Med anledning av propositionen 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 i vad avser anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

NU 1979/80:32

Näringsutskottets betänkande 1979/80:32

med anledning av propositionen 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 i vad avser anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1979/80:101 bilaga 8 (industridepartementet) och två motioner med anknytning därtill. Motionerna gäller de regionala utvecklingsfondernas garantigivning och behovet av medel för energibesparande åtgärder.

FJORTONDE HUVUDTITELN B. Industri m. m.

1. Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder. Regeringen har under punkten 1 (s. 39 f.) föreslagit riksdagen att godkänna av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för garantigivning hos de regionala utvecklingsfonderna.

I motionen 1979/80:1023 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs bl. a. (23) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående verksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna. Detta yrkande behandlas här såvitt det gäller garantigivning. I övrigt kommer det att behandlas i ett senare betänkande.

Propositionen

Förslaget i propositionen läggs fram mot bakgrund av att riksdagen våren 1979 bemyndigade regeringen att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantierför lån till de regionala utvecklingsfonderna med högst 300 milj. kr. (NU 1978/79:59. rskr 1978/79:415). Enligt industriministern tillgodoses syftet med riksdagens beslut - att ge fonderna vidgade utlåningsmöjligheter - bäst om fonderna själva får teckna garantier för lån som lämnas till företagen av ordinarie kreditinstitut. Innebörden av det system som skisseras i propositionen är bl. a. att fondernas sammanlagda möjligheter till garantigivning t. o. m. budgetåret 1980/81 kommer att uppgå till ca 300 milj. kr.

Risken för förlust på fondernas garantigivning skall enligt propositionen delas lika mellan fonderna och staten. Fonder som tvingas infria garantier skulle därför årligen i efterskott från staten få ersättning som motsvarar hälften av det infriade beloppet. I detta sammanhang bör nämnas att

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 32

NU 1979/80:32

regeringen i budgetpropositionen 1980 har föreslagit att ett särskilt anslag förs upp på statsbudgeten 1980/81 för detta ändamål (prop. 1979/80:100 bilaga 17 punkten B 14).

Motionen

I motionen kritiseras de riktlinjer för garantigivning som föreslås i propositionen. Motionärerna anför att detta garantisystem skiljer sig från vad riksdagen beslöt våren 1979. Regeringsförslaget innebär nämligen, framhåller de, att de regionala utvecklingsfonderna ges möjligheter att själva teckna lånegarantier, medan det ursprungliga förslaget syftade till ett system med statlig garantigivning för lån som utvecklingsfonderna tar upp, främst i Sveriges Investeringsbank AB men också exempelvis i allmänna pensionsfonden. Enligt motionärerna skulle man med ett system av det sistnämnda slaget uppnå att dessa instituts utlåningsverksamhet dels regionaliseras, dels förskjuts mot de mindre och medelstora företagen. Motionärerna menar att regeringens förslag sannolikt inte kommer att få en sådan effekt och uttalar sitt beklagande av regeringens ”bristande intresse för de mindre och medelstora företagen”. De förklarar sig emellertid vara beredda att i avvaktan på erfarenheter av det föreslagna systemet tills vidare acceptera detta.

Riksdagens beslut våren 1979 om garantier för län till de regionala utvecklingsfonderna

Vid behandlingen våren 1979 av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken beslöt riksdagen på förslag av näringsutskottet bl. a. att bemyndiga regeringen att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantier för lån till de regionala utvecklingsfonderna med sammanlagt högst 300 milj. kr. (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415). Syftet var att ge fonderna vidgade utlåningsmöjligheter. Utskottet anförde härvid bl. a. följande (s. 28):

I motionen 1978/79:2427 (s) skisseras ett system enligt vilket riksgäldskontoret skulle utfärda garantin. Vidare skulle utvecklingsfonderna i första hand vända sig till Investeringsbanken och till allmänna pensionsfonden vid sin kapitalanskaffning. Utskottet anser att den tekniska lösningen av ett garantisystem bör analyseras ytterligare av regeringen. Av propositionen 1978/79:123 framgår (s. 84) att frågan om den fortsatta finansieringen av fondernas utlåningsverksamhet bereds inom regeringskansliet. Samtidigt är det angeläget att fonderna snabbt får utökade resurser. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantier för lån till de regionala utvecklingsfonderna med sammanlagt högst 300 milj. kr. Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur garantisystemet för budgetåret 1979/80 har utformats samt med förslag om hur detsamma skall utformas i fortsättningen. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

NU 1979/80:32

3 Utskottet

Riksdagen beslöt våren 1979 att bemyndiga regeringen att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantier för lån till de regionala utvecklingsfonderna med högst 300 milj. kr. (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415). Härvid uttalades att regeringen borde återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur garantisystemet för budgetåret 1979/80 hade utformats samt med förslag om hur detsamma skulle utformas i fortsättningen.

