Med anledning av regeringens skrivelse 1979/80:11 med överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB jämte motion
NU 1979/80:17
Näringsutskottets betänkande 1979/80:17
med anledning av regeringens skrivelse 1979/80:11 med överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB jämte motion Ärendet
I detta betänkande behandlas Svenska Varv AB:s årsredovisning för år 1978, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1979/80:11 (industridepartementet).
Med anledning av skrivelsen har väckts en motion, som redovisas nedan.
Verkställande direktören Erland Wessberg och vice verkställande direktören Lars Forsberg, Svenska Varv AB, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Upplysningar om arbetet inom kommittén (I 1978:05) för alternativ produktion vid varven har inför utskottet lämnats av särskilde utredaren direktör Olof Ögren och sekreterarna hos kommittén.
Motionen
Yrkande
Den motion som har väckts med anledning av skrivelsen är
1979/80:85 av Jörn Svensson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till investeringsprogram inom sådana delar av den offentliga verksamheten och den statliga industrin vilka är av betydelse för varvsindustrins avsättningsmöjligheter.
Motivering
Den statliga varvspolitiken kritiseras hårt av motionärerna, som anser att en långsiktig planering saknas. Den kortsiktiga och desperata varvspolitik som förts är, anför de, till skada för en bransch där produkturval, skalproblem och teknisk organisation ligger i stöpsleven och skulle behöva klarare och mer långsiktiga förutsättningar att arbeta efter. Riksdagen bör med anledning av årsredovisningen ge anvisningar om och kräva en utförligare redovisning av det interna utredningsarbetet vad gäller varvens framtid.
Motionärerna understryker att varvspolitiken är en del av industripolitiken i stort. Om varven skall förnyas måste även de industrisektorer som har
1 Riksdagen 1979/80. 17 samt. Nr 17
NU 1979/80:17
betydelse för varvens marknadsläge bli föremål för medvetna åtgärder. En sambandslös varvs- och industripolitik försvårar varvens situation och premierar kortsiktiga synsätt, säger motionärerna. De påpekar att det finns stora behov av långsiktiga nyinvesteringar i industrin. Tre områden nämns särskilt, transportväsendet, industrianläggningar och energisektorn. Statliga investeringsprogram bör dras upp för järnvägssektorn, för den inrikes sjöfarten samt för skogsindustri och metallurgisk industri.
Vissa uppgifter i anslutning till motionen
Svar på fråga i riksdagen
Industriminister Nils Åsling besvarade den 15 november 1979 en fråga (1979/80:99) av Karl-Erik Svartberg (s) om vilka omedelbara åtgärder som industriministern avsåg att vidta för att ge ekonomiska förutsättningar att realisera intressanta utvecklingsprojekt på varvsorterna. I frågan nämndes särskilt att Mattssonföretagen i Uddevalla har utvecklat två projekt som fått klartecken av industridepartementets kommitté för alternativ produktion samt att medlen under anslaget till alternativ varvsproduktion var förbrukade.
I sitt svar lämnade industriministern först uppgifter om anslagssituationen. Det anslag på 265 milj. kr. som riksdagen i december 1978 beslutade för att stödja sysselsättningsfrämjande åtgärder i varvsregionerna är i det närmaste fullt utnyttjat. Riksdagen beslutade i december 1978 därutöver att anslå ca 4 100 milj. kr. för sysselsättningsfrämjande åtgärder i varvsregionerna, varav 3 500 milj. kr. avsåg garantier för att underlätta finansiering av alternativ produktion vid varven. Huvuddelen av dessa medel har ej förbrukats.
Industriministern anförde att det är viktigt att sysselsättningen på varvsorterna kan stödjas med hjälp av alternativ produktion. I avvaktan på den varvsproposition som f. n. förbereds i regeringskansliet fanns det dock enligt hans uppfattning inte anledning att vidta omedelbara åtgärder.
Pågående utredningsarbete
Kommittén (I 1978:05 ) för ny produktion vid varven (särskild utredare: direktör Olof Ögren) tillkallades i juni 1978 för att utreda frågan om alternativ produktion vid varven och annan ny produktion vid varven.
I direktiven framhålls att det är angeläget att den svenska varvsindustrin i ökad utsträckning fyller ut sin kapacitet med alternativ produktion. Vidare anförs bl. a. följande.
Den svenska varvsindustrin har redan i viss utsträckning börjat lägga om sin produktion från fartygsbyggande till alternativ produktion. Inom Svenska Varv AB har arbetet kommit längst med förtillverkade, pråmbaserade petrokemiska fabriker. Ett annat viktigt område är produkter för off -
NU 1979/80:17
shoreindustrin, bl. a. bostadsplattformar och produktionsplattformar. Även Kockumskoncernen utvecklar sedan en tid tillbaka alternativa produkter som lämpar sig för produktion vid varvsanläggningar. Kockums marknadsför bl. a. anläggningar för kondensering av naturgas och för avsaltning av havsvatten samt vindkraftverk.
Den svåra situationen för varvsindustrin motiverar att alla realistiska möjligheter att utveckla och sälja alternativa produkter tas till vara. Uppgiften att ta fram referensanläggningar för sådana alternativa produkter är emellertid förenad med stora ekonomiska risker för varven. Eftersom det här rör sig om mycket kostnadskrävande anläggningar bör staten medverka i denna uppbyggnadsprocess mot en ny produktionsinriktning genom att ställa visst riskkapital till förfogande.
