Med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser Datasaab AB och propositionen 1979/80:156 om medelstillskott till Datasaab AB jämte motioner
NU 1979/80:65
Näringsutskottets betänkande 1979/80:65
med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser Datasaab AB och propositionen 1979/80:156 om medelstillskott till Datasaab AB jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels propositionen 1979/80:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna F 17 och F 18 (Datasaab AB),
dels propositionen 1979/80:156 om medelstillskott till Datasaab AB,
dels tre motioner som har väckts under allmänna motionstiden,
dels tre motioner som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:156.
Propositionerna och motionerna redovisas i det följande.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats dels av företrädare för industridepartementet och statens representant i Datasaab AB:s styrelse, dels av företrädare för Svenska metallindustriarbetareförbundet och Svenska industritjänstemannaförbundet samt löntagarkonsult vid Datasaab AB, dels av ordföranden i styrelsen för Datasaab AB direktör Hans Werthén, dels av revisorerna i Datasaab AB.
Datasaab Sverige AB har inkommit med en skrivelse.
Propositionerna
Under angivna punkter i propositionen 1979180:100 bilaga 17 föreslås följande:
F 17. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB (s. 311) att riksdagen till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 32 500 000 kr.
F 18. M e d e 1 s t i 11 s k o 11 till Datasaab AB (s. 312) att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000 kr.
I propositionen 1979180:156 föreslås (s. 5)
att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 37 000 000 kr.
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 65
NU 1979/80:65
2 Motionerna
Yrkanden
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande: 1979/80:1787
av Alf Wennerfors (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att utbetalningen av ytterligare bidrag till Datasaab innehålls tills slutgiltigt bokslut för 1979 års resultat redovisats,
1979/80:1844 av Göthe Knutson (m), vari - med motivering i motionen 1979/80:1840 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om önskvärdheten dels av att undvika ytterligare förluster inom Datasaab AB, dels av en uppdelning av bolaget på mindre företag enligt principen ett företag per produkttyp och att regeringen för dessa syften genomför lämplig förhandling med Saab-Scania AB,
1979/80:1856 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari - med motivering i motionen 1979/80:1855 - hemställs att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag till förstatligande av befintlig inhemsk datorindustri,
2. hos regeringen hemställer om att utredningen om datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling ges i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag, som främjar en utveckling av produktion på elektronikområdet inom Sverige och att därvid utgå från förutsättningen att produktionen skall vara samhällsägd.
De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:156 är följande:
1979/80:2005 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regeringens ansvar för att åtgärder vidtas för att effektivisera verksamheten vid Datasaab AB och att sanera företagets finanser,
2. som sin mening uttalar vad som i motionen anförts om beräkningen av medelstillskott till Datasaab AB,
1979/80:2006 av Alf Wennerfors (m), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av proposition 1979/80:156 om medelstillskott till Datasaab AB beaktar vad i motionen anförts,
1979/80:2007 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen hemställer om en plan för Datasaabs utveckling,
2. hos regeringen hemställer om förslag rörande förstatligande av Datasaab.
NU 1979/80:65
3 Motivering
I motionen 1979/80:1787 ifrågasätts om de ca 200 milj. kr. som staten hittills satsat på Datasaab har fått största möjliga effekt. Motionären erinrar om att industriminister Åsling i en interpellationsdebatt den 14 januari i år angav att Datasaabs förlust år 1979 beräknades uppgå till ca 200 milj. kr. Enligt en uppgift i Veckans Affärer skulle, säger motionären, förlusten bli större, ca 230-240 milj. kr. I motionen påpekas att förlusten för år 1978 enligt propositionen 1978/79:189 beräknades till 222 milj. kr. Det verkliga utfallet blev ett ca 50 milj. kr. högre belopp, dvs. 270 milj. kr. Motionären säger att ”de olika uppgifterna beträffande 1978 års förlust belyser en oroande osäkerhet i företagets bedömningar”. I detta sammanhang kräver han att företaget upprättar delårsbokslut.
Sammanfattningsvis förordas att staten, bl. a. med hänsyn till uppgifter om att Saab-Scanias intresse för Datasaab har minskat, skall öka sin handlingsberedskap. Företagets aktuella situation bör omgående bli föremål för en noggrann granskning. Innan bolagsledningen genom ett preliminärt bokslut kan visa att förlusten för år 1979 inte kommer att överstiga de prognostiserade 200 milj. kr. bör ytterligare bidrag inte betalas ut, förordar motionären.
Samme motionär återkommer i motionen 1979/80:2006 med en rad synpunkter på Datasaabs ekonomiska redovisning. Han understryker dock att han inte ifrågasätter det av regeringen föreslagna bidraget för att täcka Datasaabs förluster. Han säger sig kunna tillstyrka ett större belopp om företaget därmed skulle nollställas. En sådan radikal lösning förutsätter dock att riksdagen får en tillfredsställande redovisning av företagets nuvarande ställning, säger motionären. Ytterligare ett krav är en förstärkning av företagsledningens resurser bl. a. med avseende på affärsmässig och finansiell kompetens. Motionären efterlyser vissa ytterligare uppgifter. Den preliminära resultaträkning för moderbolaget som lämnas i propositionen bör kompletteras med en balans- och resultaträkning för hela koncernen. Härvid bör företagets lagersituation ingående redovisas liksom ställda panter och andra ansvarsförbindelser.