Ett förslag till riktlinjer för garantigivning hos de regionala utvecklingsfonderna läggs nu fram i propositionen 1979/80:101. Dessa riktlinjer innebär att fonderna själva får teckna garantier för lån som lämnas till företagen av ordinarie kreditinstitut. Enligt industriministern kommer fondernas sammanlagda möjligheter till garantigivning t. o. m. budgetåret 1980/81 att uppgå till ca 300 milj. kr. Någon ändring av sättet att fastställa fondernas möjligheter till garantigivning kommer enligt propositionen inte att bli aktuell under de närmaste åren. Fonder som tvingas infria garantier skall enligt förslaget årligen i efterskott från staten få ersättning som motsvarar hälften av det infriade beloppet.

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1023 uttalas tveksamhet inför den av regeringen valda lösningen. Motionärerna menar att de riktlinjer som föreslås i propositionen sannolikt inte kommer att medföra en önskvärd regionalisering av Sveriges Investeringsbank AB:s och allmänna pensionsfondens utlåningsverksamhet. De föreslår att riksdagen i ett uttalande skall anföra kritik mot det föreslagna garantisystemet men förklarar samtidigt att de är beredda att tills vidare acceptera detta.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till riktlinjer för garantigivning innebär att regeringen endast delvis utnyttjar det ovan nämnda bemyndigandet att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantier för lån till de regionala utvecklingsfonderna.

Det förslag som nu läggs fram tillgodoser emellertid syftet med riksdagens beslut, nämligen att ge fonderna vidgade utlåningsmöjligheter. Utskottet tillstyrker detta förslag. Särskilt värdefullt är att det föreslagna systemet underlättar möjligheterna för företagen att ha sina krediter samlade hos en långivare. Betydelsen härav har påpekats i bl. a. propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (bilaga 1 s. 155 f.). Vidare underlättas samverkan mellan utvecklingsfonderna och de banker som arbetar inom resp. fonds verksamhetsområde. Härtill kommer att utvecklingsfondernas administration av det föreslagna garantisystemet kan göras jämförelsevis enkel genom att de inte själva behöver upprätta lånehandlingar och ta in säkerheter. Något uttalande enligt motionärernas förslag är utskottet inte berett att ställa sig bakom. Motionen avstyrks sålunda.

NU 1979/80:32

4 Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1979/80:101 bilaga 8 punkten 1 godkänner där angivna riktlinjer för garantigivning hos de regionala utvecklingsfonderna,

2. avslår motionen 1979/80:1023 yrkandet 23 i ifrågavarande del.

E. Energihushållning

2. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. Regeringen har under punkten 2 (s. 40 f.) föreslagit riksdagen att godkänna en av föredragande statsrådet förordad ändring av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet.

I motionen 1979/80:957 av Birgitta Hambraeus (c) och Ivar Franzén (c) föreslås att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att satsningen på energisparande åtgärder inom näringslivet och prototyper och demonstrationsanläggningar kan fortsätta utan förminskning så att alla ur energihushållningssynpunkt välmotiverade projekt kan genomföras.

Motionen

Motionärerna anknyter till att statens industriverk den 16 november 1979 anmälde till regeringen att behovet av sådana bidrag som utgår över anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. innevarande budgetår uppgick till ca 140 milj. kr. utöver tillgängliga medel. Enligt motionärerna är erfarenheterna av bidragsgivningen till åtgärder i företagens byggnader och processer mycket positiva. Dessa bidrag borde emellertid i stället delvis utgå i form av specialdestinerade lån. Motionärerna betecknar det statliga stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar - vilket också utgår i form av bidrag - som ”en framåtsyftande och god investering från samhällets sida, inte en utgift” och uttalar att tillräckliga resurser måste ställas till förfogande.

Statens industriverk

Den i motionen omnämnda skrivelsen från statens industriverk i november 1979 innehöll bl. a. en begäran att regeringen skulle ställa ytterligare medel under förevarande anslag till industriverkets förfogande under budgetåret 1979/80.

Något förslag i denna riktning har inte lagts fram av regeringen i propositionen 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II för innevarande budgetår. Regeringens förslag avseende anslaget Energibesparande åtgärder

NU 1979/80:32

inom näringslivet m. m. för budgetåret 1980/81 återfinns i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 under punkten E 6. Förslaget innebär en lägre anslagsnivå än vad industriverket föreslagit i sin anslagsframställning.

Mot denna bakgrund har industriverket i skrivelse till regeringen den 8 februari 1980 redovisat belastningen på anslaget, redogjort för sin bedömning av konsekvenser av en medelsbrist på anslaget samt föreslagit åtgärder, bl. a. av innebörd att ytterligare medel skall tillföras under budgetåret 1979/80. Enligt verket inträder under våren 1980 en akut medelsbrist på detta anslag. Verket betecknar det som synnerligen angeläget att ytterligare medel ställs till förfogande. Industriverkets framställning bereds f. n. inom regeringskansliet.

