Med anledning av propositionen 1979/80:115 om lån till Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB, m. m., jämte motioner
NU 1979/80:63
Näringsutskottets betänkande 1979/80:63
med anledning av propositionen 1979/80:115 om lån till Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB, m. m., jämte motioner Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels propositionen 1979/80:115 (industridepartementet) som innehåller förslag om lån och bidrag om sammanlagt 520 milj. kr. till Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB för deltagande i vissa civila projekt.
dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen och motionerna redovisas i det följande.
Trafikutskottet har avgivit yttrande (TU 1979/80:1 y) över ett motionsyrkande om visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(bilaga, s. 13).
Företrädare för Volvo Flygmotor AB och för de fackliga organisationerna vid företaget har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
I propositionen läggs fram förslag till ett stödprogram som syftar till att göra det möjligt för den svenska flygindustrin att delvis ställa om sin tillverkning från militära till civila flygprodukter. Riksdagen föreslås anvisa 350 milj. kr. som lån till Saab-Scania AB för att ge företaget möjlighet att delta i ett civilt flygprojekt i samarbete med det amerikanska företaget Fairchild Industries Inc. Riksdagen föreslås vidare anvisa 160 milj. kr. som lån till Volvo Flygmotor AB för deltagande i ett civilt flygmotorprojekt i samarbete med det amerikanska företaget The Garrett Corporation. Slutligen föreslås att 10 milj. kr. skall anvisas till Saab-Scania för studier av lätta, obeväpnade skolflygplan.
Förslag
Regeringen föreslår riksdagen att
1. till Lån till Saab-Scania AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 350 000 000 kr.,
2. till Lån till Volvo Flygmotor AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 160 000 000 kr..
1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 63
NU 1979/80:63
3. till Bidrag till Saab-Scania AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:
1979/80:1949 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. begär att regeringen utarbetar förslag till ytterligare statliga insatser för att stödja utvecklingsverksamheten för civil produktion inom flygindustrin,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sådana statliga stödinsatser,
3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utveckling av prototyp till regional vädercentral för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
1979/80:1950 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1979/80:115 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande en övergång från militär till civil produktion.
Motivering
I motionen 1979/80:1949 anförs att behovet av civila projekt inom flygindustrin ökar, eftersom den militära produktionen minskar. Alternativa projekt är nödvändiga både av sysselsäjtningsskäl och för att ta till vara den tekniska kompetens som byggts upp inom flygindustrin. Flygindustridelegationen har i sitt betänkande (Ds 11980:2) pekat på en rad projekt, som enligt motionärerna är intressanta och hade förtjänat en seriös behandling från regeringens sida. I propositionen 1979/80:115 uttalas endast att företagen bör fortsätta att bearbeta dessa projekt. Något särskilt statligt stöd för detta föreslås emellertid inte.
Motionärerna har av sekretesskäl inte haft tillfälle att studera olika projekt i detalj. De vill dock framhålla vissa projekt som av flvgindustridelegationen bedömts som positiva och i vissa fall lämpliga för särskilda statliga stödinsatser. De nämner projekt inom Saab-Scania. Volvo Flygmotor. Telefon AB LM Ericsson och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).
Saab-Scania har tre projekt som enligt flygindustridelegationen bör erhålla statligt stöd. För ett projekt inom området datorstödd konstruktion föreslår delegationen ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet på 8,5 milj. kr.
NU 1979/80:63
och ett bidrag på 6 milj. kr. Ett annat projekt gäller utvecklingen för civil användning av fiberkompositer. Delegationen föreslår ett bidrag under tre år med 4 milj. kr. per år. Inom undervattenstekniken utvecklar företaget en undervattensfarkost (Saab-Sub), till vilken delegationen föreslår högst 5,5 milj. kr. i statligt stöd.
Inom Volvo Flygmotor finns projekt inom energiteknikområdet, t. ex. industriella brännkammare, högtemperaturvärmeväxlare och värmepumpsystem. Vidare finns inom området transmissionsteknik förslag till utvecklingsprogram avseende transmissionssystem för i första hand bussar och rälsfordon. Delegationen har föreslagit att ett mera preciserat underlag utarbetas, så att man därefter kan ta ställning till ett eventuellt statligt stöd.
