Med anledning av propositionerna 1978/79:170 och 1979/80:159 i vad avser viss lagstiftning rörande finansbolag jämte motioner
NU 1979/80:66
Näringsutskottets betänkande 1979/80:66
med anledning av propositionerna 1978/79:170 och 1979/80:159 i vad avser viss lagstiftning rörande finansbolag jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels propositionen 1978/79:170 med förslag till lag om finansbolag, m. m., i vad avser
2. förslag till lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor,
3. förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
dels två motioner- den ena delvis-som har väckts med anledning av denna proposition,
dels propositionen 1979/80:159 med förslag till lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel, m. m., i vad avser avsnittet Övriga frågor (s. 109-122),
dels två motioner som har väckts med anledning av den sistnämnda propositionen i angiven del.
I anslutning härtill framlägger utskottet på eget initiativ förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182).
En närmare redovisning av propositionerna lämnas i det följande (s. 2). Därefter redovisas motionerna (s. 4 f.).
Vid inledande behandling hösten 1979 av den nu aktuella frågan om tillsyn över finansbolag har, såsom redovisats i betänkandet NU 1979/80:23, företrädare för ekonomidepartementet, bankinspektionen och konsumentverket lämnat upplysningar inför utskottet. Från denna omgång av frågans behandling föreligger en skrivelse från bankinspektionen rörande den i propositionen föreslagna ändringen i kreditupplysningslagen, en promemoria från konsumentverket om tillsyn över kontokortsföretag och tre skrivelser från Finansieringsföretagens förening (numera Finansbolagens förening). Organisationen har i april 1980 ingivit ytterligare tre skrivelser i ärendet (se s. 5).
1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 66
NU 1979/80:66
2 Propositionen 1978/79:170
Lagförslag
Propositionen 1978/79:170 har i sin huvuddel, avseende förslag till lag om finansbolag, behandlats av näringsutskottet i betänkandet NU 1979/80:23. Enligt riksdagens beslut på grundval av detta betänkande har regeringen utfärdat lagen (1980:2) om finansbolag, vilken i sin huvuddel träder i kraft den 1 juli 1980.
De båda lagförslag i propositionen som behandlas i detta betänkande avser följdlagstiftning till lagen om finansbolag och är av följande lydelse:
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller ej i fråga om verksamhet som står under tillsyn av bankinspektionen eller försäkringsinspektionen.
Föreslagen lydelse
S
Denna lag gäller ej i fråga om verksamhet som står under tillsyn av bankinspektionen eller försäkringsinspektionen. Lagen galler dock i fråga ont verksamhet som drivs av finansbolag enligt lagen 11979:000) om finansbolag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
3 Förslag till
Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 1 § kreditupplysningslagen (1973:1173) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller yrkesmässigt bedriven kreditupplysningsverksamhet. Förmedling av upplysningar mellan kreditinrättningar omfattas dock ej av lagen, i den mån det är fråga om Sveriges riksbank. Sveriges investeringsbank AB eller kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn. Ej heller gäller lagen förmed -
Föreslageit lydelse
§
Denna lag gäller yrkesmässigt bedriven kreditupplvsningsverksamhet. Förmedling av upplysningar mellan kreditinrättningar omfattas dock ej av lagen, i den mån det är fråga om Sveriges riksbank. Sveriges investeringsbank AB eller annan kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn än finansbolag enligt
NU 1979/80:66
3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ling av upplysningar mellan företag lagen (1979:000) om finansbolag. Ej
inom samma koncern. heller gäller lagen förmedling av
upplysningar mellan företag inom samma koncern.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
Lagförslagens innebörd
Enligt lagen om förbud mot oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorslagen) kan marknadsdomstolen förbjuda näringsidkare att bl. a. vid erbjudande av tjänster använda avtalsvillkor som är oskäliga mot konsumenterna. Det ankommer på konsumentombudsmannen (KO) att övervaka marknaden, ta upp förhandlingar och träffa överenskommelser med företrädare för näringsidkarna och föra det allmännas talan inför marknadsdomstolen. I fall som inte är av större vikt får KO utfärda förbudsföreläggande. Avtalsvillkorslagen är enligt 2 § inte tillämplig i fråga om verksamhet som står under tillsyn av bankinspektionen. Genom den föreslagna lagändringen kommer finansbolagens verksamhet att alltjämt omfattas av avtalsvillkorslagen trots att de står under bankinspektionens tillsyn.
