Bet. 1979/80:NU46

Med anledning av motioner om domänverket

Typ: Betänkande
Datum: 1980-04-15
Källa: data.riksdagen.se

NU 1979/80:46

Näringsutskottets betänkande 1979/80:46

med anledning av motioner om domänverket Ärendet

I detta betänkande behandlas sju motioner med förslag rörande

inriktningen av domänverkets och domänkoncernens verksamhet,

domänverkets skogsbruk,

kompletteringsköp av skog från domänverket,

domänverkets förvaltning av de s. k. lappfondsskogarna,

domänverkets markpolitik,

domänverkets upplåtelser av fiskerätt.

Motionerna redovisas nedan.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av t. f. generaldirektör Stig Johansson och fastighetsdirektör Harald Jansson, domänverket.

Motionsyrkandena

Följande motioner som har väckts under allmänna motionstiden år 1979 behandlas här:

1978/79:385 av Ove Karlsson m. fl. (s), såvitt avser hemställan att riksdagen hos regeringen begär

1. att omfattningen av domänverkets skyldighet att inleverera vinstmedel redan fr. o. m. 1979 ändras i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att domänverkets arrendeavgäld för renbetesfondens skogar förs över på riksstatsanslag,

3. att statens skogar får samma bidrag för skogsvårdande åtgärder inom det inre stödområdet sogi det privata skogsbruket erhåller,

4. att avverkningskvantiteterna på statens skogar inom det inre stödområdet fastställs till sådan storlek att långvarig och jämn sysselsättning garanteras,

1978/79:1023 av Bertil Måbrink (vpk) och Eivor Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hemställer hos regeringen om ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet, så att samhällsekonomiska bedömningar i första hand skall vara gällande,

2. hemställer hos regeringen om att erforderliga medel till domänverket för att förhindra planerade personalminskningar upptas på Tilläggsbudget I för budgetåret 1979/80.

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 46

NU 1979/80:46

2 Motionen 1978/79:385 har i övrigt (yrkandet 5) behandlats i betänkandet NU 1978/79:54 (punkten 9).

Vidare behandlas följande motioner som har väckts under allmänna motionstiden år 1980:

1979/80:252 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen om ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet, så att samhällsekonomiska bedömningar i första hand skall vara gällande,

1979/80:718 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till ny målsättning för domänverkets verksamhet i enlighet med vad i motionen framförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna att Domänkoncernens flerårsplan 1980-1984, i avvaktan på att sådant förslag till ny målsättning för domänverkets verksamhet föreligger, inte skall utgöra beslutsunderlag vid regeringens fastställande av räntabilitetsmål för ifrågavarande period,

1979/80:1452 av Rune Ångström (fp), vari hemställs att riksdagen föreslår regeringen att, där så är lämpligt från arronderingssynpunkt, enskilda jordbrukare i Norrlands inland och fjällbygd ges möjlighet att kompletteringsköpa skog från domänverket,

1979/80:1781 av Per Petersson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att domänverket och andra bör genom användande av offertprincipen stimulera[s] till ökat skogsuttag och ökad skogsförnyelse i Norrlands inland vid den s. k. skogsodlingsgränsen samt att om så erfordras reglerna för offertprincipens nyttjande bör jämkas så att avsett resultat uppnås,

1979/80:1898 av Åke Wictorsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrade förutsättningar för ett aktivt fritidsfiske genom att instruktionen för domänverket ändras så att sociala skäl blir avgörande för upplåtelser av fiskerätt till allmänheten.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1979/80:1898 finns i motionen 1979/80:1897, vilken har hänvisats till jordbruksutskottet.

Allmänt om domänverket

Domänverkets huvuduppgift är - enligt förordningen (1975:1021) med instruktion för domänverket - att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de andra tillgångar som hör till domänverkets fond (domänfonden). Under denna fond redovisar domänverket det statskapital som verket förvaltar. För

NU 1979/80:46

fonden gäller krav på inbetalning av vinst till staten enligt vad regeringen bestämmer. Målet för verksamheten vid domänverket anges vara att gemensamt med AB Statens Skogsindustrier (ASSI) på lång sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat.

Statens avkastningskrav på domänverket fastställs för en period om fem år på grundval av en av verket utarbetad flerårsplan. Enligt bestämmelser som lades fast år 1975 skulle domänverket som avkastning på domänfonden för vart och ett av åren 1975-1979 till statsverket inleverera dels en fast del av 20 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30 % av den redovisade årsvinsten. Den sammanlagda inleveransen skulle för varje år vara lägst 35 milj. kr.

Efter medgivande av regeringen har domänverket rätt att bilda aktiebolag eller förvärva aktier i redan befintligt bolag. Verket får även besluta om försäljning av aktier som innehas av verket. Härför krävs dock med få undantag regeringens medgivande. Domänverket skall årligen lämna en redogörelse till industridepartementet för de förvärv och försäljningar av fast egendom eller aktier som verket har genomfört under närmast föregående kalenderår. Domänverket skall även lämna industridepartementet fortlöpande uppgifter för bedömning av den framtida avkastningen av domänfonden och andra uppgifter som departementet kan begära.

I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 316 f.) lämnas en redogörelse för domänverkets uppgifter, för dess utveckling under perioden 1975-1979 och förverkets ekonomi. Det påpekas bl. a. att uppläggningen av domänverkets finansiering av drift- och kapitalutgifter medför att endast anslag till verket av speciell natur redovisas på statsbudgeten.

Domänverkets styrelse har i november 1979 fastställt en flerårsplan för perioden 1980-1984. Denna plan skall utgöra underlag för bedömning av avkastningen från domänfonden.

I flerårsplanen redovisas att domänverket inför 1970-talets senare hälft utvecklade en strategi som bl. a. omfattade både hög intensitet i skogsbruket och utveckling av ny rörelse. Det påpekas att nya verksamhetsgrenar i de flesta fall har organiserats i dotterbolag. För verket och dotterbolagen har benämningen domänkoncernen introducerats.

Tillväxten under 1970-talet har bl. a. resulterat i att andra verksamheter än skogsbruk och upplåtande av nyttjanderätter ökat från 4 % år 1974 till 34 % år 1979. Det största av de nya verksamhetsområdena är virkesförädling i medelstora sågverk, av vilka de flesta ingår i Såginvest AB. Fram till år 1979 har ASSI varit hälftenägare till detta företag.

En utförlig redovisning för domänverkets markpolitik har lämnats i näringsutskottets betänkande 1978/79:7.

1* Riksdagen 1979IS0. 17 sami Nr 46

NU 1979/80:46

4 Domänverkets och domänkoncernens verksamhet Motioner

Den nyorientering av domänverkets verksamhet som skett under senare delen av 1970-talet kritiseras i motionen 1979/80:718. Motionärerna anser att domänverkets förvärv av olika företag och uppbyggnaden av det koncernliknande företaget Domänföretagen AB är diskutabla. Utvecklingen innebär, säger de, att staten som företagare etablerar sig som konkurrent till enskild företagsamhet i en rad branscher. Verksamheten bör närmare granskas ur konkurrensneutralitetssynpunkt, menar motionärerna. De förordar därför att formerna och villkoren för kapitaltillskott till moderbolaget liksom moderbolagets kapitalflöde till dotterbolagen och dotterbolagens egen kapitalanskaffning skall undersökas. Denna undersökning bör även omfatta principerna för konsolidering och kraven på inleverans till statskassan av eventuella vinstmedel. I fråga om inleverans till staten av vinstmedel påpekar motionärerna att det hävdas att denna motsvarar vad andra företag betalar i statlig skatt och utdelning till ägarna. I detta sammanhang anförs bl. a. följande:

Till denna bild hör att den absoluta nivån för räntabiliteten i domänverket anses vara direkt kopplad till det historiska värdet på fastighetsinnehavet. Detta resonemang är inte helt invändningsfritt bl. a. beroende på vilka värden som skall anses vara fastigheternas ingångsvärde, kapitalmassan i domänfonden och tveksamhet huruvida ett s. k. historiskt värde bör utgöra grund för värdering av domänverkets samlade tillgångar. Vidare kvarstår onekligen faktorn att domänverket endast betalar kommunalskatt. En allsidig belysning av dessa förhållanden liksom prövning om det inte är välmotiverat att låta domänverket betala skatt efter samma regler som andra företag bör ske. Nu rådande förhållanden innebär att domänverket tillämpar en princip i skattehänseende när det gäller själva verket och en annan då det gäller Domänföretagen med dotterbolag.