Delegationen anser att även möjligheterna att lämna statligt stöd till LM Ericssons projekt angående radar för flygtrafikledning bör prövas.
Motionärerna menar att de bedömningar som delegationen har gjort visar att det finns skäl för regeringen att göra allvarliga ansträngningar för att i samverkan med företagen utarbeta förslag till statliga åtgärder. Riksdagen bör ge regeringen ett sådant uppdrag. Stödinsatserna bör i allt väsentligt utformas i enlighet med flygindustridelegationens betänkande.
Motionärerna framhåller även att flygindustridelegationen diskuterat ett projekt som initierats inom den s. k. SMHI-utredningen. Förslaget innebär ett nytt systemtänkande och övergång till teknikintensiva rutiner för den framtida vädertjänsten. Som ett led i utvecklingen föreslås att en prototyp till regional vädercentral byggs upp och utprovas. Flygindustrin bör, enligt delegationen, ges möjlighet att genom statligt bidrag genomföra en definitionsfas beträffande utveckling av en prototyp till regional vädercentral. Förutsättningen är att SMHI och berörda företag ställer sig positiva. SMHI skulle bära det ekonomiska ansvaret och för definitionsfasen erhålla ett bidrag om 2 milj. kr. Detta kan ses som en ny form av offentlig teknikupphandling, vilken enligt motionärerna bör utnyttjas i ökad utsträckning för att stimulera utvecklingen inom svensk industri.
Motionen 1979/80:1950 behandlar ägarförhållandena inom svensk flygindustri. Motionärerna anser att Saab-Scania och Volvo Flygmotor är exempel på en sådan typ av industrier som bör ägas av staten och att ansvaret för sysselsättning och meningsfull produktion bör ligga på staten. Motionärerna hävdar att den form av ”kompanjonskap" med företagen som staten upprättar genom de i propositionen föreslagna avtalen inte medför någon form av inflytande från statens sida. Statens roll bör, säger de, inte reduceras till att vara långivande risktagare, utan dess ekonomiska engagemang och inflytande bör prövas av riksdagen i ett helhetsperspektiv. Flygindustridelegationens betänkande (Ds I 1980:2) visar, enligt motionärerna, på behovet av ett aktivt arbete inom regeringen för att åstadkomma ett program för övergång till civil produktion vid Saab-Scania och Volvo Flygmotor.
NU 1979/80:63
4 Riksdagen måste även, anför motionärerna vidare, pröva formerna för och omfattningen av internationellt samarbete. De i propositionen föreslagna lånen avser projekt som skall utvecklas tillsammans med olika amerikanska bolag. Motionärerna anser att det civila programmet för flygindustrin måste ha inhemsk utveckling och produktion oberoende av utländska samarbetspartner som dominerande inslag.
Regeringen bör vidare, enligt motionen, låta utarbeta ett program för omställning till civil produktion inom flygindustrin. I ett sådant program skall även statens ekonomiska engagemang och inflytande över resp. företag prövas, liksom formerna för och omfattningen av internationellt samarbete.
Kompletterande uppgifter Flvgindustridelegationen
Flygindustridelegationen (I 1978:09) tillkallades i december 1978 för att utreda frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella resurser. Bakgrunden var att flygindustrikommittén i sitt betänkande del 1 (Ds Fö 1978:8) anfört att ett minskat personalbehov främst på utvecklingssidan skulle komma att uppstå inom flygindustrin till följd av ett minskat antal militära projekt. I delegationens direktiv framhölls att anskaffningen av nästa generation militära stridsflygplan kommer att medföra minskade insatser av främst utvecklingspersonal i flygindustrin. Delegationen avlämnade sitt betänkande (Ds I 1980:2) i januari 1980 och slutförde därmed sitt arbete.
