Med anledning av motioner om Luxor Industri AB
NU 1979/80:38
Näringsutskottets betänkande 1979/80:38
med anledning av motioner om Luxor Industri AB Ärendet
I detta betänkande behandlas två motioner om den framtida verksamheten vid Luxor Industri AB, nämligen
1979/80:314 av Birgitta Johansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framhållits om åtgärder för att trygga sysselsättningen vid Luxors fabrik i Karlsborg,
1979/80:965 av Torsten Karlsson (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande Luxors framtid
1. beträffande behovet av välutvecklad teknik på elektronikens och datoriseringens område,
2. beträffande Luxors avgörande betydelse för sysselsättningen i Motala och Karlsborg.
Bakgrund
Luxor Industri AB bedriver utveckling, tillverkning och försäljning av främst televisionsmottagare och andra apparater inom hemelektronikområdet. Företaget har två fabriker, i Motala och i Karlsborg, och sysselsätter ca 2 250 personer. I början av år 1979 stod det klart att företaget - som då var ett familjeföretag - befann sig i en akut finansiell kris, som hotade dess fortbestånd. Efter överläggningar mellan regeringen. Sveriges investeringsbank AB och företagets ägare övertogs företaget av Investeringsbanken i februari 1979. Banken förutsatte därvid att staten skulle tillskjuta visst kapital. Mot den bakgrunden föreslog regeringen (prop. 1978/79:192) att riksdagen skulle anvisa 175 milj. kr. för en finansiell rekonstruktion av företaget. Av beloppet var75 milj. kr. avsedda att täcka beräknade förluster t. o. m. år 1979 och 100 milj', kr. avsedda att användas till utökning av bolagets kapital. Riksdagen biföll regeringens förslag (NU 1978/79:52, rskr 1978/79:445).
Beträffande sysselsättningen uttalade näringsutskottet (NU 1978/79:52 s. 5) att det kunde visa sig nödvändigt att - som ett led i åtgärder i syfte att säkerställa Luxors framtid - på sikt minska antalet sysselsatta i företaget. Sådana åtgärder måste dock, sade utskottet, bygga på att ett genomarbetat utredningsunderlag tagits fram i samverkan mellan företagsledningen och företrädare för de anställda. Utskottet anförde vidare: "Om det visar sig att
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 38
NU 1979/80:38
en minskning av antalet sysselsatta är den enda utvägen att säkerställa lönsam produktion i framtiden vid Luxor förutsätter utskottet att regeringen aktivt verkar för att nya arbetstillfällen tillförs de orter som drabbas.” Riksdagen beslöt att rikta ett uttalande av denna innebörd till regeringen.
Motionerna
I motionen 1979/80:314 anförs att sysselsättningsläget i Skaraborgs län och särskilt i Karlsborgs kommun inger oro. Luxor Industri AB har i Karlsborg en fabrik som sysselsätter ca 90 personer. Motionärerna konstaterar att det - trots riksdagens beslut våren 1979 att anslå 175 milj. kr. till finansiell rekonstruktion av Luxor - inte finns uttalat stöd för att trygga sysselsättningen vid fabriken i Karlsborg. Enligt deras mening har Luxor stora utvecklingsmöjligheter. Företaget har kunnig personal, en modern produktionsapparat, ett aktuellt produktsortiment och en god marknadsposition. Hemelektroniken kommer att öka under 1980-talet, hävdar motionärerna. Staten bör enligt deras mening i framtiden ha ett avgörande inflytande inom hemelektronik och övrig elektronik. Detta garanteras bäst genom att Luxor Industri AB inlemmas i Statsföretag AB. Ägandet av Luxor skulle alltså enligt motionärernas förslag överföras från Sveriges investeringsbank AB till Statsföretag.
I motionen 1979/80:965 uttalas att Luxor Industri AB har en avgörande betydelse för sysselsättningen i Motala och Karlsborg. Luxor är ett av ett fåtal svenskägda företag vilka utvecklar elektroniken och datoriseringen. Elektroniken måste, säger motionären, ses som en viktig del, inte bara för det svenska näringslivet utan i lika hög grad vad gäller kontroll och bevakning över dess användningsområde. Hemelektroniken kommer att öka i framtiden, och Luxors kunnande på elektronikens område bör kunna vidareutvecklas till att omfatta andra produkter än radio och TV. Motionären anför avslutningsvis att de anställda vid Luxor anser att många skäl finns för att samhället och de anställda skall ha möjligheter till inflytande och kontroll över tillverkningen så att tekniken utnyttjas till samhällets bästa.
