Med anledning av propositionen 1979/80:33 om vissa frågor inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

NU 1979/80:25

Näringsutskottets betänkande 1979/80:25

med anledning av propositionen 1979/80:33 om vissa frågor inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1979/80:33 om vissa frågor inom industridepartementets område och fyra motioner som väckts med anledning av propositionen. Propositionen avser främst kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB och vissa frågor rörande statens vattenfallsverk. Motionerna avser förseningskostnader för Oskarshamns kraftstation, den fortsatta utbyggnaden av Forsmarks kraftstation samt viss raffinaderiverksamhet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

De förslag som läggs fram i propositionen avser åtgärder inom industridepartementets område vilka förutsätter beslut av riksdagen före årsskiftet 1979-1980. Svenska Petroleum AB föreslås få ett kapitaltillskott av totalt 300 milj.kr., fördelat med hälften på vardera av statens vattenfallsverk och Statsföretag AB. Tillskottet hänför sig till den betydande ökning av Svenska Petroleums rörelse som har skett under året och de avtal som bolaget har träffat för att säkra tillgång till raffineringskapacitet. Vidare föreslås en tjänst som generaldirektör bli inrättad för chefen för statens kärnkraftinspektion. Ett antal frågor inom vattenfallsverkets område anmäls också, nämligen en överenskommelse mellan verket och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnad av block 3 vid Forsmarks kraftstation, teckning av borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands, en av Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB gjord framställning om ersättning för förseningskostnader för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk, godkännande av ett konsortialavtal mellan vattenfallsverket och Bodens kommun om samverkan i fråga om energiförsörjning samt slutligen utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation.

FJORTONDE HUVUDTITELN

E. Energihushållning

1. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80:33 under punkten 1 (s. 2 f.) framlagda förslag och hemställer

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 25

NU 1979/80:25

att riksdagen bemyndigar regeringen att tor chefen för statens kärnkraftinspektion inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p.

2. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB. Regeringen har i propositionen 1979/80:33 under punkten 2 (s. 3-12) föreslagit riksdagen att till Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

I motionen 1979/80:134 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) hemställs att regeringen allvarligt prövar förutsättningarna att förstärka den svenska oljeberedskapen genom byggandet av en s. k. katalytisk kracker för att inom landet kunna vidareförädla tunga eldningsoljor till de ur försörjningssynpunkt mera känsliga lätta oljeprodukterna.

Motionen

Motionärerna anser inte att de åtgärder som regeringen föreslår för att öka raffinaderikapaciteten i Sverige är tillräckliga. Förädlingsgraden och flexibiliteten måste ökas inom ramen för den befintliga raffinaderikapaciteten om oljeberedskapen skall bli effektiv, säger de. Staten bör därför ekonomiskt medverka till att en konverteringsanläggning för katalytisk krackning uppförs i anslutning till Scanraff i Lysekil. Följande skäl härför lämnas i motionen. I framtiden kommer de råoljor som finns att tillgå alltmer att utgöras av tyngre kvaliteter, medan konsumtionen i Europa inriktas mot lättare produkter som bensin, flygbränsle och petrokemisk råvara. För Sveriges del innebär detta att den obalans mellan produktion och konsumtion som föreligger ytterligare förstärks. Vidare kommer vi att ha en begränsad rörelsefrihet då det gäller att täcka behovet av olja om det inte finns tillräckliga möjligheter i raffinaderiledet att omvandla tunga oljor till lätta produkter.

Motionärerna anför att en anläggning för katalytisk krackning bedöms som intressant även ur lönsamhetssynpunkt. Kostnaderna för uppförande av anläggningen har beräknats till ca 900 milj.kr.

Utskottet

De störningar på den internationella oljemarknaden som uppstod under det första halvåret 1979 ledde bl. a. till kraftiga prishöjningar på den s. k. spotmarknaden för såväl råolja som produkter. Flera av de internationella oljebolagen reducerade leveranserna till sina svenska dotterbolag under åberopande av minskad oljetillgång. Följderna för svenskt vidkommande blev att flera av de mindre oljeföretagen, som köpte på spotmarknaden, tvingades att begränsa eller inställa sina leveranser till kunderna. Åtskilliga av

NU 1979/80:25

dessa vände sig till Svenska Petroleum AB. Bolaget har därför expanderat kraftigt. Volymmässigt hårdess rörelse under år 1979 ökat med ca fyra gånger jämfört med år 1978. Den värdemässiga ökningen beräknas bli drygt sju gånger. För att tillgodose den ökade efterfrågan har Svenska Petroleum sökt att bredda sin försörjning. Detta har skett dels genom att kontrakt om leveranser av råolja har tecknats med en rad oljeproducerande länder, dels genom att avtal om raffinaderitjänster har ingåtts. Expansionen ställer krav såväl på en ökning av rörelsekapitalet som på vissa investeringar.