Delegationen pekar i sitt betänkande på vissa problem vid omställning till civil produktion och anför bl. a. följande:
Flygindustrins hela organisation är uppbyggd för en verksamhet med en enda dominerande kund som har avsevärda tekniska och ekonomiska resurser. Redan en civil utveckling av flygplan tillför verksamheten en helt ny dimension. Behovet att analysera och bearbeta en marknad träder i förgrunden, och utformningen av de tekniska kravspecifikationerna blir i högre grad en balansakt mellan många och ofta osäkra faktorer än då aet gäller militärmateriel. På den civila sidan har man i regel inga garantier för att produkten kan få avsättning på marknaden ens sedan de tekniska specifikationerna har lagts fast och utvecklingsarbetet har genomförts.
Förutom flygindustrins begränsade erfarenhet av att bearbeta en civil marknad, har man också svårigheter på den tekniska sidan att anpassa sig till en sådan marknad. Industrin har byggts upp för utveckling och produktion av tekniskt avancerade och komplexa produkter. Detta innebär att man fått etablera synnerligen kvalificerade personella och tekniska resurser. För att man skall kunna vara konkurrenskraftig på en civil marknad krävs då i regel att man får projekt av en sådan storlek att dessa resurser kommer till sin rätt, dvs. i regel att man också där får utveckla avancerade och komplexa produkter. I ett längre perspektiv har man också önskemålet att utvecklingsarbetet skall leda till en tillverkning som motsvarar produktionsresursernas inriktning.
NU 1979/80:63
5 Det finns visserligen många exempel på att man framgångsrikt har kunnat driva små projekt i en stor utvecklingsorganisation, men i regel har det då gällt projekt som dels har legat mycket nära organisationens normala verksamhet i fråga om teknisk inriktning, dels har kompletterat en verksamhet som byggts upp kring ”tunga projekt”.
Delegationen har dragit följande slutsatser beträffande projekt utanför flyg- och rymdområdet, s. k. spin-off-projekt:
Delegationen har funnit att ”spin-off”-projekten, i bemärkelsen projekt som direkt omsätter flygindustriellt kunnande till kommersiellt lönsamma produkter för den civila marknaden, endast kan få en starkt begränsad betydelse för flygindustrin så länge förutsättningarna på marknadssidan inte förändras på ett markant sätt. Denna diskussion tas upp under punkt 4.4 nedan.
Det kan emellertid finnas anledning att ta upp ”spin-off'-projekten också från en annan utgångspunkt. För att bevara och vidareutveckla flygindustrins centrala kompetens, nämligen förmågan att utveckla flygplan, krävs att ett avancerat tekniskt kunnande vidmakthålls inom en rad specialiteter. I den mån sådana specialistfunktioner inte helt tas i anspråk av de centrala uppgifterna, kan det finnas skäl att undersöka möjligheterna till ett samutnyttjande för alternativa civila uppdrag.
Beträffande behovet av utländska partner anför delegationen följande:
En förutsättning för att en utveckling av flygplan för den civila marknadens behov skall kunna lyckas, är enligt delegationens uppfattning att ett organiserat samarbete kan etableras med utländska partners som redan har en stark ställning på marknaden och på annat sätt kompletterar de svenska företagen. Detta framstår som den enda realistiska vägen att inhämta konkurrenternas försprång då det gäller branschkännedom och förtroendekapital på marknaden, samt då det gäller att lösa de praktiska problemen kring marknadsföring, service och underhåll av de produkter som saluförs.
Mot bakgrund av påverkan på sysselsättningen, företagens lönsamhet, berörda kommuner och samhällsekonomin i stort har delegationen analyserat motiv, villkor och förutsättningar för statliga insatser vid en övergång från militär till civil produktion. Man har vidare gått igenom möjligheterna att utnyttja flygindustriella utvecklingsresurser för civil verksamhet. Delegationen sammanfattar sina förslag på följande sätt:
Det måste anses vara förenat med betydande risker att i stor omfattning föra över flygindustriella utvecklingsresurser från militär till civil verksamhet. Svårigheterna uppstår främst genom skillnaderna i marknadsstruktur mellan den militära och den civila sidan. Detta gäller redan vid övergång från militära till civila flygprojekt. Går flygindustrin till helt nya områden, ökar svårigheterna, och därmed riskerna, kraftigt.
