Med anledning av dels propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden jämte motioner

SkU 1979/80:10

Skatteutskottets betänkande 1979/80:10

med anledning av dels propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden jämte motioner, dels propositionen 1979/80:32 om inskränkt skattskyldighet för Fonden för industriellt utvecklingsarbete m. fl.

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden såvitt avser skattefrågor (punkterna 9-12 i propositionen) samt vissa motionsvis framställda yrkanden på skatteområdet. Utskottet tar också upp en fråga som aktualiserats i en skrivelse i ärendet.

Övriga delar av propositionen behandlas av finansutskottet (betänkandet FiU 1979/80: 8) och av näringsutskottet (NU 1979/80: 10).

I detta sammanhang behandlar utskottet också propositionen 1979/80: 32 om inskränkt skattskyldighet för vissa organisationer, eftersom denna proposition har lagtekniskt samband med propositionen 165.

Propositionerna

Prop. 1978179:165

I propositionen 1978/79:165 (ekonomidepartementet) föreslås bl. a. (punkterna 9-12 i hemställan) att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i förordningen (1908:129) ang. en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,

2. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964: 308),

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Propositionen innehåller bl. a. riktlinjer för hur den svenska kapitalmarknaden bör fungera och för statsskuldspolitiken. Samtidigt föreslås vissa ändringar för de olika kreditinstitut som uppträder på kapitalmarknaden, främst i de placeringsregler som gäller för dem. Dessa delar av propositionen har hänvisats till finansutskottet och näringsutskottet.

De ovannämnda lagförslagen, som hänvisats till skatteutskottet, innebär bl. a. att fjärde AP-fonden skattebefrias i samma utsträckning som gäller för övriga AP-fonder. Vidare slopas emissionsstämpeln på obligationer och liknande skuldebrev liksom fondstämpeln i sin helhet. Förslaget beträffande fondstämpeln och emissionsstämpeln sammanhänger med att bankerna får möjlighet att ge ut s. k. bankcertifikat — dvs. kortfristiga obligationer med en löptid på högst ett år - och andra obligationer.

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 10

SkU 1979/80:10

2 Avsikten har varit att de föreslagna lagändringarna i huvudsak skulle träda i kraft den 1 juli 1979.

Prop. 1979/80:32

I propositionen 1979/80: 32 (budgetdepartementet) föreslås att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Förslaget inebär att Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Svenska UNICEF-kommittén och Fonden för industriellt samarbete med u-länder (Swedfund) befrias från sakttskyldighet för inkomst och förmögenhet med undantag för skyldigheten att erlägga kommunalskatt på fastighetsinkomst. Den inskränkta skattskyldigheten föreslås gälla fr. o.m. 1980 års taxering.

Lagförslagens lydelse

Det i propositionen 1978/79: 165 framlagda förslaget beträffande kommunalskattelagen (1928:370) har inarbetats i det i propositionen 1979/ 80:32 framlagda ändringsförslaget. De aktuella lagförslagen i de båda propositionerna har följande lydelse.

Prop. 1978179:165

1 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1908:129) ang. en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1908: 129) ang. en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper dels att 3 kap. skall upphöra att gälla, dels att rubriken till 1 kap. skall lyda "Allmänt”, dels att rubriken till förordningen samt 1, 3, 4, 5, 10, 12, 13, 14, 15, 18 och 19 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1979/80:10

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordning ang. en särskild stäm- Lag med vissa bestämmelser om

pelavgift vid köp och byte av fond- handel med fondpapper

papper

1 §l

Vid överlåtelse av fondpapper genom köp eller byte skall erläggas en särskild avgift till belopp och i den ordning, här nedan sägs.

Med fondpapper förstås i denna Med fondpapper förstås i denna förordning aktier i inländska och ut- förordning aktier i inländska och utländska aktiebolag, lottbrev, an- ländska aktiebolag, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i delsbevis eller delaktighetsbevis i

kommanditbolag samt obligationer; kommanditbolag samt obligationer;

och anses som obligation enligt och anses som obligation enligt

denna förordning jämväl förskriv- denna förordning jämväl för den

ning, vilken, ändock att den ej be- allmänna rörelsen avsedd förskriv tecknats

som obligation, jämlikt ning, vilken medför rätt till betal stämpelskattelagen

skall lika med ning först efter utfärdarens övriga

obligation stämpelbeläggas. fordringsägare (förlagsbevis).

