Med anledning av viss del av propositionen 1979/80:79 om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m. m., samt motioner om gruvindustrin
NU 1979/80:50
Näringsutskottets betänkande 1979/80:50
med anledning av viss del av propositionen 1979/80:79 om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m. m., samt motioner om gruvindustrinÄrendet I
detta betänkande behandlas
dels propositionen 1979/80:79 i vad avser frågan om medelstillskott till Statsföretag AB för Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) samt en motion som har väckts med anledning av propositionen,
dels 12 motioner om gruvindustrin vilka har väckts under allmänna motionstiden.
I övriga delar har propositionen 1979/80:79 behandlats i betänkandet NU
1979/80:37.
Propositionen och motionerna redovisas i det följande.
Samtidigt med detta betänkande avlämnas betänkanden om mineralförsörjning m. m. (NU 1979/80:49) och om stålindustrin m. m. (NU 1979/ 80:51).
En översikt av utskottets behandling av de förslag rörande mineralförsörjning m. m., gruvindustri och stålindustri m. m. som tas upp i betänkandena NU 1979/80:49, NU 1979/80:50 och NU 1979/80:51 återges som bdaga till sistnämnda betänkande (s. 42).
Propositionen 1979/80:79 Förslag
I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, (2) att riksdagen till Medelstillskott till Statsföretag AB för Luossavaara-Kiirunavaara AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 640 000 000 kr.
Huvudsakligt innehåll
Det föreslagna beloppet av 640 milj. kr. består av två delar. En summa av 440 milj. kr. är avsedd som ägartillskott av Statsföretag AB till LKAB för täckande av LKAB:s förluster år 1979. Återstående 200 milj. kr. skall tillföras LKAB för att öka företagets egna kapital.
1 Riksdagen 1979180. 17 sami Nr 50
NU 1979/80:50
2 Motionerna
Den motion som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:79 och som behandlas i detta betänkande är
1979/80:1908 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), såvitt avser hemställan (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om framtida investeringsprojekt inom LKAB.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande är
1979/80:564 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsam utredning angående ett statligt övertagande av Bolidenbolagets gruvtillgångar i Norr- och Västerbotten samt Rönnskärsverken,
1979/80:565 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att starta ett projekt för utvinning av industrimineral i enlighet med vad som anförs i motionen,
1979/80:713 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en omedelbar översyn och redovisning av möjligheterna till stödjande åtgärder för gruvhanteringens framtida utveckling, varvid särskild hänsyn tas till situationen vid gruvfälten i Mellansverige i enlighet med vad i motionen anförts,
1979/80:721 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för en sådan inriktning av verksamheten vid forskningsstationen för gruvbrytning att industriell utveckling i malmfälten gynnas i enlighet med vad som anförs i motionen,
1979/80:966 av Ingemar Konradsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om nödvändigheten av att staten på lämpligt sätt garanterar mineralprocesslaboratoriets i Stråssa fortbestånd och utveckling,
1979/80:1025 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan att riksdagen
1. begär att regeringen snarast för riksdagen redovisar förslag till åtgärder för den mellansvenska gruvindustrin,
2. som sin mening uttalar vad som i motionen anförts rörande en fortsatt drift vid nedläggningshotade gruvor,
4. begär att regeringen tar initiativ till en förändring av ägarstrukturen i Mineralprocesslaboratoriet AB i enlighet med vad som anförs i motionen,
7. beslutar att det villkorliga rekonstruktionslån på 1 100 000 000 [kr.], som beviljats LKAB, får utnyttjas även under 1982 och 1983,
NU 1979/80:50
8. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om investeringarna i LKAB,
9. beträffande LKAB:s nya mineralprojekt i sysselsättningssvaga områden gör ett uttalande av den innebörd som föreslås i motionen,
10. begär att regeringen utarbetar förslag till regler för statens finansiella insatser i sådana mineralprojekt,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om samarbete mellan LKAB och Bolidenbolaget,
1979/80:1037 av Bertil Måbrink (vpk), vari - med motivering i motionen 1979/80:1036 - hemställs att riksdagen uttalar att inga nedläggningar av gruvor får ske förrän riksdagen fått ta ställning till ett samlat förslag om gruvnäringens framtida inriktning,
1979/80:1400 av Sven Aspling m. fl. (s), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Värmlands basnäringar som förutsättning för långsiktigt tryggad sysselsättning [till den del hemställan avser gruvindustrin],
1979/80:1443 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Norrbottens basnäringar som förutsättning för tryggad sysselsättning [till den del hemställan avser gruvindustrin],
1979/80:1449 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan (5) att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att ingen gruvbrytning tillåts upphöra förrän malmen är utbruten och att ersättningsjobb anskaffas i god tid,
1979/80:1546 av Eva Winther (fp), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av förutsättningarna för inrättandet av ett mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå,
1979/80:1776 av Eivor Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om omedelbara åtgärder, syftande till att de för konstgödselframställning erforderliga råvarorna i Norrbotten kommer till användning i förädlingsindustri inom länet.
Uppgifter i anslutning till vissa av de aktuella förslagen Finansiell förstärkning av LKAB
Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:87, NU 1978/79:30, rskr 1978/79:240) att staten skulle lämna Statsföretag ett tillskott av 700 milj. kr. för genomförande av en finansiell rekonstruktion av LKAB. Medlen har
1" Riksdagen 1979/80. 17 sami Nr 50
NU 1979/80:50
använts för att täcka 1978 års förlust i LKAB och för att möta finansiella påfrestningar under år 1979 genom förstärkning av det egna kapitalet.
På förslag av näringsutskottet (NU 1978/79:30 s. 6) uttalade riksdagen dessutom att LKAB skulle få möjlighet att under åren 1979-1981 erhålla ett statligt lån för rekonstruktionsändamål på högst 1 100 milj. kr. i syfte att täcka förluster som kan uppstå under vart och ett av verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981.
Riksdagens beslut våren 1979 rörande finansiell rekonstruktion av LKAB innehöll även ett uttalande att regeringen bör lägga fram ett förslag för riksdagen om finansiering av om- och tillbyggnad av LKAB:s kulsinterverk i Kiruna (NU 1978/79:30 s. 7).
Gruvor i Sverige
På grundval av uppgifter från statens industriverk redovisas på vidstående kartor de malmgruvor som är i drift år 1980.
Program för gruvnäringen, m. m.
Motionerna 1979180:1025 (s) och 1979180:1449 (vpk)
I en socialdemokratisk partimotion våren 1978 föreslogs att en särskild parlamentarisk kommission för gruvindustrin skulle tillkallas. På förslag av näringsutskottet avslogs motionen av riksdagen. Utskottet (NU 1977/78:60 s. 16) motiverade sitt ställningstagande med att regeringens uppmärksamhet redan var fästad på de stora problemen inom gruvnäringen. Detta, sade utskottet, hade kommit till uttryck i propositionerna 1977/78:87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m. m., 1977/78:96 om särskilt medelstillskott till LKAB m. m. och 1977/78:172 om regionalpolitiskt stöd till företag inom gruvindustrin m. m. Utskottet hänvisade också till att hithörande frågor kunde diskuteras inom mineralpolitiska utredningen (I 1974:02), i vilken ingår såväl verkställande direktörerna i de båda största gruvföretagen som ordföranden i Svenska gruvindustriarbetareförbundet.
De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet stödde förslaget om en särskild utredning. I en reservation (NU 1977/78:60 s. 19) uttalade de att en parlamentarisk kommission med representanter för arbetsmarknadens parter borde tillsättas ”med uppgift bl. a. att i samverkan med mineralpolitiska utredningen arbeta fram ett program för en framtidsinriktad utveckling för svensk gruvindustri”. Kommissionens arbete borde grundas på ett sjupunktsprogram för gruvindustrin. Detta program hade sommaren 1977 lagts fram från socialdemokratiskt håll och presenterats på Svenska gruvindustriarbetareförbundets kongress. Följande riktlinjer för programmet angavs:
NU 1979/80:50
5 Järnmalmsgruvor 1980
Sulfidmalms- och övriga gruvor 1980
aitik
SrEKEKJOK* ^KRISTINEBERG) ' RfiyuOEH
1 RhllOKTMN
' GIMNBESBEWi i
l/ÄRMtflNOSBEftG * MIME*/BONO&ftlrtiN
Källa: Statens industriverk
NU 1979/80:50
- Malm- och mineralbasen måste breddas.