Enbart projekt inom områden som ligger nära flygindustrins nuvarande tekniska inriktning kan ge ett väsentligt tillskott av utvecklingsarbete under de närmaste åren. De civila marknader som från denna utgångspunkt bedöms lämpligast är utveckling av civil flyg- och rymdmateriel. Projekt på sådana områden dominerar också helt i delegationens förslag.
NU 1979/80:63
6 Kommersiellt intressanta projekt utanför flyg/rymd-området kan få betydelse enbart på längre sikt. Förutsättningen är då att dessa får tillräcklig —storlek-, så att flygindustrins styrka - att klara stora, komplexa projekt, att få användning för systemkompetensen, och att effektivt utnyttja resurserna i en stor organisation - kommer till sin rätt. Delegationens förslag på dessa områden inskränker sig till arbeten av förberedande karaktär.
Delegationens förslag grundas på uppfattningen att staten under ett övergångsskede bör gå långt i beredvillighet att stödja flygindustrins ansträngningar att komma in på den civila marknaden. Det är emellertid nödvändigt att man därvid förutser att en kommersiell lönsamhet på de civila marknaderna kan uppnås i ett fortvarighetstillstånd. Det är vidare enligt delegationens mening utomordentligt nödvändigt att särskilda statliga åtgärder i samband med en omstrukturering på förhand klart begränsas i tid och omfattning.
Frågedebatt i riksdagen
Den 8 maj 1980 besvarade industriminister Nils Åsling en fråga (1979/ 80:426) av Hilding Johansson (s) om samordning av vissa flygprojekt. Debatten gällde eventuella möjligheter att ställa som villkor för det stöd till Saab-Scania AB (SAAB), som föreslås i propositionen 1979/80:115, att SAAB-flygplanets motor skulle vara tillverkad av Volvo Flygmotor AB. Beträffande en sådan åtgärd anförde industriministern bl. a. följande:
Det av SAAB och Fairchild tillverkade planet skall säljas kommersiellt på världsmarknaden. Det är därför av yttersta vikt att planet verkligen får en motor som är anpassad till flygplanets prestanda i övrigt. Detta är också betydelsefullt för att den satsning som staten gjort på civil flygplansproduktion vid Saab-Scania verkligen skall bli framgångsrik. Den kommersiella avvägningen mellan pris, prestanda och övriga leveransvillkor för den tilltänkta motorn måste göras av företagen själva.
Jag är inte villig, och jag har inte heller formella möjligheter, att påverka detta tekniska och kommersiella beslut som andra än jag är mer kvalificerade att fatta. Jag är naturligtvis intresserad av att den motor som med statlig delfinansiering utvecklas i Trollhättan också blir en kommersiell framgång, men den måste hävda sig på sina egna tekniska och kommersiella meriter. I enlighet med bestämmelserna i avtalet mellan staten och Saab-Scania avser jag att hålla mig informerad om motorvalet och de bedömningar som därvid gjorts.
Hilding Johansson (s) anförde i debatten att det vore naturligt med en samverkan för att det statliga stödet till Saab-Scania och Volvo Flygmotor skulle få största sysselsättningsmässiga effekt.
Industriministern uttalade optimism beträffande Volvo Flygmotors möjligheter att i konkurrens med andra motortillverkare kunna få leverera till Saab-Scania. Han ansåg emellertid att en förutsättning för att svensk flygindustri skall kunna utvecklas är att politiker inte träder i företagsledningarnas ställe. Regeringen håller sig fortlöpande informerad om utveck -
NU 1979/80:63
lingen, sade industriministern, och har genom de i propositionen 1979/80:115 föreslagna åtgärderna ökat möjligheterna för Volvo Flygmotor att uppfylla de tekniska krav som Saab-Scania ställt på flygplansmotorn.