Lika med överlåtelse av fondpapper anses överlåtelse av rätt till teckning av sådana värdepapper eller, där teckning skett, överlåtelse av den därpå grundade rätt, så ock överlåtelse av handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt över fondpapper (certifikat). Har vid upptagande av obligationslån här i riket i stället för obligation utlämnats certifikat, enligt vilket långivaren äger rätt att få obligationer utlämnade, skall överlåtelse av sådant certifikat anses lika med överlåtelse av de obligationer, som avses med certifikatet.

I.2 Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen: a)

vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre

1 Senaste lydelse 1974: 864.

2 Senaste lydelse 1929: 142.

11 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 10

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall förses,

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 §4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Med fondhandlare förstås i denna förordning den, som enligt lagen om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet är att anse såsom fondkommissionär; dock skall vid tillämpning av vad i 5 §, jämförd med 13 §, samt 10 och II §§ stadgas under fondhandlare inbegripas jämväl den, som, utan att vara fondkommissionär, driver sådan rörelse med fondpapper, att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker.

2.3 Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

3 Senaste lydelse 1969:746.

SkU 1979/80:10

5 Nuvarande lydelse

a) då bägge kontrahenterna är fondhandlare och avtalet å vardera sidan avslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan mellangift utbytes mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekundärlänekassa;

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då antingen obligationen skall enligt stämpelskattelagen före utlämnandet förses med särskild stämpel eller fråga är om obligation, utfärdad av svensk kommun eller landstingskommun, Kommunkredit Aktiebolag, Kommunlåneinstitutet Aktiebolag eller svenskt aktiebolag med ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt; samt

f) vid köp av fondpapper, som är utfärdat eller garanterat av sådant till Förenta Nationerna anknutet fackorgan till vilket Sverige anslutit sig, och då fondpapper överlåtes av eller till sådant organ.

3.4 Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel, som gäller den till beloppet större av de båda till report 4

Senaste lydelse 1927:225.

Föreslagen lydelse

Kartong: S. 24, rad 33 Står: 43 e Rattat till: 41 e

SkU 1979/80:10

6 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avtalet hörande affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det belopp, som enligt I morn. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst 5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.

4.5 Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas om viss lägsta avgift.

5.6 Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.

4 §

1. Avräkningsnota skall upprättas samma dag, som köp- eller bytesavtal avslutas.

2.7 Vid köp skall avräkningsnota upptaga kontrahenternas (säljarens och köparens eller kommissionärens och kommittentens eller kommissionärens och tredje mans) namn och bostad, ort och dag för köpets avslutande, föremålet för överlåtelsen ävensom den överenskomna köpeskillingen.

Skyldigheten att upprätta avräkningsnota åligger, där ej nedan annorlunda sägs, säljaren, vare sig denne handlar för egen räkning eller såsom kommissionär.

Är fondhandlare köpare vare sig för egen räkning eller i egenskap av kommissionär, och är den andra kontrahenten ej fondhandlare, skall köparen upprätta avräkningsnotan.

Där vid överlåtelse av fondpapper någon, utan att själv uppträda vare sig som säljare eller köpare, förmedlat avtalet mellan kontrahenterna, åligger det förmedlaren att upprätta avräkningsnotan, som därvid skall upptaga, utom kontrahenternas, jämväl förmedlarens namn.

Då fondhandlare avslutar köpav- Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utom så- tal, icke för egen räkning utom såsom kommissionär, skall han förse som kommissionär, skall han förse

avräkningsnota med påskrift: i avräkningsnota med påskrift: i

5Senaste lydelse 1927:225.

‘Senaste lydelse 1927:225.