I motionen 1979/80:2005 framhåller motionärerna att de står bakom de av statsmakterna angivna målen för Datasaabs verksamhet. De menar dock att det i olika sammanhang, bl. a. i arbetet inom näringsutskottet, kommit fram uppgifter som visar att det är nödvändigt att regeringen mer noggrant följer utvecklingen i Datasaab och vidtar erforderliga åtgärder. Regeringens uppgift måste enligt motionärerna vara att under de närmaste åren sätta in åtgärder för att effektivisera verksamheten vid Datasaab och sanera företagets finanser. Dess balansräkning bör vara rensad från förluster i och med utgången av år 1981.
Motionärerna granskar även den beräkning som ligger till grund för regeringens förslag om bidrag till förlusttäckning. De anser att regeringen
NU 1979/80:65
tolkat avtalet med Saab-Scania felaktigt genom att endast räkna in förlusterna för moderbolaget. En sådan tolkning skulle innebära att Datasaab genom internprissättning skulle kunna bestämma förlustbidragen. Det bör ankomma på näringsutskottet att klarlägga det rätta förhållandet, säger motionärerna.
I den motivering till yrkandet i motionen 1979/80:1844 som lämnas i motionen 1979/80:1840 anförs att det halvstatliga företaget Datasaab enligt industridepartementets uppfattning är lika med svensk dataindustri. Man förbiser därmed, säger motionären, att de ”verkligt livsglada dataföretagen” börjar i liten skala. Även i denna motion erinras om att Datasaabs verksamhet hittills har gått med stora förluster. Motionären föreslår att staten skall ta upp förhandlingar med Saab-Scania om den fortsatta verksamheten med sikte på att företaget snarast möjligt skall delas upp enligt principen ett bolag för varje produkt. Den svenska dataindustrins utveckling kännetecknas, sägs det, av att ”tekniker och marknadsförare varit kompetenta, produkttiderna rimliga och finansieringen någorlunda. Det är väsentligen företagsledarna som inte motsvarat förväntningarna.” Orsaken härtill skulle vara att Sverige har för få små dataföretag av tillverkningstyp, där yngre ledarämnen kunnat träna upp sig.
I motionen 1979/80:1855, som innehåller motivering till förslaget i motionen 1979/80:1856, uttalas att de stora multinationella företagen helt dominerar forskning och utveckling inom datatekniken. Motionärerna framhåller att Sverige i fråga om stora generella datorer är helt beroende av import.
På detta område domineras marknaden helt av IBM. För övrig datorindustri föreligger inte samma totala dominans från ett företag, sägs det. Motionärerna anser att Sveriges extrema utlandsberoende på datorindustrins område måste brytas. Svenskt teknologiskt kunnande skulle kunna tas till vara om dataindustrin förstatligades och om man planmässigt satsade på den nya teknologin. Denna satsning måste enligt motionärerna innefatta en kraftig förstärkning och samordning av forskningsresurser vid högskoleinstitutionerna och den statliga datorindustrin. En självständig statlig produktion av mini- och mikrodatorkomponenter bör byggas upp liksom på sikt en inhemsk produktion av stora generella datorer.
Motionärerna framhåller vidare att en satsning på produktion av komponenter är speciellt angelägen eftersom viktiga delar av svensk verkstadsindustri baseras på elektromekaniska system. Där kan den nya teknologin ge stora möjligheter till förbättringar och rationaliseringar. De anser därför att den utredning som analyserar förutsättningar för inhemsk produktion av automatiseringsutrustning skyndsamt måste bli färdig med sitt arbete. Den bör i tilläggsdirektiv få i uppdrag att bedriva detta med utgångspunkt i att produktioren av utrustningen skall vara samhällsägd.
NU 1979/80:65
5 I motionen 1979/80:2007 berörs Datasaabs utveckling. Motionärerna anför bl. a. följande.
Det samarbete mellan staten och Saab-Scania på dataområdet som etablerades för ett par år sedan har framför allt två allvarliga brister. För det första saknas en målmedveten politik för statens medverkan. För det andra styrs utvecklingen av privata kapitalintressen. Detta i förening med ledningsproblem har medverkat till att Datasaab, som blev resultatet av denna samverkan, inte förmått hävda sig på marknaden.
De pekar vidare på de svårigheter som företaget haft med export av flygtrafikledningssystem till Sovjetunionen genom Förenta staternas embargopolitik. Ägande- och ledningsproblemen har enligt motionärerna hindrat en positiv utveckling. De kritiserar även företagets ekonomiska redovisning och understryker att samtliga riksdagens ledamöter måste ha tillgång till det material som ligger till grund för regeringens förslag för att kunna bedöma dem.
Motionärerna efterlyser en målmedveten satsning från statsmakternas sida på Datasaab. De menar att riksdagen inte enbart bör bevilja begärda medel utan också kräva åtgärder som tryggar utvecklingen framöver. De anför vidare att ett första steg i denna utveckling måste vara att samhället tar över hela ansvaret för Datasaab och att en utvecklingsplan tas fram för företaget. En förutsättning för utvecklingsplanen måste vara att skapa trygghet i anställningen för den berörda personalen, en annan att minska vårt beroende av utländska tillverkare på området.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Vid sin behandling av motioner om dataindustrin åren 1977 och 1978 lämnade utskottet (NU 1976/77:27, 1977/78:58) vissa uppgifter om elektronikindustrin. Statens industriverk har i rapporten (SIND 1979:7) Elektronikindustrin i Sverige, komponenter och utbildning givit en översikt av svensk elektronikindustri. Av denna framgår bl. a. följande.
Den svenska elektronikindustrin utgjordes år 1978 av 325 företag helt eller delvis verksamma inom elektronikområdet. Dessa företag sysselsatte totalt 123 000 personer, varav ca 48 000 i elektronikverksamhet. Företagens totala försäljning av elektronikprodukter uppgick till 14,5 miljarder kronor. Häri ingår dock även produkter som enbart är återförsäljning från dessa företag.
