelas för tiden till nästa styrelsesammanträde,

6. meddelande av bestämmelser om kassaverksamheten vid sparbanken eller om rörelsen i dess helhet vid filial och hur denna rörelse skall övervakas från huvudkontorets sida,

7. utgivande av obligationer med längre löptid än ett år.

Bestämmelser om kredit och obligationer skola gälla även i fråga om

garantiförbindelse, som sparbank ikläder sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 1979. januari 1980.

NU 1979/80:10

55 Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs att 31, 32, 34 och 42 a §§ lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

31 §'

Kreditkassa får ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag som angivas i 32 och 33 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar, anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.

32 §2

Kreditkassa får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda kassan eller ansluten kassa lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som kassan äger, eller till lokaler, som kassan i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i kassan eller i ansluten kassa.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller aktie avgöres av stämman, om ej annat följer av kreditkassans stadgar. Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken kassans eller ansluten kassas lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Centralkassa får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot högst tio procent av kassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital, förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som tillgodoser för kreditkassor gemensamma intressen, eller garantifondbevis eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får centralkassa efter tillstånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen får centralkassa förvärva aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.

Centralkassa får endast efter tillstånd av tillsynsmyndigheten medverka

1 Senaste lydelse 1968:605.

2 Senaste lydelse 1979:753.

NU 1979/80:10

56 Regeringens förslag Utskoltets förslag

vid emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden. Centralkassan får förvärva aktie som ingår i emissionen men skall avyttra den så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Centralkassa som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Centralkassa får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att centralkassa får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större omfattning än som anges där.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

34 §3

Centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt i förhållande till deras tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfäl- mun eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning, lighet, bankaktiebolag, sparbank,

vars reglemente fastställts av rege- centralkassa för jordbrukskredit, allringen, kreditaktiebolag eller Nor- män kassa eller inrättning, vars reg diska

investeringsbanken, lemente fastställts av regeringen,

kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1-4,

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, därvid fordringar

3 Senaste lydelse 1979:471.

NU 1979/80:10

57 Nuvarande lydelse Utskottets förslag

för vilka utländskt bankföretag svarar skall tagas upp till en och en halv gånger fordringarnas belopp,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till

sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten, inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten, eller förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

2. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling eller fordran som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt en procent av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D. Placeringar skall tagas upp till följande värden, nämligen

1. fordringar, för vilka reserver som avses i fjärde stycket avsatts, till sitt bruttovärde,

2. övriga tillgångar, till sitt nettovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp samt

4. övriga garantiförbindelser, till halva sitt nominella belopp.

Med eget kapital avses insatskapital, reservfond, dispositionsfond och av stämma fastställd vinstbalans. Med eget kapital får, intill ett belopp motsvarande det belopp vartill centralkassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital uppgår, likställas dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot centralkassans och anslutna jordbrukskassors reserver för utlåning, garantiförbindelser och utländska valutor samt mot reserv för obligationer, varmed avses det belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 44 § andra stycket andra meningen överstiger nettovärdet, dels det nominella värdet av förlagsbevis utställda av centralkassan.

NU 1979/80:10

58 Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Från centralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av vad de såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

Har centralkassa eller ansluten jordbrukskassa väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda någon av kassorna lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från det egna kapitalet avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som kreditkassa bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Regeringens förslag Utskottets förslag

42 a §4

Kreditkassa får ej i andra fall än som anges i andra och tredje styckena utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Centralkassa får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst etthundra kronor.

Centralkassa får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer som lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som centralkassa ger ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre löptid än ett år får utfärdas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av centralkassans inlåning från allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 1979. januari 1980.

4 Senaste lydelse 1968:605.

NU 1979/80:10

59 Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

dels att 2, 3, 11, 12 och 14-16 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i reglementet skall införas en ny paragraf, 12 a §, av nedan angivna lydelse.

2 §l

Det åligger riksförsäkringsverket att i fråga om avgifter till försäkringen för tilläggspension överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning avgifter, som enligt 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring erläggas av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande inflytande;

2. till andra fondstyrelsens förvaltning jämlikt nämnda lagrum inflytande avgifter från andra arbetsgivare än under 1 sägs, som i genomsnitt för det år, varå avgifterna belöpa, sysselsätta minst femtio arbetstagare;

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga avgifter enligt samma lagrum samt avgifter, som erläggas jämlikt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring; samt

4. till fjärde fondstyrelsens förvaltning medel, som av styrelsen rekvirerats hos riksförsäkringsverket och som avräknas på medel som belöpa på de övriga styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt styrelsernas balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall jämväl hänföras avkastning av de av styrelsen förvaltade medlen. Av avkastningen varje år av de medel fjärde fondstyrelsen förvaltar, skall dock, efter avdrag av sådana kostnader som anges i 3 § andra stycket, fyra femtedelar överföras till de övriga fondstyrelsernas förvaltning i förhållande till de avräkningar som har skett enligt första stycket 4 till och med det år som avkastningen avser.

