Med anledning av motioner om ökad prisövervakning på boendeområdet m. m.

NU 1979/80:59

Näringsutskottets betänkande 1979/80:59

med anledning av motioner om ökad prisövervakning på boendeområdet m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas två motioner rörande prisövervakningen på boendeområdet. Den ena av dessa, motionen 1979/80:1507, som hänvisats till civilutskottet, har av civilutskottet överlämnats till näringsutskottet jämte eget yttrande (CU 1979/80:4 y). Yttrandet har fogats till detta betänkande som bilaga (s. 11 f.).

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas är

1979/80:1507 av Essen Lindahl (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om behovet av snara initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdet, samordnad med annan prisövervakning och skött av statens pris- och kartellnämnd,

1979/80:1555 av Lars Werner m. fl. (vpk) - med motivering i motionen 1979/80:1553 - vari föreslås att riksdagen uttalar

1. att prisstopp snarast bör införas på byggnadsmaterial och olja för bostadsuppvärmning,

2. att överväganden och förslag snarast bör föreläggas riksdagen rörande åtgärder som leder till sänkning av priserna på byggnadsmaterial och olja för bostadsuppvärmning.

Motivering

I motionen 1979180:1507 erinras om att riksdagen under de senaste åren vid flera tillfällen diskuterat behovet av en mer aktiv prisövervakning när det gäller byggande och bostäder. Motionären anser att aktivare insatser av statsmakterna på detta område är nödvändiga. Prisövervakningen på boendeområdet bör ske efter samma principer som för övriga varu- och tjänsteområden och därför anförtros åt den prisövervakande myndigheten, statens pris- och kartellnämnd (SPK). som därvid bör samarbeta med andra myndigheter, främst med bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån (SCB). Motionären anser att lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 59

NU 1979/80:59

rörande pris- och konkurrensförhållanden bör ändras så att den blir tillämplig även för nyttjanderätt till fast egendom. En sådan ändring skulle ge SPK möjlighet att infordra uppgifter från fastighetsägare om bl. a. kostnader för förvaltning och drift av bostadshus.

I motionen 1979/80:1553 anförs som motivering till yrkandet i motionen 1979180:1555 bl. a. att de ständiga hyreshöjningarna urholkar levnadsstandarden för många hushåll. Kostnaderna i nyproduktionen av bostäder bör hållas nere genom prisstopp och prissänkningar på byggnadsmaterial, en effektiv prisövervakning och ”billigare” pengar till bostadsbyggandet. Motionärerna föreslår vidare att prisstopp och prissänkningar på olja för all bostadsuppvärmning införs i förening med bl. a. en ökad statlig satsning på en övergång till alternativa energiformer.

Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet

Priserna på nyproducerade lägenheter har under senare år ökat snabbare än priserna i allmänhet. Prisökningarna har varit störst när det gäller flerbostadshus. SCB:s byggnadsprisindex för bostäder, som visar prisutvecklingen för nyproducerade hus av lika kvalitet, steg från andra kvartalet 1977 till andra kvartalet 1979 med 39,9 % för flerbostadshus. För småhus steg indexet under samma period med 23,9 %. Priserna i allmänhet ökade under denna tid med 17,7 %.

Den snabba prisutvecklingen har föranlett en rad åtgärder från samhällets sida. Bl. a. har under senare tid prisstopp tillämpats för vissa grupper av byggnadsmaterial med stöd av den allmänna prisregleringslagen (1965:236). I enlighet härmed gäller f. n. att planerade prishöjningar beträffande allt väsentligt byggnadsmaterial skall anmälas till SPK. Prisregleringslagstiftningen tillämpas vidare i fråga om prissättningen på vissa petroleumprodukter, bl. a. bensin, dieselbrännolja och eldningsolja. Regleringen såvitt avser petroleumprodukter innebär att regeringen på basis av rapporter från bl. a. SPK fastställer ett högstpris för de varugrupper som omfattas av prisregleringen. Högstpriset gäller tills vidare och får inte överskridas om inte säljaren erhållit tillstånd härtill av SPK. Den senaste höjningen av högstpriserna på bensin och eldningsolja beslutades av regeringen den 7 februari i år. Högstpriset på eldningsolja I har under tiden den 1 juli 1978-den 25 mars 1980 stigit med över 100 %.

I fråga om det statligt belånade bostadsbyggandet har under senare år en rad olika åtgärder vidtagits för att mildra prisutvecklingens effekter på boendekostnaderna. Tiden mellan de med hänsyn till kostnadsutvecklingen återkommande justeringarna av låneunderlagsnivån för bostadslån, det s. k. lånetaket, har kortats ner avsevärt. Lånetaksnivån justeras numera sex gånger per år. Härigenom har en bättre anpassning av belåningen till kostnadsutvecklingen kunnat uppnås. Även höjningar av lånetaket utöver vad som har varit motiverat av kostnadsutvecklingen har tillgripits. Sådana

NU 1979/80:59

höjningar har skett vid fyra olika tillfällen sedan år 1977. Vidare har den garanterade räntan för statligt belånade ny- och ombyggnader sänkts. I fråga om hyres- och bostadsrättshus lämnas numera ett särskilt räntebidrag för räntekostnader under tiden mellan husets färdigställande och bostadslånets utbetalning i stället för de räntetillägg till låneunderlaget som tidigare förekom.