Elektronikindustrin sysselsätter totalt ca 14 % av de industrianställda i Sverige. I dessa företags elektronikverksamhet sysselsätts ca 5 % av landets industrianställda.
Jämförelser bakåt i tiden kan endast göras med stora reservationer. Enligt uppskattningar gjorda i en studie vid industridepartementet år 1968 skulle detta år ca 220 företag i landet ha svarat för en elektronikproduktion om ca 3 miljarder kronor och en total sysselsättning i elektronikverksamheten om ca
1* Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 65
NU 1979/80:65
44 000 personer. Samtidigt som produktionsvärdet ökat kraftigt - ca 17 % per år - har emellertid antalet arbetstillfällen i den direkta elektronikverksamheten vuxit mera obetydligt. Antalet elektronikanställda motsvarade år 1968 ca 4 % och år 1978 ca 5 % av den totala industrisysselsättningen. Elektronikverksamhetens andel av tillverkningsindustrins omsättning ökade kraftigare, från ca 3 1/2 % till ca 6 %.
Elektronikverksamheten har ett stort inslag av småföretag. Över 50 % av företagen har färre än 20 anställda. Koncentrationen inom branschen är emellertid betydligt större än inom andra industrier. De större företagen (200 anställda) svarar för 90 % av sysselsättning och försäljning. Inom den samlade verkstadsindustrin svarar dessa större företag för endast 2/3 av sysselsättningen.
Många företag ägnar sig åt fler än en sektor av elektronikområdet. Industriell elektronik är det dominerande produktområdet, inom vilket ca hälften av elektronikföretagen är verksamma. I övrigt är företagen väl spridda över alla elektronikområden. Det minsta antalet verksamheter återfinns inom områdena medicinsk elektronik resp. konsumentelektronik.
Kommunikationselektroniken dominerar kraftigt försäljningen, med ca 40 % av den totala omsättningen. Därutöver märks särskilt datorverksamhet med 27 % av branschens försäljning. Storföretagens dominans varierar avsevärt mellan delbranscher. Inom de två nu nämnda delsektorerna, liksom inom medicinsk elektronik och konsumentelektronik, svarar dessa företag för 90-95 % av omsättningen. I övriga delar av elektronikindustrin utgör de större företagens andel endast 65-70 % av omsättningen.
Elektronikindustrin är starkt koncentrerad till storstadsregionerna. Inemot 60 % av företagen är belägna inom Storstockholmsområdet. I Göteborgs- och Malmöområdena ligger sammanlagt ytterligare ca 15 % av verksamheterna. Sysselsättningsmässigt är koncentrationen till Stockholmsområdet än högre, i det att 70 % av alla elektroniksysselsatta finns i detta område. Andelen mycket små företag (högst 20 anställda) är väsentligt större inom Göteborgsområdet än inom övriga områden.
Företag och anställda
Storleksklass (anställda)
1-20 21-50 51-200 200-
Samtliga
Elektronikindustrin Antal företag
325 Elektroniksysselsatta, 1 000-tal
%
100 Verkstadsindustrin Sysselsättnings- fördelning, %
100 NU 1979/80:65
Försäljning per elektronikområde och storleksklass, milj. kr.
7 Storleksklass (anställda)
1-20 21-50 51-200 200-
Samtliga
Komponenter
882 Instrument
580 Data
3 490
3 908
Kommunikation
5 225
/5 445
Medicinsk
725 Industriell
1 571
Konsument
1 313
1 377
Samtliga
1 125
12 747
14 488
Pågående utredningsarbete
Data- och elektronikkommittén (I 1978:04; ordförande tf. professor Nils Mårtensson) har i uppdrag att utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling.
I direktiven anges att kommittén först bör kartlägga i vilken utsträckning näringsliv och samhälle i dag utnyttjar datorer eller annan utrustning för avancerad automation. I en andra fas bör kommittén söka bedöma på vilka områden och i vilket tidsperspektiv ett utnyttjande av ny teknik bedöms vara tekniskt möjligt och ekonomiskt fördelaktigt.
Vidare anförs följande.
Med detta material som bakgrund bör kommittén söka bedöma vilka effekter på administration, produktion och produktivitet inom olika branscher och inom olika regioner som ett ökat utnyttjande av de aktuella teknikerna kan få på fem, tio och femton års sikt. Effekterna på investeringsbehovet och energiefterfrågan bör beräknas. Olika faktorer som verkar hindrande eller stimulerande på denna utveckling bör belysas. Bl. a. bör behovet av forskning och utveckling i olika former och behovet av speciella utbildningsinsatser särskilt bedömas. Det sistnämnda bör ske i nära samarbete med en kommitté som arbetsmarknadsministern har fått bemyndigande att tillkalla (se s. 8). Kommittén bör också kartlägga vilken produktion av produktionsutrustning som finns inom landet och analysera vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha.
Kommittén bör mot bakgrund av detta utredningsmaterial också överväga om och i vilken form åtgärder bör sättas in från samhällets sida antingen i syfte att stimulera ett ökat och effektivare utnyttjande av denna teknik eller i syfte att förbättra möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske. Vidare bör övervägas om åtgärder bör sättas in för att underlätta utvecklingen av nya och effektivare produktionsmetoder liksom användningen av nya material och ny utrustning. Här kan även material- och energibesparingseffekter vara av intresse att studera.
NU 1979/80:65
8 Sveriges stora beroende av omvärlden måste särskilt beaktas. Kommittén bör därför i samarbete med samrådsgruppen för datafrågor också behandla möjligheterna att genom samordnade initiativ i internationella organisationer eller i redan inlett samarbete inom exempelvis OECD påverka utvecklingen.