Sammanfattningsvis uttalar motionärerna att en återgång till den ursprungliga förvaltningsuppgiften för domänverket och ett särskiljande och en begränsning av vissa affärsdrivande verksamheter kan vara riktig.

Även i motionen 1978/79:385 behandlas frågan om domänverkets skyldighet att inleverera vinstmedel. Motionärerna hävdar att domänverket under många år har upprätthållit skogsbruket i inlandsskogarna i en omfattning som ingen privat skogsägare skulle ha gjort under motsvarande ekonomiska villkor. Detta har varit möjligt då domänverket har kunnat täcka förlusterna genom bättre resultat från sydligare belägna skogar. Framtidsutsikterna för skogsbruket i allmänhet är dock sådana att det kommer att bli svårare för domänverket att bära den ekonomiska belastning som inlandsskogarna utgör, anser motionärerna. Enligt deras mening är det samhällsekonomiskt viktigt att domänverket kan bedriva skogsbruk i inlandet på en oförändrad nivå. Verket bör därför avlastas ekonomiskt. Motionärerna förordar att

NU 1979/80:46

kravet på inleverans av vinstmedel justeras bl. a. så att minimibeloppet för inleverans om 35 milj. kr. tas bort.

I två motioner kritiseras att företagsekonomiska principer skall styra inriktningen av domänverkets verksamhet. Motionärerna tar särskilt upp rationaliseringen inom domänverkets skogsbruk, vilken innebär att ett betydande antal arbetstillfällen kommer att försvinna.

Enligt motionen 1979/80:252 finns det anledning att kritiskt granska utvecklingen och se till andra faktorer och nya möjligheter för att behålla sysselsättningsgraden och öka densamma. Motionärerna anför bl. a. följande: Den

snabba mekaniseringen har lett till att nödvändiga arbeten inom skogsvården eftersatts. Skogsvårdsarbetena måste ske med manuella metoder, och beroende på bortrationaliseringen av arbetare räcker de som finns kvar inte till för att klara den skogsvård som borde vara önskvärd. Nyligen publicerad statistik från skogsstyrelsen visar också en mycket stor eftersläpning när det t. ex. gäller röjningen. Här skulle extra insatser kunna sättas in; det vore en riktig investering på lång sikt för att trygga den framtida råvarutillgången. Det skulle också skapa sysselsättning i de regioner som i dag brottas med stor arbetslöshet .

Vidare bör det statliga domänverket kunna användas för en planerad utveckling t. ex. inom energiområdet.

Motionärerna hävdar att det finns stora möjligheter att använda domänverket som ett viktigt regionalpolitisk! instrument, om man släpper kravet på ett strikt företagsekonomiskt tänkande. De anser det nödvändigt att domänverket drivs efter samhällsekonomiska riktlinjer.

I huvudsak likartade synpunkter förs fram i motionen 1978/79:1023.

Vissa uppgifter om domänverket och domänkoncernen

I flerårsplanen för perioden fram till 1984 påpekar domänverket att ingen tvekan råder om inriktningen mot god lönsamhet. Verket anför bl. a. följande:

Den naturliga, för att inte säga självklara motiveringen för detta är verkets position i skogsnäringen. Som producent av virke är verket engagerat i en bransch, vars enheter ofta står och faller med förmågan att konkurrera på världsmarknaden. Kraven att kunna samarbeta med virkeskunderna och leverera bra och billigt virke har kraftigt stegrats under den brydsamma tid som branschen nu upplever. Kravet på effektivitet i skogsbruket är med andra ord starkt och ökande.

Men mot bakgrund bl. a. av just skogsbrukets aktuella, generella svårigheter har verket under 70-talet också utnyttjat sina möjligheter att driva verksamhet utanför det traditionella skogsbruket. Huvudsakligen genom att tillämpa den i instruktionen inskrivna möjligheten att ”bilda aktiebolag för särskilt ändamål eller förvärva aktier i redan befintligt bolag" har en rad nya verksamheter i anslutning till statens position som en stor markägare tillkommit.

NU 1979/80:46

6 Den ekonomiska utvecklingen inom domänverket och domänkoncernen presenteras enligt följande tabell.

Omsättning och resultat 1975-1979 (utfall) och 1980-1984 (plan). Mkr/år i genomsnitt.

Domänkoncernen

Domänverket

1975-79

1980-84

1975-79

1980-84

(utfall)

(plan)

(utfall)

(plan)

Omsättning

1 348

2 400

1 182

1 490

Resultat före

kostnadsräntor

- normalalternativ

- minimialternativ

26 Den beräknade omsättningsökningen från perioden 1975-1979 till perioden 1980-1984 innebär en årlig ökningstakt i koncernen på ca 12 % och i domänverket på ca 5 %.

Räntabiliteten på totalkapitalet har under perioden 1970-1978 i genomsnitt varit 12 %. Under år 1974 var räntabiliteten högst eller 24 %. Därefter har den sjunkit och beräknas bli ca 9 % år 1979.

Under perioden 1980-1984 kommer räntabiliteten på totalkapitalet enligt beräkningarna att sjunka och i genomsnitt uppgå till ca 6 %. Anledningen härtill är främst en minskning av vinstmarginalen.

Domänföretagen AB. som bildades vid årsskiftet 1975-1976, förvaltar aktierna i domänverksägda rörelsedrivande företag och bedriver skogsbruk och jordbruk.

Beträffande domänkoncernens verksamhet lämnas i flerårsplanen bl. a. följande uppgifter.

Domänkoncernens verksamhet är indelad i ett 40-tal affärsenheter. För var och en av affärsenheterna har inriktningen angivits och planer upprättats. Affärsenheterna är dessutom grupperade i verksamhetsområden. Under åren 1975-1979 har totalt 28 företag förvärvats. Verksamheten belyses av följande tabell.

NU 1979/80:46

7 Omsättningen för domänkoncernens olika verksamhetsområden i genomsnitt under perioderna 1975-1979 och 1980-1984.

1975-1979

Mkr

1980-1984

Mkr

Skogsbruk

1 109

1 330

51 Virkesförädling

20 Energi

Skogstillbehör

2 Konsulttjänster

1 Jakt och fiske

1 Jordbruk

2 Bostäder, m. m.

1 Turism, tomtförsäljning

4 Materialtäkter m. m.

6 Övriga verksamheter

6 Ej specificerat

6 Elimineringar av intern-

leveranser

- 94

- 200

Totalt

1 348

2 400

100 Sedan Såginvest AB under år 1979 helt övergått i domänverkets ägo är virkesförädlingen i egen regi det näst största verksamhetsområdet inom koncernen.

Det meddelas att omsättningsökningen beräknas i huvudsak ske inom verksamhetsområdena virkesförädling, energi, skogstillbehör, konsulttjänster, turism, tomtförsäljning och materialtäkter m. m. Fördelningen mellan de olika områdena blir beroende av händelseutvecklingen och är därmed oklar.

I bilaga (s. 25 f.) lämnas uppgifter om beräknat kapitalbehov för domänverket och domänkoncernen under perioden 1980-1984, om domänkoncernens organisation och om dotterbolagen, grupperade efter branscher.