Kreditupplysningslagen reglerar den yrkesmässigt bedrivna kreditupplysningsverksamheten. Förmedling av kreditupplysningar mellan sådana kreditinstitut, bl. a. bankerna, som står under bankinspektionens tillsyn har undantagits från lagens tillämpningsområde. Upplysningscentralen UC Aktiebolag, som ägs av affärsbankerna gemensamt, har ansetts såsom en sådan kreditinrättning som inte omfattas av kreditupplysningslagen. Den föreslagna lagändringen medför att förmedling av kreditupplysning till finansbolag från annan kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn inte kommer att vara undantagen från kreditupplysningslagen, trots att även finansbolagen står under bankinspektionens tillsyn.
Propositionen 1979/80:159
Det till näringsutskottet hänvisade avsnittet i propositionen 1979/80:159 innehåller av riksdagen begärt kompletterande beslutsunderlag rörande den i propositionen 1978/79:170 föreslagna följdlagstiftningen till lagen om finansbolag. Inledningsvis redogör föredraganden för framställningar från Finansjeringsföretagens förening (numera Finansbolagens förening) rörande rätten att använda beteckningen finansbolag och reglerna i fråga om finansbolagens kapitaltäckning. Det berörda avsnittet i propositionen utmynnar inte i någon hemställan.
NU 1979/80:66
4 Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:170 och behandlas här är
1978/79:2487 av Anton Fågelsbo m. fl. (c), såvitt avser hemställan (4) att riksdagen avslår förslaget till ändring i 2 § lagen om förbud mot oskäliga avtalsvillkor,
1978/79:2529 av Ivan Svanström m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen avslår förslaget till lagom ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor.
Motionen 1978/79:2487 har i övrigt behandlats av finansutskottet i betänkandet FiU 1979/80:8 (yrkandet 1) och av näringsutskottet i betänkandet NU 1979/80:23 (yrkandena 2, 3 och 5).
De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:159 och behandlas här är
1979/80:2008 av Rolf Andersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att begreppet finansbolag reserveras för de bolag som står under bankinspektionens tillsyn,
1979/80:2009 av Bernt Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen 1979/80:159 beslutar att bestämmelsen i 2 § avtalsvillkorslagen, att lagen ej gäller i fråga om verksamhet som står under tillsyn av bankinspektionen, skall avse även sådan verksamhet som bedrivs av finansbolagen.
Motivering
Utgångspunkten för vad som i motionen 1979/80:2008 sägs om ensamrätt till beteckningen finansbolag är att enligt bankinspektionens uppskattningar ca 100 företag skulle komma att omfattas av lagen om finansbolag, medan ca 150 företag med motsvarande verksamhet ej skulle omfattas av lagen. Motionärerna finner det uppenbart att långivare och kunder har bibragts uppfattningen att alla finansföretag kommer att stå under tillsyn. En utebliven ensamrätt till beteckningen finansbolag för de företag som omfattas av lagen kommer, menar motionärerna, att medföra risk för rättsliga och ekonomiska förluster för såväl långivare som låntagare till följd av handlande från mindre seriösa finansföretag som ej står under tillsyn.
Den dubblering av kontrollen beträffande konsumentkrediter som blir följden av förslaget till ändring i avtalsvillkorslagen står i strid med statsmakternas strävan att minska krångel och byråkratisering, hävdas i motionen 1978/79:2487. I motionen 1978/79:2529 betecknas det som "i hög
NU 1979/80:66
grad olämpligt” att finansbolagens verksamhet kan granskas i samma avseende av olika myndigheter. Förslaget strider också mot den ståndpunkt som lagutskottet och riksdagen intog i samband med att konsumentkreditlagen (1977:981) antogs, menar motionärerna. De motsätter sig ”att man genom lagstiftning inför en dubbelkompetens som öppnar vägen för motstridiga avgöranden av olika myndigheter i samma sakförhållande”.
