Med anledning av motion om förstatligande av bilindustrin, m. m.
NU 1979/80:31
Näringsutskottets betänkande 1979/80:31
med anledning av motion om förstatligande av bilindustrin, m. m. Ärendet
I motionen 1979/80:173 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag för att genomföra ett i motionen angivet elvapunktsprogram för bilindustrins och bilismens framtid i Sverige.
Motionen har hänvisats till näringsutskottet såvitt den avser bilindustrin. I övrigt behandlas den av trafikutskottet.
Motionen
Motionärerna erinrar om bilindustrins betydelse för svensk samhällsekonomi och anser att det vore naturligt om denna industri var statsägd. De hävdar att utvecklingen går i motsatt riktning och att den svenska bilindustrin blir alltmer beroende av utländskt kapital. Som exempel härpå nämns de samarbetsavtal som har slutits mellan Volvo och Renault och mellan Saab-Scania och Fiat/Lancia. Mot denna bakgrund bedömer motionärerna det som icke osannolikt att samarbetet mellan de europeiska bilföretagen kommer att ytterligare förstärkas och att det inom de närmaste decennierna endast kommer att finnas ett eller ett par stora, överstatliga bilföretag i Europa. Genom sin transnationella karaktär kommer dessa företag att vara omöjliga att påverka för enskilda nationer, säger motionärerna. Hittills har, uttalar de, den svenska staten inte gjort något för att motverka en sådan utveckling. Den brist på framtida samhällsplanering som i dagens läge utmärker den svenska industripolitiken kan inte accepteras av vänsterpartiet kommunisterna.
Motionärernas elvapunktsprogram upptar följande åtgärder för den svenska bilindustrin.
Samhället skall överta AB Volvo och Saab-Scania AB (1). I samarbete med de fackliga organisationerna skall en samverkan mellan företagen inledas. Den skall syfta till att företagen på sikt skall slås samman (2). Sammanslagning och rationalisering bör ske i sådan takt att sysselsättningen inte påverkas negativt. Planer för alternativ produktion inom den del av bilindustrin som kan komma att drabbas av nedläggning bör utarbetas i samråd med de fackliga organisationerna (3). Forskning och utveckling inom företagen skall inriktas på att utveckla en liten, energisnål och miljösäker personvagn (4). Bilindustrin bör i ökad utsträckning satsa på forskning, utveckling och tillverkning av kollektiva transportmedel (11). Detta arbete
1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 31
NU 1979/80:31
bör ske i samarbete med storstadskommunerna. Snarast möjligt bör det ske en övergång till andra drivmedel än bensin, t. ex. metanol eller gas (7).
Övriga delar av elvapunktsprogrammet avser trafikfrågor, som inte behandlas i detta betänkande.
Vissa uppgifter i anslutning till motionen
Vid behandlingen hösten 1979 av förslag om förstatligande av bilindustrin lämnade näringsutskottet (NU 1979/80:5) en utförlig redovisning för den svenska bilindustrin och för de bedömningar av den framtida utvecklingen inom denna som statens industriverk lagt fram i rapporten (SIND PM 1979:8) Svensk personbilindustri - några utgångspunkter inför 1980-talet. Utskottet redovisade även bilbranschrådets arbetsuppgifter och de synpunkter på bilföretagens framtid som industriminister Erik Huss fört fram i en interpellationsdebatt i mars 1978.
Vad avser bilindustrins forsknings- och utvecklingsarbete kan erinras om att riksdagen våren 1979 på förslag av näringsutskottet (NU 1978/79:59 s. 42, rskr 1978/79:415) uttalade sig för att nationella utvecklingsbolag skulle inrättas för områdena energi, miljövård och transportsystem. Härför anvisades ett anslag om totalt 15 milj. kr. Regeringen har emellertid i årets budgetproposition anslutit sig till ett uttalande av industriministern (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 260) att sådana nya nationella utvecklingsbolag inte bör inrättas nu.