Utskottet
I januari 1980 träffade Saab-Scania AB ett samarbetsavtal med det amerikanska företaget Fairchild Industries Inc. om deltagande i ett projekt för utveckling, tillverkning och försäljning av ett nytt trafikflygplan. Företrädare för staten och Saab-Scania har därefter förhandlat om villkoren för statens medverkan i finansiering av Saab-Scanias deltagande i projektet. I propositionen föreslås att staten lämnar företaget ett län om 350 milj. kr. för dess medverkan i projektet på i propositionen närmare angivna villkor.
Volvo Flygmotor AB har i januari 1980 tecknat ett avtal med det amerikanska företaget The Garrett Corporation Inc. om deltagande i ett projekt för utveckling av flygmotorer samt tillverkning av vissa komponenter och reservdelar till dessa. En förutsättning för avtalet är att staten lämnar ekonomiskt stöd till Volvo Flygmotor. Även i detta fall har förhandlingar förts om villkor för statens medverkan. Enligt propositionen skall staten lämna Volvo Flygmotor ett lån om 160 milj. kr. för Volvo Flygmotors deltagande i projektet på i propositionen närmare angivna villkor.
Det föreslås vidare i propositionen att Saab-Scania i enlighet med förslag av flygindustridelegationen beviljas ett särskilt bidrag på 10 milj. kr. för studier av lätta, obeväpnade skolflygplan.
Saab-Scanias och Volvo Flygmotors deltagande i de ovannämnda samarbetsprojekten betecknas i propositionen som ett viktigt led i strävan att få till stånd internationellt samarbete på flygomrädet och finna alternativ sysselsättning för den svenska flygindustrin. Ytterligare ett betydelsefullt skäl för statens ekonomiska engagemang i de båda samarbetsprojekten och i Saab-Scanias studier av lätta, obeväpnade skolflygplan är. enligt propositionen. att flygindustrin i dagens läge måste ställa om till en större andel civila produkter. Det är enligt utskottets mening väl motiverat att samhället stödjer företagens egna ansträngningar att vidareutveckla och ställa om sin produktion på flygomrädet.
I samband med frågan om stöd till Saab-Scania för ett flygplansprojekt och till Volvo Flygmotor för ett flygmotorprojekt har för utskottet den synpunkten framförts, bl. a. av representanter för det senare företaget, att man som villkor för lånet till Saab-Scania skulle uppställa att det projekterade flygplanet skulle förses med en motor tillverkad vid Volvo Flygmotor. Denna uppfattning har även framförts av Hilding Johansson (s) i en fråga (1979/80:426), vilken besvarades av industriminister Nils Åsling den 8 maj 1980.
Beträffande en samordning av de båda projekten ansluter sig utskottet till den uppfattning industriministern uttalade i ovannämnda frågedebatt. Han
NU 1979/80:63
framhöll då att lånet till Saab-Scania inte bör förutsätta att flygmotorn skall levereras av Volvo Flygmotor. Utskottet delar industriministerns uppfattning att det måste ankomma på företagsledningarna att bedöma olika motorers tekniska prestanda. Utskottet delar industriministerns tilltro till Volvo Flygmotors möjligheter att, i konkurrens med andra motortillverkare, erhålla ordern från Saab-Scania. Detta vore, enligt utskottets mening, mycket önskvärt med tanke på utvecklingen inom svensk flygindustri.
I motionen 1979/80:1949 berörs vissa andra projekt som har behandlats av flygindustridelegationen i dess betänkande men för vilka regeringen inte nu är beredd att föreslå några särskilda åtgärder. Det gäller bl. a. projekt hos Saab-Scania, Volvo Flygmotor, Telefon AB LM Ericsson och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) inom områdena datorstödd konstruktion, material-, undervattens-, energi- och radarteknik. Regeringen anser att dessa projekt bör beaktas ytterligare innan bidrag lämnas. I propositionen anförs att Saab-Scania och Volvo Flygmotor, mot bakgrund av det stöd som dessa företag enligt propositionen föreslås få, bör ha möjligheter att på egen bekostnad finansiera åtminstone de inledande skedena av sådana projekt. Den nytillskapade Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) har också möjlighet att inom ramen för sin verksamhet lämna stöd till aktuella projekt.