Samma förslag kommenteras i motionen 1979/80:2009 med hänvisning till det kompletterande beslutsunderlaget i propositionen 1979/80:159. De principiella synpunkter som föredraganden där anför bör enligt motionären leda till att en annan lösning väljs. För de berörda finansbolagen måste det, säger han, innebära en betydande omgång att ha att göra med två tillsynsmyndigheter när det gäller närbesläktade frågor. Dessutom torde den föreslagna gränsdragningen medföra avsevärda olägenheter för de båda myndigheterna.
Skrivelser från Finansbolagens förening
Med anledning av vad som sägs under avsnittet ”Övriga frågor” i propositionen 1979/80:159 har Finansbolagens förening riktat tre skrivelser till näringsutskottet.
I en av dessa skrivelser begär föreningen att beteckningen finansbolag skall förbehållas de bolag som omfattas av lagen (1980:2) om finansbolag. 1 en annan skrivelse upprepar föreningen ett i andra sammanhang framfört krav på ändrade kapitaltäckningsregler för finansbolagen.
Den tredje skrivelsen gäller tillsyn m. m. enligt avtalsvillkorslagen (1971:112), konsumentkreditlagen (1977: 981) och kreditupplysningslagen (1973:1173). Beträffande avtalsvillkorslagen anförs sammanfattningsvis att det inte finns något skäl att finansbolagen i tillsynshänseende skall behandlas annorlunda än andra kreditinstitut, i varje fall utan särskild utredning och remissbehandling. Med ett utförligt resonemang ansluter sig föreningen till regeringens ståndpunkt i fråga om tillsynen över att finansbolagen efterlever konsumentkreditlagen. Detta sker i polemik mot den promemoria om tillsyn över kontokortsföretagen som konsumentverket - enligt vad som meddelas i inledningen till detta betänkande - har tillställt näringsutskottet. Föreningen motsätter sig den föreslagna ändringen i kreditupplysningslagen. Den hänvisar härvidlag till kravet på konkurrensneutral behandling av olika kategorier av finansbolag. Samtidigt hävdas att en ändring av kreditupplysningslagen på sådant sätt att alla finansbolag undantas från lagens tillämpning kommer att ha betydelse endast i fråga om en begränsad del av antalet nybeviljade kontokrediter och refinansierade lånehandlingar.
NU 1979/80:66
6 Utskottet
Inledning
Riksdagen beslöt i december 1979 efter beredning av näringsutskottet (NU 1979/80:23) att anta ett förslag till lag om finansbolag. Denna har utfärdats i januari 1980 (1980:2). 1 sin huvuddel träder den i kraft den 1 juli 1980. I fråga om lagens kapitaltäckningskrav ges i flertalet fall respit till årsskiftet 1982-1983. Bankinspektionen är tillsynsmyndighet över finansbolagen och har i den egenskapen fått vissa befogenheter redan den 1 februari 1980. Offentlig tillsyn över finansbolagen är ett bärande element i den nya lagen.
Inom ramen för lagstiftningsärendet förekom vissa frågor om följdlagstiftning. Det gällde att avgöra om finansbolagen skulle i allo likställas med andra företag under bankinspektionens tillsyn vid tillämpningen av viss konsumenträttslig och annan lagstiftning. Den mest svårlösta frågan i detta sammanhang berörde kompetensfördelningen mellan å ena sidan bankinspektionen, å andra sidan konsumentverket och konsumentombudsmannen (KO). Regeringen angav i propositionen - genom förslag om lagändringar resp. om bibehållande av vissa generella bestämmelser - en ordning som visade sig delvis vara kontroversiell. Konsumentverket reagerade mot att bankinspektionen skulle överta vissa befogenheter eniigt konsumentkreditlagen (1977:981). Bankinspektionen var i sin tur negativ till att lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorslagen) skulle fortsätta att gälla för finansbolagen med därav följande befogenheter för KO och marknadsdomstolen. Beträffande den senare punkten påyrkades ändring i två av de motioner som föranleddes av propositionen.
