Med anledning av motioner om tillgodoräknande av pensionspoäng inom ATP för vård av eget barn och annan anhörig

SfU 1979/80:3

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1979/80:3

med anledning av motioner om tillgodoräknande av pensionspoäng inom ATP för vård av eget barn och annan anhörig

Motionerna

I motionen 1978/79:1226 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen om förslag om rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng inom ATP för vård av eget barn, vilket förslag skall framläggas i så god tid att bestämmelserna kan träda i kraft den 1 januari 1980.

I motionen 1978/79:1800 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning om rätt till poängår inom ATP för vård av eget barn i hemmet och vård av handikappad eller sjuk anhörig eller annan vårdbehövande i hemmet i enlighet med vad som anförts i motionen.

Gällande bestämmelser

Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension, förtidspension och familjepension. Pensionsrätten är relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft under sin aktiva tid. Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek.

Pensionsgrundande inom ATP blir den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det år då han fyller 16 år t. o. m. det år då han fyller 64 år. För försäkrad som är född under något av åren 1911-1927 beräknas pensionsgrundande inkomst även för det år då han fyller 65 år. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Såsom inkomst av anställning anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring. Till grund för beräkning av förvärvsinkomst läggs i princip den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp över maximigränsen från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annat förvärvsarbete.

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen

1 Riksdagen 1979/80. 11 sami. Nr 3

SfU 1979/80:3

utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång. I den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade i regel pensionspoäng endast om tilläggspensionsavgift för året till fullo har erlagts inom föreskriven tid.

Ålderspension utgår under förutsättning att pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. Pensionen utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 65 år med möjlighet till förtida och uppskjutet uttag av hela eller halva pensionen efter samma regler som inom folkpensioneringen. Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid 65 års ålder motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som har tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen (15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas pensionen med 1/30 för varje felande år(30-årsregeln). För dem som är födda något av åren 1896-1923 finns särskilda övergångsbestämmelser.

Förtidspension utgår under samma förutsättningar som gäller för sådan pension inom folkpensioneringen. Dessutom krävs att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år då pensionsfallet har inträffat. Storleken av hel förtidspension motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till om han hade börjat uppbära sådan pension fr. o. m. den månad då han fyller 65 år.

Inom förtidspensioneringen finns ett system med antagandepoäng. Pensionen beräknas därvid under antagande att den försäkrade för varje år fr. o. m. det år då pensionsfallet inträffar t. o. m. det år då han uppnår 64 års ålder (65 års ålder för försäkrad född under något av åren 1911-1927) har tillgodoräknats vissa pensionspoäng (antagandepoäng). För att pensionsberäkning med antagandepoäng skall få äga rum fordras att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet har haft en sjukpenninggrundande inkomst som svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete lägst lika med det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet.

Förtidspension enligt reglerna om antagandepoäng förutsätter att den försäkrade vid 65 års ålder kan uppbära ålderspension. Antalet poängår skall alltså, inberäknat åren med antagandepoäng, i regel vara minst tre. Om förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade skall kunna få förtidspension med tillgodoräknande av antagandepoäng fordras för rätt till förtidspension att den försäkrade har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år före det år under vilket pensionsfallet inträffade. Förtidspensionen beräknas då på grundval av föreliggande faktiska pensionspoäng enligt samma metod som ålderspension vilken utgår fr. o. m. den månad då 65 års ålder uppnås.

Familjepension utgår till försäkrads änka och barn under förutsättning att

SfU 1979/80:3

den försäkrade vid sin död var berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen eller skulle ha varit berättigad till förtidspension om hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som krävs för rätt till sådan pension. Efter kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension.

Tidigare behandling

Frågan om hemarbetandes rätt till ATP och härmed sammanhängande frågor har under en följd av år prövats av riksdagen (jfr bl. a. SfU 1974:6, 1975/76:31, 1976/77:15, 1977/78:21 och 33 samt 1978/79:24). År 1974 begärde riksdagen på förslag av utskottet en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om pensionsrätt inom ATP för vårdinsatser i hemmet. Utredningsuppdraget överlämnades till pensionskommittén som i sitt betänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlade frågan.

Pensionskommittén avvisade tanken på en självständig pensionsrätt för hemarbetande och anförde bl. a. följande.

De i samband med kommitténs uppdrag aktuella frågeställningarna har också anknytning till andra delar av familje- och socialpolitiken. Eventuella stödåtgärder för hemarbetande inom ATP-systemets ram bör därför vägas mot andra förslag som rör samhällets ekonomiska stöd åt dessa kategorier. Att nu söka en lösning för dem inom just ATP-systemet och därmed rubba de grundläggande principerna för ATP-systemet synes mindre välbetänkt. Bortsett från finansieringsproblemen skulle man nämligen, som pensionsförsäkringskommittén har anfört, lä möta kraven också från andra grupper i samhället, t. ex. de studerande och de värnpliktiga, som med lika stor rätt kunde göra anspråk på att få ATP-förmåner för sina insatser.