- Den svenska malmens konkurrenskraft måste öka.
- Ökad vidareförädling av malmen i Sverige.
- Nya produkter i gruvföretagen.
- De samhällsekonomiska konsekvenserna vid olika omfattning av malmbrytningen måste beaktas.
- Problemen inom stål- och gruvindustrin måste få en samlad lösning.
- Nylokalisering av komplement- eller ersättningsindustri måste ske.
I motionen 1979/80:1025 (s) erinras om detta program och om riksdagens beslut år 1978. Det omtalas i motionen att socialdemokraterna, tillsammans med Svenska gruvindustriarbetareförbundet och Svenska metallindustriarbetareförbundet, håller på att utarbeta ett samlat program för gruvnäringen. Som utgångspunkt för arbetet ligger det tidigare nämnda sjupunktsprogrammet och ett av Gruvindustriarbetareförbundet utarbetat fackligt-politiskt handlingsprogram för gruvindustrin. Då mineralpolitiska utredningen inom kort avlämnar sitt slutbetänkande kommer självfallet även detta att utnyttjas i arbetet, avslutar motionärerna.
Vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1979/80:1449 innehåller en rad förslag som syftar till att främja stål- och gruvindustrins framtida utveckling. Dessa förslag har ett starkt inbördes samband. Sålunda begärs i motionen att riksdagen skall begära förslag av regeringen av innebörd bl. a. att alla avskedanden eller personalminskningar inom stål- och gruvindustrin förbjuds, att handelsståls-, specialståls- och gruvindustrin nationaliseras med viss, i motionen angiven, utvecklingsinriktning, att ingen gruvbrytning tillåts upphöra förrän malmen är utbruten och att ersättningsjobb anskaffas i god tid, att inom gruv- och stålsektorn genomförs en samhällsägd och styrd forskning och utveckling och att utveckling av gruvteknik, processteknik och teknik för vidareförädling görs med sikte på bibehållet svenskt kunnande och med sikte på svenska leveranser till stålverken.
Utskottet behandlar i detta betänkande endast det förslag som innebär att ingen gruvbrytning skulle tillåtas upphöra förrän malmen är utbruten. Övriga förslag i motionen 1979/80:1449 (vpk) tas upp i utskottets betänkande NU 1979/80:51 (stålindustrin m. m.).
Bolidenkoncernen
Bolidenkoncernen är landets ledande företag när det gäller framställning av icke-järnmetaller och därmed integrerad oorganisk kemisk industri. Koncernen bedriver sin verksamhet inom fem huvudområden, nämligen gruv- och metallverksamhet, oorganisk kemisk industri inkl. gödselmedel, internationell handel och teknikförsäljning.
Boliden AB, Stockholm, är ledande och samordnande moderbolag i koncernen.
NU 1979/80:50
7 Gruv- och metallverksamheten inom det tidigare dotterbolaget Boliden Metall AB är sedan den 1 januari 1980 uppdelad på två företag: Boliden Mineral AB, Boliden, och Boliden Metall AB, Skelleftehamn. Boliden Mineral svarar för koncernens gruvverksamhet såväl i Sverige som utomlands, medan Boliden Metall i huvudsak omfattar Rönnskärsverken i Skelleftehamn.
Under år 1979 förvärvades Boliden Bergsöe AB med smältverk för s. k. sekundärbly (se vidare s. 8) i Landskrona och i Helsingfors. Samma år förvärvades också WP-SYSTEM AB, Sundsvall, som är verksamt inom anläggningsproduktion, projektledning, projektadministration och konsultverksamhet med tyngdpunkt på den internationella marknaden.
Boliden Kemi AB, Helsingborg, omfattar den oorganiska kemiska industri som utvecklats från Reymersholms Gamla Industri AB. Supra AB, Landskrona, bedriver gödselmedelsindustri i Landskrona och Köping. Boliden Intertrade AB, Stockholm, bedriver internationell handelsverksamhet med bl. a. transporter och terminaler inom områdena olja, industrikemikalier och industriråvaror.
Bolidenkoncernen är vidare hälftendelägare i det västtyska företaget Preussag-Boliden-Blei GmbH, som bl. a. producerar bly vid smältverket i Nordenham, och i Norzink A/S, Norge, med zinksmältverk i Odda. Sistnämnda företag ägs i övrigt av det belgiska bolaget Compagnie Royale Asturienne des Mines (CRAM) (se vidare s. 9).
Koncernens olika bolag är starkt integrerade med varandra. Metallinnehållet i de sulfidmalmer som bryts i gruvorna utgör huvudråvaror för koncernens smältverk, medan svavelinnehållet i malmerna utgör råvaran för den tillverkning av bl. a. svavelsyra och fosforsyra som sker vid Boliden Kemi. Fosforsyran är i sin tur en av huvudråvarorna vid Supras tillverkning av gödselmedel. Boliden Intertrades internationella handelsverksamhet är baserad på produkter som t. ex. svavelsyra, fosforsyra och natriumlut, dvs. produkter som har en industriell bakgrund i koncernens verksamhet.
Boliden Mineral bryter i dag malm vid 15 gruvor i norra och mellersta Sverige. De olika gruvorna är, beroende på läge och storlek, knutna till lokala eller centrala anrikningsverk. Vid anrikningsverken utvinns kopparslig, zinkslig, blyslig och svavelkisslig. Kopparsligen innehåller också guld, silver, arsenik och selen, medan blysligen innehåller silver. - Den malmreserv som Boliden Mineral förfogar över beräknas f. n. vara tillräcklig för ca 20 års gruvdrift. Prospektering bedrivs kontinuerligt med målet att ständigt hålla ca 20 års malmbas.
I gruvorna, som omfattas av utmål vilka tillkommit efter 1940, har staten kronoandel enligt gruvlagen. Kronoandelen arrenderas i dessa fall av Boliden. Koncernen arrenderar även flera gruvor som ägs av staten. Hit hör Stekenjokkgruvan, som togs i drift i början av 1976. Några av staten ägda gruvor drivs på entreprenad av Boliden.
1** Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 50
NU 1979/80:50
Malmproduktionen vid Bolidens gruvor uppgick år 1979 till 13 miljoner ton. Denna produktion beräknas under år 1981 öka i samband med att kapaciteten vid Aitikgruvan i Gällivare byggs ut från 8 till 11,3 miljoner ton malm/år.
Koncernen bedriver utvecklingsarbete som bl. a. syftar till att ta till vara de industrimineral som kan utvinnas ur anrikningssanden från de svenska sulfidmalmsgruvorna.
Kopparslig och blyslig är de viktigaste råvarorna för smältverket på Rönnskär. Bolidens egen produktion av kopparslig täcker före Aitiks utbyggnad inte helt smältverkets behov utan kompletteras med utifrån tillförda kopparråvaror. Produktionen av blyslig är däremot så stor att en betydande del exporteras till Preussag-Boliden-Bleis smältverk i Nordenham. För att utnyttja råvarorna så allsidigt som möjligt framställer Rönnskärsverken även en rad metallurgiska och kemiska produkter i samband med produktionen av koppar och bly. Vid smältverket på Rönnskär framställdes år 1979 ca 60 000 ton koppar, ca 50 000 ton bly och ca 25 000 ton zinkklinker. Dessutom producerades 225 ton silver och 5 ton guld.