3 §2

Pensionsutbetalningar ävensom, där ej annat följer av vad i andra stycket stadgas, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension skola, i den mån andra medel ej stå till förfogande, bestridas genom tillskott, som riksförsäkringsverket äger erhålla från första, andra och tredje fondstyrelserna. De för ett kalenderår erforderliga medlen skola

1 Senaste lydelse 1973:503.

NU 1979/80:10

60 Regeringens förslag < Utskottets förslag

tillskjutas av dessa fondstyrelser i förhållande till de avgifter som under det närmast föregående året ha överförts till styrelsernas förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de under styrelsens förvaltning stående medlen bestrida kostnaderna för styrelsens verksamhet och för revision av styrelsens förvaltning.

11 §3

Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta allmänna pensionsfonden på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension. Placeringen av fondmedlen skall tillgodose kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap.

12 §4

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år, som ha utfärdats av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse; samt

6. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.

3 Senaste lydelse 1973:503.

4 Senaste lydelse 1976:146 (jfr 1976:286).

NU 1979/80:10

61 Regeringens förslag Utskottets förslag

I den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller eljest för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel även innestå hos riksbanken, bankaktiebolag eller postgirot.

12 a §

Allmänna pensionsfonden får icke inneha mer än tio procent av aktierna i samma aktiebolag eller, om aktierna har olika röstvärde, större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst tio procent av röstetalet för samtliga aktier.

14 §5

Riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan eller annan kreditinrättning som regeringen godkänner äger varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring återlån med högst hälften av vad sålunda erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån avgiftsbetalningarna

icke redan utnyttjats som underlag för återlån.

Återlån får ej beviljas, om dess belopp icke skulle uppgå till femtiotusen kronor. Återlån enligt första stycket 2 får uppgå till högst femhundratusen kronor.

15 §6

Kreditinrättning, som enligt 14 § lämnat återlån, äger i samband därmed til! motsvarande belopp erhålla lån från den fondstyrelse, som enligt 2 § har att förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondsty- Räntesatsen för lån från fondstyrelse till kreditinrättning enligt vad i reise till kreditinrättning enligt vad i

första stycket sägs skall motsvara första stycket sägs skall motsvara

räntesatsen försenas/ i Sverige utgiv- räntesatsen för närmast före senaste

na långfristiga statsobligationslån, årsskifte i Sverige utgivna långfristiga

om ej regeringen, med hänsyn till att statsobligationslån, om ej rege ränteläget

därefter ändrats, fastställt ringen, med hänsyn till att ränteläget

annan räntesats. Räntesatsen för därefter ändrats, fastställt annan rän lånet

skall omprövas vart femte år tesats. Räntesatsen för lånet skall

under dess löptid. omprövas vart femte år under dess

löptid.

16 §

Återlån, som icke i sin helhet återbetalas inom ett år från utlämnandet, skall årligen amorteras med belopp icke understigande en tiondel eller, såvitt avser återlån som beviljats med högre belopp än hälften av närmast föregående års avgifter, en femtondedel av lånesumman. Kreditinrättnings

5 Senaste lydelse 1976:98.

6 Senaste lydelse 1976:98.

NU 1979/80:10

62 Regeringens förslag Utskottels förslag

lån hos fondstyrelse enligt 15 § skall återbetalas i samma mån som återlånet, dock ej långsammare än som föreskrivits i villkoren för sistnämnda lån. Har återlån uppsagts till betalning, får kreditinrättnings lån hos fondstyrelse likväl, till den del det motsvarar obetald återlåneskuld, återbetalas på de villkor som gällde före uppsägningen.

Återlån må, om långivaren och överföras till annan kreditinrättning,

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 2 § andra stycket, den 1 januari 1980, och i övrigt den 1 juli 1979.