Bland övriga åtgärder för att mildra prisutvecklingens effekter på boendekostnaderna bör nämnas det i budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 16 punkten B 3, s. 54 f.) framförda och av riksdagen godkända förslaget om införande av s. k. produktionskostnadsbelåning i fråga om bostadslån för nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus som upphandlas i konkurrens. Systemet innebär i princip att de anbudsbaserade kostnaderna läggs till grund för beräkning av låneunderlag och pantvärde. Förhandlingsentreprenader och egenregibyggen faller alltså utanför systemet. Reglerna träder i kraft den 1 juli 1980 och gäller låneärenden där huset uppförs enligt entreprenadavtal grundat på anbud som antagits efter utgången av år 1979 eller, om anbudet antagits före år 1980, där inflyttning ännu inte skett (CU 1979/80:22, rskr 1979/80:240).

Gällande ordning beträffande prisövervakning på boendeområdet

Flera statliga myndigheter har i uppgift att följa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Dessa är SPK och bostadsstyrelsen samt SCB, som svarar för huvuddelen av den löpande statistiken.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning. Nämnden har sålunda enligt sin instruktion (1973:609) till uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet. År 1957, då SPK inrättades, rådde allmän hyresreglering i större delen av landet. Mot denna bakgrund ansågs särskilda resurser för övervakning på hyresområdet inte behöva ingå i SPK:s organisation. Något undantag för hyresmarknaden gjordes dock inte i instruktionen. SPK:s verksamhet på boendeområdet har hittills i första hand inriktats på byggmaterialområdet och där koncentrerats till sektorer inom vilka olika former av konkurrensbegränsningar har konstaterats. SPK har t. ex. undersökt marknaden för isolermaterial, gipsskivor och armeringsstål. En undersökning av konkurrensförhållandena inom byggmaterialhandeln har också gjorts år 1976 liksom en beskrivning av konkurrensformer och prissättningsprinciper inom byggmaterialindustrins olika delar.

Parallellt med utredningsverksamheten bedriver SPK prisövervakning på byggmaterialområdet. SPK har mot bakgrund bl. a. av de ökande byggnadskostnaderna under senare år i samarbete med bostadsstyrelsen påbörjat en utredning av pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet. Denna utredning, som bl. a. omfattar en undersökning av entreprenadpri 1*

Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 59

NU 1979/80:59

serna, beräknas föreligga i en preliminär rapport i maj 1980. SPK undersöker även utformningen av vissa taxor och avgifter av betydelse för boendekostnaderna. Däremot har SPK endast i begränsad omfattning uppmärksammat boendekostnaderna för konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrättshavare eller egnahemsägare. Hittills genomförda eller planerade undersökningar på boendeområdet har varit av begränsad omfattning, bl. a. därför att lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden inte omfattar nyttjanderätt till fast egendom (se s. 5).

Bostadsstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande sektoransvar för hela bostadssektorn. Enligt sin instruktion (1965:669) har styrelsen bl. a. att undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden samt att på grundval härav ge underlag för beslut som avser det framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Vidare skall styrelsen bistå kommuner, byggherrar och andra som medverkar i bostadsbyggandet samt främja sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsområde, vars resultat kan väntas komma till praktisk användning inom bostadsförsörjningen. Fram t. o. m. 1973 följde styrelsen systematiskt upp produktionskostnadernas utveckling. Regeringen har med anledning av den pågående prisutvecklingen inom bostadsbyggandet gett styrelsen i uppdrag att med skärpt uppmärksamhet följa kostnadsutvecklingen och till regeringen fortlöpande redovisa vissa uppgifter om produktionskostnader ur inkomna ansökningar. Speciella uppgifter har tillagts ett hos styrelsen sedan den 1 juli 1978 inrättat särskilt råd för belånings- och värderingsmetoder. Rådet bistår styrelsen i frågor som rör utvecklingen av byggnadspriser och byggnadskostnader och deras inverkan på värderingen och belåningen av bostadsbyggnadsobjekt. I sammanhanget kan också nämnas att bostadsstyrelsen har i uppdrag att utvärdera den hittillsvarande tillämpningen av det mark- och konkurrensvillkor som sedan år 1975 utgör en av förutsättningarna för bostadslån.

Styrelsen har i skrivelse till regeringen den 15 april 1980 hemställt att medel ställs till styrelsens förfogande för utredning om formerna för en utvidgad kostnadsuppföljning inom styrelsens verksamhetsområde. Utredningen föreslås komma till stånd snarast. En kostnadsuppföljning i styrelsens regi skulle, enligt vad som anförs i skrivelsen, kompletterad med den prisövervakning som redan sker genom bl. a. SPK, komma att medföra betydligt större möjligheter att i framtiden belysa och förklara kostnadsutvecklingen.

Vissa ytterligare uppgifter rörande prisövervakningen på bostadsområdet lämnas i civilutskottets yttrande, som bilagts detta betänkande.