Domänverkets skogsbruk Motioner

I motionen 1979/80:1781 erinras om att domänverket förvaltar ca 600 000 ha produktiv skogsmark kring och ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen. Motionärerna hävdar att domänverket underlåter att bedriva aktivt skogsbruk i detta område. Andra skogsägare däremot skulle bedriva skogshuggning och skogsvård vid och ovan skogsodlingsgränsen med acceptabelt ekonomiskt utbyte. I nuvarande läge, som kännetecknas av brist på skogsråvara, är det samhällsekonomiskt riktigt att skapa fler arbetstillfällen i Norrlands inland genom insatser för skogsförnyelse i skogar vid den s. k. skogsodlingsgränsen, anser motionärerna.

1** Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 46

NU 1979/80:46

8 I motionen 1978/79:385 uttalas att domänverket under många år har bedrivit skogsbruk i norra Dalarna och Norrland i en omfattning som ingen privat markägare skulle ha gjort under motsvarande ekonomiska villkor. Detta har varit möjligt genom att verket har kunnat täcka förlusterna på inlandsskogarna i norra Sverige genom resultaten från sydligare belägna skogar. Framtidsutsikterna för skogsbruket är sådana att det kommer att bli svårare för verket att bära förlusterna på inlandsskogarna, hävdar motionärerna. De menar att det ligger i samhällets intresse att domänverkets skogsbruk upprätthålls på oförändrad nivå. För att detta skall vara möjligt bör verket avlastas ekonomiskt. I motionen föreslås därför en rad åtgärder i detta syfte. Så bör reglerna för inleverans av vinstmedel ändras och skyldigheten att erlägga en arrendeavgift för ”renbetesfondens” skogar slopas.

Skogsvårdslagen m. m.

Riksdagen fastställde våren 1979 nya riktlinjer för skogspolitiken (prop. 1978/79:110, JoU 1978/79:30, rskr 1978/79:387).De innebär att skogen skall skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen. Dessa riktlinjer fastslås i skogsvårdslagen (1979:429). Denna gäller för all skogsmark i landet, alltså även för statens och kyrkans skogar. Lagen innebär att kraven på anläggning av ny skog i viss mån har skärpts. Avverkning får ske endast i form av röjning eller gallring som främjar skogens utveckling eller i form av slutavverkning som är ändamålsenlig för anläggning av ny skog. Den växande skogen skyddas genom att slutavverkning tillåts först när skogen har nått en viss ålder. Slutavverkning skall vidare ske så att en viss åldersfördelning främjas. Skogsägare skall anmäla planerad slutavverkning till skogsvårdsstyrelsen. För avverkning av svårföryngrad skog och skyddsskog krävs tillstånd.

Översiktliga skogsinventeringar skall enligt 1979 ås beslut rörande skogspolitiken utföras i hela landet. Dessa skall bekostas av staten och upprättas av skogsvårdsstyrelserna inom länen.

Något detaljerat skogsproduktionsprogram har statsmakterna inte angivit. Utgångspunkten skall dock vara att en skogsproduktion på ca 75 miljoner skogskubikmeter per år skall åstadkommas.

De av riksdagen beslutade riktlinjerna innebär även en kraftig ökning av det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket. Detta stöd är främst inriktat på långsiktiga åtgärder. En väsentlig del därav skall utgå inom ett särskilt skogligt stödområde i norra Sverige.

NU 1979/80:46

9 Domänverkets skogsvårdsprogram

I flerårsplanen påpekar domänverket att statsskogarna i likhet med övriga skogar karakteriseras av brist på medelålders skog och överskott på överårig skog samt ungskog och kalmark. I följande uppställning visas skogarnas areal fördelad på fyra åldersklasser.

Skogsmarkens relativa åldersfördelning 1978. Fördelningen är grundad pä varje bestånds ålder i förhållande till den normala växttiden.

% av arealen

20 -

% av normal växttid

Kalmark och ungskog

<33% -

12 Medelålders skog 34-66%

_31_

29 Äldre skog 67-100%

normal fördelning

14 Överårig skog <100%

I detta sammanhang anförs bl. a. följande:

Den stora tillgången på avverkningsmogen skog möjliggör i och för sig en mycket hög avverkningsnivå i nuet. Å andra sidan skulle den efterföljas av en kraftig minskning när den nu medelålders skogen blir avverkningsmogen En alltför stor variation i uttaget skapar emellertid problem och tillåts ej heller enligt skogsvårdslagen. Vid val av avverkningspolitik gör domänverket därför en avvägning mellan önskemålet att skörda avverkningsmogen skog med låg förräntning och ersätta den med högproduktiva ungskogar och önskemålet att med hänsyn till anställda, industrins behov av virke och samhället i övrigt begränsa variationerna i det totala uttaget.

I strävan att kompensera bristen på medelålders skog och därmed minska behovet av att i snabb takt minska avverkningarna, påbörjade domänverket

NU 1979/80:46

under 70-talet ett omfattande åtgärdsprogram, som verket nu avser att fullfölja under 80-talet.

Domänverket erinrar om att en mycket stor andel av domänverkets skogar är lokaliserade till norra Sveriges inland. Skogarna i detta område karakteriseras av att de har de sämsta produktionsförutsättningarna, högsta awerkningskostnaderna och längsta transportavstånden. Förutsättningarna för att bedriva ett lönsamt skogsbruk är sämre här än i landet i övrigt.

Enligt prognoserna inför perioden 1980-1984 försämras lönsamheten i skogsbruket. Situationens allvar i framför allt norra Sverige framgår, säger domänverket, av förändringen i skogsvårdskostnadernas relativa andel av avverkningsnettot. En sådan analys redovisas i följande tabell.

Skogsvårdskostnadernas relativa andel (%) av avverkningsnettot inom Luleå region och södra regionen samt domänverket totalt

År

Luleå

region

Södra

regionen

Domänverket

totalt

40 Avverkningsplanerna har under 1970-talet och i den här redovisade planen baserats på att all skog nedanför skogsodlingsgränsen i princip är tillgänglig. Ur ekonomisk synvinkel är emellertid detta inte fallet, framhåller domänverket. Vissa skogar ger alltid ett positivt bidrag, andra skogar ger ett positivt bidrag under år med höga virkespriser, medan en del avlägset belägna skogar på magra marker aldrig ger ett positivt bidrag. Trots att man strävar att genom en flexibel avverkningsplanering i viss utsträckning utnyttja svängningarna i virkespriserna kommer skogarna inom Luleå och Umeå regioner att uppvisa ett underskott under planeringsperioden.

Domänverket anser dock att det är viktigt från bl. a. regionalpolitiska synpunkter att man t. v. håller uppe avverkningarna och investeringarna i skogsvård på den föreslagna nivån. Om de bedömningar som gjorts beträffande pris-, kostnads- och effektivitetsutvecklingen visar sig riktiga bör domänkoncernen ändå kunna genomföra sina planer och lämna en acceptabel utdelning till ägaren.

I samband med att den nya skogsvårdslagen antogs av riksdagen under 1979 beslutades om att bidrag skall utgå till samtliga skogsägare för vissa skogsvårdsåtgärder i norra Sverige. Storleken på bidraget blir emellertid beroende av i vilken utsträckning statsmakterna anslår medel för ändamålet, säger domänverket. I planen inkluderas inte dessa nytillkommande bidrag.

NU 1979/80:46

11 Domänverkets skogsodlingsgräns

Domänverkets skogsbrukspolitik för höglägesskogar i Norrlands inland har varit föremål för en omfattande översyn. Denna har resulterat i nya direktiv för verksamheten. Av dessa framgår bl. a. följande.

Skogsodlingsgränsen tillkom på 1950-talet i samband med att domänverket tog itu med att restaurera de hårt genomhuggna restskogar som då fanns i Norrlands inland. Gränsen drogs mot fjällkanten. Ovanför denna bedömdes det inte som möjligt att inom rimlig tid och till rimliga kostnader få tillbaka ny skog sedan den gamla avverkats.

Områdena ovanför skogsodlingsgränsen omfattar ca 630 000 ha produktiv skogsmark. Genom finjustering har verket fått fram att 73 000 ha av denna areal nu bedöms som möjlig att föryngra efter en eventuell avverkning.