I propositionen redovisas att Svenska Petroleum har träffat ett preliminärt avtal med Svenska BP AB om förvärv av 22 % av BP:s raffinaderi i Göteborg. I uppgörelsen med BP ingick även bl. a. förvärv av en andel på 20 % av BP:s svenska distributionsrörelse och leveranser från BP av betydande kvantiteter lågsvavlig råolja under en tioårsperiod.

Vidare har Oljekonsumenternas förbund (OK) och Texaco Oil AB tecknat ett avtal som innebär att Svenska Petroleum förvärvar 17 % av kapaciteten i Skandinaviska Raffinaderi AB, Scanraff, som ägs gemensamt av Texaco och OK.

Avtalen utgör enligt föredragande statsrådets bedömning ett viktigt steg mot att stärka strukturen i den svenska oljebranschen. De är viktiga från försörjningssynpunkt, då de innebär att raffmeringskapaciteten i landet kommer att utnyttjas bättre. De medför också bättre förutsättningar för att driften vid anläggningarna kan upprätthållas även under perioder då det ekonomiska utbytet av raffinering är litet.

Enligt ytterligare ett avtal skall de tre svenskägda raffinaderiföretagen - OK, AB Nynäs Petroleum och Svenska Petroleum - samordna sitt uppträdande gentemot leverantörer i oljeproducerande länder. De tre företagen avser att bilda ett särskilt inköpsråd för informationsutbyte och samordning av inköp.

Svenska Petroleums expansion och finansiella åtaganden i samband med avtalen gör det enligt de båda aktieägarna, statens vattens fal lsverk och Statsföretag AB, nödvändigt att bolaget får ett tillskott av kapital. Föredragande statsrådet beräknar det sammanlagda behovet av kapitaltillskott till 300 milj. kr., varav vattenfallsverket och Statsföretag förutsätts svara för vardera 150 milj. kr. I propositionen föreslås att staten skall lämna Statsföretag ett ägartillskott i form av dels lån på 90 milj. kr., dels ett kapitaltillskott på 60 milj.kr. För lånet skall i princip förräntningsplikt gälla så snart utdelning lämnas på aktierna i Svenska Petroleum. För vattenfallsverkets del föreslås att medel skall ställas till förfogande från investeringsanslaget Kraftstationer m.m. Av dessa medel skall 60 milj. kr. vara ett rent ägartillskott, medan 90 milj. kr. i princip skall vara förräntningspliktiga. Krav på omedelbar förräntning ställs dock inte.

1 motionen 1979/80:134 begärs att regeringen allvarligt skall pröva förutsättningarna för förstärkning av den svenska oljeberedskapen genom byggandet av en s.k. katalytisk kracker för att tunga eldningsoljor inom

1* Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 25

NU 1979/80:25

landet skall kunna vidareförädlas till lätta oljeprodukter, en från försörjningssynpunkt mera känslig kategori.

I de riktlinjer för energipolitiken som regeringen presenterade våren 1979 (prop. 1978/79:115) lämnades en redogörelse för den svenska oljemarknaden. Därvid redovisades de överläggningar som förts mellan industridepartementet och olika oljeföretag och de fyra avtal som dessa överläggningar lett fram till. Ett av dessa avtal gick ut på att OK och Texaco skulle genomföra en gemensam projektstudie för konverteringsanläggningar bl. a. för katalytisk krackning och undersöka olika former för att finansiera ett sådant projekt. En studie av en krackningsanläggning i Scanraff har genomförts av Svenska Petroleum, OK och Texaco. I ett pressmedelande från de tre parterna i mitten av oktober 1979 meddelas att denna studie har presenterats för parterna. Dessa har funnit att det fortsatta utredningsarbetet bör anstå till dess att slutligt avtal har träffats om Svenska Petroleums inträde som ny delägare i Scanraff.