NU 1979/80:59

5 Uppgiftsskyldighetslagen

Lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden (uppgiftsskyldighetslagen) tillkom i samband med införandet av den allmänna prisregleringslagen (1956:236) och samtidigt som SPK inrättades. Förekomsten av en allmän uppgiftsskyldighet för näringsidkare m. fl. i enlighet med lagen ansågs vara en nödvändig förutsättning för att statens prisregistrerande, prisanalyserande och konsumentupplysande verksamhet skulle kunna upprätthållas (prop. 1956:148 s. 54).

Enligt uppgiftsskyldighetslagen är i första hand företagare, men i vissa fall även andra, skyldiga att till myndighet som regeringen bestämmer (SPK, bankinspektionen eller försäkringsinspektionen) lämna de uppgifter angående verksamheten som erfordras för att främja allmän kännedom om prisoch konkurrensförhållanden inom näringslivet. Med företagare avses enligt lagen den som yrkesmässigt (a) tillverkar, köper eller säljer viss förnödenhet, (b) driver rörelse för utförande av tjänster åt annan, (c) utövar försäkringseller bankrörelse, (d) överlåter eller upplåter immaterialrättigheter, (e) upplåter nyttjanderätt till viss förnödenhet eller (f) driver hotell- eller pensionatrörelse. Företagarbegreppet har definierats på ett sådant sätt att bl. a. försäljning och upplåtelse av nyttjanderätt till fast egendom inte omfattas av lagens bestämmelser. Utanför begreppet förnödenhet anses nämligen falla bl. a. pengar och andra betalningsmedel samt fast egendom och upplåtelse av nyttjanderätt till sådan egendom.

Det åligger enligt lagen en företagare att efter anmaning lämna upplysningar om konkurrensbegränsande åtgärder som vidtagits i verksamheten och som avser pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden samt i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden som inverkar på prisbildningen. Myndigheten kan förelägga företagaren att tillhandahålla konkurrensbegränsande avtal, handelsböcker, korrespondens m. m. Föreläggande kan meddelas vid vite.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågor om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriser har tidigare flera gånger behandlats av riksdagen. I detta avseende hänvisas till vad som anförs i civilutskottets yttrande under rubriken Tidigare riksdagsbehandling.

Förslag till ny konkurrensbegränsningslag

Konkurrensutredningen har i sitt betänkande (SOU 1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag föreslagit bl. a. att konkurrensbegränsningslagstiftningen och uppgiftsskyldighetslagen ändras så att denna lagstiftning även omfattar fast egendom. Utredningen framhåller bl. a. (s. 261) att den

NU 1979/80:59

nuvarande begränsningen i fråga om fast egendom har inneburit att näringsfrihetsombudsmannen i vissa fall inte har kunnat ingripa mot företeelser som han bedömt kunna vara skadliga. Ett exempel på åtgärder som kan anses ha rubbat konkurrensförutsättningarna är att flera fastighetsägare har kommit överens om att inte hyra ut butikslokaler under ett visst lägsta pris. Enligt utredningen framstår det mot bakgrund av gjorda erfarenheter som otillfredsställande att begränsningar av denna art är undantagna från konkurrensbegränsningslagens tillämpningsområde.

Betänkandet har remissbehandlats och övervägs f. n. i handelsdepartementet.

Promemorian Prisövervakning på boendeområdet (Ds H 1979:2)

I april 1979 förordnade handelsministern en sakkunnig att utreda frågan om prisövervakning på boendeområdet. Den sakkunnige har avgivit promemorian (Ds H 1979:2) Prisövervakning på boendeområdet. I promemorian föreslås en ökad prisövervakning på boendeområdet - någon förändring av det nuvarande förhandlingssystemet för fastställande av hyror anses inte kunna komma i fråga. Särskilt angeläget anses det vara att bostadsstyrelsen, SPK och SCB samordnar prisövervakningen och därmed effektiviserar resp. myndighets verksamhet på området. I promemorian görs en genomgång av de områden som anses lämpa sig för prispolitiska insatser. Bl. a. anförs (s. 79) att en ökad prisövervakning på boendeområdet främst bör sikta på att påverka prissättningen inom områden med stor betydelse för de slutliga boendekostnaderna samt att förse boende och myndigheter inom den bostadspolitiska organisationen med kunskaper om vad som döljer sig bakom statistik på boendeområdet m. m.

En ökad prisövervakning på boendeområdet bör sålunda enligt promemorian främst ägnas de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation, projektstorlek, hustyp och region m. m. SPK bör enligt promemorieförslaget vara den myndighet som bedriver den föreslagna utvidgade prisövervakningen på boendeområdet. Ett nära samarbete med bostadsstyrelsen förordas.

Promemorian har remissbehandlats.

Utredning om prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m. m.