Den nya gränsdragningen bygger dels på en omfattande genomgång av markerna ovan skogsodlingsgränsen som gjordes under åren 1976-1978, dels på en översyn som gjordes under år 1979. De nya direktiven innebär att den ursprungliga skogsodlingsgränspolitiken behålls. Sättet att beskriva gränsen förändras så att den blir en biologisk gräns. De ekonomiska möjligheterna att utnyttja aktuella områden nedanför gränsen avgörs från fall till fall och påverkas inte av det ändrade synsättet.

Sammanfattningsvis anser domänverket att för områden ovanför den nya skogsodlingsgränsen gäller

- att hyggesupptagning inte får förekomma,

- att möjligheter till beståndsföryngring av skiktade bestånd får utnyttjas, då förutsättningar härför finns,

- att skogsvårdande gallringar i övrigt får göras då behov och förutsättningar finns,

- att skogsodlingsgränsen även i fortsättningen är provisorisk i den meningen att ändrade kunskaper och förutsättningar kan motivera uppeller nedflyttningar.

Domänverkets förvaltning av de s. k. lappfondsskogarna Motion

I motionen 1978/79:385 uttalas att domänverket bör bedriva skogsbruk i Norrlands inland i samma omfattning som f. n. De krav i ekonomiskt hänseende som ställs på verket bör därför sänkas. Motionärerna förordar att domänverket skall befrias från skyldigheten att betala arrende för "renbetesfondens” skogar. De synes mena att medel motsvarande denna arrendeavgift skall tillföras samefonden genom ett anslag i statsbudgeten. Vidare påpekar de att arrendeavgiften nu uppgår till ca 500 000 kr. och anför att detta är orimligt med hänsyn till att skogsbruket på dessa skogar är förlustbringande.

NU 1979/80:46

12 Uppgifter i anslutning till motionen

Med ”renbetesfondens” skogar avses vad som annars brukar kallas lappfondsskogarna. Dessa utgörs av skogsmarken på dels de år 1841 avsatta renbetestrakterna i Jämtlands län (renbetesfjällen), dels ett hundratal fastigheter som inköptes för att utvidga renbetesfjällen i samband med tillkomsten av 1886 års renbeteslag, dels vissa fastigheter i Västerbottens län och lappmarkerna som tillkom år 1951. Fram till år 1962 ålåg det domänstyrelsen att tillföra statens lappfond den behållna avkastningen.

Genom statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962:39, JoU 1962:8, rskr 1962:237) blev lappfondsskogarna för en tid av 50 år helt integrerade med domänverkets skogsförvaltning. Med hänsyn till att statens lappfond dittills uppburit nettoavkastningen från lappfondsskogarna bestämdes att en indexreglerad ”arrendeavgift” årligen skulle erläggas till dåvarande lappfonden (numera samefonden). Denna avgift uppgår numera till ca 500 000 kr.

Domänverket har år 1979 i skrivelse till jordbruksdepartementet hemställt att verket skall befrias från fortsatt inleverans till samefonden med anledning av uppdraget att förvalta lappfondsskogarna. Vidare förordar verket att anslag, i den mån så erfordras, anvisas rennäringen över riksstaten. I motiveringen till sin framställning uttalar verket bl. a. att det alltjämt föreligger och i ökad omfattning har uppstått uppenbart orimliga disproportioner mellan beloppet för inleverans till samefonden, 409 649 kr. år 1978, och lappfondsskogarnas långsiktiga värde. Lappfondsskogarnas taxeringsvärde sattes år 1970 till drygt 6 milj. kr.

Domänverkets markpolitik Motioner

I motionen 1979/80:718 kritiseras domänverkets markpolitik. Motionärerna påpekar att en icke obetydlig nettoöverföring av mark från enskilda och bolag till staten har skett under de senaste åren. De anser att betydande fördelar från regionalpolitisk synpunkt kunde ha vunnits om den av bolagen ägda mark som försålts hade kunnat förvärvas av enskilda lantbrukare. Det skulle då ha varit möjligt för dessa att förstärka sina fastigheter med skogsmark för att vidmakthålla fastigheterna som rationella och bärkraftiga enheter. Härigenom skulle man enligt motionärerna ha kunnat tillgodose dels regionalpolitiska och jordbrukspolitiska mål, dels principen att mark i största möjliga utsträckning bör ägas av brukarna.

Kombinationen jord- och skogsbruk är en nödvändig förutsättning för ett livskraftigt jordbruk i Norrlands inland och fjällbygden, sägs det i motionen 1979/80:1452. Skogsarealerna på sådana jordbruksfastigheter är dock ofta för små för att ge ägarna en rimlig försörjning. Motionären menar därför att det är viktigt att jordbrukare i de angivna områdena får möjligheter att

NU 1979/80:46

kompletteringsköpa skog. Detta skulle kunna ske från de skogar som domänverket inte betraktar som lönsamma när det gäller att driva rationellt skogsbruk.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Näringsutskottet lämnade i sitt betänkande 1978/79:7 en utförlig redogörelse för domänverkets jord- och skogsinnehav samt för verkets köp och försäljningar av jordbruks- och skogsmark.

I samma betänkande behandlade utskottet bl. a. ett yrkande om att reglerna för domänfonden och domänverket skulle ändras så att domänverkets jordbruks- och skogsmark inte ökades. Utskottet hänvisade till att riksdagen inom en nära framtid skulle få pröva frågan om en ny jordförvärvslag och fann det naturligt att den markpolitiska principfråga som tagits upp i motionen aktualiserades i detta sammanhang. Utskottet avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.

I samband med ett regeringsförslag om ett investeringsanslag av 500 milj. kr. till domänverket behandlade utskottet våren 1979 (NU 1978/79:54) ett motionsyrkande av samma innebörd som det nyss nämnda. Utskottet avstyrkte motionen och uttalade som sin mening att det var uteslutet att riksdagen på detta sätt skulle begränsa möjligheterna till en rationell fördelning av landets skogstillgångar. Centerpartiets och moderata samlingspartiets företrädare i utskottet reserverade sig till förmån för motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet.

Interpellationssvar om domänverkets markinnehav

Industriminister Nils Åsling besvarade den 17 januari 1980 (RD 1979/ 80:65) en interpellation (1979/80:98) av Arne Andersson i Ljung (m) om domänverkets markinnehav. Interpellanten hade frågat jordbruksministern om denne var beredd att redogöra för vilka åtgärder som regeringen vidtagit i syfte att förhindra att domänverket ökar sitt markinnehav. I interpellationen togs även upp frågan om regeringens planer för att främja enskilda lantbrukares möjlighet att förvärva tillskottsmark av den mark som nu utbjuds av bolag till försäljning. Ytterligare en fråga gällde vilka åtgärder regeringen avsåg att vidta för att låta pröva förutsättningarna för de lantbrukare som anmält sitt intresse att inträda som köpare i de fall där bolag och domänverket träffat preliminära överenskommelser om marköverlåtelser.

Industriministern erinrade om att de senaste årens svaga konjunkturer medfört bl. a. att de skogsindustriella företagen bjudit ut betydande arealer mark till försäljning. Han anförde bl. a. följande:

NU 1979/80:46

14 I denna situation är det mycket angeläget att i enlighet med riksdagsbesluten om ny jordbrukspolitik och ny jordförvärvslag ta till vara de möjligheter som erbjuds att förbättra ägostrukturen i skogsbruket och förstärka de kombinerade jord- och skogsbruksföretagen med skogsmark.

Med hänsyn till skogsindustrins finansiella svårigheter har det varit angeläget att underlätta dessa markförsäljningar.

I detta sammanhang påminde industriministern om att riksdagen år 1979 ställt en rörlig kredit om 200 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för förvärv av mark från skogsbolagen. Samma år lämnades domänverket ett särskilt förlagslån av 500 milj. kr. för köp av mark. Lantbruksstyrelsen har hittills förvärvat 46 000 ha mark och domänverket under åren 1977 och 1978 37 000 ha.