Inom blyområdet har gränsdragningen mellan produktion av primärbly (gruvbly) och sekundärbly (skrotbly) efter hand suddats ut. Denna utveckling ligger enligt koncernen bakom förvärvet år 1979 av Paul Bergsöe & Son AB i Landskrona.
Diskussioner pågår om den framtida ägarstrukturen i Norzink A/S i Norge och om modernisering och utbyggnad av företagets anläggningar.
Bolidenkoncernens fakturering har för åren 1977-1979 utvecklats från 2 800 milj. kr. till 3 800 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter, som i början av 1970-talet var mycket gott, blev som en följd av de svaga metallpriserna under perioden 1975-1978 betydligt sämre. För nämnda år uppgick det till ca + 13, - 33, - 78 och - 32 milj. kr. Under samma period föll koncernens soliditet från 39 % till 29 %. Investeringarna åren 1975-1978 utgjorde sammanlagt ca 1 200 milj. kr.
Enligt en bokslutskommuniké som offentliggjordes den 13 mars 1980 kommer resultatet före bokslutsdispositioner och skatter att för år 1979 uppgå till 399,6 milj. kr. För vart och ett av åren 1980 och 1981 förväntas det enligt kommunikén överstiga 500 milj. kr.
Antalet anställda i koncernen uppgår till ca 9 500 personer, varav drygt 5 000 personer i Västerbotten och Norrbotten och 2 500 personer i Skåne.
Aktiekapitalet i moderbolaget uppgår till ca 347 milj. kr., varav ca 316 milj. kr. i A-aktier. Aktierna har ett nominellt värde av 100 kr. Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman att genom fondemission öka aktiekapitalet med ca 116 milj. kr. till ca 463 milj. kr.
I Bolidenkoncernens årsredovisning för år 1978 redovisas (s. 27) följande fördelning av aktieinnehav i Boliden AB enligt Värdepapperscentralen VPC AB februari 1978 och februari 1979.
NU 1979/80:50
9 Storleksklass
Antal ägare 1978
1979 Andel av aktiekapital (%) 1978 1979
1- 500
23 871
23 557
26,45
26,77
501- 1 000
2,64
2,93
1 001- 2 000
2,11
2,23
2 001- 5 000
2,26
5 001- 10 000
2,00
2,23
10 001- 20 000
2,(K)
1,82
20 001- 50 000
3,45
50 001-100 000
9,42
10,83
100 001-
20,18
13,85
Förvaltarregistrerade aktier
-
-
29,41
34,09
Ej utbytta aktier och outtagna
fondaktier
0,12
0,13
Motsvarande uppgifter för år 1980 föreligger ännu inte. Sannolikt har antalet mindre aktieägare sjunkit något. En ny stor aktieägare har tillkommit, nämligen Scandinavian Trading Co (STC) som är ett dotterbolag till Beijerinvest AB. Storleken av STC:s aktieinnehav i Boliden AB uppskattas i ekonomisk fackpress (t. ex. Affärsvärlden 1980:5) till storleksordningen 20 %. En betydande del av STC:s aktieinnehav har erhållits genom köp från det nyssnämnda belgiska bolaget Compagnie Royale Asturienne des Mines.
Tidigare riksdagsbehandling av frågor om förstatligande av Bolidenkoncernen och om samverkan mellan LKAB och Bolidenko .cernen
Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen avvisat förslag om förstatligande av Bolidenkoncernen. Senast skedde detta år 1978. Näringsutskottet (NU 1977/78:60 s. 17) erinrade därvid om att utskottet hösten 1975 hade avstyrkt förslag av samma innebörd med hänvisning till mineralpolitiska utredningens arbete. Utskottet sade sig efter den förnyade prövningen av frågan inte finna skäl att inta en annan ståndpunkt. En redogörelse för frågans behandling före hösten 1975 finns i betänkandet NU 1975/76:9 (s. 9f.).
I en motion under allmänna motionstiden år 1978 begärdes att en särskild utredning skulle tillsättas med uppdrag att undersöka om man genom lämplig samverkan eller närmare samgående mellan LKAB och Boliden kunde finna bättre och enhetligare former för den framtida gruvindustrin i vårt land.
Näringsutskottet (NU 1977/78:60) behandlade motionen i samband med förslaget om en parlamentarisk kommission för gruvindustrin (se ovan s. 4). Utskottet (s. 16) avstyrkte även den här åsyftade motionen och hänvisade bl. a. till det pågående arbetet inom mineralpolitiska utredningen, i vilken de båda företagens verkställande direktörer ingår.
NU 1979/80:50
10 I en socialdemokratisk reservation till utskottets betänkande uttalades (s. 19) att den parlamentariska kommission för gruvindustrin som motionärerna förordade också borde undersöka förutsättningarna för samverkan i lämpliga former mellan LKAB och Boliden på sätt som angavs i motionen. Riksdagen följde utskottet.
Mellansvensk gruvindustri
Omfattning
Den mellansvenska gruvindustrin utgörs i huvudsak dels av järnmalmsgruvor, dels av sulfidmalmsgruvor (se kartorna på s. 5).
Vid mitten av 1960-talet fanns ca 35 järnmalmsgruvor i drift i Mellansverige. Tio år senare hade hälften av dessa lagts ner. Under de senaste två åren har driften upphört vid åtta gruvor. I april 1980 finns fem järnmalmsgruvor kvar i drift. Dessa är följande:
Gruva Ägare
Grängesberg inkl. Risbergsfältet SSAB Svenskt Stål AB
Stråssa
Dannemora
Värmlandsberg Ställbergs Grufve AB (Kinneviks gruppen) Mimer/Bondgruvan
Surahammars Bruks AB (ASEA gruppen) Av
dessa är Värmlandsberg och Mimer/Bondgruvan starkt beroende av driften vid masugnen Spännarhyttan. Också malm från Stråssa används i Spännarhyttan. Frågor kring verksamheten i Spännarhyttan behandlas närmare i utskottets betänkande NU 1979/80:51 (stålindustrin). Sulfidmalmer bryts av fyra företag i anslutning till sex anrikningsverk:
Gruva! anrikningsverk Ägare
Falu gruva Stora Kopparbergs Bergslags AB
Garpenberg Boliden Mineral AB
Saxberget Vassbo
Stollberg AB Statsgruvor
Zinkgruvan Vielle Montagne
Övriga mineralgruvor i drift utgörs av Yxsjöberg inkl. Wigströmsgruvan, där scheelit bryts för senare utvinning av volfram. Ägare är AB Statsgru -
NU 1979/80:50
11 Delegationen för mellansvensk gruvindustri
Regeringen inrättade sommaren 1978 en delegation ”för samråd mellan de i Mellansverige verksamma gruvföretagen, berörda samhällsorgan och arbetsmarknadens parter i frågor som berör den mellansvenska gruvindustrins förhållanden och utveckling” (ordförande: statssekreterare Robert Nilsson, industridepartementet). Enligt en till beslutet fogad promemoria med riktlinjer för delegationens arbete är dess uppgift att studera de möjligheter till på sikt lönsam verksamhet inom mellansvensk gruvindustri som finns eller kan skapas. Arbetet borde enligt promemorian bedrivas under en tid av ett år i nära samarbete med berörda myndigheter och mineralpolitiska utredningen.
I promemorian uttalas vidare att en väsentlig uppgift för delegationen är att prioritera olika projekt inom gruvnäringen i Mellansverige. Detta kan även innefatta en kartläggning av utvecklingsarbete inriktat mot speciella fyndigheter. En annan väsentlig uppgift är att undersöka i vad mån en bättre arrondering av befintliga utmål kan ge underlag för en utvidgad brytning vid några fyndigheter eller nyöppnande av någon gruva. Väsentligt är också att delegationen söker åstadkomma en samordning av de resurser som finns i Mellansverige för prospektering och fyndighetsundersökning samt verka för att resultaten av dessa undersökningar utnyttjas på ett så rationellt sätt som möjligt. Delegationen har inte några beslutande eller verkställande funktioner.