En utförligare redogörelse för kommitténs överväganden finns intagen i utskottets betänkande SfU 1977/78:21 vartill hänvisas.

Mot pensionskommitténs beslut att inte föreslå någon pensionsrätt för hemarbetande anmäldes reservation av de ledamöter i utredningen som representerar moderata samlingspartiet och folkpartiet. Enligt deras uppfattning borde en hemarbetande som vårdar egna barn, anhörig eller annan vårdbehövande få tillgodoräkna sig poängår för oavlönat hemarbete.

Utskottet

Den som vårdar barn i hemmet har möjlighet att tillgodoräkna sig poängår inom ATP dels genom föräldrapenning i samband med barns födelse, särskild föräldrapenning och föräldrapenning för tillfällig vård av barn, dels genom vårdbidrag som kan utgå för handikappat barn under 16 år. För den som utan ersättning vårdar annan anhörig eller vårdbehövande i hemmet föreligger inte någon självständig rätt till ATP. Sjukvårdshuvudmännen kan emellertid lämna ekonomisk ersättning till anhörig som vårdar patienten i hemmet. För

SfU 1979/80:3

dessa anhöriga vårdare träffade Landstingsförbundet och Svenska kommunalarbetareförbundet år 1977 en rekommendationsöverenskommelse om anställningsvillkoren. Det kan också förekomma att sjukvårdshuvudmännen lämnar kontantbidrag till vårdtagaren, som sedan själv får ordna med vårdare.

I motionen 1978/79:1108, som innehåller motivering till motionen 1978/ 79:1226 av Gösta Bohman m. fl., anför motionärerna att det är angeläget att arbete med vård av egna barn ger pensionsrätt. De framhåller bl. a. att det är väsentligt att sådant arbete ger rätt att beräkna poängår inom ATP i de fall inkomsten inte är tillräcklig för att ge pensionspoäng. Motionärerna begär förslag om rätt att tillgodoräkna pensionspoäng för vård av eget barn.

Motionärerna i motionen 1978/79:1800, Rune Gustavsson m. fl., begär en skyndsam utredning om rätt till poängår inom ATP för vård av eget barn i hemmet och för vård av handikappad eller sjuk anhörig eller annan vårdbehövande i hemmet. De pekar på den samhällsnyttiga arbetsinsats som utförs av småbarnsföräldrar vid vård i hemmet. I motionen anförs att kravet på 30 poängår för rätt till full ATP kan medföra att särskilt flerbarnsföräldrar inte får ett fullgott pensionsskydd. Detsamma gäller enligt motionärerna i vissa fall dem som i hemmet vårdar sjuk anhörig eller annan vårdbehövande liksom dem som vårdar handikappad över 16 år när rätt till vårdbidrag inte längre föreligger.

Såvitt gäller frågan om pensionspoäng eller poängår för vård av eget barn i hemmet vill utskottet erinra om att det i regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 anfördes att ”ATP-rätt införs för vård i hemmet av små barn”.

Vad härefter angår frågan om pensionsrätt för vårdare av annan anhörig i hemmet har direktiv till den i februari i år aviserade utredningen om stödet för dessa vårdare nu publicerats (jfr SfU 1978/79:24). Enligt direktiven (Dir 1979:130) skall utredningen bl. a. förutsättningslöst undersöka behovet av och möjligheterna att införa ett system med ersättning från den allmänna försäkringen för vård i hemmet av äldre, handikappad eller sjuk anhörig. Övervägandena skall därvid i första hand avse ett ersättningssystem för kortare tidsperioder, t. ex. för att möjliggöra för en patient på ett långvårdssjukhus att en kortare tid få vistas i hemmiljö. I andra hand skall utredningen överväga om ersättning från försäkringen kan utgå också till den som t. ex. på deltid under en längre period vårdar en anhörig som väntar på plats vid långvårdssjukhus eller ålderdomshem. Utredningen skall också se över reglerna om vårdbidrag till föräldrar med handikappade barn under 16 år.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att de frågor som tagits upp i motionerna redan är föremål för sådan uppmärksamhet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna.

SfU 1979/80:3

5 Utskottet hemställer att riksdagen

1. avslår motionen 1978/79:1226,

2. avslår motionen 1978/79:1800.

Stockholm den 16 oktober 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s)*, Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Gullan Lindblad (m), Christer Nilsson (s), Elis Andersson (c), Lars-Åke Larsson (s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m) och Ulla Johansson (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

■

GOT AB 62690 Slockholm 1979