7 Senaste lydelse 1927: 225.

SkU 1979/80:10

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kommission (avräkningsnota i kom- kommission (avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2 -4 mom. mission). Avslutar annan än fond stämpeln

utgöres med nedsatt be- handlare köpavtal för annans räk lopp

eller stämpelplikt icke äger ning, skall i avräkningsnotan utsät rum,

skall i avräkningsnotan tillika tas för vems räkning avslutandet

antecknas grunden till nedsättning- skett.

en eller befrielsen, såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar annan än fondhandlare köpavtal för annans r" ning, skall i avräkningsnotan utsattas för vems räkning avslutandet skett.

Avräkningsnota behöver icke vara underskriven.

3. Då köpavtal avslutas mellan 3. Då köpavtal avslutas mellan kontrahenter, vilka bägge äro fond- kontrahenter, vilka bägge äro fondhandlare, skall kontrahent, som handlare, skall kontrahent, som

köper i kommission, över uppgörel- köper i kommission, över uppgörelsen mellan fondhandlarna upprätta sen mellan fondhandlarna upprätta

särskild ostämplad avräkningsnota särskild avräkningsnota i kommis i

kommission. sion.

4. 1 fall, där bytesavtal avslutas mellan, å ena sidan, kommissionär, som är fondhandlare, och, å andra sidan, kontrahent, som icke är dylik kommisionär, upprättas avräkningsnota endast av fondhandlaren. Avslutas bytesavtalet genom förmedlare, skall denne upprätta särskild avräkningsnota för envar av kontrahenterna. Vid bytesavtal i andra än nu nämnda fall skall vardera kontrahenten upprätta avräkningsnota.

1 avräkningsnota vid bytesavtal upptages värdet allenast å de fondpapper, som överlåtas av den kontrahent, vilken själv har att upprätta notan eller för vilkens räkning sådant åligger förmedlaren. Är vid bytesavtal fondhandlare kontrahent, och har avtalet avslutats icke för dennes egen räkning utan i kommission, skall i avräkningsnotan upptagas värdet å de fondpapper, som överlåtas av den andre kontrahenten (kommittent eller tredje man). Skall vid byte kontrahent utgiva mellanavgift, tillägges denna avgift värdet av de fondpapper, samma kontrahent överlåter.

Rörande avräkningsnotas innehåll i övrigt gäller vad i 2 mom. sägs med avseende å avräkningsnota vid köp.

5. Avräkningsnota upprättas i två likalydande exemplar. Då den, vilken det åligger att upprätta avräkningsnotan, handlar för egen räkning eller såsom kommissionär, skall det ena exemplaret av notan stanna i förvar hos upprättaren och det andra sist å tredje dagen, efter det avtalet kommit till stånd, avsändas till kontrahenten. Är avtalet åter slutet genom förmedlare, skall denne inom nämnda tid avsända båda exemplaren, ett till vardera kontrahenten.

6.8 Då fondpapper säljas exekutivt, anses förrättningsmannen såsom förmedlare.

8 Senaste lydelse 1967: 146.

t2 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 10

SkU 1979/80:10

8 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 S9

Då avräkningsnota utfärdas av fondhandlare, skall för ändamålet användas särskild blankett, som anskaffats från generalpoststyrelsen. Vid utfärdandet skall så förfaras, att vad som skrives å det ena exemplaret av notan samtidigt kopieras å det andra exemplaret.

Fondhandlare, som vid köp eller byte mottagit ostämplad avräkningsnota i kommission, skall fastsätta densamma vid det hos honom förvarade exemplaret av den utav honom själv över köpet eller bytet utfärdade notan.

Fondhandlare, som vid köp eller byte mottagit avräkningsnota i kommission, skall fastsätta densamma vid det hos honom förvarade exemplaret av den utav honom själv över köpet eller bytet utfärdade notan.

Formulär till blankett, som i första stycket sägs, ävensom formulär till blankett, som enligt vad i 18 § stadgas tillhandahålles allmänheten genom generalpoststyrelsens försorg, fastställas av bankinspektionen.