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) genomför inom programmet industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete bl .a. större, konkret målinriktade insatser för utveckling av produkter, processer, metoder eller system av betydelse för olika områden av näringsliv och samhälle. Programmet är indelat i 13 insatsområden. Bland dessa ingår insatser för kollektiva transporter och för trafiksäkerhet. Verksamheten inom dessa områden påbörjades budgetåret 1978/79 och beräknas kunna avslutas 1982/83. Totalkostnaden beräknas för insatsområdet Kollektiva transporter till 24,7 milj. kr. och för insatsområdet Trafiksäkerhet till 21,9 milj. kr.
Beredningen om den kollektiva tätortstrafiken (K 1979:07; ordförande: generaldirektör Claes-Eric Norrbom) har i uppdrag att finna vägar att förbättra nuvarande kollektivtrafiksystem. I direktiven uttalas bl. a. följande: Under
senare år har många förslag till tekniska och organisatoriska förbättringar av kollektivtrafiksystem och förslag till nya trafiklösningar och trafiksystem lagts fram i forsknings- och utredningsrapporter. Åtskilliga av dessa har också praktiskt prövats på olika håll, både i utlandet och i Sverige. Även när det gäller transportmedel, framdrivningssystem m. m. pågår ett
NU 1979/80:31
omfattande utvecklingsarbete. En viktig uppgift för beredningen bör vara att följa såväl den nationella som den internationella utvecklingen på dessa områden och utvärdera olika försök med avseende på svenska förhållanden. Med utgångspunkt häri bör beredningen också initiera och vid behov själv genomföra försök med ny fordonsteknik, nya trafikformer och trafiklösningar i samarbete med bl. a. trafikföretag och huvudmän för den kollektiva tätortstrafiken. Även de praktiska problem som är förknippade med samåkning i olika former bör i detta sammanhang studeras.
Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01; ordförande generaldirektör Eric Pettersson) har i uppdrag att mot bakgrund av förutsättningarna för ett ökat utnyttjande av solvärme och bränslen som kan ersätta olja verka för samordning av insatserna och föreslå erforderliga åtgärder för att dessa snarast införs i det svenska energiförsörjningssystemet. Delegationen skall bl. a. undersöka styrmedel, föreskrifter och introduktionsstrategi för syntetiska drivmedel. En särskild arbetsgrupp för alternativa drivmedel har nyligen tillsatts. Den planerar att under första halvåret 1980 utarbeta förslag till strategier för införande av alternativa drivmedel.
Etanolutredningen (Jo 1979:05; särskild utredare: f. d. statssekreterare Per Wramner) utreder de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för tillverkning av etanol ur sockerbetor och andra produkter. Utredningen beräknas redovisa resultatet av sitt arbete under första halvåret 1980.
Svar på frågor rörande införande av motorgas och produktion av etanol
Jordbruksminister Anders Dahlgren svarade den 27 november 1979 (RD 1979/80:38 s. 112) på en fråga (1979/80:102) av Per Westerberg (m) om regeringen ville medverka till att underlätta ett införande av motorgasdrift. Enligt frågeställaren skulle det främst vara bestämmelserna i bilavgaskungörelsen (1972:596) som hindrar konvertering av äldre fordon för användning av motorgas.
I sitt svar framhöll jordbruksministern att några formella hinder för införande av gasdrift inte finns från miljösynpunkt. Bilavgaskungörelsen innehåller bestämmelser om avgasutsläpp från bensindrivna bilar och dieselbilar men inte från gasdrivna bilar. Gasdrift av bilar kan innebära fördelar från miljösynpunkt. Gasen är blyfri och ger mindre utsläpp av de flesta föroreningar än en bensinbil med den avgasrening vi har i dag.
I svaret påpekades även att regeringen har velat underlätta en introduktion av motorgas genom att i propositionen 1979/80:30 föreslå ett ökat skattegap mellan gasol och bensin.