Regeringen har den 20 mars 1980 bemyndigat bostadsministern att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m. m. Enligt direktiven (Dir. 1980:28) skall utredaren kartlägga utvecklingen av byggnadspriserna under i första hand senare hälften av 1970-talet, närmare analysera de faktorer som påverkat prisbildningen samt med utgångspunkt i en sådan analys undersöka

NU 1979/80:59

möjligheterna att förhindra fortsatta snabba prisstegringar inom bostadsbyggandet. Utredaren skall också studera priseffekterna av skilda normer och anvisningar samt överväga huruvida produktionsapparaten är anpassad till dagens förutsättningar, bl. a. till övergången till mindre projekt och varierande hustyper. Vidare skall intresse ägnas fördelningen av plan- och exploateringskostnader samt kommunala anslutningsavgifter av olika slag. Utredaren skall särskilt söka klarlägga om orsakerna till spridningen av byggnadspriserna för likartade projekt är att finna i konkurrenssituationen eller i andra förhållanden samt, i fråga om det statliga bostadsfinansieringssystemet, bl. a. belysa den inverkan som automatiska justeringar av låneunderlag och pantvärde kan ha på prisutvecklingen. Arbetet skall bedrivas skyndsamt.

Utskottet

I detta betänkande behandlas två motioner rörande prisförhållandena på boendeområdet.

Som framgått av det föregående (s. 3 f.) har flera statliga myndigheter till uppgift att följa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning. SPK:s uppgiftsinsamlande verksamhet baseras på bestämmelserna i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden (uppgiftsskyldighetslagen). Enligt lagen är i första hand företagare, men i vissa fall även andra, skyldiga att efter anmaning från SPK lämna nämnden de uppgifter som erfordras för att främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet. Lagen omfattar med ett undantag (hotell- och pensionatrörelse) inte frågor rörande försäljning och upplåtelse av nyttjanderätt till fast egendom. Frågor rörande konsumenternas boendekostnader har SPK därför kunnat uppmärksamma endast i begränsad omfattning. SPK:s verksamhet på boendeområdet har hittills i första hand inriktats på byggnadsmaterialområdet och avsett utredningar på sektorer där olika former av konkurrensbegränsningar har konstaterats. Bostadsstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande ansvar för hela bostadssektorn. Styrelsen skall bl. a. belysa utvecklingen i frågor om bostadsbyggande och bostadsmarknad. Den är högsta myndighet när det gäller administrationen av statliga bostadslån. Styrelsen har fram t. o. m. 1973 systematiskt följt upp produktionskostnadernas utveckling inom bostadsbyggandet. Statistiska centralbyråns statistik på boendeområdet omfattar uppgifter om bl. a. hyror, priser och kostnader för nyuppförda hus samt priser för omsatta hus.

I motionen 1979/80:1507 hemställs om snara initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdet, samordnad med annan prisövervakning och administrerad av SPK. Motio -

NU 1979/80:59

närén föreslår bl. a. att uppgiftsskyldighetslagen ändras så att den blir tillämplig även i fråga om nyttjanderätt till fast egendom.

Civilutskottet har i yttrande (CU 1979/80:4 y) till näringsutskottet avstyrkt motionen från de utgångspunkter civilutskottet haft att beakta. Enligt dess mening bör resultatet av det pågående utredningsarbetet på området (se s. 6 f.) avvaktas innan riksdagen tar slutlig ställning till hur den framtida prisövervakningen bör vara ordnad. Civilutskottet framhåller att det i motionen berörda spörsmålet huruvida en intensifierad prisövervakning bör administreras av SPK närmast faller under näringsutskottets beredning. Enligt civilutskottet bör de bostadspolitiska organen hur än de organisatoriska frågorna löses ha en betydelsefull uppgift i sammanhanget.

Näringsutskottet vill först erinra om att riksdagen tidigare flera gånger avslagit motionsyrkanden om ytterligare prisövervakning på boendeområdet, vilka avstyrkts med hänvisning till pågående utredningsverksamhet. Utskottet delar civilutskottets uppfattning att reslutatet av det inom SPK pågående arbetet rörande entreprenadpriserna inom byggnadssektorn och boendekostnaderna bör avvaktas. Det finns enligt utskottets mening också skäl att avvakta resultatet av dels de överväganden som f. n. görs inom regeringskansliet med anledning av innehållet i departementspromemorian (Ds H 1979:2) Prisövervakning på boendeområdet, dels den utredning om byggnadspriserna som nyligen har tillkallats av bostadsministern. Utskottet anser sig med hänsyn härtill inte ha anledning att nu ta ställning i frågan huruvida den intensifierade prisövervakningen bör administreras av SPK eller av något annat organ. På grundval av det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:1507.

I motionen 1979/80:1555 (vpk) föreslås riksdagen begära dels att det snarast införs prisstopp på byggnadsmaterial och olja för bostadsuppvärmning, dels att förslag snarast framläggs för riksdagen om åtgärder som leder till sänkning av priserna på dessa varugrupper.

Utskottet kan inte ställa sig bakom dessa motionskrav. Beträffande förslaget om prisstopp på byggnadsvaror och eldningsolja vill utskottet erinra om att prissättningen på såväl olja som flera grupper av byggnadsmaterial redan är underkastad bestämmelserna i prisregleringslagstiftningen och att samhället följaktligen har tillfredsställande kontroll över prisutvecklingen såvitt gäller dessa varugrupper. När det gäller det andra motionsyrkandet hänvisar utskottet till att den nyligen tillkallade utredningen om prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m. m. har till uppgift bl. a. att skyndsamt belysa möjligheterna att förhindra fortsatta snabba prisstegringar inom bostadsbyggandet. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1979/80:1555.