Den 30 augusti 1979 fick delegationen i uppdrag av regeringen att även granska vissa förslag beträffande SSAB Svenskt Stål AB:s anläggningar i Grängesberg. Uppdraget föranleddes av riksdagens beslut våren 1979 med anledning av propositionen 1978/79:126 om medel för tidigareläggning av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m. (NU 1978/79:43, rskr 1978/79:369). Hithörande frågor behandlas i utskottets betänkande 1979/ 80:51 (stålindustrin m. m.).
I anslutning till att AB Statsgruvor för delegationen lade fram ett förslag till prospekterings- och undersökningsarbete i Stollbergsfältet har delegationen den 14 februari 1980 till regeringen redovisat för sin syn på hur Stollbergsprojektet förhåller sig till liknande projekt i Mellansverige. Stollbergsprojektet redovisas i propositionen 1979/80:125 med förslag om tilläggsbudget III til! statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (bil. 11 punkt 8) och behandlas av utskottet i betänkandet NU 1979/80:49 (mineralförsörjning m. m.).
Delegationen avser att under sommaren 1980 avlämna en rapport om sin hittillsvarande verksamhet.
NU 1979/80:50
12 Riksdagsuttalande år 1979 om utredning rörande den mellansvenska gruvindustrin, m. m.
SSAB:s järnmalmsgruvor är belägna i Mellansverige. I utskottets betänkande NU 1978/79:43 behandlades ett antal motioner om dessa gruvor. Härvid anförde utskottet (s. 17) att regeringen borde tillkalla en utredning med uppgift att skyndsamt granska den mellansvenska gruvindustrins läge och föreslå lämpliga åtgärder. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning borde SSAB inte låta nedlagda gruvor bli vattenfyllda. Det kan bli nödvändigt, fortsatte utskottet, att regeringen tar initiativ för att täcka de kostnader som härigenom uppstår för SSAB.
På förslag av utskottet - som på denna punkt var enigt - beslöt riksdagen göra ett uttalande av denna innebörd (rskr 1978/79:369). Regeringen beslöt den 21 juni 1979 att ge SSAB Svenskt Stål AB till känna vad riksdagen har beslutat. Frågan om SSAB:s gruvor behandlas närmare i betänkandet NU 1979/80:51 (stålindustrin m. m.).
Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa
Mineralprocesser AB i Stråssa, Lindesbergs kommun, startades år 1956 av Gränges AB. Verksamheten överfördes till SSAB i samband med att detta företag bildades år 1978 och utgör numera en enhet inom SSAB.
I de statliga lån för rekonstruktionsändamål som riksdagen beslöt om våren 1979 (prop. 1978/79:126, NU 1978/79:43, rskr 1978/79:369) ingick ca 18 milj. kr. för viss verksamhet vid mineralprocesslaboratoriet i Stråssa. Beloppet avsåg utveckling av nya processer för framställning av järnsvamp och av nickel (prop. 1978/79:126 s. 11).
SSAB har aktualiserat frågan om utvidgning av antalet ägare till mineralprocesslaboratoriet. Bakgrunden till detta är att verksamheten vid laboratoriet endast till en mindre del betjänar SSAB:s verksamhet. Diskussioner i frågan har bl. a. förts inom ramen för mellansvenska gruvdelegationens arbete.
I en interpellations- och frågedebatt i riksdagen den 18 december 1979 (RD 1979/80:57 s. 158 f.) uttalade industriminister Nils Åsling att han betraktade Stråssalaboratoriet som en värdefull tillgång. Frågeställaren - Ingemar Konradsson (s) - efterlyste och sade sig hoppas på regeringens intresse av att ur rent industripolitisk synpunkt engagera sig i forsknings- och utvecklingsarbete så att man ”i Bergslagen kan räkna med att den verksamhet som bedrivs vid mineralprocesslaboratoriet kan få fortsätta”.
Forskningsstation för gruvbrytning i Kiruna
På förslag av regeringen (prop. 1978/79:127) anvisade riksdagen våren 1979 35 milj. kr. till en forskningsstation i gruvbrytning i Kiruna (NU
NU 1979/80:50
1978/79:42, rskr 1978/79:326). En särskild stiftelse förutsattes bli bildad för ändamålet. Stiftelsens stadgar skulle enligt propositionen fastställas av regeringen, och dess styrelse - som förutsattes innehålla företrädare för bl. a. gruvindustrin och högskolan i Luleå - skulle utses av staten genom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Kostnaderna under en treårsperiod beräknades till 35 milj. kr. inkl. eventuella driftförluster. Enligt propositionen avsågs inga ytterligare medelstillskott krävas över statsbudgeten efter denna period.
Regeringen uppdrog den 28 juni 1979 åt STU att utarbeta förslag till stadgar m. m. för en stiftelse med uppgift att driva en forskningsstation i gruvbrytning.
STU har tillsatt en styrgrupp för projektet. I gruppen ingår företrädare för bl. a. LKAB. Boliden AB, SSAB Svenskt Stål AB, arbetarskyddsstyreisen, högskolan i Luleå samt Svenska gruvföreningen och Svenska gruvindustriarbetareförbundet. Fyra ledamöter är bosatta i Norrbotten.
Inom ramen för STU:s arbete med projektet pågår f. n. förhandlingar med LKAB. När dessa förhandlingar avslutats kommer STU att redovisa resultatet till industridepartementet.
Mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå
Norrbottendelegationen (I 1976:04) föreslog i början av år 1979 att en projektgrupp, benämnd mineraltekniskt utvecklingscentrum, skall organiseras under STU och lokaliseras till Luleå. I propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten (s. 17) uttalade industriministern att det inte torde finnas några avgörande hinder för att organisera den föreslagna projektgruppen. Han påpekade samtidigt att förslaget har begränsad räckvidd och endast omfattar industrimineral. Med anledning av motioner våren 1979 om inrättande av ”ett mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå” konstaterade näringsutskottet (NU 1978/79:42 s. 12) att Norrbottendelegationens förslag var under remissbehandling. Utskottet fann inte anledning för riksdagen att föregripa regeringens prövning av frågan och avstyrkte motionerna, vilka avslogs av riksdagen.
Remissinstanserna - statens industriverk, Sveriges geologiska undersökning, nämnden för statens gruvegendom, styrelsen för teknisk utveckling, högskolan i Luleå, mineralpolitiska utredningen och Svenska gruvföreningen - är splittrade. De förordar dock att regeringen skall ta ställning först när mineralpolitiska utredningens förslag föreligger.
Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet.
Utvinning av industrimineral ur anrikningssand
Norrbottendelegationen begärde hösten 1978 hos regeringen att särskilda medel skulle ställas till förfogande för Norrlandsfonden för att möjliggöra
NU 1979/80:50
finansiering av ett av Boliden Metall AB presenterat projekt som gäller en försöksanläggning för utvinning av industrimineral ur avfallssand vid företagets koppargruva i Aitik. I propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten nämndes (s. 17) en sådan försöksanläggning som exempel på mineralprojekt som kan bli av betydelse för sysselsättningen i Norrlands inland. Med anledning av att projektet hade tagits upp i en motion uttalade näringsutskottet (NU 1978/79:42 s. 12) att det betraktade Aitikprojektet som exempel på en framåtsyftande satsning på utveckling av Norrbottens mineralrikedomar.
Under hösten 1979 har beslut fattats om stöd till projektets etapp 1 enligt följande. Regeringen har beviljat 5 milj. kr. som lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Medlen tas ur anslaget C 5, Bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län. STU har anslagit 1,5 milj. kr. Vidare har Norrlandsfonden beviljat 3,9 milj. kr. som lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.
Frågor kring industrimineral behandlas av mineralpolitiska utredningen (I 1974:02).
Framställning av konstgödsel i Norrbotten
Under en interpellationsdebatt den 12 december 1979 om målsättningen för den industriella utvecklingen i Norrbotten lämnade industriminister Nils Åsling följande uppgifter rörande frågan om konstgödseltillverkning, som han betecknade som ”ett pilotprojekt när det gäller den industriella utvecklingen i Norrbotten” (RD 1979/80:42 s. 102 f.).