De riktlinjer förden statliga oljepolitiken som lades fast våren 1979 innebär att den statliga oljepolitiken bör syfta till att öka säkerheten i den svenska oljeförsörjningen på både lång och kort sikt. Detta skall åstadkommas genom ett nära samarbete mellan oljeföretagen och andra parter på marknaden. Strukturproblemen inom branschen måste därvid angripas. Svenska Petroleums verksamhet är ett väsentligt led i strävandena att fullfölja de energipolitiska målen. Inte minst från försörjningssynpunkt är det viktigt att den råolja som levereras till Svenska Petroleum kan raffineras i Sverige eller i Norden. Utskottet tillstyrker därför förslagen om att bolaget tillförs ett kapitaltillskott om 300 milj. kr.

Förslaget i motionen 1979/80:134 syftar till att flexibiliteten i försörjningen med oljeprodukter skall ökas. Frågan om en utbyggnad av Scanraffs anläggning för katalytisk krackning undersöks f. n. gemensamt av de båda ägarna-OK och Texaco-samt Svenska Petroleum. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra förorda ett sådant uttalande från riksdagen som motionärerna önskar.

I enlighet med de energipolitiska målen bör regeringen pröva alla möjligheter att åstadkomma ökad säkerhet i oljeförsöijningen och minska den svenska marknadens beroende av den internationella s. k. spotmarknadcn för fardiga produkter. Ett led i en sådan politik kunde vara att en krackeranläggning byggs. Detta är, som motionärerna påpekar, ett omfattande projekt som kräver stora kapitalinsatser, vilka delägarna i Scanraff bör delta i. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och aktivt bidrar till en lösning i överensstämmelse med de energipolitiska riktlinjerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 punkten 2 till Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.,

NU 1979/80:25

2. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:134 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande raffinaderiverksamhet.

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F. Statens vattenfallsverk

3. Kraftstationer m.m. Regeringen har i propositionen 1979/80:33 under punkten 3 (s. 12-22) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna överenskommelse mellan statens vattenfallsverk och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnaden av block 3 vid Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall teckna borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier,

3. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Bodens kommun om samverkan i fråga om energiförsörjningen inom kommunen i vad staten därigenom åtager sig att bilda bolag, teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

4. godkänna vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation,

5. bemyndiga regeringen att från investeringsanslaget Kraftstationer m.m. ställa 150 000 000 kr. till förfogande för teckning av aktier i och ägartillskott till Svenska Petroleum AB i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

Regeringen har vidare (6) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört med anledning av Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolags framställning om ersättning för förseningskostnader för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk.

I samband härmed behandlas följande motioner:

1979/80:132 av Lennart Blom(m), vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1979/80:33 uttalar att OKG skall tillerkännas ersättning för förseningskostnader för det tredje blocket i Oskarshamnsverket,

1979/80:133 av Birger Rosqvist (s)och Eric Rejdnell (fp), vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1979/80:33 uttalar att staten ikläder sig ersättningsskyldighet även gentemot Oskarshamnsverkets Kraftgrupp för förseningskostnader för dess block 3,

1979/80:135 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med ändring av propositionen 1979/80:33 avslår förslaget om godkännande

NU 1979/80:25

av överenskommelsen mellan statens vattenfallsverk och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnaden av block 3 vid Forsmarks kraftstation och därmed också kravet på ekonomiska förpliktelser innan större klarhet vunnits om kostnaderna.

Motionerna

1 motionen 1979/80:135 uttalas att alla investeringar i en fortsatt kärnkraftsutbyggnad borde stoppas till dess folkomröstningen i kärnkraftsfrågan har genomförts. Motionärerna anser inte att skälen för att utbyggnaden av Forsmark 3 skall fortsätta är övertygande. Om det blir ett nej i folkomröstningen är pengarna bortkastade, säger de. Sysselsättningen för byggnadsarbetarna kan ordnas på annat sätt, då det f. n. Finns stora behov inom byggnadssektorn i Uppsala län och Gävleborgs län. Vidare uttalar motionärerna att inga ytterligare pengar bör satsas på Forsmark 3 före folkomröstningen utöver vad som oundgängligen behövs för att hindra materielförstöring och skador på redan uppförda komponenter. De menar att det är Otillfredsställande att det så som sker i propositionen begärs att ”riksdagen skall ta ställning till ekonomiska åtaganden utan att veta någonting om vad notan kommer att sluta på”.