10 §'

Inom tre månader efter utgången av varje kalenderkvartal skall fondhandlare i den ordning bankinspektionen föreskriver till inspektionen insända det ena exemplaret av de avräkningsnotor, som upprättats under kvartalet, eller, i fall som i 7 §

3. avses, kopia av de under samma kvartal upprättade notorna.

Inom tre månader efter utgången av varje kalenderkvartal skall fondhandlare i den ordning bankinspektionen föreskriver till inspektionen insända det ena exemplaret av de avräkningsnotor, som upprättats under kvartalet.

12 §

Den, som enligt 4 eller 8 § är pliktig upprätta avräkningsnota över köp eller byte av fondpapper, men underlåter att sådant fullgöra eller att förse upprättad nota med föreskriven stämpel, bote från och med fem till och med trettio gånger det felande stämpelbeloppet, dock minst tio kronor. Hade avräkningsnotan ej skolat förses med stämpel, bote tio kronor.

Har någon i avräkningsnota, som av honom upprättats, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift och därigenom föranlett, att stämpelavgift icke till behörigt belopp blivit utgjord, böle från och med tjugu till och med femtio gånger det stämpelbelopp, som ge -

Den som underlåter att upprätta avräkningsnota i enlighet med bestämmelserna i denna förordning dömes till böter, högst femhundra kronor.

9 Senaste lydelse 1964: 309.

10 Senaste lydelse 1964:309.

SkU 1979/80:10

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

norn det oriktiga förfarandet undandragits, dock minst femtio kronor.

13 §>

Har någon, som är skyldig förse avråkningsnota med stämpel, försummat att makulera stämpel, varmed sådan handling blivit belagd, vare påföljden böter fem kronor.

Den, som bryter mot de i 4§ 1 eller 5 morn., 5§ eller 7S I eller 3 mom. meddelade ordningsföreskrifter, straffes, där ej i 12 § annan påföljd blivit för förseelsen utsatt, med böter, högst trehundra kronor.

Den som bryter mot de i 4 § 1 eller 5 mom. eller 5 § meddelade ordningsföreskrifter straffes, där ej i 12 § annan påföljd blivit för förseelsen utsatt, med böter, högst trehundra kronor.

)4 §12

Fondhandlare, som åsidosätter Fondhandlare, som försummar föreskrift enligt 8a§ eller forsum- anmälan enligt 9§ andra stycket,

mar anmälan enligt 9§ andra dömes till dagsböter,

stycket, dömes till dagsböter.

15 §13

De i 12, 13 och 14 §§ omförmälda förseelser åtalas av allmän åklagare vid allmän domstol.

Varder kontrahent i avtal om köp eller byte av fondpapper ställd under tilltal för det han icke fullgjort honom åliggande skyldighet att upprätta eller stämpelbelägga avräkningsnota, vare till fredande från ansvar pliktig förete avräkningsnotan, där han icke i annan ordning gitter förete bevisning därom, att han fullgjort vad honom i berörda avseende ålegat.

Varder kontrahent i avtal om köp eller byte av fondpapper ställd under tilltal för det han icke fullgjort honom åliggande skyldighet att upprätta avräkningsnota, vare till fredande från ansvar pliktig förete avräkningsnotan, där han icke i annan ordning gitter förete bevisning därom, att han fullgjort vad honom i berörda avseende ålegat.

18 §14

Generalpoststyrelsen skall i enlighet med de närmare bestämmelser, som generalpoststyrelsen äger utfärda, å postanstalterna ävensom å andra ställen, där sådant kan finnas erforderligt, tillhandahålla

Generalpoststyrelsen skall i enlighet med de närmare bestämmelser, som generalpoststyrelsen äger utfärda, å postanstalterna ävensom å andra ställen, där sådant kan finnas erforderligt, tillhandahålla all -

11 Senaste lydelse 1933:245.

12 Senaste lydelse 1964: 309.

13 Senaste lydelse 1933: 245.

14 Senaste lydelse 1964:309.

SkU 1979/80:10

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stämplar av de särskilda slag, som mänheten blanketter till avräk skola

vara att tillgå, ävensom blan- ningsnotor. ketter till avräkningsnotor.