2. Innehar allmänna pensionsfonden den 1 juli 1979 aktier i något eller några aktiebolag utöver vad som medges i 12 a §, får fonden även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i bolaget eller bolagen.

3. I fråga om om återlån, som avser avgifter betalda före den 1 januari 1977 eller som har beviljats före den 1 juli 1979, och lån till kreditinrättning som har beviljat återlånet gäller fortfarande 14-16 §§ i sin äldre lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning har erhållit enligt 15 § första stycket i dess äldre lydelse får dock avtal träffas om tillämpning av 15 § andra stycket i dess nya lydelse.

låntagaren äro ense därom, kunna som äger bevilja dylikt lån.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

2. Innehar allmänna pensionsfonden den 1 januari 1980 aktier i något eller några aktiebolag utöver vad som medges i 12 a §, får fonden även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i bolaget eller bolagen.

3. I fråga om återlån, som avser avgifter betalda före den 1 januari 1978 eller som har beviljats före den 1 januari 1980, och lån till kreditinrättning som har beviljat återlånet gäller fortfarande 14-16 §§ i sin äldre lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning har erhållit enligt 15 § första stycket i dess äldre lydelse får dock avtal träffas om tillämpning av 15 § andra stycket i dess nya lydelse.

NU 1979/80:10

63 Bilaga 5 (tillhör reservation 1)

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

R ege ringens förslag

Härigenom föreskrivs / fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

dels att 2, 3, 11, 12 och 14-16 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i reglementet skall inforas en ny paragraf, 12 a §, av nedan angivna lydelse.

2§>

Det åligger riksförsäkringsverket att i fråga om avgifter till försäkringen för tilläggspension överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning avgifter, som enligt 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring erläggas av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande inflytande;

2. till andra fondstyrelsens förvaltning jämlikt nämnda lagrum inflytande avgifter från andra arbetsgivare än under 1 sägs, som i genomsnitt för det år, varå avgifterna belöpa, sysselsätta minst femtio arbetstagare;

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga avgifter enligt samma lagrum samt avgifter, som erläggas jämlikt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring; samt

4. till fjärde fondstyrelsens förvaltning medel, som av styrelsen rekvirerats hos riksförsäkringsverket och som avräknas på medel som belöpa på de övriga styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt styrelsernas balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall jämväl hänföras avkastning av de av styrelsen förvaltade medlen. Av avkastningen varje år av de medel fjärde fondstyrelsen förvaltar, skall dock, efter avdrag av sådana kostnader som anges i 3 § andra stycket, fyra femtedelar överföras till de övriga fondstyrelsernas förvaltning i förhållande till de avräkningar som har skett enligt första stycket 4 till och med det år som avkastningen avser.

3 §2

Pensionsutbetalningar ävensom, där ej annat följer av vad i andra stycket stadgas, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension skola, i den mån andra medel ej stå till förfogande, bestridas

1 Senaste lydelse 1973:503.

2 Senaste lydelse 1973:503.

Alternativt förslag

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 11, 12 och 14-16 §§ reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

NU 1979/80:10

64 Regeringens förslag Alternativt förslag

genom tillskott, som riksförsäkringsverket äger erhålla från första, andra och tredje fondstyrelserna. De för ett kalenderår erforderliga medlen skola tillskjutas av dessa fondstyrelser i förhållande till de avgifter som under det närmast föregående året ha överförts till styrelsernas förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de under styrelsens förvaltning stående medlen bestrida kostnaderna för styrelsens verksamhet och för revision av styrelsens förvaltning.

11 §3

Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta allmänna pensionsfonden på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension. Placeringen av fondmedlen skall tillgodose kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap.

12 §4

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år, som ha utfärdats av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse; samt

6. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.

3 Senaste lydelse 1973:503.

4 Senaste lydelse 1976:146 (jfr 1976:286).

NU 1979/80:10

65 Regeringens förslag Alternativt förslag

1 den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller eljest för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel även innestå hos riksbanken, bankaktiebolag eller postgirot.

12 a §

Allmänna pensionsfonden får icke inneha mer än tio procent av aktierna i samma aktiebolag eller, om aktierna har olika röstvärde, större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst tio procent av röstetalet för samtliga aktier.

14 §5

Riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan eller annan kreditinrättning som regeringen godkänner äger varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring återlån med högst hälften av vad sålunda erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån avgiftsbetalningarna icke redan utnyttjats som underlag för återlån.