I direktiven anförs vidare att möjligheterna att få till stånd ytterligare industriell kapacitet inom varvsregionerna bör närmare undersökas. Utredarens uppgifter anges vara följande. Han bör initiera och samordna projekt som syftar till en ökning av industriproduktionen i varvsregionerna som kompensation för det reducerade fartygsbyggandet. Då det är sannolikt att det kan bli fråga om mycket stora s. k. paketlösningar är det önskvärt att också andra delar av svensk industri än varvsindustrin blir engagerade. Vidare bör han ta initiativ till bildande av konsortier eller lämpliga verksamhetsformer för aktuella projekt.
En viktig del i arbetet med att skaffa ny sysselsättning till varvsregionerna är den verksamhet som storvarven bedriver för att få fram alternativ produktion. Enligt direktiven förutsatte industriministern att varvsföretagen aktivt och positivt vill medverka i utredarens arbete.
Utskottet
Utskottet har granskat Svenska Varv AB:s årsredovisning för år 1978 och därvid inte funnit anledning till något särskilt uttalande från utskottets sida.
Den motion som har väckts med anledning av regeringens skrivelse med överlämnande av årsredovisningen går inte in på en närmare granskning av Svenska Varvs verksamhet utan tar upp frågan om varvens roll för den svenska industrin. Motionärerna framhåller att varvspolitiken är en del av industripolitiken i stort. De anser att, om varven skall kunna förnyas, medvetna åtgärder måste sättas in även för andra industrisektorer, som är av betydelse för varvens marknadsläge. Som särskilt viktiga områden för långsiktiga nyinvesteringar nämns järnvägarna, den inrikes sjöfarten samt skogsindustrin och den metallurgiska industrin. Motionärerna vill att regeringen skall utarbeta förslag till investeringsprogram inom sådana delar av den offentliga verksamheten och den statliga industrin som är av betydelse för varvsindustrins avsättningsmöjligheter.
Det råder allmän enighet om att varvsindustrins svåra situation motiverar
NU 1979/80:17
att alla realistiska försök att få fram nya produkter - alternativ produktion - och nya marknader bör stödjas. En verksamhet i detta syfte pågår också på flera olika plan. Utvecklingsarbetet i Svenska Varv bedrivs sedan år 1978 inom dotterbolaget Svenska Varv Utveckling AB. Av årsredovisningen framgår att utvecklingsbolaget arbetar bl. a. med vidareutveckling av petrokemiska processanläggningar och med projekt på energi och avfallshanteringsområdena och inom livsmedelssektorn. Bolaget samarbetar med ett 25-tal externa företag för utveckling och exploatering av nya produkter och affärsidéer. Även varvs- och industriföretagen i koncernen har under året etablerat speciella resurser för arbetet med att få fram alternativa produkter. Det aviseras i årsredovisningen att en ny koncernstab, Koncernutveckling, skall byggas upp inom Svenska Varv. Så har numera skett. Staben skall på koncernnivå svara för affärsutvecklings- och strukturutvecklingsfrågor. För stöd till alternativ produktion vid varven har statsmakterna anslagit dels 200 milj. kr. till Svenska Varv för åren 1979 och 1980, dels 160 milj. kr. avsedda för regionala insatser inom varvsregionerna och för alternativ produktion vid varven. Från det senare anslaget skall stöd kunna lämnas till större och riskfyllda projekt som bygger på framtidsinriktad teknologi och som bedöms bli lönsamma; För att initiera och samordna projekt som syftar till en ökning av industriproduktionen i varvsregionerna har en särskild kommitté (I 1978:05 ) tillkallats i juni 1978. 1 detta sammanhang vill utskottet erinra om att riksdagen våren 1979 beslöt (prop. 1978/79:123, NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415) anslå 300 milj. kr. till stöd åt industriellt utvecklingsarbete. Detta stöd syftar till att öka den totala volymen av utvecklingsarbete i svensk industri:
Utskottet vill peka på att utveckling av nya verksamheter kräver tid och stora resurser i form av kunnande och kapital. Arbetet på att utveckla alternativ produktion vid varven har inte pågått mer än några år. Utskottet utgår från att denna verksamhet även framgent stöds på alla sätt och att berörda parter tar till vara möjligheterna till samarbete med övrig industri. Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet inte att riksdagen har anledning att göra en sådan framställning till regeringen som förordas i motionen.
När det gäller den långsiktiga utvecklingen på varvsområdet har regeringen aviserat att en varvsproposition kommer att avlämnas under våren 1980. Svenska Varv utarbetar f. n. en strukturplan för sin verksamhet under 1980-talet. Denna plan kommer att utgöra en viktig del av underlaget för regeringens förslag. Riksdagen kommer alltså att under det närmaste halvåret få ta ställning till hur riktlinjerna för varvspolitiken under 1980-talet skall utformas.
NU 1979/80:17
5 Utskottet hemställer
1. beträffande årsredovisning för Svenska Varv AB
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1979/80:11 till handlingarna,
2. beträffande statligt investeringsprogram till stöd för varvsindustrin att
riksdagen avslår motionen 1979/80:85.
Stockholm den 4 december 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg(s), Margaretha af Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c), Lennart Pettersson (s), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Christer Eirefelt (fp).
.