Blanketter, som enligt 5 S utlämnas till fondhandlare, skola vara försedda med för varje fondhandlare löpande numrering. Om utlämnandet skall generalpoststyrelsen genast underrätta bankinspektionen. Vederbörande fondhandlare har att för ifrågavarande blanketter erlägga betalning med belopp, som enligt generalpoststyrelsens beräkning motsvarar postverkets självkostnadspris.

Ett exemplar av denna förordning skall hållas för allmänheten tillgängligt å varje postkontor.

19 S15

Beträffande förhandsbesked och besvär över sådant besked samt befrielse från eller återbetalning av stämpelavgift skall i tillämpliga delar iakttagas vad som finnes föreskrivet i 39-41. 44, 46, 47 och 56 §f) stämpelskattelagen. Förhandsbesked lämnas av bankinspektionen.

Mot meddelat förhandsbesked må talan föras endast av den som sokt beskedet.

Bestämmelser rörande uppbörd och redovisning av stämpelmedel, som inflyta vid postanstalt, meddelas av generalpoststyrelsen.

De föreskrifter i övrigt, som fordras för tillämpning av denna förordning, meddelas av KM:t eller den myndighet KM:t förordnar.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fondpapper som har överlåtits före den I juli 1979.

2 Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs i fråga om stämpelskattelagen (1964: 308)' dels att 21—26 och 38 SS skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 19 § skall lyda ”Aktier m. m.”, dels att 1, 27, 30, 32, 37 och 51 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

15 Senaste lydelse 1964:309.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 864.

SkU 1979/80:10

11 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 82

Till staten skall erläggas stämpelskatt i de fall och i den ordning, som stadgas nedan.

Rörande stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper äro särskilda bestämmelser meddelade.

Om stämpelbeläggning av myndighets expeditioner och av ansökningar vid domstol gäller vad därom är särskilt stadgat eller regeringen föreskriver.

27 8

Den som har att erlägga stämpelskatt i fall, som avses i 19, 20.21 eller 24 8, skall till ledning vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till riksskatteverket. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt formulär, som riksskatteverket fastställer. 1 fråga om aktie skall deklaration, som ej är undertecknad av bolagets styrelse, vara åtföljd av protokollsutdrag, som visar att styrelsen beslutat lämna de uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad, i fall som avses i

a) 19 8, inom två månader från det att registrering skett om fullgjord inbetalning å aktier, dock senast inom två månader från utgången av den tid inom vilken aktien enligt lag skall betalas, eller, vid ökning av aktiekapital enligt 64 § lagen om aktiebolag, inom två månader från det att beslut om ökningen blivit registrerat;

b) 20 8, inom två månader från det att kommanditdelägarens utfästelse blivit registrerad;

c) 21 §, innan där angiven handling utlämnas; samt

Den som har att erlägga stämpelskatt i fall, som avses i 19 eller 20 8. skall till ledning vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till riksskatteverket. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt formulär, som riksskatteverket fastställer. I fråga om aktie skall deklaration, som ej är undertecknad av bolagets styrelse, vara åtföljd av protokollsutdrag, som visar att styrelsen beslutat lämna de uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad, i fall som avses i

a) 19 8, inom två månader fran det att registrering skett om fullgjord inbetalning å aktier, dock senast inom två månader från utgången av den tid inom vilken aktien enligt lag skall betalas, eller, vid ökning av aktiekapital enligt 64 8 lagen om aktiebolag, inom två månader från det att beslut om ökningen blivit registrerat; samt

b) 20 8, inoi två månader från det att kommanditdelägarens utfästelse blivit registrerad.

2 Senaste lydelse 1974: 864.

SkU 1979/80:10

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) 24 §, inom två månader från den överlåtelse eller pantsättning som föranlett skatteplikt eller, då skatteplikt inträtt till följd av dödsfall, inom den tid som gäller för ingivande av bouppteckningen till registrering.