På initiativ av Norrbottendelegationen gjordes år 1978 en marknadsundersökning om framställning av ammoniak och urea ur koksgas vid SSAB Luleverken. Utfallet av utredningen var negativt. Däremot pekade den på att fullgödselframställning kunde tänkas vara lönsam.
I det läget beslöt delegationen att anlita en kvalificerad konsult för analys av fullgödselproduktionen. Vid kontakter med LKAB framkom att LKAB redan hade förslag till en förstudie. LKAB presenterade den i mars 1979 för delegationen. Förstudien visade att kostnaderna vida översteg intäkterna, varför LKAB inte var berett att gå vidare med projektet. Delegationen tog då kontakt med Boliden, men resultatet blev fortfarande negativt, eftersom de företagsekonomiska utsikterna inte var särskilt lysande.
Under sommaren 1979 beslöt delegationen att göra en mer omfattande utredning av projektet med tillverkning av konstgödsel i Luleå. Utvecklingsfonden i Norrbottens län startade ungefär samtidigt genom en konsult en utredning om olika utvecklingsbara delar inom norrbottnisk industri och tog däribland också upp detta projekt. Delegationen tog under hösten 1979 förnyad kontakt med LKAB och Boliden, och man undersökte projektet tillsammans. Anledningen till att LKAB tog upp projektet igen var de höjda oljepriserna och nya processtekniska lösningar.
NU 1979/80:50
15 Den 14 februari 1980 besvarade industriminister Åsling i riksdagen två frågor (1979/80:284 och 1979/80:290) om produktion av konstgödsel i Norrbotten (RD 1979/80:85 s. 76 f.). Han erinrade därvid om att LKAB och Boliden AB tillsammans undersöker hur de ändrade förutsättningarna i form av höjda oljepriser och nya processtekniska lösningar inverkar på möjligheterna att tillverka konstgödsel i Norrbottens län. Industriministern ville emellertid - mot bakgrund av att överenskommelse just hade träffats om det s. k. kraftvärmeverksprojektet i Luleå - beteckna planerna på konstgödseltillverkning i Norrbotten som ”ett projekt på mycket lång sikt”. Det fanns enligt industriministern ingen anledning att hysa några förhoppningar om att ett sådant projekt skulle kunna realiseras under de närmaste tio åren.
Utskottet
Finansiell förstärkning av LKAB
Propositionen 1979/80:79 innehåller förslag om att LKAB skall tillföras 640 milj. kr. Av beloppet är 440 milj. kr. avsedda att täcka företagets förluster under år 1979. 200 milj. kr. utgör ett kapitaltillskott varigenom företaget får ”ökad handlingsfrihet att genomföra olika investeringsprojekt” (s. 23).
Utskottet behandlar först frågan om täckande av 1979 års förlust för LKAB.
I riksdagens beslut våren 1979 om finansiell rekonstruktion av LKAB (prop. 1978/79:87, NU 1978/79:30, rskr 1978/79:240) ingick bl. a. ett uttalande av innebörd att LKAB skulle få möjlighet att under åren 1979-1981 erhålla ett statligt lån för rekonstruktionsändamål på högst 1 100 milj. kr. i syfte att täcka förluster som kunde uppstå under vart och ett av verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981. Det förutsattes att regeringen skulle utarbeta förslag till medelsanvisning efter hand som underlag fanns för bedömning av erforderligt belopp (NU 1978/79:30 s. 6).
Under allmänna motionstiden 1980 föreslogs i en partimotion från socialdemokraterna, 1979/80:1025, att möjligheten till lån av nämnda 1 100 milj. kr. även skulle stå öppen under åren 1982 och 1983. Motionärerna anför att det nu förefaller som om företaget inte kommer att utnyttja hela beloppet under åren 1979-1981 men att det finns risk för att företaget, i avsikt att konsolidera sin ställning inför en väntad konjunktursvacka under de därpå följande åren, skär ner sitt investeringsprogram. Genom att riksdagen uttalar sig för den föreslagna förlängningen av lånemöjligheten skulle, uttalar motionärerna, LKAB få möjligheter att genomföra sitt investeringsprogram utifrån en mer långsiktig planering.
Regeringens förslag i propositionen 1979/80:79 grundas på en framställning från LKAB om ett statligt lån på 440 milj. kr. - med villkorlig återbetalningsskyldighet - för täckande av 1979 års förluster. Förslaget
NU 1979/80:50
innebär emellertid att förlusten skall täckas genom ägartillskott. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till täckning av 1979 års förlust i LKAB. För detta ändamål bör sålunda anslås 440 milj. kr.
I detta sammanhang instämmer utskottet i industriministerns uttalande i propositionen (s. 21) om täckande av framtida förluster i LKAB. Det finns inte anledning att nu förorda att staten skall skjuta till medel för att täcka LKAB:s beräknade förluster för åren 1980 och 1981. Företagets egna resultatprognoser för åren tyder på fortsatt behov av statliga medel. Frågan får emellertid bedömas ur ett vidare statsfinansiellt perspektiv. Av samma skäl är utskottet inte berett ställa sig bakom tankegångarna i motionen 1979/80:1025 om att staten nu skall göra utfästelser i fråga om sättet att inom en viss ram täcka eventuella förluster hos LKAB för åren 1982 och 1983. Motionen avstyrks sålunda i här behandlad del.
Som redan påpekats ingår i propositionen 1979/80:79 också förslag om att LKAB skall tillföras ytterligare 200 milj. kr. för ökning av företagets egna kapital. Förslaget läggs fram mot bakgrund av bl. a. riksdagens uttalande våren 1979 om finansiering av LKAB:s kulsinterverk i Kiruna (jfr NU 1979/80:30 s. 7). Utskottet instämmer i industriministerns bedömning (prop. 1979/80:79 s. 23) att riksdagens önskemål våren 1979 om statlig medverkan vid finansieringen av ett kulsinterverk i Kiruna kan tillgodoses enligt det här behandlade förslaget i propositionen. Detta tillstyrks sålunda.
I propositionen anför industriministern (s. 23) att syftet med tillskottet av 200 milj. kr. är att stärka LKAB:s förmåga att på egen hand finansiera de framtidsinvesteringar som ledningen bedömer lämpligast inom ramen för de ekonomiska resurser sorn står till företagets förfogande. Företaget får enligt industriministern härigenom ökad handlingsfrihet att genomföra olika investeringsprojekt, bland dessa kulsinterverket i Kiruna.
I motionen 1979/80:1908, som har väckts med anledning av propositionen, anförs att regeringens förslag inte innebär att frågan om företagets möjligheter att genomföra andra investeringsprojekt har lösts. Motionärerna hänvisar till förslag som under allmänna motionstiden har lagts fram i de socialdemokratiska partimotionerna 1979/80:1025 om åtgärder för gruvindustrin och 1979/80:1023 om näringspolitiken.
Det åsyftade förslaget i motionen 1979/80:1023 (s) gäller ett treårigt investeringsprogram för de statliga företagen och kommer att behandlas av utskottet i betänkandet NU 1979/80:43 (näringspolitik).
De här aktuella förslagen i motionen 1979/80:1025 (s) går ut på att riksdagen skulle uttala sig för att LKAB ”för nya mineralprojekt i sysselsättningssvaga områden skall kunna påräkna dels fördelaktiga lån som säkerhetsmässigt inte inkräktar på företagets övriga låneutrymme, dels tillskott av ägarkapital i en utsträckning som gör att soliditeten bibehålls”. Motionärerna föreslår också att riksdagen skall begära att regeringen utarbetar förslag till regler för statens insatser i denna typ av projekt. Samma
NU 1979/80:50
innebörd har förslaget i motionen 1979/80:1443 om ett riksdagsuttalande rörande utveckling av Norrbottens basnäringar som förutsättning för tryggad sysselsättning, till den del uttalandet avser gruvindustrin.