Utskottet hemställer

1. beträffande intensifierad prisövervakning pä boendeområdet att riksdagen avslår motionen 1979/80:1507,

NU 1979/80:59

2. beträffande prisstopp pä byggnadsmaterial och eldningsolja att riksdagen avslår motionen 1979/80:1555.

Stockholm den 14 maj 1980

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg(s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c). Rune Jonsson (s), Ingegärd Oskarsson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Munke (m) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Intensifierad prisövervakning på boendeområdet (mom. 1)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage Peterson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Näringsutskottet vill” och slutar med ”motionen 1979/80:1507” bort ha följande lydelse:

Av utskottets redovisning i det föregående för prisutvecklingen på byggnadsmarknaden framgår att byggnadspriserna har stigit starkt under de senaste åren. Detta konstaterar även bostadsministern i årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 52). Utskottet finner det angeläget att statsmakterna snarast vidtar åtgärder som är ägnade att dämpa kostnadsstegringarna.

I en avvikande mening till civilutskottets yttrande CU 1979/80:4 y med anledning av motionen 1979/80:1507 uttalar civilutskottets socialdemokratiska ledamöter att den redovisning av orsakerna till byggprisutvecklingen som f. n. görs inom SPK snarast bör redovisas för riksdagen tillsammans med regeringens bedömningar i frågan. Speciellt viktigt anges det därvid vara att förslag presenteras som gör det möjligt att få bättre kunskap om entreprenadprisutvecklingen på boendeområdet. Förslag bör, enligt vad som sägs i den avvikande meningen, snabbt lämnas riksdagen om hur en ökad prisövervakning på boendeområdet skall organiseras. Sammanfattningsvis anförs att det utifrån de synpunkter som civilutskottet har att beakta är mycket angeläget att åtgärder snabbt vidtas enligt förslaget i motionen 1979/80:1507.

Näringsutskottet delar helt den uppfattning som kommer till uttryck i den

NU 1979/80:59

avvikande meningen till civilutskottets yttrande. Utskottet anser följaktligen att riksdagen inte bör avvakta resultatet av de pågående utredningarna utan bör begära de initiativ av regeringen som föreslås i motionen 1979/80:1507. Bl. a. bör uppgiftsskyldighetslagen ändras så att den framdeles även kommer att omfatta uppgifter rörande nyttjanderätt till fast egendom. Detta skulle ge SPK ökade möjligheter att övervaka t. ex. kostnaderna på hyresområdet. Utskottet finner det naturligt att den intensifierade prisövervakningen på området sköts av SPK i nära samarbete med de bostadspolitiska organen. Utskottets uppfattning i frågan bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Det nu anförda innebär att motionen 1979/80:1507 tillstyrks av utskottet.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande intensifierad prisövervakning på boendeområdet att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1507 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1979/80:59

11 Bilaga

Civilutskottets yttrande 1979/80:4y

med anledning av motion om en ökad prisövervakning på boendeområdet Till

näringsutskottet

1 Motionsyrkandet m. m.

Till civilutskottet har hänvisats motionen 1979/80:1507 av Essen Lindahl (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om behovet av snara initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdet samordnad med annan prisövervakning och skött av statens pris- och kartellnämnd (SPK).

Motionären anser att en mer aktiv prisövervakning när det gäller byggande och bostäder behövs och att privsövervakningen på boendeområdet bör ske efter samma principer som för övriga varu- och tjänsteområden. Verksamheten bör därför anförtros åt den prisövervakande myndigheten, SPK, som därvid bör samarbeta med andra myndigheter, främst med bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån (SCB).

Civilutskottet har i syfte att åstadkomma en enhetlig och samordnad behandling beslutat att, under förutsättning av näringsutskottets medgivande, överlämna motionen till näringsutskottets fortsatta beredning. Yttrandet utgår från de bedömningar som kan falla inom civilutskottets beredning. Civilutskottet avger följande yttrande.

2 Uppgifter i anslutning till motionsförslaget

2.1 Nuvarande övervakning av priser på boendeområdet m. m.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning. Nämnden har sålunda enligt sin instruktion (1973:609) till uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet. SPK:s verksamhet på boendeområdet har hittills i första hand inriktats på byggmaterialområdet och där koncentrerats till sektorer där olika former av konkurrensbegränsningar har konstaterats. Inom SPK har t. ex. undersökts marknaden för isolermaterial, gipsskivor och armeringsstål. En undersökning av konkurrensförhållandena inom byggmaterialhandeln har också gjorts år 1976 liksom en beskrivning av konkurrensformer och prissättningsprinciper inom byggmaterialindustrins olika delar. Parallellt med utredningsverksamheten bedriver SPK prisövervakning på byggmate -

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

rialområdet. SPK har bl. a. mot bakgrund av de ökande byggnadskostnaderna under senare år i samarbete med bostadsstyrelsen påbörjat en utredning av pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet. Denna utredning som bl. a. omfattar en undersökning av entreprenadpriserna beräknas föreligga i en preliminär rapport under våren 1980. Utredningsarbetet har försenats, bl. a. beroende på att statistiska centralbyrån (SCB) inte ansett det möjligt att till SPK lämna ut visst utredningsmaterial som av SCB bedömts vara sekretessbelagt. Regeringen har den 13 december 1979 beslutat att SCB skall till SPK lämna ut det för SPK:s undersökning nödvändiga materialet. SPK undersöker även utformningen av vissa taxor och avgifter av betydelse för boendekostnaderna. Däremot har SPK endast i begränsad omfattning uppmärksammat boendekostnaderna för konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrättshavare eller egnahemsägare. Hittills genomförda eller planerade undersökningar på boendeområdet har begränsats, bl. a. därför att lagen (1956:245) (ändrad senast 1975:705) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden inte omfattar nyttjanderätt till fast egendom.

Bostadsstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande sektoransvar som avser hela bostadssektorn. Enligt sin instruktion (1965:669) har styrelsen bl. a. att undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden samt att på grundval härav ge underlag för beslut som avser det framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Vidare skall styrelsen bistå kommuner, byggherrar och andra som medverkar i bostadsbyggandet samt främja sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsområde, vars resultat kan väntas komma till praktisk användning inom bostadsförsörjningen. Bostadsstyrelsen och de 23 länsbostadsnämnderna samt länsstyrelsen i Gotlands län, som där fullgör uppgifter som ankommer på länsbostadsnämnd, får i ansökningar om statliga bostadslån vissa uppgifter avseende boendekostnaderna. Sålunda skall i ansökan av sökanden lämnas uppgifter bl. a. om produktionskostnadernas storlek och hur de skall finansieras. Styrelsen beräknar dessutom årligen driftkostnaderna för en typfastighet, som förutsätts bli färdigställd inom exploateringsområde respektive år. Beräkningarna av driftkostnaderna baseras bl. a. på medelvärden från 16 kommuner för produktionskostnader, skatter och taxor samt kollektivavtal för fastighetsarbete. I ansökan om statligt bostadslån skall vidare uppgift om driftkostnaderna det första året ingå liksom uppgift om erforderliga hyror och årsavgifter för det första året. Styrelsen har ingen egen insamling av uppgifter om hyrornas storlek.

Den som söker ett bostadslån har att lämna länsbostadsnämnden en fullständig kostnadsredovisning om nämnden så begär. Uppgiftsskyldigheten gäller sålunda lånesökanden. Inom styrelsen analyseras även det material om boendekostnaderna som SCB samlar in.

SCB.s statistik på boendeområdet omfattar uppgifter om hyror, drift- och

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

kapitalkostnader, om priser och kostnader i nyuppförda hus, samt om priser för omsatta hus.

2.1.1 Hyror, drift- och kapitalkostnader

Hyrorna mäts löpande i konsumentprisindex och i särskilda bostads- och hyresundersökningar (BHU). Bostadsposten i konsumentprisindex är hyror i hyreshus, egnahemskostnader samt kostnader för bränsle och lyse. BHU ger en bild av boendekostnaderna för olika kategorier i lägenheter i flerbostadshus. Med hyra avses boendekostnaden inklusive alla obligatoriska tillägg såsom bränsle och varmvatten. I statistiken över bostadshyror i statsbelånade flerbostadshus ges uppgifter om totalhyra och insatser för olika lägenhetsstorlekar inom nyproduktionen i olika delar av landet. I statistiken över intäkter och kostnader för flerbostadshus mäts bl. a. inbetalda hyresbelopp och hyresförluster samt driftkostnader.

2.1.2 Priser och kostnader i nyuppförda hus

Byggnadsprisindex mäter förändringar i de priser byggherren faktiskt får betala för nybyggda hus, medan faktorprisindex mäter förändringarna i faktorpriserna (materialpriser, löner m. m.). Ur beräkningsunderlag för byggnadsprisindex görs beräkningar av funktionsprisindex och kvalitetsindex. Funktionsprisindex visar förändringen mellan två tidpunkter av egentliga prisförändringar och värdet av inträffade kvalitetsförändringar. Kvalitetsindex visar utvecklingen av de sammantagna kvalitetsförändringarna mellan jämförelseperioderna. Låneobjektsstatistiken, som bygger på ansökningshandlingarna för statliga bostadslån, används bl. a. av bostadsstyrelsen som underlag för förslag till regeringen om tids- och ortskoefficienternas storlek.

2.1.3 Priser för omsatta hus (fastighetsprisstatistiken)

Denna statistik redovisar köp, köpeskillingar och taxeringsvärden samt förhållandet mellan köpeskilling och taxeringsvärde för omsatta hus.

SCB:s kostnader för att producera statistik med anknytning till boendeområdet uppgick till ca 14 milj. kr. i 1979 års prisläge.

2.2 Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriser på byggnadsområdet har tidigare behandlats av civilutskottet (se CU 1977/78:3, CU 1977/78:27, CU 1978/79:1 y, CU 1978/79:26 och CU 1979/80: 3 y) med anledning av motioner (s) i vilka bl. a. yrkats att åtgärder skulle vidtas för att öka kunskapen om orsakerna till kostnadsutvecklingen inom bostadsbygg -

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

nadssektorn samt att undersökningar om skärpt kontroll av entreprenadpriserna på byggnadsområdet skulle göras.