Utskottet delar föredragandens uppfattning i propositionen beträffande stöd till andra projekt än dem som föreslås i propositionen. Utskottet vill även hänvisa till vad flygindustridelegationen har anfört i sitt betänkande beträffande projekt utanför flyg- och rymdområdet. Delegationen framhåller i sitt betänkande att projekt av denna typ är förknippade med betydande vanskligheter och att de endast kan få en starkt begränsad betydelse för flygindustrin så länge förutsättningarna på marknadssidan inte förändras på ett markant sätt.
Vidare vill utskottet hänvisa till att de anförda projekten till sin ekonomiska omfattning är betydligt mindre än de som behandlas i propositionen. Åtminstone de inledande skedena bör enligt utskottets mening ligga inom ramen för vad de berörda företagen själva kan finansiera.
Utskottet vill även framhålla att Industrifonden i princip har möjligheter Att lämna stöd just till projekt av aktuell art och storleksordning. Fonden har vidare resurser för erforderlig projektbedömning. Ytterligare stödformer förefaller därför inte nödvändiga. Utskottet avstyrker sålunda förslagen i motionen 1979/80:1949 beträffande statliga stödinsatser.
Motionärerna föreslår också att en prototyp till regional vädercentral skall utvecklas i Sverige. Utskottet har beträffande detta yrkande inhämtat yttrande från trafikutskottet.
Frågan om en prototyp till regional vädercentral behandlas f. n. av SMHI-utredningen. Ställningstagande till detta projekt måste göras mot
NU 1979/80:63
bakgrund av den bredare bedömning av SMHI:s framtida verksamhet som utredningen skall genomföra till hösten 1980. Ett separat beslut om den regionala vädercentralen är därför inte nu påkallat. Utskottet instämmer således i trafikutskottets yttrande och avstyrker motionen 1979/80:1949 såvitt den gäller detta projekt.
I motionen 1979/80:1950 framförs vissa allmänna synpunkter rörande en övergång från militär till civil produktion inom flygindustrin. Motionärerna anser att riksdagen bör utarbeta ett program för omställning till civil produktion innefattande en prövning av statens engagemang och inflytande i resp. företag och av formerna för och omfattningen av internationellt samarbete. De tillmäter en övergång till ökad civil produktion vid Saab-Scania och Volvo Flygmotor stor vikt, men anser att regeringen genom att inte förorda stöd även till de andra projekt som flygindustridelegationen nämner inte tar sitt fulla ansvar för övergången. Motionärerna menar att staten inte borde nöja sig med att vara riskbärande partner utan också borde skaffa sig ökat inflytande i företagen. Vidare är de tveksamma till beroendet av utländska samarbetspartner i de två förordade projekten.
Frågan om övergången till civil produktion har grundligt behandlats av flygindustridelegationen. Samhället kan medverka i denna omställning genom de olika stödformer för utvecklingsprojekt som tillskapats under en följd av år. Stöd utgår genom styrelsen för teknisk utveckling, de regionala utvecklingsfonderna och den nyinrättade Industrifonden. Det statliga stödet förknippas inte med ökat inflytande i de företag som får stöd utan endast med insyn i de aktuella projekten. Företagen anförtros det fulla ansvaret för genomförandet. Denna grundprincip anser utskottet böra följas också i föreliggande fall.
Vad beträffar det utländska samarbetet framhåller flygindustridelegationen att det är en förutsättning för att ett utvecklingsarbete för den civila marknadens behov skall lyckas. Den enda realistiska vägen att inhämta konkurrenternas försprång är att delta i ett organiserat samarbete med utländska företag som redan har en stark ställning på marknaden och som kompletterar de svenska företagen. Utskottet delar delegationens uppfattning på denna punkt.
Utskottet hemställer
1. beträffande län och bidrag
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:115 för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar
a) till Lån till Saab-Scania AB ett reservationsanslag av 350 000 000 kr.,
b) till Lån till Volvo Flygmotor AB ett reservationsanslag av 160 000 000 kr.,
c) till Bidrag till Saab-Scania AB ett reservationsanslag av 10 000 000 kr..