Utskottet anser liksom regeringen att det föreslagna tillskottet av 200 milj. kr. till LKAB kommer att medföra att företaget får ökad handlingsfrihet att på egen hand genomföra olika investeringsprojekt. Det får ankomma på företagsledningen att bedöma vilka investeringar som bör göras. Självfallet kan härvid aktualiseras också investeringar som inte ger den avkastning som utifrån rent företagsekonomiska bedömningar vore önskvärd. Frågor om statligt stöd till sådana investeringar får emellertid prövas av statsmakterna när konkreta planer föreligger. Utskottet avstyrker förslagen i motionerna 1979/80:1025, 1979/80:1443 och 1979/80:1908 av innebörd att riksdagen nu i princip skall utfästa sig att bevilja fördelaktiga statliga lån för ”nya mineralprojekt i sysselsättningssvaga områden”.
Förstatligande av delar av Bolidenkoncernen
I motionen 1979/80:564 (vpk) föreslås att riksdagen skall hemställa om en skyndsam utredning angående ett statligt övertagande av Bolidenkoncernens gruvtillgångar i Norr- och Västerbotten samt Rönnskärsverken. Förslaget motiveras utifrån den principiella grundsynen ”att viktiga naturtillgångar bör ligga i samhällets händer”.
Riksdagen har senast åren 1975 och 1978 avvisat förslag av samma eller likartad innebörd. Utskottet avstyrker också den nu aktuella motionen. En helt annan sak är att det kan finnas starka skäl för ökat samarbete mellan Bolidenkoncernen och det statliga LKAB, en fråga som utskottet nu övergår till.
Samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen
Socialdemokraterna föreslår i partimotionen 1979/80:1025 att riksdagen skall göra ett uttalande om önskvärdheten av samarbete mellan LKAB och Bolidenkoncernen.
Motionärerna erinrar om att mineralpolitiska utredningen i sina prognoser har räknat med en ökad produktion av kopparmalm i Sverige. Dessa beräkningar utgår bl. a. från att LKAB:s Viscaria-gruva i Kiruna öppnas. Sker detta talar mycket för att ett samarbete kommer till stånd mellan järnmalmsföretaget LKAB och sulfidmalmsföretaget Bolidenkoncernen med Rönnskärs smältverk, menar motionärerna. De stöder tanken på en sådan utveckling och anser att ansträngningar bör göras för att åstadkomma ytterligare samverkan mellan företagen, exempelvis i fråga om prospektering samt forskning och utveckling.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är värdefullt med samverkan mellan landets två största gruvföretag. Härigenom kan en
NU 1979/80:50
rationell inriktning av produktionen åstadkommas, så att specialkunnandet inom de båda företagen kan utnyttjas på bästa sätt. Klara fördelar torde ligga i samarbete mellan de båda företagen, särskilt på områdena prospektering, forskning och utveckling samt export av tekniskt kunnande i större skala.
Emellertid finns det, anser utskottet, inte anledning för riksdagen att i ett uttalande uppmana regeringen att ta initiativ i denna fråga. Det får förutsättas att de båda företagen själva väl kan bedöma sina samverkansmöjligheter. Härtill kommer att frågor om samarbete mellan gruvföretagen torde behandlas i mineralpolitiska utredningens slutbetänkande som väntas inom en nära framtid. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen 1979/80:1025 (s) i vad den avser ett riksdagsuttalande om behovet av samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen.
Mellansvensk gruvindustri
I ett föregående avsnitt (s. 10 f.) har lämnats en översiktlig orientering om mellansvensk gruvindustri.
Regeringen inrättade sommaren 1978 en delegation för samråd mellan de i Mellansverige verksamma gruvföretagen, berörda samhällsorgan och arbetsmarknadens parter i frågor som berör den mellansvenska gruvindustrins förhållanden och utveckling (mellansvenska gruvdelegationen). Delegationens uppgift är att studera de möjligheter till på sikt lönsam verksamhet inom mellansvensk gruvindustri som finns eller kan skapas. Dess arbete beräknades vara slutfört efter ca ett år.
I augusti 1979 uppdrog regeringen åt delegationen att granska vissa förslag beträffande SSAB Svenskt Stål AB:s anläggningar i Grängesberg. Dessa frågor behandlas i utskottets betänkande 1979/80:51 (stålindustrin m. m.). Delegationen har i februari 1980 till regeringen redovisat sin syn på hur ett planerat prospekterings- och undersökningsprojekt i Stollbergsfältet förhåller sig till övriga liknande projekt i Mellansverige (jfr prop. 1979/80:125 bil. 11 s. 65 f., NU 1979/80:49 punkt 7).
En rapport från delegationens hittillsvarande arbete avses bli framlagd under sommaren 1980. I detta sammanhang kan påpekas att frågor om den mellansvenska gruvindustrin också berörs i det pågående utredningsarbetet inom SSAB rörande en utvecklingsplan (jfr NU 1979/80:51 s. 24), vars resultat också beräknas föreligga under sommaren 1980.
I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1025 redovisas de nedläggningar av mellansvenska gruvor som nyligen skett eller är förestående inom den närmaste framtiden. Motionärerna riktar stark kritik mot regeringens handläggning av hithörande frågor och föreslår att riksdagen skall begära att regeringen snarast för riksdagen redovisar förslag till åtgärder för den mellansvenska gruvindustrin. Liknande synpunkter anförs i motionerna 1979/80:713 och 1979/80:1400.
Motionen 1979/80:1025 (s) innehåller också ett förslag av innebörd att
NU 1979/80:50
riksdagen skall uttala att inga nedläggningar av gruvdriften bör genomföras innan förslaget till åtgärder har lagts fram för riksdagen. Yrkanden av i stort sett samma innebörd finns också i motionerna 1979/80:1037 och 1979/80:1449 (vpk). De två sistnämnda yrkandena är emellertid mer långtgående och avser närmast förbud mot nedläggningar.
Utskottet lägger stor vikt vid att problemen för den mellansvenska gruvindustrin, särskilt järnmalmsgruvorna, kan få en snabb lösning. Genom arbetet inom mellansvenska gruvdelegationen skapas också förutsättningar härför. Frågorna har emellertid starkt samband med stålindustrins råvaruförsörjning. En lösning med utgångspunkt i detta förhållande mäste därför eftersträvas.
Utskottet bedömer inte att lösningen av den mellansvenska gruvindustrins problem underlättas eller påskyndas genom att riksdagen, som föreslås i motionerna 1979/80:1025 (s), 1979/80:713 och 1979/80:1400. begär att regeringen skall lägga fram förslag till åtgärder. Självfallet kommer regeringen, om det pågående arbetet visar att åtgärder behövs, att förelägga riksdagen förslag i denna riktning. Motionerna avstyrks sålunda.
Av vad utskottet här anfört följer att förslagen i motionerna 1979/80:1025 (s), 1979/80:1037och 1979/80:1449 (vpk)om riksdagsuttalanden. riktade mot tanken på nedläggningar, också avstyrks.
Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa
Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa utgör f. n. en enhet inom SSAB. Från SSAB:s sida har frågan om att utvidga antalet ägare till laboratoriet aktualiserats. Skälet härtill är att verksamheten endast till mindre del betjänar SSAB.
Frågan om mineralprocesslaboratoriets framtid tas upp i motionerna 1979/80:966 och 1979/80:1025 (s). I båda motionerna begärs riksdagsuttalanden av innebörd att regeringen bör ingripa för att säkerställa laboratoriets fortbestånd.
1 likhet med motionärerna ser utskottet Stråssalaboratoriet som en värdefull tillgång för Bergslagens gruvnäring och metallurgiska industri. Utskottet kan emellertid inte finna att diskussionerna om formerna för laboratoriets fortsatta verksamhet skulle underlättas genom att riksdagen gör ett uttalande enligt förslaget i motionerna 1979/80:966 och 1979/80:1025 (s). Diskussioner förs f. n. mellan SSAB och tänkbara samarbetspartner. Projekt av denna typ faller dessutom inom ramen för det samråd som äger rum inom mellansvenska gruvdelegationen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de båda motionsyrkandena.