Jordbruksministern anförde vidare följande. Det största problemet med gasdrift av bilar torde f. n. vara att distributionen av motorgas inte är utbyggd. Det finns bara några enstaka tankställen för gas och det bara i storstadsområdena. Därför är det naturligt att många bilister även vill kunna köra gasbilar på bensin. De förslag till tekniska lösningar som presenterats
NU 1979/80:31
innebär emellertid att delar av avgasreningsutrustningen monteras bort eller ändras, varför utsläppen vid bensindrift av en gasbil blir större än vad som är tillåtet enligt bilavgaskungörelsen. Det återstår således en rad praktiska problem som måste lösas, innan gasdrift kan införas. Med hänsyn till de miljöfördelar motorgas kan innebära är det viktigt att dessa tekniska problem löses så snart som möjligt. Det är bil- och oljeindustrin som har huvudansvaret för att finna sådana lösningar.
Statsrådet Carl Axel Petri besvarade den 11 januari 1980 en fråga (1979/80:226) av Birger Olsson (c) om regeringen var beredd att som ett led i en förbättrad energiberedskap medverka till finansieringsformer som underlättar och stimulerar etableringen av etanolproduktionsariläggningar i vårt land.
Statsrådet underströk att han ansåg det angeläget att det stora beroendet av importerad olja inom transportsektorn minskar. Flera utredningar studerar f. n. förutsättningarna för detta. Statsrådet nämnde oljeersättningsdelegationen och dess särskilda arbetsgrupp för alternativa drivmedel samt etanolutredningen (se s. 3). Enligt statsrådets mening borde resultatet av dessa avvaktas innan närmare ställning tas till produktion och användning av etanol som drivmedel i Sverige. Han sade sig därför inte vara beredd att nu föreslå särskild stimulans till etablering av anläggningar för produktion av etanol. I detta sammanhang pekade statsrådet på vad som anförts i budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 9) om en fond för att underlätta investeringar i teknik som snabbt kan minska beroendet av olja. Förslag om att inrätta en sådan fond kommer att läggas fram senare i år. Anläggningar av det slag som nämns i frågan borde kunna komma i fråga för finansiering av denna fond.
Tidigare behandling av förslag om förstatligande av bilindustrin
Förslag om förstatligande av bilindustrin har behandlats av näringsutskottet de två senaste åren (NU 1978/79:10, NU 1979/80:5). Utskottet avstyrkte förslagen, som avslogs av riksdagen. Vid det senaste tillfället, hösten 1979, uttalade utskottet att det är angeläget att ansvariga myndigheter tillsammans med företrädare för branschen och de anställda noga följer och analyserar utvecklingen och aktivt medverkar i en långsiktig planering av branschen. Utskottet räknade med att så skulle komma att ske inom ramen för bilbranschrådets verksamhet. I ett särskilt yttrande anförde de socialdemokratiska ledamöterna bl. a. följande. Statsmakterna borde aktivt medverka till att lösa bilindustrins problem. Bilbranschrådet borde utreda möjligheterna till en samordning av resurserna inom branschen och ta initiativ i dessa frågor. Rådet borde även undersöka förutsättningarna för att bilda ett utvecklingsbolag för bilområdet.
NU 1979/80:31
5 Utskottet
I motionen presenteras ett omfattande program för bilindustrins utveckling. Motionärerna vill att de båda biltillverkande företagen i Sverige - Volvo AB och Saab-Scania AB - skall förstatligas och sedermera slås samman. De vill att forsknings- och utvecklingsarbetet inom bilindustrin skall ta sikte särskilt på tillverkning av små, energisnåla bilar och av kollektiva transportmedel. Vidare rekommenderar de övergång till andra drivmedel än bensin, t. ex. metanol. Motionärerna önskar att regeringen skall lägga fram förslag som leder till att detta program blir genomfört.