NU 1979/80:63
2. beträffande statligt stöd till civil produktion inom flygindustrin att
riksdagen avslår motionen 1979/80:1949 yrkandena 1 och
2,
3. beträffande visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1949 yrkandet 3,
4. beträffande uttalande om övergång till civil produktion inom flygindustrin
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1950.
Stockholm den 28 maj 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s). Nils Erik Wååg (s). Lilly Hansson (s). Tage Adolfsson (m). Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson (s). Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp). Ivar Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).
Reservationer
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson. Nils Erik Wååg, Lilly Hansson. Thage Peterson. Lennart Pettersson och Wivi-Anne Radesjö (alla s)
1. Lån och bidrag (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Beträffande en" och slutar på s. 8 "svensk flygindustri" bort ha följande lydelse: Beträffande en samordning av projekten finner utskottet att det vore naturligt om Saab-Scania skulle förse sitt flygplan med en motor från Volvo Flygmotor. Enligt utskottets mening bör regeringen aktivt verka för att så sker, inte minst med tanke på att båda projekten föreslås få ett omfattande statligt stöd. Utskottet förutsätter att Saab-Scania vid behandlingen av Volvo Flygmotors alternativ inte enbart gör strängt kommersiella överväganden utan även fäster vikt vid utvecklingen inom svensk flvgindustri.
NU 1979/80:63
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande lån och bidrag att riksdagen
dels med bifall till propositionen 1979/80:115 för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar
a) till Lån till Saab-Scania AB ett reservationsanslag av 350 000000 kr.,
b) till Lån till Volvo Flygmotor AB ett reservationsanslag av 160 000 000 kr.,
c) till Bidrag till Saab-Scania AB ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande visst samarbete mellan Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB,
2. Statligt stöd till civil produktion inom flygindustrin (mom. 2) Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Utskottet delar” och slutar med "statliga stödinsatser” bort ha följande lydelse:
De i motionen nämnda projekten utgör exempel på det utvecklingsarbete för att finna ny, civil produktion som pågår inom svensk flygindustri. Utskottet finner det angeläget att staten, såsom föreslås i motionen 1979/80:1949, lämnar stöd till dessa projekt, vilka flygindustridelegationen har gjort en positiv bedömning av. Samhället har ett stort ansvar då det gäller att stödja en övergång till civil produktion inom flygindustrin.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande statligt stöd till civil produktion inom flygindustrin att
riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1949 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (mom.
3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Frågan om" och slutar på s. 9 med "detta projekt" bort ha följande lydelse:
Det i motionen berörda projektet har stor betydelse när det gäller att utveckla vädertjänsten i Sverige. Utskottet finner i likhet med motionärerna
NU 1979/80:63
det väl motiverat att en definitionsfas av projektet nu genomförs. Utskottet instämmer således i den mening som de socialdemokratiska ledamöterna i trafikutskottet har givit uttryck åt.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1949 yrkandet 3 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utveckling av prototyp till regional vädercentral för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
NU 1979/80:63 (TU 1979/80:1 y)
13 Bilaga
Trafikutskottets yttrande 1979/80:1 y
över motionen 1979/80:1949 yrkandet 3 om visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Till näringsutskottet
Genom beslut den 22 april 1980 har näringsutskottet berett trafikutskottet tillfälle att avge yttrande över motionen 1979/80:1949 yrkandet 3 (om visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut - SMHI).
Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.