NU 1979/80:50
20 Forskningsstation för gruvbrytning i Kiruna
Riksdagen beslöt våren 1979 att bevilja 35 milj. kr. för en forskningsstation för gruvbrytning i Kiruna (prop. 1978/79:127, NU 1978/79:42. rskr 1978/ 79:326). En särskild stiftelse förutsattes bli bildad för ändamålet. Regeringen har givit STU i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar m. m. för denna stiftelse. I en av STU tillsatt styrgrupp för projektet ingår företrädare för bl. a. LKAB. Boliden AB, SSAB Svenskt Stål AB, arbetarskyddsstyrelsen, högskolan i Luleå samt Svenska gruvföreningen och Svenska gruvindustriarbetareförbundet. F. n. pågår förhandlingar mellan STU och LKAB. När dessa förhandlingar avslutas kommer STU att redovisa resultatet till industridepartementet.
I motionen 1979/80:721 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att verksamheten vid forskningsstationen får en sådan inriktning att industriell utveckling i malmfälten gynnas. Motionärerna anser att forskningsstationens verksamhet ”skall syfta till statligt patentägande som sedan kan uttnyttjas som ett regionalpolitisk! påtryckningsmedel mot gruvutrustningsindustrin". På detta sätt, anför motionärerna, kan man åstadkomma nödvändiga nyetableringar och en breddning av basindustrin i malmfälten.
Förberedelserna för att verkställa riksdagens beslut år 1979 om en forskningsstation för gruvbrytning pågår f. n. Utskottet finner det synnerligen angeläget att pågående förhandlingar leder till resultat, så att den avsedda verksamheten kan komma till stånd. De riktlinjer för forskningsstationens verksamhet som föreslogs i propositionen 1978/79:127 (s. 16 f.) föranledde inte några motioner och inte heller några invändningar från utskottets sida. Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att innan erfarenheter vunnits av forskningsstationens verksamhet uttala sig ytterligare om riktlinjerna för dess arbete. Motionen 1979/80:721 avstyrks sålunda.
Mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå
I motionen 1978/79:1546 föreslås att riksdagen skall begära att regeringen snabbt utreder förutsättningarna för inrättande av ett mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå. Motionären anför att detta centrum, som skulle byggas upp i anslutning till SGU och högskolan i Luleå, bör ha som huvuduppgift att utföra kvalificerade tekniska, företagsekonomiska och samhällsekonomiska utredningar och analyser av intressanta malm- och mineralförekomster inom länet.
Förslaget i motionen synes ha samband med ett förslag som utarbetades av Norrbottendelegationen och presenterades för regeringen i januari 1979. Förslaget omnämndes i propositionen 1978/79:127 (s. 17) och presenterades också i utskottets betänkande NU 1978/79:42 (s. 12). Remissbehandlingen av detta förslag är numera avslutad. Enligt remissinstanserna bör regeringen ta
NU 1979/80:50
ställning till förslaget först när mineralpolitiska utredningen har avslutat sitt arbete.
Utskottet finner inte anledning för riksdagen att föregripa regeringens prövning av denna fråga och avstyrker således motionen 1979/80:1546.
Utvinning av industrimineral ur anrikningssand i Laisvall
Förslag om ett industrimineralprojekt i Arjeplogs kommun läggs fram i motionen 1979/80:565. Motionärerna refererar till det s. k. Aitikprojektet, för vilket en redogörelse har lämnats i det föregående (s. 14). De menar att också de industrimineral som finns i anrikningssanden från gruvbrytningen i Laisvall bör tas till vara. Främst gäller detta enligt motionärerna flusspat, baryt och kvarts. De anser att i varje fall kvartsen bör kunna användas i någon ny industrietablering i Arjeplogsregionen. Motionärerna föreslår att riksdagen skall begära att regeringen tar erforderliga initiativ i frågan.
Utskottet behandlade förra året frågan om Aitikprojektet. vilket har ett liknande syfte som det i motionen nämnda projektet. Härvid uttalade utskottet att det betraktade Aitikprojektet som exempel på en framåtsyftande satsning på utveckling av Norrbottens mineralrikedomar (NU 1978/79:42 s. 12). Projektet har också under hösten 1979 beviljats stöd från regeringen. STU och Norrlandsfonden.
Aitik- och Laisvallsgruvorna drivs av Bolidenkoncernen. Utskottet har inhämtat att bakom företagets förslag om Aitikprojektet låg bedömningen att detta projekt hade största möjligheter att lyckas. Avsikten är att de erfarenheter och kunskaper som vinns av Aitikprojektet i en framtid också skall kunna komma andra projekt till godo.
Utskottet vill understryka betydelsen av det nu pågående Aitikprojektet och utgår från att andra projekt med likartat syfte kommer att startas så snart tillräckliga erfarenheter och kunskaper vunnits. Mineralpolitiska utredningen kommer att i sitt slutbetänkande behandla frågor kring utvinning av industrimineral. Tillräckligt underlag för riksdagen att nu fatta ett beslut enligt motionärernas förslag föreligger inte. Utskottet avstyrker följaktligen motionen 1979/80:565.
Framställning av konstgödsel i Norrbotten
Enligt motionen 1979/80:1776 bör regeringen ta initiativ till att konstgödseltillverkning, baserad på de råvaror som finns i länet, kommer till stånd i Norrbotten.
Sedan motionen väcktes har industriministern den 14 februari 1980 i riksdagen redovisat sin bedömning av detta projekt (se s. 15). Han betecknade härvid planerna på konstgödseltillverkning i Norrbotten som "ett projekt på mycket långsikt" och menade att detta knappast skulle kunna realiseras under de närmaste tio åren.
NU 1979/80:50
22 Utskottet utgår från att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på möjligheterna att få till stånd konstgödselproduktion i Norrbotten och tar de initiativ som kan visa sig befogade. Mot bakgrund av den information om förutsättningarna för projektet som f. n. är tillgänglig avstyrker emellertid utskottet förslaget i motionen 1979/80:1776 om ett uttalande av riksdagen i frågan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande finansiell förstärkning av LKAB
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:79 moment 2 till Medelstillskott till Statsföretag AB för Loussavaara-Kiirunavaara AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 640 000 000 kr.,
2. beträffande täckande av framtida förluster hos LKAB
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1025 yrkandena 7 och 8,
3. beträffande medel till LKAB för nya mineralprojekt i sysselsättningssvaga områden
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1025 yrkandena 9 och 10. motionen 1979/80:1443 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:1908 yrkandet 3.
4. beträffande förstatligande av delar av Bolidenkoncernen att riksdagen avslår motionen 1979/80:564,
5. beträffande samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen att riksdagen avslår motionen 1979/80:1025 yrkandet 11,
6. beträffande utredning om mellansvensk gruvindustri, m. m. att riksdagen
a) avslår motionen 1979/80:713. motionen 1979/80:1025 yrkandena 1 och 2 och motionen 1979/80:1400 yrkandet 1 i ifrågavarande del,
b) avslår motionen 1979/80:1037 och motionen 1979/80:1449 yrkandet 5,
7. beträffande mineralprocesslaboratoriet i Stråssa
att riksdagen avslår motionen 1979/80:966 och motionen 1979/80:1025 yrkandet 4.
8. beträffande forskningsstation i gruvbrytning att riksdagen avslår motionen 1979/80:721.
9. beträffande minera/tekniskt utvecklingscentrum i Luleå att riksdagen avslår motionen 1979/80:1546 yrkandet 1.
NU 1979/80:50
10. beträffande utvinning av industrimineral ur anrikningssand i Laisvall
att riksdagen avslår motionen 1979/80:565,
11. beträffande framställning av konstgödsel i Norrbotten att riksdagen avslår motionen 1979/80:1776.