Dataeffektutredningen (A 1978:05; ordförande: riksdagsman Bernt
Ekinge) skall utreda datateknikens effekter på produktion och arbetsliv. Enligt direktiven måste en utgångspunkt för kommitténs överväganden vara en kunskap om datorernas användning i olika delar av förvaltning och näringsliv och var det finns långt framskridna planer på att vidga utnyttjandet av sådan utrustning. Kommittén bör kunna redovisa en uppskattning av den framtida användningen av dessa hjälpmedel. I direktiven anförs bl. a. följande.
Kommittén bör analysera datateknikens effekter på sysselsättningen vid olika tänkbara förlopp av den framtida tekniska och ekonomiska utvecklingen.
Såväl den totala sysselsättningen som utvecklingen för olika yrkesgrupper, i olika näringsgrenar och i olika delar av landet bör belysas. Kommittén bör diskutera i vad mån skilda utvecklingsförlopp i fråga om elektronikens användning har önskvärda eller skadliga effekter på sysselsättningen och i vad mån det går att påverka denna utveckling i önskvärd riktning.
Kommittén bör överväga i vad mån staten bör vidta särskilda åtgärder för att underlätta omställningar i samband med införande av datorer och automation eller för att styra denna utveckling på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till de sysselsatta. Särskilt bör behovet av utbildning för olika yrkesgrupper och behovet av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder belysas.
Vidare bör kommittén analysera de olika effekter på arbetsmiljön som datorer och automation kan ha. Såväl direkta ergonomiska problem som kontaktproblem på arbetsplatser, ökad kontroll av anställda och risk för bristande arbetstillfredsställelse i vid mening bör belysas. Likaså bör kommittén bedöma de förbättringar som kan göras t. ex. genom att ensidiga och farliga arbetsmoment röjs undan. Kommittén bör vidare diskutera datateknikens effekter på informationsflödet inom företag och förvaltningar samt de anställdas möjligheter att hävda sitt medbestämmande. Kommittén bör mot bakgrund av detta överväga behovet av åtgärder från statens sida för att främja arbetsmiljön.
Kommittén bör i sitt arbete kunna ta upp även andra frågor än dem jag nu har nämnt med anknytning till datateknikens effekter på arbetslivet. Det är lämpligt att kommittén under sitt arbete samråder med övriga pågående utredningar inom dataområdet.
Statens industriverk har i uppdrag att i samarbete med styrelsen för teknisk utveckling utreda nuläge och utvecklingsmöjligheter för svensk elektronikindustri. Utredningsarbetet kommer att redovisas i ett antal delrapporter. De första delrapporterna (SIND 1979:6 och 7) Elektronikindustrin i Sverige behandlar den svenska komponentverksamheten med särskild tonvikt på halvledarkomponenter samt utbildnings- och forskningsfrågor. De följande
NU 1979/80:65
utredningsrapporterna avses ta upp dels de mindre och medelstora elektronikföretagens situation, dels förhållanden som sammanhänger med enskilda företags övergång från mekanisk eller elektromekanisk verksamhet till mer elektronikinriktade produkter, dels förhållanden inom en elier två ännu inte preciserade delbranscher inom elektronikindustrin.
Interpellationsdebatt om situationen för Datasaab AB
Industriminister Nils Åsling besvarade den 14 januari 1980 (RD 1979/ 80:62 s. 85) en interpellation (1979:90) av Alf Wennerfors (m). Interpellanten hade frågat vilka åtgärder industriministern avsåg att vidta tillsammans med Saab-Scania AB för att lösa den aktuella krisen inom Datasaab och när han avsåg att vidta dessa åtgärder. I sitt svar anförde industriministern bl. a. följande.
Databranschen domineras såväl utvecklingsmässigt som kommersiellt av några få företag, de flesta amerikanska. Den är utvecklingsintensiv och därför mycket resurskrävande samtidigt som konkurrensen är mycket hård.
De flesta industriländer har bedömt det som nödvändigt att ha en inhemsk dataindustri med hänsyn till den industriella betydelse databranschen har och till datateknikens ökande allmänna betydelse inom snart sagt alla områden. Detta har lett till att många länder, bl. a. Storbritannien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan, har satsat miljardbelopp på att bygga upp inhemska dataindustrier.
I Sverige fann vi det, bl. a. av dessa skäl, rationellt att slå samman dåvarande Stansaab AB med Saab-Scanias verksamhet inom Datasaabdivisionen till ett bolag, med tillräcklig strukturell styrka för att kunna verka i det internationella konkurrensklimatet. Riksdagen beslöt hösten 1977 om förutsedda tillskott av ägarkapital m. m. till bolaget för åren 1978-1981.
Redan från början förutsågs att de avtalade bidragen skulle kunna visa sig vara otillräckliga, och ägarna åtog sig därför att med lika delar täcka de ytterligare underskott som trots bidragen kunde tänkas uppstå.
Datasaabs förlust år 1978 blev större än väntat. Det belopp Alf Wennerfors har uppgivit, ca 270 milj. kr., är riktigt. För år 1979 förutses en förbättring av resultatet med ca 70 milj. kr., och 1980 års resultat beräknas bli ytterligare bättre. Det ursprungliga målet att uppnå lönsamhet år 1982 bör kunna nås.
Bolagets volymutveckling är tillfredsställande. Faktureringen år 1978 uppgick till 696 milj. kr. För år 1979 beräknas den ha varit ca 850 milj. kr. och för 1980 förutses över 1 000 milj. kr. Orderingången har varit god. och efterfrågan på vissa produkter har tidvis överstigit tillgänglig kapacitet. Företaget har nyligen bl. a. fått en order på bankterminaler till Förenta staternas näst största bank värd 75 milj. kr.