Näringsutskottet behandlade de nu nämnda frågorna ingående, bl. a. med hörande av representanter för de nämnda myndigheterna. Utskottet fann det inte möjligt att komma fram till en bestämd och välgrundad mening i dessa frågor på basis av det material som förelåg. Därför beslöt utskottet att låta behandlingen av förslaget till ändring i avtalsvillkorslagen och av det samtidigt framlagda förslaget till ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) anstå t. v. På utskottets förslag uttalade riksdagen att det borde ankomma på regeringen att under våren 1980 framlägga kompletterande beslutsunderlag - om möjligt på basis av banklagsutredningens (Fi 1976:04) arbete - i så god tid att den aktuella följdlagstiftningen efter ställningstagande av utskottet och riksdagen kunde träda i kraft samtidigt med lagen om finansbolag.
Det begärda beslutsunderlaget finns i avsnittet "Övriga frågor" i propositionen 1979/80:159, vilken huvudsakligen gäller en kreditpolitisk reglering av bl. a. finansbolagen. Denna proposition häri den angivna delen - som inte innefattar någon hemställan - hänvisats till näringsutskottet. Med anledning av denna del av propositionen har väckts ytterligare en motion rörande den föreslagna ändringen i avtalsvillkorslagen och vidare en motion
NU 1979/80:66
som går ut på en ändring i lagen om finansbolag. Utskottet tar i det följande upp först det senast nämnda förslaget och därefter frågorna om finansbolagens relation till i tur och ordning avtalsvillkorslagen, konsumentkreditlagen, inkassolagen (1974:182) och kreditupplysningslagen. När det gäller dessa lagar anknyter utskottet till det kompletterande beslutsunderlaget i propositionen 1979/80:159. Utskottet konstaterar att detta material ger en god belysning av rättsläget men inte en så konkret bild som önskvärt vore av de praktiska problem som möter vid lagarnas tillämpning.
Lagen om finansbolag
Ett företag som - till följd av arten av sin verksamhet och nettovärdet av sina tillgångar samt, i vissa fall, ägarförhållandena - omfattas av lagen om finansbolag kallas enligt 5 $ finansbolag. Det anses som sådant intill dess det genom beslut av bankinspektionen har avförts ur den förteckning som inspektionen skall föra över de företag som står under tillsyn enligt denna lag. Ien motion hösten 1979 begärdes-i anslutning till det utredningsförslag som låg till grund för propositionen - att endast de företag på vilka lagen är tillämplig skulle ha rätt att i sin firmabeteckning använda ordet finansbolag. Enligt lagförslaget i propositionen skulle denna beteckning få användas fritt. Utskottet och riksdagen gick på regeringens linje. Huvudmotiveringen var att det inte syntes skäligt att företag som redan hade etablerat sig under beteckningen finansbolag skulle tvingas ändra firmabeteckning.
Förslaget om att endast sådana företag som omfattas av lagen om finansbolag skall få använda det sistnämnda ordet i sin firmabeteckning har nu återkommit i motionen 1979/80:2008. Finansbolagens förening (tidigare Finansieringsföretagens förening) har gjort framställningar i denna sak till regeringen - såsom redovisats i propositionen 1979/80:159 (s. 109 f.). - och till utskottet. Regeringen vidhåller enligt vad som uttalas i den nu nämnda propositionen (s. 110) sin tidigare ståndpunkt.