Stockholm den 6 maj 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg(s). Margaretha af Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s). Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson (s). Karl Björzén (m). Rune Jonsson (s). Sven Munke (m) och Christer Eirefelt (fp).
Reservationer
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson. Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage Peterson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s)
1. Täckande av framtida förluster hos LKAB (moment 2)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 detta" och slutar med "behandlad del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det emellertid angeläget att LKAB under de närmaste åren, då ett flertal mycket kostnadskrävande investeringar behöver göras, har en stabil ekonomisk bas. Företaget måste få möjlighet att planmässigt och långsiktigt arbeta med sitt investeringsprogram. Ett sådant arbete underlättas om riksdagen ställer sig positiv till att också eventuella förluster under verksamhetsåren 1982 och 1983 får täckas inom ramen för den lånemöjlighet upptill 1 100 milj. kr. som riksdagen uttalade sig för våren 1979. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. Ett sådant uttalande innebär att förslagen i här behandlade delar av motionen 1979/80:1025 tillgodoses i sak.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande täckande av framtida förluster hos LKAB
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1025 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1979/80:50
2. Medel till LKAB för nya mineralprojekt i sysselsättningssvaga områden
(moment 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”sysselsättningssvaga områden" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionen 1979/80:1908 innebär regeringens förslag om ett tillskott av 200 milj. kr. till LKAB endast att frågan om finansieringen av kulsinterverket i Kiruna har lösts. Däremot kvarstår den viktiga frågan om företagets möjligheter att genomföra andra investeringsprojekt. Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med vad som anförs i motionen 1979/80:1025 (s), uttalar att LKAB för nya mineralprojekt i sysselsättningssvaga områden skall kunna påräkna dels fördelaktiga lån som säkerhetsmässigt inte inkräktar på företagets övriga låneutrymme, dels tillskott av ägarkapital i en utsträckning som gör att soliditeten bibehålls. Det får ankomma på regeringen att utarbeta förslag till regler för denna typ av statliga insatser. Ett uttalande av denna innebörd ligger också i linje med önskemålen i motionerna 1979/80:1443 och 1979/80:1908.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande medel till LKAB för nya mineralprojekt i sysselsättningssvaga områden
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1025 yrkandena 9 och 10, motionen 1979/80:1443 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:1908 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen (moment 5)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Emellertid finns” och slutar med "och Bolidenkoncernen” bort ha följande lydelse:
Mineralpolitiska utredningen, vars slutbetänkande väntas inom en nära framtid, torde komma att bestyrka behovet av en sådan samverkan. Det bör enligt utskottets uppfattning vara en angelägen uppgift för regeringen att medverka till att en utökad samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen kommer till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd och tillstyrker sålunda motionen 1979/80:1025 (s) i här behandlad del.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1025 yrkandet 11
NU 1979/80:50
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Utredning om mellansvensk gruvindustri, m. m. (moment 6)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet lägger” och slutar med "också avstyrks” bort ha följande lydelse:
För ca ett år sedan beslöt riksdagen - efter förslag av näringsutskottet - göra ett uttalande av innebörd att regeringen borde tillkalla en utredning med uppgift att skyndsamt granska den mellansvenska gruvindustrins läge och föreslå lämpliga åtgärder (NU 1978/79:43 s. 17, rskr 1978/79:369). Utskottets uttalande på denna punkt var enhälligt.
I likhet med vad som anförs i motionen 1979/80:1025 (s) finner utskottet det vara synnerligen anmärkningsvärt att någon utredning ännu inte tillkallats. Som framgår av den föregående redogörelsen för den mellansvenska gruvindustrin har dess problem ytterligare förvärrats under det senaste året. Enligt utskottets bedömning är verksamheten inom mellansvenska gruvdelegationen helt otillräcklig för att man skall kunna komma till rätta med hithörande problem.
Utskottet anser att den utredning om den mellansvenska gruvindustrin som riksdagen begärde förra året bör tillkallas omedelbart. Dess huvuduppgift bör vara att utarbeta förslag till konkreta åtgärder. Arbetet bör utföras skyndsamt. Regeringen bör därefter snarast förelägga riksdagen förslag till åtgärder. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. Ett sådant uttalande bör också enligt utskottets mening ge uttryck för uppfattningen att inga nedläggningar av gruvdriften bör genomföras innan utredningen slutförts och regeringens förslag förelagts riksdagen.
Genom detta uttalande tillgodoses önskemålen i motionerna 1979/80:1025 (s). 1979/80:713 och 1979/80:1400. Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka förslagen i motionerna 1979/80:1037 och 1979/80:1449 (vpk) vilkas innebörd är att riksdagen skulle uttala sig till förmån för direkta förbud mot nedläggningar av gruvor.
dels att utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande utredning om mellansvensk gruvindustri, m. m. att riksdagen
a) med bifall till motionen 1979/80:1025 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionen 1979/80:713 och motionen 1979/ 80:1400 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet).
NU 1979/80:50
5. Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa (moment 7)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "I likhet" och slutar med "båda motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Det är utan tvivel av stort värde att i Bergslagen ha tillgång till ett forsknings- och utvecklingslaboratorium av den art som Stråssa-laboratoriet utgör. Detta gäller inte minst för utveckling av processtekniken vid behandling av industrimineral och legeringsmetaller. Laboratoriet har uppdrag från såväl SSAB som andra företag och har förvärvat och dokumenterat en mycket god kompetens inom sina olika verksamhetsområden.
Utskottet finner det angeläget att regeringen, mot bakgrund av att SSAB har bedömt att denna enhet bör drivas i annan form än den nuvarande, medverkar i försöken att finna en lämplig ägarkonstellation. Härvid bör undersökas bl. a. om det finns förutsättningar att utöka laboratoriets ägarkrets med företag inom gruv- och gruvutrustningsindustrin. En lösning av laboratoriets ägarförhållanden efter dessa riktlinjer förutsätter dock att samhällets ägarinflytande och ägaransvar inte uttunnas.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. Genom ett sådant uttalande tillgodoses de här behandlade önskemålen i motionerna 1979/80:966 och 1979/80:1025 (s).
dels att utskottet under 7 bort hemställa
7. beträffande mineralprocesslaboratoriet i Stråssa
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:966 och motionen 1979/80:1025 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
.
NU 1979/80:50 28
Innehållsförteckning
Ärendet 1
Propositionen 1979/80:79 1
Förslag 1
Huvudsakligt innehåll 1
Motionerna 2
Uppgifter i anslutning till vissa av de aktuella förslagen 3
Finansiell förstärkning av LKAB 3
Gruvor i Sverige 4
Program för gruvnäringen, m.m 4
Bolidenkoncernen 6
Tidigare riksdagsbehandling av frågor om förstatligande av Bolidenkoncernen och om samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen 9
Mellansvensk gruvindustri 10
Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa 12
Forskningsstation för gruvbrytning i Kiruna 12
Mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå 13
Utvinning av industrimineral ur anrikningssand 13
Framställning av konstgödsel i Norrbotten 14
Utskottet 15
Finansiell förstärkning av LKAB 15
Förstatligande av delar av Bolidenkoncernen 17
Samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen 17
Mellansvensk gruvindustri 18
Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa 19
Forskningsstation för gruvbrytning i Kiruna 20
Mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå 20
Utvinning av industrimineral ur anrikningssand i Laisvall 21
Framställning av konstgödsel i Norrbotten 21
Hemställan 22
Reservationer 23
1. Täckande av framtida förluster hos LKAB (s) 23
2. Medel till LKAB för nya mineralprojekt i sysselsättningssvaga områden (s) 24
3. Samverkan mellan LKAB och Bolidenkoncernen (s) 24
4. Utredning om mellansvensk gruvindustri, m. m. (s) 25
5. Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa (s) 26
GOTAB 64970 Stockholm 1980