Bolagets styrelse och ledning har givetvis till uppgift att göra företaget lönsamt men jag vill understryka att den kortsiktiga lönsamheten måste vägas mot behovet att bygga upp en svensk dataindustri som har viss bredd i verksamheten. En nedläggning av stora delar av verksamheten hade sannolikt varit en snabbare väg till lönsamhet än den som styrelsen nu har valt men det är tveksamt om det i så fall hade blivit en tillräckligt bred bas kvar för
NU 1979/80:65
att kunna tjäna som grund för en svensk dataindustri.
Datasaab har under åren 1978 och 1979 investerat sammanlagt ca 200 milj. kr. i utvecklingsarbete för att förnya produktsortimentet. Detta kommer att kraftigt påverka lönsamheten i positiv riktning.
En sammanslagning av två företagsenheter leder normalt till ett överskott av personal. Krav på förbättrad lönsamhet innebär att ett sådant överskott snabbt måste minskas, vilket naturligt nog kan leda till missnöje inom de drabbade personalkategorierna. Sedan sammanslagningen den 1 januari 1978 av de två ursprungliga organisationerna har närmare 300 tjänstemannabefattningar inom bolaget dragits in. Detta har kunnat ske utan uppsägningar.
Datasaab har nu trots svåra förutsättningar och initialproblem kommit över de största svårigheterna och är på god väg att uppnå det ursprungliga målet, lönsamhet år 1982. Den bild av problem som Alf Wennerfors tecknar i sin interpellation är enligt min uppfattning grundad på ofullständig information om bolagets situation.
För ordförandeposten i bolagets styrelse gäller att staten och Saab-Scania har rätt att växelvis besätta denna. Vi har från statens sida inte funnit skäl att omedelbart utnyttja vår avtalsenliga rätt till byte på ordförandeposten. Jag tror inte att styrelsens styrka och målmedvetenhet har blivit lidande av detta.
Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat ser jag inget behov av att ägarna nu vidtar några särskilda åtgärder utöver vad som görs av Datasaabs styrelse och verkställande ledning. Jag följer dock uppmärksamt utvecklingen i företaget och kommer att om så behövs vidta de åtgärder som utvecklingen kan påkalla.
Tidigare riksdagsbehandling av frågor rörande dataindustrin
Förslag om förstatligande av elektronikindustrin har näringsutskottet behandlat år 1972 samt vart och ett av åren 1976-1979. De har avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen. Vid behandlingen våren 1979 erinrade utskottet (NU 1978/79:55) om sitt uttalande år 1978, nämligen att tillkomsten av Datasaab innebär att samhällets inflytande på och kontroll över branschen har utökats väsentligt. Det bidrag som skulle utgå till Datasaab avsågs skapa förutsättningar för ett omfattande utvecklingsarbete. Det påpekades vidare att det statliga utvecklingsstödet kunde förknippas med villkor angående insyn och tillhandahållande av information. Med hänvisning härtill fann utskottet år 1979 inte skäl att förorda ett starkare statligt ägarengagemang inom dataindustrin.
År 1979 behandlade utskottet även motionsförslag som direkt tog sikte på Datasaabs utveckling. I en motion av Erik Hovhammar m. fl. (m) betonades det önskvärda i att den pågående översynen av Datasaabs verksamhet skulle leda till en normalisering, så att rörelsen kan drivas utan förluster och så att utrymme skapas för nya satsningar inom dataindustrin. I detta sammanhang framhöll utskottet att det är angeläget att företagsledningen skyndsamt söker att fullt ut genomföra en utveckling enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt vid beslutet om företagets bildande. Utskottet sade sig förvänta att detta sker i nära samverkan med personalorganisationerna och att man, för
NU 1979/80:65
att tillgodose anspråken på en omstrukturering i socialt acceptabla former, eftersträvar att bibehålla de produktionsresurser som finns hos företaget. När det gäller att skapa en framtid för företaget spelar dess organisation för forskning och utveckling en nyckelroll. Utskottet fann det därför angeläget att företagets styrelse och ledning tillvaratar alla möjligheter att främja forskning och utveckling vid företaget. Vidare fann utskottet det önskvärt att man tar till vara de möjligheter som kan föreligga att bredda företagets produktion genom samverkan med andra företag på den internationella marknaden. I ett uttalande till regeringen anslöt sig riksdagen till vad utskottet anfört.
Utskottet
Datasaab AB bildades år 1977 genom att det statliga företaget Stansaab Elektronik AB gick samman med huvuddelen av Datasaabdivisionen i Saab-Scania AB (prop. 1977/78:17, NU 1977/78:31. rskr 1977/78:98). Datasaab ägs till lika delar av staten och Saab-Scania. Verksamheten regleras genom ett huvudavtal om samarbete på datorområdet som staten och Saab-Scania har ingått. Enligt detta skall de båda delägarna under åren 1978-1981 var för sig årligen skjuta till 37,5 milj. kr. till Datasaab. För att säkerställa bolagets forsknings- och utvecklingsarbete har staten åtagit sig att under samma period årligen bidra med 32.5 milj. kr. Vidare skall förluster som inte täcks av tillskotten ersättas av delägarna till lika stora delar.
I Datasaabkoncernen ingår moderbolaget Datasaab. det inhemska dotterbolaget Datasaab Sverige AB samt försäljningsbolag i elva länder. Ett annat dotterbolag i Sverige, Närdata AB, har i år överlåtits till Svenska Elektroniska Data AB (SEDAB). Totalt 3 240 är anställda inom koncernen (exkl. Närdata). Härav är 930 sysselsatta vid dotterbolag i utlandet. Datasaabs verksamhet har hittills visat underskott. För att täcka förlusten år
1978 har ägarna vardera lämnat ett tillskott av 57 milj. kr.