Näringsutskottet har vid förnyad prövning av frågan kommit fram till att övervägande skäl talar för att beteckningen finansbolag på angivet sätt reserveras för de företag i branschen som står under bankinspektionens tillsyn. Ett väsentligt argument för detta är enligt utskottets mening att sådan näringsverksamhet som enligt lagens definition är finansieringsverksamhet till alldeles övervägande del kommer att drivas av företag som står under tillsyn. Det kan då anses mindre lämpligt att företag som är undantagna från tillsyn får åtnjuta den fördel som det kan innebära att på marknaden få uppträda under beteckningen finansbolag. Utskottet föreslår följaktligen att lagen om finansbolag ändras så. att orden finansbolag och finansaktiebolag skyddas på angivet sätt. Ändringen bör träda i kraft samtidigt med lagens huvudbestämmelser, dvs. den 1 juli 1980.
Ett finansbolag vars nettotillgångar nedgår under ett belopp av 10 milj. kr. skall enligt lagens bestämmelser avföras från den tidigare nämnda förteck -
NU 1979/80:66
ningen och sålunda mista ställningen som finansbolag. Det synes inte skäligt att en tillfällig förändring av bolagets omslutning, kanske föranledd av en åtstramning inom kreditpolitiken, skall göra det nödvändigt för företaget att ändra en firmabeteckning som bolaget inom kort åter kan bli berättigat till. Utskottet föreslår för den skull att bankinspektionen på framställning av ett bolag som är i denna situation får låta det anstå i högst två år med beslut att bolaget skall avföras ur förteckningen.
Ett företag som vid lagens ikraftträdande använder beteckningen finansbolag men ej kommer att omfattas av lagen synes böra få behålla denna beteckning till nästa bolagsstämma och under någon tid därefter, under vilken ny firmabeteckning kan marknadsföras. Den övergångsbestämmelse som utskottet föreslår tillgodoser detta önskemål.
A vtalsvillkorslagen
Sådan verksamhet som avses i lagen om finansbolag faller f. n. i viss utsträckning inom avtalsvillkorslagens tillämpningsområde. Från detta undantas enligt 2 § verksamhet som står under bankinspektionens tillsyn. När inspektionen nu skall få tillsyn över finansbolagen har i propositionen 1978/79:170 föreslagits en ändring i 2 § avtalsvillkorslagen som syftar till att finansbolagens verksamhet även fortsättningsvis skall omfattas av denna lag. KO kommer alltså att behålla sin befogenhet att ingripa mot finansbolags avtalsvillkor. Enligt propositionen bör det emellertid i praktiken ankomma på bankinspektionen att i samråd med konsumentverket övervaka att finansbolagen inte använder sig av oskäliga avtalsvillkor. Banklagsutredningens förslag beträffande gränsdragningen mellan bankinspektionens och de konsumentpolitiska organens verksamhet kommer att ge underlag för en förnyad prövning av frågan huruvida avtalsvillkorslagen skall gälla för finansbolagens verksamhet. Liksom regeringen finner utskottet det mot här angiven bakgrund lämpligt att den nuvarande kompetensfördelningen på detta område mellan bankinspektionen och KO t. v. bibehålls. De yrkanden av motsatt innebörd som framställs i motionerna 1978/79:2487, 1978/79:2529 och 1979/80:2009 avstyrks följaktligen.
Beträffande konsumentkreditlagen går regeringens förslag i annan riktning än när det gäller avtalsvillkorslagen. Enligt redan gällande bestämmelse i konsumentkreditlagen övertar bankinspektionen, när finansbolagen ställs under dess allmänna tillsyn, också tillsynen över dessa bolags efterlevnad av konsumentkreditlagen. Vid sin behandling av ämnet hösten 1979 övervägde utskottet att föreslå en ändring i konsumentkreditlagen, varigenom konsumentverket skulle på finansbolagens område få behålla den funktion som eljest övergår på bankinspektionen. Därvid fäste utskottet särskilt vikt vid att
NU 1979/80:66
det skulle finnas möjligheter till en effektiv kontroll av kontokortsmarknaden, inom vilken ju finansbolagen agerar i nära samverkan med detaljhandelsföretagen. Utskottet har, om än med tvekan, stannat för att riksdagen bör t. v. godta den kompetensfördelning mellan de berörda myndigheterna som regeringen har förordat. Utskottet räknar även i detta fall med en förnyad prövning av frågan på grundval av banklagsutredningens kommande betänkande. Det är önskvärt att frågan i det sammanhanget blir belyst också genom yttrande av den numera tillsatta utredningen om kontokort.