Regeringen har i samband med att förvärvstiilstånd lämnats för de olika markområdena föreskrivit att domänverket skall ta upp förhandlingar med lantbruksstyrelsen om överföring av delar av den förvärvade marken från domänfonden till jordfonden. Industriministern sade sig räkna med att betydande arealer kommer att överföras.

I interpellationssvaret påpekades också att förhandlingar sedan år 1978 har pågått mellan lantbruksstyrelsen och domänverket om överföring till jordfonden från domänverkets markinnehav av sådana områden som bedöms vara lämpliga för lantbruksnämndernas rationaliseringsverksamhet. Överenskommelse har hittills träffats om överföring av drygt 20 000 ha mark belägen på olika håll i landet. Denna marköverföring har påbörjats.

Industriministern framhöll att mycket betydande markområden kommer att stå till lantbruksnämndernas förfogande för jord- och skogsbrukets rationalisering. Det kommer att ta tid att avyttra denna mark till enskilda markägare. Avyttringarna försvåras, sade han, av att det på grund av det kärva kreditmarknadsläget föreligger svårigheter för markköparna att få lån i tillräcklig omfattning för förvärv av tillskottsmark. Han underströk att merparten av domänverkets köp från skogsindustrin avser mark med sådan belägenhet och av sådan omfattning att den inte är lämplig för en förstärkning av de aktiva jord- och skogsbrukarnas företag. Därför har domänverkets markinnehav ökat i viss utsträckning. Detta förhållande beaktas vid de överläggningar som pågår om överföring av mark från domänfonden till jordfonden.

I sitt svar på interpellantens tredje fråga framhöll industriministern att enskilda jordbrukares intresse att förvärva mark i samband med överlåtelser mellan bolag och domänverket beaktas vid den prövning av förvärven som sker enligt jordförvärvslagen. Några särskilda åtgärder ansåg han därför inte behövas i nämnda hänseende. Regeringens principiella mål är att enskilda skogsägare skall prioriteras.

NU 1979/80:46

15 Domänverkets upplåtelser av fiskerätt Motion

I den motivering till yrkandet i motionen 1979/80:1898 som lämnas i motionen 1979/80:1897 uttalas bl. a. att det är en angelägen uppgift för samhället att medverka till att fritidsfiskets förutsättningar förbättras. Så många människor som möjligt bör kunna erbjudas ett rikt och varierat utbud av tillfällen till fritidsfiske. Detta får dock inte ske på ett sådant sätt att fiskevården åsidosätts, säger motionärerna. De tar bl. a. upp förvaltningen av domänverkets fiskevatten. I detta sammanhang uttalas att den ekonomiska grundsyn som hittills präglat förvaltningen av domänverkets fiskevatten måste ändras. Motionärerna anför att staten genom att tillämpa en social grundsyn bör vara vägledande för hur samhällets vatten skall skötas. Så bör domänverket ta initiativ till att fler fiskevårdsområden inrättas. Frivilliga organistioner bör aktiveras och engageras för att på sikt få allt större arbetsuppgifter som fiskevårdare och upplåtare av samhällets fiskevatten, säger motionärerna.

Uppgifter i anslutning till motionen

I kungörelsen (1951:395) om förvaltningen av kronans fiske anges att statens fiskevatten skall upplåtas mot avgift. Enligt kungörelsens tillämpningsföreskrifter (1951:396) bör emellertid det statsekonomiska intresset inte vara ensamt utslagsgivande vid bestämmandet av avgiftens storlek. Hänsyn bör således även tas till vikten av att möjligheten till fiske står medborgarna till buds på rimliga villkor. Prissättningen skall således baseras på en sammanvägning av å ena sidan företagsekonomiska principer och å andra sidan sociala värderingar, där den ena eller den andra huvudfaktorn kan ta över alltefter ändamålet med upplåtelsen. Enligt tillämpningskungörelsen väger den sociala faktorn särskilt tungt vid upplåtelser till husbehovsfiskare.

1973 års fiskevattensutredning har i sitt slutbetänkande Fiska på fritid (SOU 1978:75) bl. a. behandlat frågan om fiske i statens vatten. Utredningen betonar det riktiga i att allt fiske i statens vatten kommer det allmänna till godo i någon form. Ett brett och varierat fiskeutbud till rimliga kostnader sägs vara väsentligt för en fortsatt positiv utveckling av fritidsfisket. Utredningen föreslår bl. a. att upplåtelser till fiskeklubbar o. d. av fiske i statens vatten skall ske utan ersättning till staten i den mån klubben upplåter eller har för avsikt att upplåta fiske åt allmänheten på skäliga villkor.

NU 1979/80:46

16 Utskottet

Inledning

Domänverkets huvuduppgift är att förvalta statens skogar och jordbruksmark samt att driva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet. Enligt riktlinjer som riksdagen drog upp år 1968 (prop. 1968:103, JoU 1968:32. rskr 1968:269) skall domänverket ha till mål för sin verksamhet att gemensamt med AB Statens Skogsindustrier (ASSI) på lång sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat. Fr. o. m. år 1969 får verket efter regeringens prövning i varje särskilt fall bilda aktiebolag eller förvärva aktier i redan befintliga bolag. Nya verksamhetsgrenar har i de flesta fall organiserats som dotterbolag. Domänverket förvaltar aktierna i ett förvaltningsbolag, Domänföretagen AB, som finansiellt och administrativt samordnar dotterbolagens verksamhet. Den samlade benämningen för verket och dotterbolagen är domänkoncernen. Verket skall årligen inleverera en viss del av sin vinst till statsverket. På grundval av en femårsplan som verket upprättade år 1975 har regeringen bestämt att verket för vart och ett av åren 1975-1979 skulle inleverera dels en fast del av 20 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30 % av varje års överskott efter skatt, dock minst 35 milj. kr. Under den gångna femårsperioden har verket i genomsnitt årligen inlevererat 45 milj. kr.

Domänverket har i december 1979 presenterat en flerårsplan för perioden 1980-1984. Av denna framgår bl. a. att verket bedömer det möjligt att utdelningen (inleveransen) bibehålls på samma nivå som under den föregående femårsperioden. Vidare anser verket att planerade investeringar kan genomföras. Dessa kommer dock att i allt större utsträckning finansieras med lånat kapital, vilket medför att skuldsättningsgraden ökar. Den intensiva skogsvården kan enligt verket fortsätta liksom det icke lönsamma skogsbruket i inlandet. En förutsättning för detta handlingsprogram är att en förväntad räntabilitet på eget kapital om ca 6 % uppnås.

Olika förslag om och synpunkter på verksamheten inom domänverket och domänkoncernen förs fram i de nio motioner som behandlas i detta betänkande. En av motionerna anknyter direkt till domänverkets flerårsplan.

Allmänna riktlinjer för verksamheten

Utskottet tar i det följande först upp förslag som mer principiellt rör riktlinjerna för domänverkets och domänkoncernens verksamhet. Det krav på företagsekonomisk lönsamhet som statsmakterna har ställt upp som ett mål för verksamheten kritiseras i motionerna 1978/79:1023 och 1979/80:252. Enligt dessa motioner bör riktlinjerna för domänverkets verksamhet ändras så att samhällsekonomiska bedömningar i första hand skall gälla. Utskottet

NU 1979/80:46

vill erinra om att riksdagen år 1968, då de nuvarande riktlinjerna lades fast, uttalade att den nödvändiga effektiviseringen av domänverkets drift självfallet måste ske under beaktande av de anställdas intressen och i nära samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna. Dessutom underströks vikten av att statens skogar kan utnyttjas i sysselsättningsfrämjande syfte. Riktlinjerna innebär alltså att domänverket i sitt agerande är skyldigt att ta regional- och sysselsättningspolitiska hänsyn. Så sker också. Domänverket påpekar att huvuddelen - ca 67 % - av statens skogar ligger inom de inre regionalpolitiska stödområdena. Av verkets flerårsplan framgår att verket avser att upprätthålla skogsbruk i norra Sveriges inland trots de påfrestningar detta innebär för verkets ekonomi. Verket påpekar att om lönsamhetsprinciperna hade fått råda väsentliga delar av särskilt inlandets skogsbruk skulle ha fått läggas ner.