Riksdagsdebatt hösten 1979
Industriminister Nils Åsling svarade den 12 november 1979 (RD 1979/ 80:26 s. 108) på dels en fråga (1979/80:44) av Birgitta Johansson (s) om vad regeringen avsåg att göra för att garantera sysselsättningen vid Luxors fabrik i Karlsborg, dels en interpellation (1979/80:10) av Sten Svensson (m) om vilka åtgärder regeringen övervägde för att bemästra sysselsättningssituationen i Karlsborgs kommun. Industriministern erinrade beträffande Luxor om pågående rekonstruktionsarbete. Genom detta arbete hade utvecklingen för företaget kunnat vändas så att framtiden tedde sig mycket ljusare, anförde
NU 1979/80:38
han. Det hade sedan länge stått klart att en nedläggning av Karlsborgsfabriken skulle leda till en betydande minskning av Luxors förluster, eftersom outnyttjad kapacitet i Motala då skulle kunna tas i anspråk utan att åsamka företaget nya kostnader. Under slutet av våren 1979 inledda MBLförhandlingar om nedläggning av Karlsborgsfabriken hade avbrutits i augusti. Industriministern uppgav vidare att bolagets styrelse och ledning var beredda att skjuta frågan om Karlsborgsfabriken något på framtiden för att kunna skaffa ersättningssysselsättning till kommunen. Han sade sig utgå från att kommunen och länsorganen därvid skulle göra en fortsatt aktiv insats och förklarade sig beredd att medverka i denna fråga.
Kompletterande uppgifter
Den rekonstruktion av Luxor, som förutsattes i den av riksdagen våren 1979 behandlade propositionen om Luxor, pågår f. n. Det ekonomiska utfallet har blivit bättre än vad som beräknats i propositionen, även om verksamheten fortfarande går med förlust. En ytterligare förbättring beräknas ske under det räkenskapsår som börjar den 1 september 1980.
Beträffande sysselsättningssituationen har följande uppgifter inhämtats. Företaget utfärdade våren 1979 varsel om uppsägning av viss personal, men detta varsel togs tillbaka i augusti 1979. Anställningsstopp har också införts men upphävts igen. En viss s. k. naturlig avgång har förekommit. Samtidigt har viss nyrekrytering skett i Motala. Resultatet är att sysselsättningsnivån inte har undergått någon förändring sedan riksdagen senast behandlade denna fråga.
Vad gäller Karlsborgsenheten har företaget planer att på sikt flytta tillverkningen vid denna till Motala. Något beslut härom har emellertid inte fattats. Företaget har lovat att bl. a. genom legotillverkning trygga sysselsättningen i Karlsborg minst till utgången av mars 1981. Förhandlingar pågår dessutom med syfte att finna annan produktion för anläggningen i Karlsborg. F. n. sysselsätts ca 90 personer vid den anläggningen.
Utskottet
Verksamheten vid Luxor Industri AB håller f. n. på att rekonstrueras som en följd av riksdagens beslut våren 1979 (prop. 1978/79:192, NU 1978/79:52, rskr 1978/79:445). I de två motioner som nu föreligger, 1979/80:314 och 1979/80:965, framhålls Luxors betydelse för sysselsättningen i Karlsborg. Den sistnämnda motionen avser även företagets rörelse i Motala.
Enligt vad utskottet erfarit har det ekonomiska utfallet för Luxors verksamhet blivit bättre än vad som beräknades vintern 1979. Vidare har sysselsättningsnivån vid företaget inte undergått någon förändring sedan riksdagen senast behandlade frågan om Luxor. Företaget har gjort vissa utfästelser beträffande verksamheten vid enheten i Karlsborg. Arbete pågår
NU 1979/80:38
också att finna ersättningsproduktion till Karlsborg. Utskottet förutsätter att, om en minskning av antalet sysselsatta inom Luxor visar sig nödvändig för att säkra företagets framtid, regeringen aktivt verkar för att nya arbetstillfällen tillförs de orter som drabbas. Industriministern har i en riksdagsdebatt hösten 1979 ställt detta i utsikt. Med hänsyn till sysselsättningsläget i Karlsborgs kommun är det angeläget att sysselsättningstillfällen kan skapas i den kommunen. Också Motala kommun kan komma att behöva insatser från statens sida.
I de två motionerna anförs också att hemelektroniken kommer att öka i framtiden och att Luxor är ett av ett fåtal svenskägda företag på detta område. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att hemelektroniken är en expansiv bransch och att det är av betydelse att svenska företag har möjlighet att utveckla produkter inom denna sektor. I detta sammanhang kan erinras om att elektronik är ett av de teknikområden som styrelsen för teknisk utveckling ägnar särskild uppmärksamhet.
Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet de båda motionerna.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1979/80:314 och 1979/80:965.
Stockholm den 8 april 1980
På näringsutskottets vägnar JOHAN OLSSON
Närvarande: Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Thage Peterson (s), Lennart Pettersson (s). Carl Tham (fp), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Ivar Franzén (c).
GOTAB 64904 Stockholm 1980