I motionen erinras om att flygindustridelegationen i sitt betänkande diskuterat bl. a. ett projekt som initierats inom den s. k. SMHI-utredningen. Projektet bygger på ett förslag om hur den framtida vädertjänsten bör vara utformad med hänsyn till kraven på bättre vädertjänst och begränsningar i ökningen av driftkostnaderna. Som ett led i utvecklingen av systemet föreslås i det nämnda betänkandet att en prototyp till regional vädercentral byggs upp och utprovas. Delegationen föreslår vidare att flygindustrin ges möjlighet att genom ett statligt bidrag genomföra en definitionsfas beträffande utveckling av en prototyp till regional vädercentral. SMHI skulle enligt delegationen bära det ekonomiska ansvaret för projektet. Kostnaderna för definitionsfasen uppskattas av delegationen till 2 milj. kr. Enligt motionen är det väl motiverat att gå vidare med det aktuella projektet för att ytterligare analysera den tekniska och ekonomiska förutsättningen. Motionärerna yrkar därför att riksdagen beslutar att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utveckling av prototyp till regional vädercentral för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 2 milj. kr.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om det arbete som bedrivs inom SMHI-utredningen. I beslut vid regeringssammanträde den 27 januari 1977 bemyndigades dåvarande kommunikationsministern att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av SMHEs verksamhet och organisation. Enligt direktiven för utredningen (Dir 1977:19) bör en allmän utgångspunkt för översynsarbetet vara att samhället även i fortsättningen genom SMHI måste ha tillgång till en institution som kan erbjuda en kvalificerad meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk sakkunskap. Verksamhetens inriktning och omfattning borde därvid prövas bl. a. utifrån en bedömning av den framtida efterfrågan på institutets tjänster. Vidare borde den framtida organisationen övervägas utifrån inriktningen och omfattningen av SMHI:s verksamhet samt de resurser institutet bedöms behöva. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1980.
NU 1979/80:63 (TU 1979/80:1 y)
14 Såsom framgår av motionen har det däri nämnda projektet aktualiserats inom SMHI-utredningen. Frågan lär också komma att behandlas i utredningens aviserade betänkande. Enligt vad utskottet vidare erfarit kommer ett genomförande av projektet att kräva omfattande investeringar samt ta betydande personalresurser i anspråk. Projektet är således i hög grad ägnat att påverka inriktningen av SMHI:s verksamhet men kommer även att få stor betydelse för observatörspersonalens arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill och till det uppdrag som givits SMHI-utredningen bör enligt utskottets mening resultatet av utredningens arbete avvaktas innan statsmakterna tar ställning till det ifrågavarande projektet. Utskottet är därför för sin del inte berett att biträda motionärernas yrkande och avstyrker således motionen i här berörda del.
Stockholm den 30 april 1980
På trafikutskottets vägnar ROLF CLARKSON
Närvarande: Rolf Clarkson (m). Nils Hjorth (s). Wiggo Komstedt (m). Kurt Hugosson (s). Rune Torwald (c). Birger Rosqvist (s). Sixten Pettersson (m). Olle Östrand (s). Anna Wohlin-Andersson (c). Ove Karlsson (s). Eric Rejdnell (fp), Ivar Franzén (c). Margit Sandéhn (s). Erik Börjesson (fp) och Sten-Ove Sundström (s).
Avvikande mening
Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove Karlsson, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (alla s) anser att det stycke i yttrandet som börjar med "Såsom framgår" och slutar med "berörda del." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del framhålla att det i motionen berörda projektet har stor betydelse när det gäller att utveckla vädertjänsten i Sverige. Som anförs i motionen innebär inrättandet av regionala vädercentraler att kraven på bättre väderinformation kan tillgodoses. Vidare kan ökningen av driftkostnaderna hållas nere. Vad beträffar väderinformationen torde möjligheten att erhålla bättre lokala och regionala prognoser vara särskilt värdefull. Utskottet vill i det sammanhanget hänvisa till vad utskottet i det av riksdagen godkända betänkandet TU 1979/80:17 (rskr 1979/80:262) anfört om värdet av väderinformation i lokalradion. Härutöver synes flygets speciella behov av väderprognoser kunna mötas på ett bättre sätt än vad nu är tekniskt möjligt. Utskottet finner det därför i likhet med motionärerna väl motiverat att gå vidare med det aktuella projektet för att ytterligare analysera de tekniska och
NU 1979/80:63 (TU 1979/80:1 y)
ekonomiska förutsättningarna. Enligt vad utskottet inhämtat ställer man sig från SMHEs sida positiv till projektet i fråga. Med hänsyn härtill och då nu endast är fråga om att genomföra en definitionsfas av projektet saknas enligt utskottets mening anledning att avvakta resultatet av SMHI-utredningens arbete. På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet det här berörda motionsyrkandet.