Det är enligt utskottets mening väsentligt att domänverket även i fortsättningen noga beaktar de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika rationaliseringsåtgärder. Domänverket är en av landets största virkesproducenter. Verkets möjligheter att leverera bra och billigt virke är av stor betydelse för den svenska skogsindustrin. Den ändring av riktlinjerna som motionärerna föreslår skulle kunna medföra att domänverket fick svårigheter att tillgodose industrins råvarubehov. Utskottet anser bl. a. av detta skäl att riksdagen inte bör företa någon särskild åtgärd med anledning av de båda nämnda motionsyrkandena.

Motionen 1979/80:718 anknyter direkt till domänverkets flerårsplan. Motionärerna framställer en rad förslag rörande domänverkets och domänkoncernens verksamhet. De önskar att regeringen skall lägga fram förslag till ny målsättning för domänverket i enlighet härmed. Domänverkets inriktning mot nya verksamheter och rätt att bilda aktiebolag kritiseras. Motionärerna anser att instruktionen för domänverket bör ändras så att verksamheten begränsas till att omfatta den ursprungliga förvaltningsuppgiften och att dotterbolagen bör skiljas från verket. Vidare bör formerna och villkoren för kapitaltillskott till moderbolaget närmare granskas. Denna granskning bör även omfatta moderbolagets kapitalflöde till dotterbolagen och dessas kapitalanskaffning.

Vad avser de ekonomiska relationerna inom domänkoncernen vill utskottet påpeka att denna inte i egentlig mening är en koncern. Domänverket resp. Domänföretagen AB med dotterföretag utgör skilda finansiella enheter. Det är enligt gällande regler inte möjligt att fritt överföra pengar mellan verket och Domänföretagen AB. Domänverket kan heller inte gå i borgen eller på annat sätt ställa säkerhet för upplåning i dotterföretagen.

Utskottet vill erinra om att verket endast med regeringens medgivande kan bilda aktiebolag eller köpa aktier i redan befintliga bolag. Verket skall även årligen till industridepartementet redovisa de förvärv och försäljningar av fast egendom eller aktier som verket har genomfört under närmast föregående kalenderår.

NU 1979/80:46

18 Utskottet anser inte att en särskild granskning enligt motionärernas önskemål är motiverad. Motionen 1979/80:718 i denna del avstyrks sålunda.

Domänverkets strävan att vidareutveckla nuvarande verksamhetsgrenar och utveckla nya produktlinjer har bl. a. lett till att andelen andra verksamheter än skogsbruk och upplåtande av nyttjanderätter har ökat från 4 % år 1974 till 34 % år 1979. Det största av de nya verksamhetsområdena är virkesförädling i medelstora sågverk. Ett annat fält där enligt flerårsplanen betydande insatser planeras under den kommande perioden är energiområdet. Så har Domänföretagen AB tillsammans med AB Nynäs Petroleum startat ett gemensamägt handelsföretag för marknadsföring av såväl skogsråvara som torv.

Domänverkets expansion har motiverats av en ambition att komma bort från det stora beroendet av en verksamhetsgren - skogsbruket. Expansionen har också, t. ex. på sågverkssidan, syftat till att få en bättre samordning mellan råvaruproduktion och förädling. Samtidigt måste utskottet konstatera att verkets expansion och de därmed sammanhängande uppköpen av en rad små och medelstora företag innebär att den statliga företagsamheten har byggts ut i betydande utsträckning.

Det är enligt utskottets mening naturligt att domänverkets utveckling noga utvärderas utifrån allmänna närings- och industripolitiska målsättningar. Utskottet förutsätter att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen och tar erforderliga initiativ. Utskottet är dock f. n. inte berett att förorda ändrade riktlinjer för domänverket, varför motionen 1979/80:718 även i denna del avstyrks.

Domänverkets skyldighet att till staten inleverera en viss del av vinsten tas upp i två motioner.

Enligt motionen 1979/80:718 bör principerna för konsolidering och kraven på inleverans av vinstmedel allsidigt belysas. I denna undersökning bör även prövas om verket inte borde betala skatt efter samma regler som andra företag. Motionärerna vänder sig emot att domänverket, som endast erlägger kommunalskatt, och Domänföretagen AB betalar skatt efter olika principer. Ytterligare ett yrkande i motionen är att riksdagen skall uttala att, i avvaktan på att regeringen har lagt fram förslag till nya riktlinjer för domänverkets verksamhet, domänkoncernens flerårsplan för åren 1980-1984 inte skall utgöra beslutsunderlag då regeringen fastställer räntabilitetsmål för denna period.

I motionen 1978/79:385 förordas att kravet på inleverans av vinstmedel skall sänkas genom att bestämmelsen om ett visst minimibelopp för inleverans, f. n. 35 milj. kr., tas bort.

Utskottet vill först erinra om att staten enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är befriad från skattskyldighet för all inkomst. Domänverket skall alltså endast betala kommunalskatt.

Den inbetalning av vinst till staten som domänverket årligen skall fullgöra

NU 1979/80:46

fastställs av regeringen på grundval av en beräkning av verkets inkomster och behovet av medel för drift- och kapitalutgifter. Domänverket för ett resonemang som går ut på att den rörliga delen av inleveransen skulle motsvara statsskatten medan den fasta delen. 20 milj. kr. per år. motsvarar utdelningen i ett aktiebolag. Om hänsyn tas till det underskott som olönsamma skogsbruk i Norrlands inland svarar för kan utdelningen från domänverket anses ligga i nivå med genomsnittet för skogsbranschen i övrigt.

Domänverket bedömer det som möjligt att bibehålla inleveransen på oförändrad nivå. En förutsättning härför är dock att det inte inträffar händelser som negativt påverkar resultat och kapitalbehov, exempelvis .ändrade bestämmelser för skogsbruket.

Utskottet utgår från att regeringen i sin bedömning av den lämpliga nivån för inbetalning av vinst till staten kommer att följa de regler som gällt under perioden 1975-1979.

Med vad här sagts avstyrker utskottet motionerna 1979/80:718 och 1978/79:385 i nu kommenterade delar.

Skogsbruk

Förslag som rör domänverkets skogsbruk förs fram i motionerna 1978/79:385 och 1979/80:1781.

1 den förstnämnda motionen yrkas att statens skogar skall få samma bidrag för skogsvårdande uppgifter inom det inre stödområdet som det privata skogsbruket erhåller. Sedan motionen väcktes har riksdagen våren 1979 antagit nya riktlinjer för skogspolitiken (prop. 1978/79:110. JoU 1978/79:30. rskr 1978/79:387). Riktlinjerna läggs delvis fast i skogsvårdslagen (1979:429). Denna gäller för all skogsmark i landet, alltså även för statens skogar. Riktlinjerna innefattar också att det statliga stödet till skogsbruket ökas kraftigt. En väsentlig del av stödet skall utgå inom ett särskilt skogligt stödområde i norra Sverige. Utskottet konstaterar alltså att motionärernas önskemål är tillgodosett och inte ger anledning till någon åtgärd från riksdagens sida.

I samma motion önskas att riksdagen skall uttala sig för att avverkningskvantiteterna på statens skogar inom det inre stödområdet fastställs till en sådan storlek att långvarig och jämn sysselsättning garanteras. Det framgår klart av redovisningen i flerårsplanen att domänverkets avverkningspolitiK syftar till att begränsa variationerna i det totala uttaget. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen även i denna del.

I motionen 1979/80:1781 hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna att domänverket och andra bör genom användande av offertprincipen stimuleras till ökat skogsuttag och ökad skogsförnvelse vid den s. k. skogsodlingsgränsen. Uttalandet skulle även innefatta att reglerna för utnyttjande av offertprincipen bör jämkas så att det av motionärerna

NU 1979/80:46

önskade resultatet kan uppnås.