Inkassolagen gäller för den yrkesmässigt bedrivna inkassoverksamheten. Tillsynen över efterlevnaden av lagen tillkommer enligt 13 § datainspektionen. För yrkesmässig inkassoverksamhet som avser indrivning av fordringar för annans räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning krävs enligt 2 § tillstånd av datainspektionen. Från datainspektionens tillsyn och tillståndsplikten undantas emellertid sådan inkassoverksamhet som bedrivs av bl. a. kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn.
I propositionen 1978/79:170 (s. 38 f.) har regeringen förordat att f. n. ingen ändring görs i inkassolagen. Detta avses innebära att även finansbolagens inkassoverksamhet undantas från datainspektionens tillsyn och från tillståndsplikten enligt inkassolagen. Samma ståndpunkt har regeringen intagit i propositionen 1979/80:159 (s. 122, jfr s. 117 f.).
Aven enligt utskottets mening bör, i och med att finansbolagen ställs under bankinspektionens tillsyn, sådan inkassoverksamhet som bedrivs av finansbolagen undantas från datainspektionens tillsyn och från tillståndsplikt. Det bör således ankomma på bankinspektionen att utöva tillsyn också över att finansbolagen iakttar bestämmelserna i inkassolagen. Som har framhållits i propositionen 1978/79:170 (s. 38) bör givetvis samråd äga rum mellan bankinspektionen och datainspektionen för att undvika oklarheter och åstadkomma en likartad tillämpning av lagen.
I sammanhanget bör emellertid beaktas att lagrådet vid sin behandling av förslaget till lag om finansbolag, m. m., ansåg det vara oklart huruvida alla finansbolag omfattas i begreppet "kreditinrättning” i 2 och 13 §§ inkassolagen. Denna oklarhet skulle enligt lagrådet undanröjas om ordet "kreditinrättning” i de nämnda bestämmelserna ersätts av ”företag” (prop. 1978/ 79:170 s. 139). Med anledning av lagrådets yttrande på denna punkt framhölls i propositionen (s. 148 f.) att den av lagrådet väckta frågan lämpligen borde prövas i samband med den översyn av bl. a. inkassolagen som då hade inletts inom justitiedepartementet. Denna översyn har numera lett till att regeringen den 24 april 1980 har till lagrådet remitterat ett förslag om ändring i bl. a. inkassolagen. Med beaktande av det nyss redovisade yttrandet av lagrådet har i lagrådsremissen föreslagits att 2 och 13 inkassolagen ändras bl. a. på så sätt att alla "företag" under bankinspektio -
NU 1979/80:66
nens tillsyn undantas från tillståndsplikten och datainspektionens tillsyn enligt lagen.
Den nu berörda lagändringen skall enligt lagrådsremissen träda i kraft den 1 juli 1981. En proposition på grundval av lagrådsremissen torde kunna behandlas av riksdagen under hösten 1980. Utskottet finner det emellertid angeläget att den oklarhet som lagrådet påtalade i sitt i propositionen 1978/79:170 återgivna yttrande undanröjs samtidigt med att lagen om finansbolag träder i kraft. Utskottet föreslår därför att 2 och 13 88 inkassolagen redan fr. o. m. den 1 juli 1980 ändras så att uttrycket ”kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn" ersätts av "företag under bankinspektionens tillsyn". Samtidigt bör göras några redaktionella ändringar i paragraferna.