Utskottets majoritet (c, m, fp) anförde i november 1977 (CU 1977/78:3) att SPK borde kunna utföra nödvändiga undersökningar i fråga om anbudsnivåerna på byggnadsområdet. Reservanter (s) underströk behovet av aktiva åtgärder på området. En redovisning till riksdagen i förening med regeringens bedömningar borde enligt reservanternas mening göras, och konkreta förslag om prisbildningen på byggnadsmarknaden med betoning av bostadssektorn borde lämnas.

Vid de följande behandlingarna av frågan i civilutskottet har majoriteten (c, m, fp) i huvudsak ansett att resultatet av SPK:s arbete angående bl. a. entreprenadpriserna borde avvaktas innan ställning togs till ytterligare åtgärder beträffande prisfrågorna på byggmaterialområdet och om prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Reservanter (s) har hävdat att SPK:s arbete snabbt borde färdigställas, och de förutsatte vid den senaste behandlingen av frågan i civilutskottet i november 1979 att regeringen i budgetpropositionen 1980 skulle lämna riksdagen en redovisning om hur prisövervakningen på boendeområdet skall utformas och organiseras. Speciellt angeläget ansågs det vara att förslag lämnades som gör det möjligt att studera entreprenadprisutvecklingen på boendeområdet.

Vid samtliga tillfällen har riksdagen beslutat i enlighet med utskottsmajoritetens förslag.

2.3 Promemorian Prisövervakning på boendeområdet m. m.

I april 1979 förordnade dåvarande handelsministern en sakkunnig att utreda frågan om prisövervakning på boendeområdet. Den sakkunnige har avgivit promemorian Prisövervakning på boendeområdet (Ds H 1979:2). I promemorian föreslås en ökad prisövervakning på boendeområdet - någon förändring av det nuvarande förhandlingssystemet för fastställande av hyror anses inte kunna komma i fråga. Särskilt angeläget anses det vara att bostadsstyreisen, SPK och SCB samordnar och därmed effektiviserar resp. myndighets verksamhet på området. I promemorian görs en genomgång av de områden som anses lämpa sig för prispolitiska insatser på boendeområdet. Bl. a. anförs (s. 79) att en ökad prisövervakning på boendeområdet främst bör sikta på att påverka prissättningen inom områden med stor betydelse för de slutliga boendekostnaderna samt att förse boende och myndigheter inom den bostadspolitiska organisationen med kunskaper om vad som döljer sig bakom statistik på boendeområdet m. m.

Systemet för bestämmande av hyror mellan parter på hyresmarknaden innebär emellertid att prisövervakning på boendeområdet inte skall omfatta hur bostäder finansieras, hur boendekostnaderna betalas eller hur höga hyror eller årsavgifter som är acceptabla. Kapitalkostnaderna bestäms ytterst genom statsmakternas beslut, och de faktiska hyrorna konkretiseras vid

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

förhandlingar mellan hyresmarknadens parter.

En ökad prisövervakning på boendeområdet bör sålunda enligt promemorian främst ägnas bl. a. de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation, projektstorlek, hustyp och region m. m. SPK bör enligt promemorieförslaget vara den myndighet som bedriver den föreslagna utvidgade prisövervakningen på boendeområdet. Ett nära samarbete med bostadsstyrelsen förordas.

Som ovan (s. 2) nämnts omfattar inte lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden nyttjanderätt till fast egendom. Ett förslag till ändring av lagen så att den skulle omfatta även denna fråga bereds enligt promemorian inom handelsdepartementet.

Promemorian har remissbehandlats. SPK hänvisar i sitt remissvar till att nämnden i sin anslagsframställning för innevarande budgetår föreslagit att en särskild enhet för pris- och konkurrensövervakning av byggande och boendekostnader inrättas samt att nämnden tilldelas ökade personella resurser för verksamheten.

I årets budgetproposition (bil. 16 s. 3 och 52) anmäler bostadsministern att en särskild utredare kommer att få i uppgift att pröva frågor om byggnadspriserna och utvecklingen av byggkostnaderna inom bostadsbyggandet.

3 Utskottet

Som framgått ovan (s. 3^1) har civilutskottet vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner om ytterligare prisövervakning på byggnadsområdet med särskild betoning på kostnadsutveckligen inom bostadsbyggnadssektorn. Utskottet framhöll i november 1977 att statens pris- och kartellnämnd (SPK) borde kunna utföra undersökningar bl. a. beträffande anbudsnivåerna på byggnadsområdet. En undersökning om pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet görs f. n. av SPK i samarbete med bostadsstyrelsen. Undersökningen som tidigare beräknades vara klar under år 1979 kommer nu enligt vad som erfarits att föreligga i en preliminär rapport våren 1980. En bidragande orsak till förseningen är att statistiska centralbyrån (SCB) i mars 1979 avslagit en framställning från SPK om att få ta del av visst statistiskt material avseende bostadsproduktionen 1974-1978. Regeringen har emellertid genom beslut den 13 december 1979 förordnat att materialet skall lämnas ut till SPK.

1 den nu behandlade motionen 1979/80:1507 (s) hemställs om snara initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdet samordnad med annan prisövervakning och administrerad av SPK.