I överensstämmelse med statens åtagande föreslås i budgetpropositionen att Datasaab för budgetåret 1980/81 får ett utvecklingsbidrag av 32,5 milj. kr.
I propositionen 1979/80:156 anmäls att bolagets preliminära bokslut för år
1979 visar på en förlust av ca 73 milj. kr. sedan avtalat ägartillskott har frånräknats. Staten är därför enligt avtalet skyldig att täcka denna förlust med 37 milj. kr. Det meddelas att Saab-Scania i sitt bokslut för år 1979 bar avsatt samma belopp för bidrag till Datasaab.
Förslagen om medelstillskott till Datasaab och grunderna för beräkningen härav granskas i flera motioner.
I motionen 1979/80:1787, som väcktes under allmänna motionstiden 1980. kritiserar Alf Wennerfors (m) Datasaabs redovisning av företagets ekonomi och resultat. Han önskar att utbetalningen av ytterligare bidrag till Datasaab skall uppskjutas tills slutgiltigt bokslut för 1979 års resultat har redovisats.
NU 1979/80:65
12 Samme motionär framför i motionen 1979/80:2006, som har väckts i anslutning till propositionen 1979/80:156, en råd synpunkter och förslag rörande Datasaabs verksamhet. Han uttalar därvid bl. a. att det inte är förlustbidragets storlek han vill ifrågasätta utan främst vissa oklarheter i fråga om företagets ekonomiska ställning.
Några invändningar mot regeringens förslag beträffande anslag till medelstillskott och förlusttäckningsbidrag föreligger inte. Utskottet tillstyrker förslagen såvitt gäller de tre anslagen till Datasaab.
Invändningarna i motionen 1979/80:2006 mot grunderna för beräkningen av Datasaabs förlusttäckningsbidrag går ut på att propositionens redovisning utgörs av en preliminär resultaträkning för moderbolaget. Motionären anser att denna bör kompletteras med en fullständig redogörelse för hela koncernens ställning. Han uttalar att riksdagen som ägare bör få en heltäckande redovisning av företagets aktuella läge. Enligt hemställan bör riksdagen beakta dessa synpunkter vid behandlingen av propositionen 1979/80:156.
Grunderna för beräkningen av förlusttäckningsbidraget ifrågasätts i den socialdemokratiska motionen 1979/80:2005. Motionärerna anför att regeringen synes ha räknat in endast förlusterna i moderbolaget. En sådan tolkning skulle innebära att Datasaab genom internprissättning kan bestämma förlustbidragen. De hävdar att avtalet mellan staten och Saab-Scania innebär att parterna har åtagit sig att täcka den samlade förlusten i Datasaabkoncernen. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd om grunderna för beräkningen av medelstillskott till Datasaab.
Vidare vill motionärerna att Datasaabs finanser skall saneras. Härmed avses att företagets balansräkning bör vara rensad från förluster vid utgången av år 1981, dvs. då den nu gällande avtalsperioden upphör. Riksdagen bör enligt motionärerna göra en framställning härom.
Även vänsterpartiet kommunisterna kritiserar i motionen 1979/80:2007 den redovisning av Datasaabs ekonomi som lämnas i propositionen.
Enligt motionen 1979/80:1844 bör riksdagen uttala att det är önskvärt att ytterligare förluster i Datasaab kan undvikas.
Två principiellt viktiga frågor aktualiseras i motionerna. Den första rör tolkningen av avtalet på en punkt, nämligen om ägarnas åtagande att täcka förlusterna i bolaget avser moderbolaget eller hela koncernen. Den andra frågan, som är nära förbunden härmed, gäller den totala förlustens storlek.
Av propositionen och de upplysningar som utskottet inhämtat framgår att det är förlusterna i moderbolaget som ägarna hittills har täckt. Från flera håll. främst i motionen 1979/80:2005, har invändningar rests mot den tolkning av avtalet som detta eventuellt kan förutsättas innebära. Utskottet finner liksom motionärerna att det inför avtalsperiodens utgång är nödvändigt att det råder full klarhet om avtalets omfattning och innebörd i detta avseende.
NU 1979/80:65
13 Utskottet förutsätter att regeringen snarast vidtar åtgärder för att åstadkomma detta.
Beräkningen av företagets förlust och därmed av behovet av förlusttäckningsbidrag har för åren 1978 och 1979 utgått från ett preliminärt bokslut. Det har senare i den definitiva ekonomiska redovisningen visat sig att bidraget inte har täckt hela förlusten. Hur stor denna är beror till viss del på tolkningen av avtalets innebörd. Det framstår dock som klart nu att det efter de avtalade ägartillskotten finns en ackumulerad förlust i moderbolaget på 21 milj. kr. vilken ägarna måste täcka. Koncernens ansamlade förlust för åren 1978 och 1979 uppgår totalt till drygt 89 milj. kr.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att föredraganden i propositionen 1979/80:156 framhåller att det vid beräkningen av återstående behov av förlusttäckningsbidrag måste beaktas att någon balanserad förlust inte skall kvarstå för perioden 1978-1981. Utskottet är av samma mening. Det är viktigt att även dotterbolagens ekonomi rensas från förluster - att de nollställs inför avtalsperiodens utgång år 1981.
Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet här har anfört rörande beräkningen av medelstillskott till Datasaab.
Verksamheten vid Datasaab berörs också i motionerna. Motionärerna tar upp frågor om företagets styrning, samarbetsformer inom företaget och inriktningen av företagets produktion.