Som framhålls i den nämnda lagrådsremissen omfattar uttrycket "företag under bankinspektionens tillsyn" alla finansbolag enligt lagen om finansbolag. Därutöver omfattas banker (bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker). kreditaktiebolag, stads- och landshypoteksinstitutionerna samt fondbolag enligt aktiefondslagen (1974:931). Bland de sist uppräknade företagen torde det vara endast fondbolagen som inte faller under de nuvarande undantagen i 2 och 13 88 inkassolagen för "kreditinrättning" under bankinspektionens tillsyn.
Utskottet vill understryka att de föreslagna undantagen i 2 och 13 88 inkassolagen för företag under bankinspektionens tillsyn inte omfattar inkassoverksamhet som bedrivs av ett sådant dotterföretag till de här nämnda företagen som inte står under bankinspektionens tillsyn ( jfr prop. 1974:42 med förslag till inkassolag. s. 106).
Innebörden av den ändring i kreditupplysningslagen som föreslås i propositionen 1978/79:170 framgår av det föregående (s. 3). I den lagrådsremiss rörande bl. a. ändring i inkassolagen som har nämnts ovan ingår i första hand ett förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen. På grundval av departementspromemorian (Ds Ju 1979:8) Kreditupplysning och inkasso samt remissyttranden över detta går justitieministern där ytterligare igenom de skäl som talar för att finansbolagen i detta sammanhang särshålls från andra kreditinrättningar under bankinspektionens tillsyn. I lagrådsremissens version av 1 8 kreditupplysningslagen har bestämmelsen beträffande finansbolagen i det nu aktuella lagförslaget arbetats in. Utskottet tillstyrker den i propositionen 1978/79:170 föreslagna lagändringen, vilken med hänsyn till förslaget i lagrådsremissen är att se som ett provisorium.
NU 1979/80:66
11 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rätt att använda beteckningen finansbolag
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2008 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:2) om Finansbolag
Härigenom föreskrivs att 5 och 24 §§ lagen (1980:2) om finansbolag skall ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 S
enligt 2-4 gäller, skall vara aktiebolag. Sådant
Företag, för vilket lagen kallas finansbolag.
Finansbolag skall genom beslut av bankinspektionen införas i en särskild förteckning hos inspektionen. Omfattas bolag inte längre enligt 2-4 §§ av lagen, skall det genom beslut av inspektionen avföras ur förteckningen. Intill dess bolaget har avförts ur förteckningen anses det som finansbolag.
Annan än finansbolag får ej i sin firma eller annars vid beteckning av verksamhet använda ordet finansbolag eller finansaktiebolag.
Finansbolag skall genom beslut av bankinspektionen införas i en särskild förteckning hos inspektionen. Omfattas ett bolag inte längre enligt 2-4 §§ av lagen, skall det genom beslut av inspektionen avföras ur förteckningen. Om nettovärdet av ett finansbolags tillgångar nedgår under det belopp som anges i 2 $ första stycket 2 får dock inspektionen på framställning av bolaget under högst två år låta anstå med sådant beslut. Intill dess ett bolag har avförts ur förteckningen anses det som finansbolag.
24 S
Styrelseledamot eller befattningshavare hos finansbolag som uppsåtligen eller av oaktsamhet genom oriktig bokföring eller pä annat sätt lämnar bankinspektionen felaktiga upplysningar om verksamheten döms. om gärningen ej är ringa, till böter eller fängelse i högst ett är.
NU 1979/80:66
12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Detsamma gäller den som med anledning av föreläggande enligt 20 § första stycket uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar bankinspektionen felaktiga upplysningar om verksamheten.
Den som bryter mot 5 § andra stycket döms till böter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.
Den som vid lagens ikraftträdande har ordet finansbolag eller finansaktiebolag i sin firma och ej är finansbolag får utan hinder av 5 § andra stycket använda denna firmabeteckning intill utgången av juni 1982 eller, om ansökan om registrering av ny firma då har getts in, till dess ansökningen slutligt har prövats.