Återlån får ej beviljas, om dess belopp icke skulle uppgå till femtiotusen kronor. Återlån enligt första stycket 2 får uppgå till högst femhundratusen kronor.

15 §6

Kreditinrättning, som enligt 14 § lämnat återlån, äger i samband därmed till motsvarande belopp erhålla lån från den fondstyrelse, som enligt 2 § har att förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse till kreditinrättning enligt vad i första stycket sägs skall motsvara räntesatsen för närmast före senaste årsskifte i Sverige utgivna långfristiga statsobligationslån, om ej regeringen, med hänsyn till att ränteläget därefter ändrats, fastställt annan räntesats. Räntesatsen för lånet skall omprövas vart femte år under dess löptid.

5 Senaste lydelse 1976:98.

6 Senaste lydelse 1976:98.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse till kreditinrättning enligt vad i första stycket sägs skall motsvara räntesatsen försenas/ i Sverige utgivna långfristiga statsobligationslån, om ej regeringen, med hänsyn till att ränteläget därefter ändrats, fastställt annan räntesats. Räntesatsen för lånet skall omprövas vart femte år under dess löptid.

NU 1979/80:10

66 Regeringens förslag Alternativt förslag

16 §

Återlån, som icke i sin helhet återbetalas inom ett år från utlämnandet, skall årligen amorteras med belopp icke understigande en tiondel eller, såvitt avser återlån som beviljats med högre belopp än hälften av närmast föregående års avgifter, en femtondedel av lånesumman. Kreditinrättnings lån hos fondstyrelse enligt 15 § skall återbetalas i samma mån som återlånet, dock ej långsammare än som föreskrivits i villkoren för sistnämnda lån. Har återlån uppsagts till betalning, får kreditinrättnings lån hos fondstyrelse likväl, till den del det motsvarar obetald återlåneskuld, åtebetalas på de villkor som gällde före uppsägningen.

Återlån må, om långivaren och låntagaren äro ense därom, kunna överföras till annan kreditinrättning, som äger bevilja dylikt lån.

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 2 § andra stycket, den 1 januari 1980, och i övrigt den 1 juli 1979.

2. Innehar allmänna pensionsfonden den I juli 1979 aktier i något eller några aktiebolag utöver vad som medges i 12 a §, får fonden även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i bolaget eller bolagen.

3. 1 fråga om om återlån, som avser avgifter betalda före den 1 januari 1977 eller som har beviljats före den 1 juli 1979, och lån till kreditinrättning som har beviljat återlånet gäller fortfarande 14-16 §§ i sin äldre lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning har erhållit enligt 15 § första stycket i dess äldre lydelse får dock avtal träffas om tillämpning av 15 § andra stycket i dess nya lydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

2. I fråga om återlån, som avser avgifter betalda före den 1 januari 1978 eller som har beviljats före den 1 januari 1980, och lån till kreditinrättning som har beviljat återlånet gäller fortfarande 14-16 §§ i sin äldre lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning har erhållit enligt 15 § första stycket i dess äldre lydelse får dock avtal träffas om tillämpning av 15 § andra stycket i dess nya lydelse.

NU 1979/80:10 67

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Propositionen

Huvudsakligt innehåll 1

Förslag 3

Lagförslag

1. Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse 4

2. Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker 8

3. Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. 11

4. Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse 14

5. Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar .. 17

7. Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna

pensionsfondens förvaltning 19

Motionerna 25

Vissa uppgifter om allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning 26

Tidigare riksdagsbehandling av vissa frågor 26

Utskottet

Inledning 27

Bankerna 28

Försäkringsbolagen och understödsföreningarna 29

Allmänna pensionsfonden 30

Mellanhandsinstituten 35

Ytterligare förslag rörande de mindre och medelstora företagens

kredit- och kapitalförsörjning 36

Förstatligande av affärsbankerna och försäkringsbolagen 37

Hemställan 37

Reservationer

1. Allmänna pensionsfondens förvaltning (s) 40

2. Överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning (s) .. 40

3. Vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet (s) 41

4. Utredning om de mindre och medelstora företagens finansiella

situation (s) 42

5. Regionaliserad långivning till mindre och medelstora företag

(s) 43

NU 1979/80:10

68 Särskilt yttrande

Förstatligande av affärsbanker och försäkringsbolag (s) 43

Bilagor

1. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse 45

2. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker 50

3. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen 55

4. Utskottets förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning 59

5. Alternativt förslag (i reservation 1) till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning 63

GOTAB Stockholm 1979