Enligt motionen 1979/80:2005 vilar det övergripande ansvaret för dessa förhållanden på regeringen, som borde noggrannare följa utvecklingen i Datasaab och vidta erforderliga åtgärder. Motionärerna vill att riksdagen genom ett uttalande instämmer i denna uppfattning. En plan för Datasaabs utveckling begärs i motionen 1979/80:2007. I motionen 1979/80:1844 förordas att Datasaab delas upp på mindre företag enligt principen ett företag för varje produkttyp. För att uppnå detta bör regeringen genomföra en förhandling med Saab-Scania AB. Motionären föreslår att riksdagen gör en framställning till regeringen av denna innebörd.
I propositionen 1979/80:156 påpekar föredraganden att det finns flera orsaker till företagets dåliga resultat. Bl. a. nämns att de möjligheter till rationalisering som skapades i det nya bolaget inte har kunnat utnyttjas i den takt som hade förutsetts. Föredraganden framhåller emellertid att åtgärder kontinuerligt har vidtagits för att lösa företagets olika problem. Så har företagets ledningsfunktioner stärkts. Företaget sägs nu arbeta mer kundanpassat än det har gjort tidigare. Med hjälp av utländska konsulter har företagets olika affärsområden analyserats. Med utgångspunkt i dessa analyser har en plan utarbetats med sikte på att Datasaab skall uppnå nollresultat år 1982. Utskottet noterar att företagets resultat för år 1979 i förhållande till år 1978 synes innebära en förbättring. Utskottet kan ansluta sig till industriministerns bedömning att den plan som företaget nu arbetar efter innebär en rimlig balans mellan kravet på snabb lönsamhet och det
NU 1979/80:65
långsiktiga målet att bygga upp en livskraftig svensk dataindustri. Denna positiva utveckling utesluter inte att det synes kvarstå en rad problem, bl. a. sådana som gäller företagets styrning och verksamhetsformer. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och vidtar nödvändiga åtgärder. Syftet med samgåendet i Datasaab var att åstadkomma en konkurrenskraftig svensk dataindustri. Utvecklingen inom databranschen, som domineras av multinationella företag, ställer stora krav på finansiella resurser och på marknadsföringen av de system och den programvara som företagen tillhandahåller. Datatekniken expanderar snabbt inom många branscher och samhällsfunktioner. Att Datasaab blir framgångsrikt är därför av vitalt nationellt intresse. Utskottet är medvetet om att en positiv utveckling av Datasaab förutsätter både en långsiktig ekonomisk satsning och klara riktlinjer för verksamheten. Staten som ägare har här ett stort ansvar. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad här anförts. Något uttalande enligt motionen 1979/80:1844 om att Datasaab bör delas upp på mindre företag är utskottet inte berett att tillstyrka.
I motionen 1979/80:2007 föreslås att en plan för Datasaabs utveckling skall läggas fram. Vidare vill motionärerna att Datasaab skall förstatligas.
Det förra önskemålet tillgodoses i väsentlig utsträckning genom vad utskottet har föreslagit ovan.
Vad avser önskemålet om förstatligande av Datasaab finner utskottet inte skäl att nu förorda ett starkare statligt ägarengagemang. Motionärernas förslag ligger i linje med förslaget i motionen 1979/80:1856 att den svenska datorindustrin skall förstatligas. Liknande motionsyrkanden har framförts vart och ett av åren 1976-1978 och avslagits av riksdagen. Enligt ytterligare ett yrkande i samma motion bör data- och elektronikkommittén (I 1978:04) få i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag som främjar en utveckling av produkter på elektronikområdet inom Sverige. Kommittén skulle därvid utgå från förutsättningen att produktionen skall vara samhällsägd. Av redovisningen i det föregående framgår att frågan om produktutveckling på elektronikområdet omfattas av kommitténs uppdrag. Utskottet avstyrker motionen 1979/80:1856.
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1979/80:156 till Medelstillskott till Datasaab AB på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 37 000 000 kr.,
b) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17 punkten F 17 till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 32 500 000 kr.,
NU 1979/80:65
c) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17 punkten F 18 och med avslag på motionen 1979/80:1787 till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000 kr.,
2. beträffande beräkning av medelstillskott till Datasaab m. m. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2005 yrkandet 1 i ifrågavarande del och yrkandet 2 samt motionen 1979/80:2006 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande verksamheten vid Datasaab
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2005 yrkandet 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1979/80:1844 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande plan för Datasaabs utveckling m. m.
att riksdagen avslår motionen 1979/80:2007 och motionen 1979/80:1856 yrkandet 1,
5. beträffande produktutveckling på elektronikområdet att riksdagen avslår motionen 1979/80:1856 yrkandet 2.
Stockholm den 29 maj 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg (s). Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Tage Adolfsson (m). Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson (s), Karl Björzén (m), Birgitta Johansson (s). Ivar Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).
NU 1979/80:65
16 Bilaga
Datasaab AB
KONCERNENS RESULTATRÄKNING (1 000 kr.)