2. beträffande ändring i avtalsvillkorslagen
att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:170 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2487 yrkandet 4 samt motionerna 1978/79:2529 och 1979/80:2009 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor med ändrad lydelse enligt utskottets förslag i det följande:
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor skall ha nedan angivna lydelse:
Regeringens förslag
Denna lag gäller ej i fråga om verksamhet som står under tillsyn av bankinspektionen eller försäkringsinspektionen. Lagen gäller dock i fråga om verksamhet som drivs av finansbolag enligt lagen (1979:000) om finansbolag.
Denna lag träder i kraft den / januari 1980.
Utskottets förslag
Denna lag gäller ej i fråga om verksamhet som står under tillsyn av bankinspektionen eller försäkringsinspektionen. Lagen gäller dock i fråga om verksamhet som drivs av finansbolag enligt lagen (1980:2) om finansbolag.
Denna lag träder i kraft den I juli 1980.
3. beträffande ändring i inkassolagen
att riksdagen antar följande av utskottet framlagda
NU 1979/80:66
13 Förslag tili
Lag om ändring i inkassolagen (1974:182)
Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ inkassolagen (1974:182) skall ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för annans räkning eller fordringar som övertagits för indrivning, får bedrivas endast efter tillstånd av datainspektionen.
Tillstånd behövs ej för inkassoverksamhet som bedrives av Sveriges riksbank. Sveriges investeringsbank AB. kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn eller advokat.
Tillstånd behövs ej för inkassoverksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank. Sveriges investeringsbank AB, företag under bankinspektionens tillsyn eller advokat.
13 §
Datainspektionen utövar tillsyn Datainspektionen utövar tillsyn
över efterlevnaden av denna lag. över efterlevnaden av denna lag.
Inspektionens tillsyn omfattar dock Inspektionens tillsyn omfattar dock
ej verksamhet som bedrives av Sve- ej verksamhet som bedrivs av Sveri riges
riksbank. Sveriges investe- ges riksbank. Sveriges investerings ringsbank
AB, kreditinrättning un- bank AB. företag under bankinspek der
bankinspektionens tillsyn eller tionens tillsyn eller advokat,
advokat
Tillsynen skall utövas så, att den Tillsynen skall utövas så. att den
icke vållar större kostnad eller olä- inte vållar större kostnader eller olägenhet än som är nödvändig. genheter än som är nödvändigt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980
4. beträffande ändring i kreditupplysningslagen
att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:170 i ifrågavarande del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) med ändrad lydelse enligt utskottets förslag i det följande:
Förslag till
Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 1 $ kreditupplysningslagen (1973:1173) skall ha nedan angivna lydelse:
Regeringens förslag
Denna lag gäller yrkesmässigt bedriven kreditupplvsningsverksamhet. Förmedling av upplvsningar mellan kreditinrättningar omfattas
Utskottets förslag
Denna lag gäller yrkesmässigt bedriven kreditupplvsningsverksamhet. Förmedling av upplysningar mellan kreditinrättningar omfattas
NU 1979/80:66
14 Nuvarande lydelse
dock ej av lagen, i den mån det är fråga om Sveriges riksbank. Sveriges investeringsbank AB eller annan kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn än finansbolag enligt lagen (1979:000) om finansbolag. Ej heller gäller lagen förmedling av upplysningar mellan företag inom samma koncern.
Föreslagen lydelse
dock ej av lagen, i den mån det är fråga om Sveriges riksbank. Sveriges investeringsbank AB eller annan kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn än finansbolag enligt lagen (1980:2) om finansbolag. Ej heller gäller lagen förmedling av upplysningar mellan företag inom samma koncern.
Denna lag träder i kraft den I Denna lag träder i kraft den I juli januari 1980. 1980.
5. beträffande propositionen 1979180:159
att riksdagen lägger propositionen 1979/80:159 i här ifrågavarande del (avsnittet "Övriga frågor", s. 109-122) till handlingarna.
Stockholm den 3 juni 1980
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg (s). Margaretha af Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson (s). Carl Tham (fp). Rune Jonsson (s) och Per Westerberg (m).
'