Deklaration rörande handling, som avses i 21 eller 24 S, skall åtföljas av de i deklarationen angivna skattepliktiga handlingarna. Är fråga om aktiebrev, annat andelsbevis, delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art och lyder handlingen på viss andel i företaget, skall på begäran tillika inges värdebevis av beskattningsmyndighet i det tand, där företaget har sitt säte.

30 §3

I mom. Beslut rörande stämpelskatt meddelas

a) beträffande förvärv av fast egendom, tomträtt eller skepp av den inskrivningsmyndighet, hos vilken lagfart eller inskrivning sökes, på den inskrivningsdag då ansökan bifalles eller, om ansökan förklaras vilande, på den inskrivningsdag då detta sker eller, i fall som avses i 13 8 tredje stycket, då avregistrering sker;

b) beträffande inteckning av den inskrivningsmyndighet, hos vilken inteckning sökes, på motsvarande inskrivningsdag som under a); och

c) i övriga fall av riksskatteverket.

Möter hinder mot att meddela beslut rörande skatten på inskrivningsdag, som anges i a) ellér.b), skall beslutet meddelas på den inskrivningsdag, som först infaller efter det att hindret blivit undanröjt.

1 fall, som avses i c), må beslut om fastställande av skatt ej meddelas senare än ett år efter utgången av det kalenderår, varunder skatteplikten inträdde. Har slutligt beslut ej meddelats inom denna tid men har deklaration avgetts, skall så anses, som om skatten den dag tiden utgick fastställts genom slutligt beslut i överensstämmelse med sådan handling. Har preliminärt beslut meddelats, skall skatten i stället anses ha nämnda dag slutligt fastställts i överensstämmelse med det preliminära beslutet.

2 mom. Med inskrivningsmyndighet avses i denna lag även registermyndighet enligt 2 8 sjölagen (1891: 35 s. 1).

Myndighet, som enligt 1 mom. har att meddela beslut rörande skatt, är beskatt ningsmyndighet.

Skatteplikt inträder, i fall som avses i

3 Senaste lydelse 1975:922.

SkU 1979/80:10

13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) 3 §, när ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt beviljas eller förklaras vilande;

b) 11 §, när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande;

c) 13 §, när ansökan om inskrivning beviljas eller, i fall som avses i 13 § tredje stycket, när avregistrering sker;

d) 19 §, när registrering som sägs i 27 § andra stycket a) sker;

e) 20 §, när registrering sker; e) 20 §, när registrering sker;

samt

f) 21 §, när handlingen utläm- f) 28 §, när dragning sker. nas;

g) 24 §, när överlåtelse eller pantsättning sker eller innehavaren dessförinnan avlider; samt

h) 28 §, när dragning sker.

32 §4

I förhållande till statsverket skola för skattens erläggande svara, beträffande skatt för

a) förvärv av fast egendom, tomträtt eller skepp, båda kontrahenterna;

b) inteckning, den som vid tidpunkten för skattepliktens inträde är behörig att ansöka om inteckning i den fasta egendomen, tomträtten eller skeppet eller, i fråga om annan egendom, att medge inteckningen;

c) aktie eller insats i svenskt bolag, bolaget och de som äro ledamöter i bolagets styrelse sedan skatteplikt inträtt;

d) obligation, som avses i 21 §, och här i riket utfärdat certifikat, som sägs i 21 eller 24 §, utfärdaren;

e) annan handling, för vilken enligt 24 § skatteplikt föreligger, den som övertåter eller pantsätter handlingen eller, då skatteplikt inträder på grund av dödsfall, innehavarens dödsbo; samt

f) lotteri, den som anordnar detta.

När flera svara för skattens erläggande, åligger ansvarigheten dem solidariskt.

Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket ansvarig för skattens erläggande.

37 §s

I mom. Inbetalas skatt, som fastställts av inskrivningsmyndighet, icke inom angiven tid, skall beskattningsmyndigheten göra anmälan därom till länsstyrelsen i det län, dit beskattningsmyndigheten hör. Vid sådan anmälan skall fogas beslut om skattens fastställande eller annat bevis, innehål 4

Senaste lydelse 1975:922.