I motionen 1979/80:132 erinras om att Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB (OKG) hos regeringen har hemställt om ersättning för förseningskostnader för det tredje blocket i Oskarshamnsverket. Motionären redovisar de skäl som OKG har anfört och påpekar att OKG har eftersträvat att bibehålla handlingsfriheten i avvaktan på resultatet av folkomröstningen. OKG har även sökt att minimera eventuella avbrottskostnader. De icke obetydliga kostnader som OKG åsamkats är av samma slag som de vilka drabbar Forsmarks Kraftgrupp AB, säger motionären. Då de båda bolagen skulle ha behandlats lika vid prövning enligt villkorslagen i fråga om eventuella avbrottskostnader bör de enligt hans mening behandlas lika även i fråga om förseningskostnader. Motionären anför att en motsatt inställning ter sig starkt stötande ur rättvisesynpunkt och innebär att OKG:s förseningskostnader kommer att drabba OKG-delägarnas elabonnenter, medan andra konsumenter genom statliga insatser befrias från motsvarande belastning.

1 huvudsak samma argument för att OKG skall tillerkännas ersättning för förseningskostnader förs fram i motionen 1979/80:133.

Utskottet

Riksdagen beslöt våren 1979 att den fortsatta utbyggnaden av kärnkraftsanläggningarna skulle begränsas med hänsyn till den förestående folkomröstningen om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen. Full handlingsfrihet borde bevaras i avvaktan på resultatet av folkomröstningen. Begränsningen omfattar endast block 3 i Forsmarks kraftstation, vilket skall

NU 1979/80:25

fullföljas i en reducerad byggnadstakt. En förutsättning för riksdagens beslut var att en överenskommelse om reducerad byggnadstakt skulle ingås mellan delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB. I propositionen redovisas nu huvuddragen av den överenskommelse som i augusti 1979 har ingåtts mellan statens vattenfallsverk och de privata intressenterna i Forsmark - Mellansvensk Kraftgrupp AB. För vattenfallsverkets del blir överenskommelsen bindande först genom regeringens godkännande. Enligt överenskommelsen skall utbyggnaden av block 3 fortgå på sådant sätt att sysselsättningen tryggas för dem som var anställda hos vattenfallsverket vid Forsmarksbygget vid månadsskiftet maj/juni 1979. Underentreprenörer får anlitas endast för att fullgöra begränsade insatser som krävs för en rationell verksamhet eller för att undvika uppsägning av vattenfallsverkets anställda. Erforderliga resurser får disponeras för den planering inom projektet som krävs för att bibehålla handlingsfriheten efter utgången av budgetåret 1979/80. Ett villkor för att arbetena i Forsmark skall dras ner under innevarande budgetår är att staten ikläder sig en ersättningsskyldighet gentemot Forsmarks Kraftgrupp AB för de merkostnader som orsakas av den neddragna arbetstakten. Ersättning skall utgå för ökade anläggningskostnader och för ökade kostnader för att producera elektricitet på annat sätt och/eller för att anskaffa ersättningskraft. Av flera olika skäl har det enligt propositionen hitintills varit omöjligt att i detalj beräkna de merkostnader som omläggningen av arbetstakten har medfört. Något belopp för ersättningen till Forsmarks Kraftgrupp AB anges alltså inte. Föredraganden aviserar att han skall återkomma med förslag härom i sådan tid att ersättning kan utgå under budgetåret 1980/81. I propositionen föreslås att riksdagen skall ge regeringen bemyndigande att godkänna överenskommelsen mellan vattenfallsverket och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnad av block 3 vid Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser.

Motionen 1979/80:135 går ut på att riksdagen skall avslå detta förslag i propositionen och att kravet på ekonomiska förpliktelser skall avvisas innan större klarhet har vunnits om kostnaderna. Utskottet vill framhålla att överenskommelsen innebär att riksdagens energipolitiska beslut nu fullföljs. Detta innebär att statsmakterna är bundna att lämna ersättning för förseningskostnader till Forsmarks Kraftgrupp AB. Utskottet erinrar om att riksdagen senare kommer att få ta ställning till de definitiva förseningskostnaderna. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen 1979/80:135.

