Med anledning av riksdagens revisorers förslag angående statens lån till Uddeholms AB budgetåret 1977/78
NU 1979/80:76
Näringsutskottets betänkande 1979/80:76
med anledning av riksdagens revisorers förslag angående statens lån till Uddeholms AB budgetåret 1977/78
Ärendet
I skrivelse till riksdagen den 24 april 1980 (förslag 1979/80:8) har riksdagens revisorer framlagt resultatet av en granskning av hur det statliga villkorslån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet som hösten 1977 lämnades Uddeholms AB i realiteten har utnyttjats.
Granskningen har utförts på förslag av näringsutskottet. Den har redovisats i granskningspromemorian (1980:1) Statens lån till Uddeholms AB budgetåret 1977/78. Sammanfattningar av denna promemoria och av remissyttrandena över den finns fogade till revisorernas skrivelse.
Revisorerna hemställer att riksdagen
1. delger regeringen de resultat som kommit fram vid granskningen och de allmänna synpunkter som revisorerna funnit anledning framföra med anledning av granskningen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som revisorerna under rubriken 2 Speciella synpunkter i skrivelsen förordat i fråga om beaktande av sekundära verkningar, hörande av bokföringsnämnden och underlättande av korrekta noteringar i mottagarnas bokföring, när nya stödformer införs.
Bakgrund
Det berörda lånet lämnades med anledning av ekonomiska svårigheter som hade drabbat Uddeholms AB. Vid granskningen har även berörts annat stöd av likartat slag som lämnats till bl. a. stålindustrin och stålgjuteriindustrin. Vidare har den skatte- och redovisningstekniska behandlingen av sådant statligt stöd till företag översiktligt studerats.
Riksdagen har fattat beslut dels om det ursprungliga lånet, dels två gånger om medgivande att delar av detta fick överföras till andra bolag, till vilka Uddeholm överlät delar av sin rörelse. Ett riksdagsbeslut om vissa ändringar i skattelagstiftningen har varit en förutsättning för att lånet skulle få avsedd effekt.
Av det belopp som staten genom sin låneutfästelse ställt till förfogande har endast en del lyfts som lån. Hela beloppet har emellertid kunnat utnyttjas i resultatförbättrande syfte genom att betecknas som fordran på staten och därvid redovisningstekniskt och skattemässigt behandlas som en intäktspost.
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 76
NU 1979/80:76
2 Revisorernas överväganden
Revisorerna betecknar det som besvärande att riksdagen, för att nå vissa eftersträvade syften, har beslutat om stödformer som ej går att förena med de beskattnings- och redovisningsmetoder som är vedertagna och att skattelagstiftningen har tagits till hjälp för att få till stånd redovisningsförfaranden som från speciella synpunkter är eftersträvansvärda. De omsorger som från det allmännas sida ägnas åt att befästa kravet på efterlevnad av skatte- och civilrättsliga bestämmelser kan, säger revisorerna, på ett sådant sätt olyckligt skadas. Särskilt påtalas att avsteget från vedertagna principer har bildat norm i det att villkorslån senare i betydande omfattning beviljats även företag inom specialstålindustrin samt statliga och privata företag inom andra branscher. Med hänvisning till speciella regler i dessa fall sätter revisorerna i fråga ”om syftet med villkorslånen och svårigheten att finna internationellt godtagna statliga stödformer skall prioriteras så starkt att fastställda regler för bokföring och god redovisningssed får vika”.
Granskningen har enligt revisorerna också visat att riksdagen, då frågan om villkorslånen prövades, knappast gavs erforderliga upplysningar om de effekter som beviljandet av lånen skulle få från beskattnings- och redovisningssynpunkt. Mot bakgrund härav gör revisorerna tre rekommendationer. För det första bör regering och riksdag framdeles i förslag som på föreliggande område kan få följder av sekundär art för näringslivet, t. ex. i fråga om beskattningen av företag eller företagens redovisningsskyldighet, så långt det är möjligt även beakta de sekundära verkningarna. För det andra bör yttrande från bokföringsnämnden ha inhämtats innan en proposition som innehåller förslag till åtgärder påverkande redovisningen hos bokföringsskyldig läggs på riksdagens bord. Detta bör ha gjorts på ett så tidigt stadium av propositionsarbetet att hänsyn kan tas till nämndens rekommendationer vid utformning av förslaget. Bokföringsnämndens ställningstagande bör också redovisas i propositionen. För det tredje bör innebörden och karaktären av ett beviljat statligt stöd anges så klart att en redovisningsmässigt korrekt notering av stödbeloppet görs hos den bokföringspliktige mottagaren av stödet.
Utskottet
Utskottet finner att riksdagens revisorers granskning rörande det s. k. Uddeholmslånet och andra liknande lån på ett värdefullt sätt belyser problem i samband med statligt stöd till näringslivet och ger statsmakterna anledning att noga överväga formerna för fortsatt sådant stöd. Utskottet instämmer i revisorernas allmänna synpunkter och ansluter sig till deras rekommendationer.
NU 1979/80:76
3 Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till riksdagens revisorers hemställan
1. genom överlämnande av revisorernas förslag angående statens lån till Uddeholms AB budgetåret 1977/78 (förslag 1979/80:8) delger regeringen de resultat som har kommit fram vid den redovisade granskningen och de allmänna synpunkter som revisorerna har framfört med anledning av granskningen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i sin skrivelse har förordat om beaktande av sekundära verkningar, om hörande av bokföringsnämnden och om underlättande av korrekta noteringar i mottagarnas bokföring när nya stödformer införs.
Stockholm den 5 juni 1980
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg (s). Margaretha af Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson (s), Carl Tham (fp). Rune Jonsson (s) och Per Westerberg (m).
GOTA B 65316 Stockholm 1980