Av redovisningen i det föregående (s. 11 f.) framgår att domänverket under de senaste åren har genomfört undersökningar av höglägesskogarna i Norrlands inland. På grundval av dessa undersökningar har nya direktiv utfärdats för verksamheten i områdena ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen, som tillkom på 1950-talet. Kalavverkning ovanför denna gräns har inskränkts, då verket varit osäkert om möjligheterna att återbeskoga marken. Beståndsvårdande gallringar har emellertid utförts i viss omfattning. De nya direktiven innebär bl. a. att hyggesupptagning inte får förekomma, att skogsvårdande gallringar får göras då behov och förutsättningar finns samt att möjligheter till beståndsföryngring av skiktade bestånd får utnyttjas om det finns förutsättningar härför. Skogsodlingsgränsen är inte definitivt fastslagen, utan nya erfarenheter och forskningsresultat skall kunna medföra justeringar.

Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1979 avslög en motion med i huvudsak samma önskemål. Jordbruksutskottet (JoU 1978/79:30), som avstyrkte motionen, menade att regeringens förslag om riktlinjer för skogspolitiken i allt väsentligt tillgodosåg syftet med motionen.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker näringsutskottet motionen 1979/80:1781.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett förslag i motionen 1978/79:385 vars innebörd är att domänverkets arrendeavgäld för de s. k. lappfondsskogarna skall föras över på riksstatsanslag. Domänverket har under år 1979 hos jordbruksdepartementet hemställt om att verket skall befrias från skyldigheten att till samefonden inleverera ett belopp som skall anses motsvara nettoavkastningen från skogsdriften på de s. k. lappfondsskogarna. Beloppet uppgår till ca 500 000 kr. per år. Domänverkets framställning har remissbehandlats. Ärendet bereds f. n. i regeringskansliet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör göra någon särskild framställning till regeringen med anledning av motionsyrkandet.

Markpolitik

Domänverkets markpolitik granskas i två motioner.

De önskemål om en ny målsättning för domänverkets verksamhet som förs fram i motionen 1979/80:718 innefattar även att domänverkets inköp av skogsmark borde begränsas. Motionärerna anför att en nettominskning av den statligt ägda marken vore att föredra i stället för att en nettoökning tillåts ske.

Näringsutskottet behandlade under år 1979 vid två tillfällen (NU 1978/79:7. NU 1978/79:54) förslag som i huvudsak överensstämmer med det nu föreliggande. Vid det senare tillfället tillstyrkte utskottet regeringens förslag (prop. 1978/79:125) om att ett investeringsanslag av 500 milj. kr. skulle tillföras domänverket för inköp av skogsmark från vissa skogsföretag.

NU 1979/80:46

21 Utskottet erinrade då om att försäljningarna vanligen rörde så stora arealer att bara staten kunde uppträda som köpare. Vidare framhöll utskottet att det är naturligt att domänverket kvarstår som ägare och förvaltare när det gäller stora sammanhängande skogskomplex, från vilka skogsindustriföretagen behöver få fortsatta virkesleveranser. Det var, ansåg utskottet, uteslutet att riksdagen genom ett principuttalande om domänverkets markförvärv skulle begränsa möjligheterna till en rationell fördelning av landets skogstillgångar. Frågan har senare behandlats i en interpellationsdebatt den 17 januari i år (se s. 13 f.). Industriministern uttalade därvid att betydande arealer skulle komma att överföras från domänfonden till jordfonden. Enligt en överenskommelse som hade träffats mellan lantbruksstyrelsen och domänverket skulle drygt 20 000 ha mark föras över till jordfonden för att stå till lantbruksnämndernas förfogande. Industriministern framhöll att det kommer att ta tid att avyttra denna mark till enskilda markägare, eftersom det kärva kreditmarknadsläget försvårar för markägarna att få lån i tillräcklig omfattning för förvärv av tillskottsmark.

Utskottet delar motionärernas principiella uppfattning att markpolitiken bör syfta till att förstärka sambandet mellan enskilt markägande och brukande. Om enskilda lantbrukare i större utsträckning hade kunnat förvärva den bolagsmark som varit utbjuden till försäljning under senare år skulle betydande regionalpolitiska fördelar ha vunnits. Detta skulle nämligen har inneburit ökade möjligheter för många enskilda markägare att vidmakthålla sina fastigheter som rationella och under överskådlig tid bärkraftiga enheter. Liksom motionärerna anser utskottet att inriktningen av den statliga markpolitiken bör vara att mark i största möjliga utsträckning bör ägas av brukaren som personligt ägd egendom. En strävan bör vara att staten inte netto ökar sitt markinnehav. Vad nu angivits bör åstadkommas främst genom en sådan utformning av finansiella och andra åtgärder av statsmakterna att enskilda jord- och skogsbrukares förvärv underlättas.

Som utskottet nyss anfört har regeringen tagit initiativ som ger lantbruksstyrelsen ökade möjligheter att tillgodose några av de syften som motionärerna eftersträvar.

Utskottet förutsätter att överenskommelser även fortsättningsvis kan träffas mellan domänverket och lantbruksstyrelsen för förstärkning av enskilda fastigheters markinnehav där behov föreligger. Med hänsyn härtill torde någon särskild framställning frän riksdagen inte nu vara erforderlig för att motionärernas önskemål skall tillgodoses. Motionen 1979/80:718 avstyrks därför i nu berörd del.

I motionen 1979/80:1452 hemställs att riksdagen skall föreslå att. där så är lämpligt ur arronderingssynpunkt. enskilda jordbrukare i Norrlands inland och fjällbygd ges möjlighet att kompletteringsköpa skog från domänverket. Denna fråga aktualiserades även i den ovan nämnda interpellationsdebatt en. Industriministern erinrade om att merparten av domänverkets köp från skogsindustrin avser mark med sådan belägenhet och av sådan omfattning att

NU 1979/80:46

den inte är lämplig för att förstärka de aktiva jord- och skogsbrukarnas företag. I svaret framhölls också att enskilda jordbrukares intresse av att förvärva mark i samband med överlåtelser mellan bolag och domänverket beaktas vid den prövning av förvärven som sker enligt jordförvärvslagen. Regeringens principiella målsättning är, sade industriministern, att enskilda skogsägare skall prioriteras.

Mot denna bakgrund räknar utskottet med att motionärernas önskemål noga beaktas av berörda myndigheter. Någon särskild framställning till regeringen synes inte påkallad. Motionen 1979/80:1452 avstyrks alltså.

Upplåtelse av fiskerätt

Domänverkets upplåtelser av fiskerätt tas upp i motionen 1979/80:1898. Motionärerna hemställer att riksdagen skall begära förslag om förbättrade förutsättningar för ett aktivt fritidsfiske genom att instruktionen för domänverket ändras så att sociala skäl blir avgörande för upplåtelser av fiskerätt till allmänheten.

Av domänverkets flerårsplan framgår att dess verksamhet inom fiskeområdet inriktas på att i förening med god fiskevård och fiskeutövning bereda många fiskare tillfälle till fiske samt att vid upplåtelse av fiskerätt tillämpa sådana marknadspriser som inte kan bedömas som prisledande eller subventionerade. Motionen bygger på förslag som har lagts fram i betänkandet (SOU 1978:75) Fiske på fritid. Betänkandet har remissbehandlats. Med hänsyn bl. a. till att frågan f. n. är föremål för överväganden inom regeringskansliet avstyrker utskottet motionärernas yrkande om en framställning till regeringen i detta ämne.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1023 och 1979/ 80:252,

2. beträffande granskning av formerna för kapitaltillskott m. m. inom domänverket och domänkoncernen

att riksdagen avslår motionen 1979/80:718 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

3. beträffande begränsning av domänkoncernens verksamhet

att riksdagen avslår motionen 1979/80:718 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

4. beträffande inleverans av vinstmedel att riksdagen avslår

a) motionen 1979/80:718 yrkandet 1 i ifrågavarande del och yrkandet 2,

NU 1979/80:46

b) motionen 1978/79:385 yrkandet 1,

5. beträffande bidrag till skogsvårdande åtgärder

att riksdagen avslår motionen 1978/79:385 yrkandet 3,

6. beträffande avverkningen i statens skogar inom det inre stödområdet

att riksdagen avslår motionen 1978/79:385 yrkandet 4,

7. beträffande ökat skogsuttag m. m. i Norrlands inland att riksdagen avslår motionen 1979/80:1781,

8. beträffande domänverkets inleverans av medel till samefonden att

riksdagen avslår motionen 1978/79:385 yrkandet 2,

9. beträffande principer för domänverkets markförvärv

att riksdagen avslår motionen 1979/80:718 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

10. beträffande kompletteringsköp av skog från domänverket att riksdagen avslår motionen 1979/80:1452,

11. beträffande upplåtelse av fiskerätt

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1898.