Näringsutskottet har de två senaste åren avstyrkt förslag om förstatligande av bilindustrin. Båda gångerna underströk utskottet bilindustrins stora betydelse för näringslivet och sysselsättningen i Sverige. Utskottet konstaterade också att bilindustrin står inför en rad svåra problem. Vid det senaste tillfället, hösten 1979, framhöll utskottet (NU 1979/80:5) att nya bilmodeller måste utvecklas som bl. a. tillgodoser skärpta bestämmelser om säkerhet, bränsleekonomi och miljöhänsyn. Utskottet räknade med att en långsiktig planering av branschen skulle komma att ske genom bilbranschrådets verksamhet. I rådet ingår representanter för ansvariga myndigheter samt företrädare för branschen och de anställda.
Frågor som rör behovet av och förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan de svenska bilföretagen faller enligt utskottets mening i första hand under bilbranschrådets uppdrag. Utskottet vill även nämna att en interdepartemental arbetsgrupp med anknytning till rådet nyligen har tillsatts. Gruppens arbetsområde omfattar bl. a. miljöskydd, energibesparing, trafiksäkerhet, handelshinder och teknisk utveckling. Med hänsyn till vad som här angivits förutsätter utskottet att bilindustrins utveckling noga följs och att alla möjligheter att trygga dess verksamhet tas till vara.
När det gäller motionärernas förslag att bilindustrin skall förstatligas finner utskottet inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande. De synpunkter och förslag i fråga om forskning och utveckling på bilområdet som läggs fram i motionen överensstämmer i allt väsentligt med den verksamhet som bedrivs såväl inom företagen som av statliga organ. Så ingår Kollektiva transporter och Trafiksäkerhet bland de 13 olika insatsområden som styrelsen för teknisk utveckling inriktar sig på. Av redovisningen i det föregående framgår även att kollektivtrafikberedningen (K 1979:07) bl. a. skall initiera och vid behov själv genomföra försök med ny fordonsteknik och nya trafikformer i samarbete med bl. a. trafikföretag och huvudmän för den kollektiva tätortstrafiken.
Motionärerna tar som en särskild punkt i sitt program upp övergång till andra drivmedel än bensin, t. ex. metanol eller gas. Frågan om alternativa drivmedel, som har aktualiserats i en rad motioner, kommer utskottet att behandla i annat sammanhang.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen.
NU 1979/80:31 6
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1979/80:173 i ifrågavarande del.
Stockholm den 19 februari 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Bengt Sjönell (c), Lennart Pettersson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Sven Munke (m) och Christer Eirefelt (fp).
Särskilt yttrande
av Ingvar Svanberg, Hu^o Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson, Wivi-Anne Radesjö, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s):
Då näringsutskottet hösten 1979 behandlade förslag om förstatligande av bilindustrin erinrade de socialdemokratiska representanterna i ett särskilt yttrande om de problem som bilindustrin nu står inför. De ansåg bl. a. att bilbranschrådet borde utreda möjligheterna till en samordning av resurserna inom branschen och ta initiativ i dessa frågor. Rådet borde även undersöka förutsättningarna för att bilda ett utvecklingsbolag för bilområdet.
Vi finner det angeläget att upprepa dessa synpunkter på bilbranschrådets uppgifter. Vi vill även understryka att det nu är nödvändigt att regeringen aktivt medverkar till framåtsyftande insatser för att stärka bilindustrins konkurrenskraft.
I detta sammanhang vill vi peka på att socialdemokraterna i partimotionen 1979/80:1023 bl. a. kräver att de tre utvecklingsbolag, vilkas inrättande riksdagen våren 1979 uttalade sig för, nu snarast skall komma till stånd. Ett av dessa utvecklingsbolag skall syssla med transportsystem. Vi menar att det är angeläget att detta bolag samordnar sitt arbete med kollektivtrafikberedningens verksamhet.
GOTAB 64625 Stockholm 1980