I en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria Prisövervakning på boendeområdet (Ds H 1979:2) behandlas frågan om prisövervakning av

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

boendekostnaderna. Ovan (s. 4-5) har sammanfattningsvis redogjorts för promemorians innehåll. I promemorian förordas en ökad prisövervakning på boendeområdet, varvid bl. a. de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation, projektstorlek, hustyp och region m. m. bör uppmärksammas. SPK bör enligt promemorieförslaget bedriva den utvidgade prisövervakningen på boendeområdet, varvid ett nära samarbete med bostadsstyrelsen förordas. En ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden så att lagen omfattar även nyttjanderätt till fast egendom anses önskvärd. Promemorian som har remissbehandlats bereds i regeringens kansli.

I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 3 och 52) anmäler bostadsministern sin avsikt att begära regeringens bemyndigande att bl. a. låta utreda orsakerna till den snabba utvecklingen av byggnadspriserna inom bostadsbyggandet. Därvid bör det enligt bostadsministerns mening vara möjligt för utredaren att nyttja och vidareutveckla resultatet av det arbete som redan gjorts eller som pågår i olika sammanhang.

Utskottet vidhåller sin tidigare - och senast i november 1979 - redovisade uppfattning att det inom SPK pågående arbetet om entreprenadpriserna avseende byggande och boendekostnaderna bör avvaktas. Även resultatet av de pågående övervägandena inom regeringens kansli om hur en ytterligare prisövervakning på boendeområdet skall utformas bör slutföras före ett ställningstagande i frågan. Vidare kan det finnas anledning att vid dessa överväganden även beakta den utredning om byggnadsprisernas utveckling som enligt bostadsministern bör tillkallas.

Från de utgångspunkter civilutskottet har att beakta avstyrker utskottet sålunda bifall till motionen 1979/80:1507 (s). Frågan i motionen om en eventuell intensifierad prisövervakning bör administreras av SPK faller närmast under näringsutskottets beredning. Emellertid bör - oavsett den närmare organisatoriska utformningen - de bostadspolitiska organen ha en betydelsefull uppgift i sammanhanget.

Stockholm den 21 februari 1980

På civilutskottets vägnar PER BERGMAN

Närvarande: Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Elvy Olsson (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp). Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Margareta Palmqvist (s) och Kerstin Ekman (fp).

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

17 Avvikande mening

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser att den del av utskottets yttrande på s. [16] som börjar ”Utskottet vidhåller” och slutar ”i sammanhanget" bort lyda:

Byggpriserna har stigit starkt under de senaste åren. Detta konstaterar även bostadsministern i årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 52). Större delen av prisstegringen beror enligt hennes uppfattning på andra faktorer än standardförändringar.

Den redovisning av orsakerna till byggprisutvecklingen som f. n. görs inom SPK bör i förening med regeringens bedömningar snarast redovisas för riksdagen. Speciellt viktigt är det därvid att förslag presenteras som gör det möjligt att få bättre kunskap om entreprenadprisutvecklingen på boendeområdet. Förslag bör även snabbt lämnas riksdagen om hur en ökad prisövervakning på boendeområdet skall organiseras. Utan att här ta ställning till om en ökad prisövervakning skall administreras av SPK - en fråga som närmast faller under näringsutskottets bedömning - bör erinras om att såväl utskottsmajoriteten (m, c, fp) som reservanter (s) ansett (CU 1977/78:3 s. 14 och 18) att SPK torde - beträffande anbudsnivåerna inom bostadsbyggandet - ha möjligheter att utföra vissa undersökningar.

I den ovan (s. 4-5) redovisade promemorian ges exempel på inriktningen av ytterligare prisövervakning inom boendeområdet. Bl. a. bör enligt promemorian ökad uppmärksamhet ägnas de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation, projektstorlek m. m. Vidare bör undersökningar utföras som gör det möjligt att bättre än f. n. analysera boendekostnaderna för konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrättshavare eller egnahemsägare. Den ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden som erfordras för att lagen skall omfatta även nyttjanderätt till fast egendom bör genomföras. Härigenom blir det sålunda möjligt att i framtiden få ökad kunskap om boendekostnaderna för bostadskonsumenterna.

Sammanfattningsvis finner utskottet det mycket angeläget att åtgärder snabbt vidtas enligt förslaget i motionen 1979/80:1507 (s) så att en intensifierad prisövervakning på boendeområdet kommer till stånd. Den även i motionen upptagna frågan om att denna prisövervakning skall skötas av SPK faller närmast inom näringsutskottets beredning. Civilutskottet har dock tidigare uttalat att SPK bör kunna utföra vissa undersökningar beträffande anbudsnivåerna m. m. SPK bör göra dessa undersökningar tillsammans med de bostadspolitiska organen. Från de utgångspunkter civilutskottet har att beakta tillstyrker utskottet motionen.

Slutligen bör erinras om att i den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1833 förordats en skärpt kontroll av entreprenadpriserna på

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

bostadsmarknaden och att SPK.s arbete intensifieras. Den av bostadsministern i årets budgetproposition aviserade enmansutredningen är inte tillräcklig. I stället bör enligt motionärerna en parlamentarisk utredning tillsättas. Den socialdemokratiska partimotionen kommer att behandlas av civilutskottet senare under våren i samband med frågor om anslag till bostadsbyggandet m. m.