5 Senaste lydelse 1975: 38.

c) aktie eller insats i svenskt bolag, bolaget och de som äro ledamöter i bolagets styrelse sedan skatteplikt inträtt; samt d) lotteri, den som anordnar detta.

SkU 1979/80:10

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lande uppgift om skattens belopp och erforderliga uppgifter om den skattskyldige. Fastställer överrätt skatten till högre belopp än beskattningsmyndigheten förut beräknat eller vitsordar skattskyldig anmärkning av den enligt 48 § förordnade granskningsmyndigheten, skall överrätten eller, i det senare fallet, granskningsmyndigheten omedelbart lämna länsstyrelsen motsvarande uppgifter rörande det tillkommande skattebeloppet. Efter anmälan, som nyss nämnts, ävensom vid försummad inbetalning av tillkommande skattebelopp åligger det länsstyrelsen att förordna om uttagande av felande belopp jämte i förekommande fall restavgift enligt 2 mom.

1 den ordning, som enligt uppbördslagen (1953: 272) gäller för indrivning av restförd skatt.

Har skatt i fall, som avses i 30 § 1 Har skatt i fall, som avses i 30 § 1 mom. första stycket c) eller d), icke mom. första stycket c), icke inbeta inbetalats

inom föreskriven tid, lats inom föreskriven tid, skall förskall förfallet skattebelopp jämte i fallet skattebelopp jämte i förekom förekommande

fall restavgift enligt mande fall restavgift enligt 2 mom.

2 mom. på framställning av beskatt- på framställning av beskattnings ningsmyndigheten

omedelbart utta- myndigheten omedelbart uttagas

gas genom utmätning. genom utmätning.

2 morn. Har skattskyldig underlåtit att inbetala skatt inom föreskriven tid. skall restavgift erläggas till den myndighet, som i sådant fall skall uppbära skatten. Restavgiften skall utgå efter fyra öre för varje hel krona av den del av skatten som icke erlagts i rätt tid, dock ej med mindre belopp än tio kronor. Öretal som uppkommer vid beräkning av restavgift jämnas till närmast högre hela krontal.

När dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller eljest särskilda skäl föranleda det, må befrielse från skyldighet att erlägga restavgift meddelas av länsstyrelse i fråga om skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och av beskattningsmyndigheten beträffande annan skatt.

Riksskatteverket äger meddela föreskrifter i fråga om befrielse från skyldighet att erlägga restavgift.

51 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid avge deklaration eller avlämnar deklaration med så bristfälligt innehåll, att den uppenbarligen icke är ägnad att ligga till grund för fastställande av skatt dömes till böter, om ej gärningen är belagd med straff i skattebrottslagen. Ansvar enligt detta stycke inträder dock icke i fall då 41 a § kan tillämpas.

Den sorn uppsåtligen eller av grav oaktsamhet utlämnar handling, som avses i 23 § första stycket, utan att handlingen är behörigen försedd med stämpel eller anteckning om orsaken till att den utlämnas utan stämpel, dömes till böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar I ringa fall dömes ej till ansvar

enligt första eller andra stycket. enligt första stycket.

SkU 1979/80:10

15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om handling som genom den nya lagen blivit icke skattepliktig om

1. handling, som avses i 21 8, utlämnats före den 1 juli 1979; samt

2. handling, som avses i 24 8, överlåtits eller pantsatts före den 1 juli 1979 eller dess innehavare dessförinnan avlidit.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §■

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomst som avses i 54 § första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket c) kommunalskattelagen: för

all inkomst;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 8 I mom. första stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

f) förening som är hänförlig under 53 8 I mom. första stycket e) kommunalskattelagen: för

all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 8 nämnda lag;

g) annan juridisk person som avses i 53 8 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen;

för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse:

h) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 8 I mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom. avsedda ändamål:

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar i den omfattning som i 54 8 kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

‘Senaste lydelse 1977: 1091.