Utskottet

En ändring av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet föreslås i propositionen. Innebörden av ändringen är att statsbidrag skall kunna utgå till demonstrationsåtgärder som avser införande av energiråvaror som ersätter olja eller oljeprodukter inom industrin, transport och samfärdsel eller övrigt näringsliv. Genom den föreslagna ändringen skulle det bli möjligt att lämna stöd bl. a. till visst utrednings- och utvecklingsarbete rörande användningen av metanol som drivmedel. Utskottet tillstyrker denna ändring.

I motionen 1979/80:957 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att ”åtgärder vidtas för att satsningen på energisparande åtgärder inom näringslivet och prototyper och demonstrationsanläggningar kan fortsätta utan förminskning så att alla ur energihushållningssynpunkt välmotiverade projekt kan genomföras”. Motionen har väckts mot bakgrund bl. a. av att regeringen inte har tillmötesgått en framställning i november 1979 av statens industriverk om ytterligare medel för energibesparande åtgärder under innevarande budgetår.

Statens industriverk har nyligen ånyo hos regeringen begärt att ökade resurser skall tillföras anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. under budgetåret 1979/80. Verkets framställning bereds f. n. inom regeringskansliet.

Utskottet fäster stor vikt vid att satsningen på energibesparande åtgärder inom näringslivet och på prototyper och demonstrationsanläggningar kan fortsätta i sådan omfattning att välmotiverade projekt på energihushållningsområdet kan genomföras. Det finns enligt utskottets uppfattning starka skäl för regeringen att i positiv anda pröva industriverkets förnyade framställning i ärendet. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. Härigenom tillgodoses önskemålet i motionen 1979/80:957 i allt väsentligt.

NU 1979/80:32

6 Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1979/80:101 bilaga 8 punkten 2 godkänner där angiven ändring av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. med anledning av motionen 1979/80:957 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utskottet tillstyrker regeringens under punkten 3 (s. 42) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 2 667 000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

4. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Regeringen har under punkten 4 (s. 42—44) föreslagit riksdagen att godkänna av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för stöd till utvecklingsarbete som initieras av de anställda i företagen.

Propositionen

Förslaget innebär att STU skall kunna stödja idéer som har kommit fram inom företagen på ett annat sätt än i deras normala utvecklingsarbete. Centralt för stödformen är enligt propositionen att möjlighet skapas för idégivaren att bli frikopplad från den löpande verksamheten i företaget. Stödet förutsätts utgå till företaget med högst två tredjedelar av projektkostnaden.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:101 bilaga 8 punkten 4 godkänner där angivna riktlinjer för stöd till utvecklingsarbete som initieras av de anställda i företagen.

Stockholm den 26 februari 1980

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

NU 1979/80:32

7 Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m>), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Tage Adolfsson (m), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c), Lennart Pettersson (s). Rune Jonsson (s) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder (punkten 1)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage Peterson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Det förslag” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

I stället föreslås nu att fonderna skall vara garantigivare i första hand och att staten endast skall svara för hälften av de riskerade förlusterna på fondernas garantigivning. I avvaktan på närmare erfarenheter av hur systemet fungerar är utskottet emellertid berett att tills vidare acceptera detta.

Av propositionen framgår att industriministern räknar med att någon ändring av sättet att fastställa fondernas möjligheter till garantigivning inte kommer att bli aktuell under de närmaste åren. Utskottet vill understryka betydelsen av att regeringen noga följer hur det nu föreslagna systemet fungerar i praktiken.

Härvid bör särskilt uppmärksammas i vad mån allmänna kreditpolitiska åtstramningar får till effekt att bankerna inte kan låna ut medel trots att långivarens krav på säkerhet uppfylls genom utvecklingsfondernas garantigivning. Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att regeringen i propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (bilaga 1 s. 162 f.) pekade på möjligheten till viss särbehandling av de statliga industrigarantilånen vid kreditrestriktioner.

En första redovisning bör lämnas till riksdagen senast i budgetpropositionen 1981. Som utgångspunkt för eventuella förslag till ändringar hänvisar utskottet till det system som skisserades i den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:2427, vilken låg till grund för riksdagens beslut våren 1979 (jfr NU 1978/79:59 s. 28). Ett sådant system skulle innebära att Investeringsbankens och allmänna pensionsfondens utlåningsverksamhet regionaliseras och att de lånemedel som finns hos dessa institutioner kommer de mindre företagen till del i ökad utsträckning.

NU 1979/80:32

8 Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

dels att utskottet bort hemställa att riksdagen

1. (= utskottet)

2. med anledning av motionen 1979/80:1023 yrkandet 23 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 64651 Stockholm 19»)