Motionerna 1979/80:132 och 1979/80:133 tarupp frågan om Oskarshamns Kraftgrupp AB (OKG) bör erhålla ersättning för förseningskostnader för det tredje blocket i Oskarshamnsverket. Motionärerna föreslår att riksdagen skall uttala sig härför. OKG har i skrivelse till regeringen hemställt att ersättning för det tredje blocket i Oskarshamns kraftverk skall ges på samma grunder som regeringen har godkänt i fråga om Forsmark 3. OKG åberopar följande skäl. Förseningskostnaderna har åsamkats OKG till följd av osäkerheten om

NU 1979/80:25

kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen. Vidare har förseningskostnaderna uppstått då man drivit projektet så att kostnaderna vid ett eventuellt avbrytande skall bli så låga som möjligt. Härmed anser OKG sig ha följt andemeningen i de bestämmelser i lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle m.m. (villkorslagen) som gäller ersättning för åtgärder före respektive efter lagens ikraftträdande. I propositionen avvisas OKG:s framställning. Föredragande statsrådet understryker att staten via vattenfallsverket är delägare i Forsmarksbolaget och som sådan bunden av det konsortialavtal i vilket bl. a. utbyggnaden av Forsmark 3 regleras. Han menar att den nu träffade överenskommelsen därför måste ses som en affärsmässig uppgörelse mellan ägarna till Forsmarks Kraftgrupp AB. Den har inte något samband med de ersättningar som reaktorinnehavare i vissa andra situationer är berättigade till enligt villkorslagen eller lagen (1979:335) om förbud att under viss tid tillföra kärnreaktor kärnbränsle m.m. (rådrumslagen). Föredraganden förklarar att han avser att föreslå regeringen att OKG:s framställning skall lämnas utan åtgärd.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet liksom föredraganden att det inte föreligger någon rättslig grund för OKG:s ersättningsanspråk och att därför en jämförelse med situationen i fråga om Forsmarksbolaget inte är relevant.

Med hänsyn till att folkomröstningen om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen avses äga rum inom några månader finner utskottet det inte rimligt att OKG:s framställning behandlas nu. Utskottet anser att beslut i frågan huruvida ersättning bör utgå till OKG för förseningskostnader bör anstå i avvaktan på resultatet av folkomröstningen. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

I propositionen förordas en ändring av formerna för statens borgensteckning för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB kan komma att ta upp på den internationella kapitalmarknaden. Förslaget innebär att fullmäktige i riksgäldskontoret skall teckna borgen för lån som Forsmarksbolaget tar upp utomlands. Hittills har statens borgen utställts av vattenfallsverket efter medgivande av regeringen i varje särskilt fall. Två ytterligare förslag i propositionen går ut på att ett aktiebolag för energiförsörjning inom Bodens kommun skall bildas och att en tilloppstunnel vid Vietas kraftstation i Luleälven skall byggas. Vad som anförs och föreslås i propositionen under dessa punkter föranleder inte utskottet att göra något särskilt uttalande. Frågan om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB har utskottet behandlat i närmast föregående avsnitt. 1 enlighet med sitt tidigare ställningstagande tillstyrker utskottet förslaget i propositionen beträffande anslaget Kraftstationer m. m.

Utskottet hemställer

1. beträffande överenskommelse mellan vattenfallsverket och Mellansvensk Kraftgrupp AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

NU 1979/80:25

3.1 och med avslag på motionen 1979/80:135 bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelsen mellan statens vattenfallsverk och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnaden av block 3 vid Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. beträffande ersättning till Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolag att

riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:33 momentet 3.6 samt motionerna 1979/80:132 och 1979/80:133 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande bemyndigande flir fullmäktige i riksgäldskontoret att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

3.2 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att, inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall teckna borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands,

4. beträffande konsortialavtal mellan vattenfallsverket och Bodens kommun

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

3.3 bemyndigar regeringen att godkänna konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk och Bodens kommun om samverkan i fråga om energiförsörjningen inom kommunen i vad staten därigenom åtager sig att bilda bolag, teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

5. beträffande utbyggnad av Vietas kraftstation

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

3.4 godkänner vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation,

6. beträffande kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

3.5 bemyndigar regeringen att från investeringsanslaget Kraftstationer m.m. ställa 150 000 000 kr. till förfogande för teckning av aktier i och ägartillskott till Svenska Petroleum AB i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

4. Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80:33 under punkten 4 (s. 22 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB på

NU 1979/80:25

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 90 000 000 kr.

Stockholm den 11 december 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Nänarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s). Tage Adolfsson (m) (p. 1), Bengt Sjönell (c), Lennart Pettersson (s). Carl Tham (fp), Karl Björzén(m). Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson(s). Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c) och Lennart Blom (m) (p. 2-4).

GOTAB 64130 St