1978 Rörelsens intäkter Fakturering Rörelsens kostnader Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader
872 174 920 116-
695 897 840 139-
Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar enligt plan
47 942- 98 225-
144 242- 78 091-
Rörelseresultat efter avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Utdelning på aktier och andelar Intäktsräntor Kostnadsräntor Andra finansiella intäkter och kostnader
5 003 50 728-
726-
146 167- 46 407-
SS 5 098 37 446-
3 621
222 333- 28 689-
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
Extraordinära intäkter och kostnader
Utvecklings- och rörelsebidrag
från ägarna
Övrigt
181 500 13 991-
192 574- 167 509
221 500 10 023-
251 022- 211 477
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
Bokslutsdispositioner Avsättning till allmän varulager- reserv
25 065- 475-
39 545- 6 135-
Resultat före skatt Skatt
25 540- 1 376-
45 680- 798-
ÅRETS RESULTAT
26 9 lö-
46 478-
NU 1979/80:65
17 KONCERNENS BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER (1 100 kr.)
Tillgångar
1978 Omsättningstillgångar
Kassa och bank
45 394
33 313
Växelfordringar
1 266
Kundfordringar
226 802
214811 Skattefordringar
2 098
2 387
Förutbetalda kostnader och upp-
lupna intäkter
98 109
131 828
Andra fordringar
22 294
15 571
Förskott till leverantörer
14 068
13 537
Varulager
535 953
945 031
405 940
818 653
Anläggningstillgångar
Aktier och andelar i andra bolag
2 785
1 147
Andra långfristiga fordringar
11 902
14 023
Förskott till leverantörer
-
Goodwill
-
3 892
Balanserade kostnader för utv.
arbete
2 086
3 185
Hyreslager
123 521
94 195
Maskiner och inventarier
87 428
92 465
Byggnader
37 617
57 227
Mark och övrig fast egendom
7 241
272 663
10 373
276 507
SUMMA TILLGÅNGAR
1 217 694
1 095 160
NU 1979/80:65
18 Skulder och eget kapital
1978 Kortfristiga skulder Växelskulder Bankskulder Leverantörsskulder Skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Förskott från kunder
744 300 093 148 279 3 504
93 368 47 683 45 679
639 350
4 534 227 171
115 886 1 838
73 541 55 267 31 390
509 627
Långfristiga skulder Annan långfristig upplåning Avsatt till pensioner Förskott från kunder
212 386 53 191 34 317
299 894
193 365 35 737 51 604
280 706
Obeskattade reserver Lagerreserv
6 135
Minoritetsandel i eget kapital
-
Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 3 600 000 aktier å nom. 100 kr Reservfond
360 000 1 140
360 000 1 140
361 140
361 140
Fritt eget kapital Balanserad förlust Årets resultat
62 448- 26 916-
15 970- 46 478-
89 364-
271 776
62 448-
298 692
SUMMA SKULDER OCH EGET
KAPITAL
1 217 694
1 095 160
Ställda panter
Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Övriga panter
40 000 170 300 64 755
275 055
45 000 179 650 928
225 578
Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Övriga ansvarsförbindelser
3 772 9 233
13 005
4 890
5 782
10 672
NU 1979/80:65
19 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING (1 000 kr.)
1978 Rörelsens intäkter
Fakturering
584 911
568 590
Övriga intäkter
10 669
-
595 580
568 590
Rörelsens kostnader
Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader
704 451-
734 947-
Rörelseresultat före avskrivningar
108 871-
166 357-
Avskrivningar enligt plan
17 924-
27 938-
Rörelseresultat efter avskrivningar
126 795-
194 295-
Finansiella intäkter och kostnader
Utdelning på aktier och andelar i
andra bolag
38 Intäktsräntor från koncernbolag
4 832
3 956
Intäktsräntor övriga
2 858
2 484
Kostnadsräntor till koncernbolag
73-
-
Kostnadsräntor övriga
44 315-
33 000-
Andra finansiella intäkter
och kostnader
1 348
35 306-
1 232
25 290-
Resultat efter finansiella intäkter
och kostnader
162 101-
219 585-
Extraordinära intäkter och
kostnader
Utvecklings- och rörelsebidrag
från ägarna
181 500
221 500
Övrigt
27 885-
11 298-
210 202
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatt
8 486-
9 383-
Koncernbidrag
9 205
-
Skatt
156-
201-
ÅRETS RESULTAT
9 584-
NU 1979/80:65
20 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER (1 000 kr.)
Tillgångar
1978 Omsättningstillgångar
Kassa och bank
4 356
5 876
Kundfordringar
65 285
91 702
Fordringar hos dotterbolag
375 317
303 399
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
88 510
126 997
Andra fordringar
13 360
8 793
Förskott till leverantörer
13 471
13 147
Varulager
348 985
909 284
266 290
816 204
Anläggningstillgångar
Aktier och andelar i dotterbolag
86 964
62 620
Aktier och andelar i andra bolag
2 785
1 147
Långfristiga fordringar hos
dotterbolag
51 686
23 546
Förskott till leverantörer
-
Andra långfristiga fordringar
5 595
7 295
Hyreslager
805 Maskiner och inventarier
46 317
49 357
Byggnader
37 617
57 227
Mark och övrig fast egendom
7 241
238 632
10 373
212 370
SUMMA TILLGÅNGAR
1 147 916
1 028 574
NU 1979/80:65
21 Skulder och eget kapital
1978 Kortfristiga skulder Bankskulder Skulder till dotterbolag Leverantörsskulder Skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Förskott från kunder
251 851 62 967 121 360 71
47 437 26 858 26 613
537 157
206 126 70 250 89 642 71
43 293 17 110 17513
444 005
Långfristiga skulder Annan långfristig upplåning Avsatt till pensioner Förskott från kunder
187 394 49 202 34 317
270 913
160 762 32 920 51 604
245 286
Eget kapital
Bundet eget kapital Aktiekapital 3 600 000 aktier å norn. 100 kr Reservfond
360 000 984
360 000 984
360 984
360 984
Fritt eget kapital Balanserad förlust Årets resultat
21 701- 563
12 117- 9 584-
21 138-
339 846
21 701-
339 283
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
1 147 916
1 028 574
Ställda panter
Fastighetsinteckningar
Företagsinteckningar
40 000 160 500
200 500
45 000 175 500
220 500
Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser för dotterbolag
Borgensförbindelser övriga Övriga ansvarsförbindelser