Stockholm den 15 april 1980

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Tage Adolfsson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c), Christer Eirefelt (fp) och Sylvia Pettersson (s).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Wivi-Anne Radesjö, Sivert Andersson, Birgitta Johansson och Sylvia Pettersson (alla s)

1. Begränsning av domänkoncernens verksamhet (mom. 3)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Domänverkets expansion” och slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte motionärernas kritiska inställning till domänverkets utvidgning av sin affärsverksamhet till områden utanför det egentliga skogsbruket. Expansionen har lett till att domänverkets stora beroende av en

NU 1979/80:46

verksamhetsgren, skogsbruket, har minskat. Verket pekar också i sin flerårsplan på att expansionen i nya verksamhetsgrenar torde ha haft en positiv effekt på sysselsättningen och att den bidragit till att vitalisera hela organisationen.

Domänkoncernens förvärv av sågverksföretag, vilka särskilt kommenteras i motionen, har bl. a. syftat till att genom integration skapa förutsättningar för bättre samordning mellan råvaruproduktion och förädling. De har vidare inneburit ökade möjligheter att genomföra regionalpolitiska insatser.

Utskottet anser att nu gällande riktlinjer för domänkoncernens verksamhet är väl avvägda och att det alltså inte finns anledning att begära förslag till ny målsättning för domänverkets verksamhet. Motionen 1979/80:718 avstyrks alltså även i nu berörd del.

2. Principer för domänverkets markförvärv (mom. 9)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner inte skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande. Motionen 1979/80:718 avstyrks alltså i nu berörd del.

NU 1979/80:46

25 Bilaga

Vissa uppgifter om domänverket och domankoncernen

Beräknat kapitalbehov, normalalternativet, domänverket. Mkr.

1978 1979 Utfall Prognos

1980 Budget

1980-84

Summa

Tillförda medel

Internt tillförda medel

Rörelseresultat före av-

skrivningar Finansiellt netto och

1 200

skatter

- 47

- 55

- 23

- 38

- 36

- 30

- 23

- 150

Inleverans

- 44

- 41

- 49

- 38

- 39

- 40

- 36

- 202

Internt tillförda medel

Externt tillförda medel Förlagslån

283 Övriga externa medel

132 Summa tillförda medel

1 263

Använda medel

Investeringar i aktier Investeringar i maskiner

och inventarier Investeringar i mark, markanläggningar och

byggnader

Försäljning av anläggnings-

tillgångar

- 54

- 110

- 140

- 28

- 25

- 23

- 22

- 238

Övriga använda medel1

- 4

- 25

91 Summa använda medel

1 316

Summa tillförda medel

1 263

Summa använda medel

- 246

- 258

- 347

- 292

- 212

- 225

- 240

- 1 316

Kapitalbehov (-) Över-

skott ( + )

- 52

+ 167

+ 29

- 8

- 11

-28

- 35

- 53

Upplåning i riksgäldskon-

toret

1 Inkl. förändring av kassa

NU 1979/80:46 26

Beräknat kapitalbehov, normalalternativet, Domänföretagen AB. Mkr.

1978 1979 Utfall Prognos

1980 Budget

1980-84

Summa

Tillförda medel

Internt tillförda medel

Rörelseresultat före av-

skrivningar

611 Finansiellt netto m. m.

-4

-3

- 10

- 11

- lil

- 13

- 12

- 56

Skatter

-4

- 1(1

- 17

- 31

- 38

- 44

- 55

- 185

Internt tillförda medel

370 Externt tillförda medel

175 Summa tillförda medel Använda medel

545 Investeringar i aktier

m. m.

Investeringar i maskiner

—

'23

—

och inventarier Investeringar i markan-

'41

läggningar och byggnader Försäljning av anläggnings-

'50

tillgångar

Ökning av omsättningstill-

-8

-3

—

gångar

Ökning av långfristiga

fordringar

176 Summa använda medel

1 088

Summa tillförda medel

545 Summa använda medel

- 55

- 327

- 85

- 285

-241

- 260

- 217

- 1 088

Behov av ytterligare kapi-

tal

- 17

- 238

- 25

- 181

- 129

- 132

- 76

- 543

Finansiering

Nyemission

145 Långfristig upplåning

1 1979 års siffror påverkas starkt av att förvärvet av Såginvest m. fl. per 1979-12-31 här redovisas brutto. 29 Mkr avser investeringar inom Domänföretagen AB och 93 Mkr anläggningstillgångar i samband med förvärvet 1979-12-31.

NU 1979/80:46

J 0) o c o C •cd E o Q -

C/D

2 c

_ o <u

5^0

^ 22

va Cu .h ^ -o

<u —

T3 'P ra

W. d)

< Q O

C/3

OJ)

C/D

! 5

■ ^-C/D

< E ; j= . =8 P< .2 a

1 E-Sl

P|«S

w —

CQ <

D OJD d)

*U "O

> >

rä M

OJ CO

— £2 > .£ .OX) C/D

«- T3

. =o

:P :P

^ ”O OX) ij _o

c c o b- j—

ra ra jz •— o

J J C/D Q b

OX)

•o =3 2 -o'

tu ra OX) ,

c c

p o "U ^

ra c ~ X

<u > > x a*

O E c

C 2 22 m

:0 o

CO m

•ii :Q

= £ o i

<s> —

-O

ra bx ra

o E

r- d)

5 .2? ^

;o V) M

-2 ^ ;o o :o x •- Z ■* 2 « S « •- ^

0=0 Eo

CO C/D

5 •

"O O

O Q. OX) ^E

.2 £

•x O

E ox)

=ra co

I 2 03 Q S <

X o

:C0 ÖX) > 22

a; o E öx) D 22

C/D

- M

I c 12

‘a

U E et

3 C C

H H u

OJ) t 2

-S

OJ ~

d) “

fe12 E C :2,-a X ^

C CQ

Q <

<u CQ op <£

ax c > o

CO *X

c/d 02

T3 C/3 0) C £ O co O

22 CQ RJ C

o OX) o

o te

-“g1

c c ^ i:

q c

co -22 co LU

s* f -

f— X

f- OJ

Q .

Z £f

CQ c I U

< £ < Cl

OX)

CTj

"ö>

•o

’E

OX)

* E

CO CO

S CO

c 1<

C ►— <U

E.A. Sandströms Swedforest Magnus Idar Bröderna Nilssons AB Lanna

Trävaru AB GmbH AB Grus AB Bruk

Gästrikehus Delins AB Getinge Be- Latorps AB

AB Fastighets AB tongvarufabrik

NU 1979/80:46

28 C

7 S 2.

Sjjj <u co u

< o

ca - <

■g 3

°C3 U

"5 eo z <

c EC

a <

= 2

3 ra

•n 0,1 ■P M

£ 2

t—

oö

<L>

C/i

u 00 <

C “>

°C0

C/D

•O

c/T

C/i

t—

°C0

C/D

:C0

t—

<u 2 oo C

c/i CO g

ll 1

3 E

-J 01

: <u : oo

C/D

-a

W 02 ^ <

CQ oo <f

<=co ^ C/D -g eo w

E >

C/D X

GOTAB 64915 Stockholm 1980

Horndalsträ