SkU 1979/80:10

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tor av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst I 000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig verksamhet;

1) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig.förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;

in) allmänna pensionsfonden: för sådan inkomst sorn ej härflutit av medel, sorn förvaltas av fjärde fondstyrelsen: n) svensk aktiefond: m) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvs- för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring verksamhet på grund av avyttring

av egendom som avses i 35 § 3 av egendom som avses i 35 § 3

mom. kommunalskattelagen, om mom. kommunalskattelagen, om

den avyttrade egendomen innehafts den avyttrade egendomen innehafts

två år eller mera. två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i första stycket vid 0 respektive g) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

SkU 1979/80:10

17 Prop. 1979180:32 Förslag till

Lag om ändring i koinmunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse1 Föreslagen lydelse2

53 §

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmlser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 4 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349); för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda

1 Senaste lydelse 1979:78.

2 Jfr prop. 1978/79: 165 (Allmänna pensionsfonden).

SkU 1979/80:10

18 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978: 504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m., Svenska Bibelsällskapets bibelfond, Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Sveriges exportråd. Sveriges turistråd, järnkontoret och SISStandardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, före -

SkU 1979/80:10

19 Nuvarande lydelse

och utdelning icke lämnas till delägare eller medlemmar, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

Föreslagen lydelse

tagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Järnkontoret och S1SStandardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Skeppsfartens sekundärlånekassa, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst: för

inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark -

SkU 1979/80:10

20 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e): för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden: för all inkomst som härflyter av

medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

Motionerna

I den med anledning av propositionen 1978/79: 165 väckta motionen 1978/79: 2527 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs bl. a. (yrkandena 2 och 7) att riksdagen beslutar

2. att hos regeringen hemställa om förslag till upphävande av dubbelbeskattningen av företagsvinster enligt inom EG gällande regelsystem,

7. att hos regeringen hemställa om förslag till en successiv höjning av det s. k. sparavdraget.

Motionen har i nämnda delar hänvisats till skatteutskottet och i övrigt till finansutskottet och civilutskottet.

I detta sammanhang behandlas den vid riksmötet 1978/79 under den allmänna motionstiden väckta motionen 1978/79: 1613 av Gösta Bohman m.fl. (m) vari - med hänvisning till innehållet i motionen 1978/79:1108 — bl. a. hemställs (yrkandet 1) att riksdagen hos regeringen anhåller om att stämpelskatten på aktier avskaffas.

Yrkandet 2 i motionen har behandlats i utskottets betänkande SkU 1978/ 79:55.

g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

SkU 1979/80:10

21 Utskottet

Prop. 1978/79:165 jämte motioner

Fjärde AP-fonden är till skillnad från övriga AP-fonder skattskyldig för all inkomst som härrör från kapitalförvaltningen. Denna skillnad har motiverats av att avkastningen får återinvesteras inom fondens verksamhetsområde och att fonden således inte bidrar till pensionsutbetalningama.

1 propositionen 1978/79: 165 föreslås att fjärde fondstyrelsen fr. o. m. 1980 skall överföra 80% av den avkastning som styrelsen mottagit närmast föregående år till de övriga fondstyrelserna för att disponeras för pensionsutbetalningar (s. 129, 130, 177). I konsekvens härmed föreslås att fjärde AP-fonden fr. o. m. 1980 års taxering skall vara befriad från skattskyldighet på samma sätt som de övriga AP-fondema och således endast erlägga kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet.

Under förutsättning att riksdagen godtar förslaget i fråga om gärde APfondens kapitalförvaltning, vilket behandlas i näringsutskottets betänkande NU 1979/80: 10, har utskottet inte något att erinra mot den angivna ändringen av skattereglerna utan tillstyrker propositionen i denna del.

Vid emission av vissa värdepapper utgår stämpelskatt, s. k. emissionsstämpel, som för obligationer och andra skuldebrev uppgår till 0,6% av skuldebrevets nominella belopp. För aktier är skattesatsen 1 %.

Vid köp och byte av s. k. fondpapper — dvs. aktier, obligationer o. d. — utgår en särskild omsättningsskatt, s. k. fondstämpel. Denna stämpel uppgår i regel för obligationer till 0,1% och för aktier m.m. till 0,3% av försäljningsvärdet. I samband med överlåtelsen skall en avräkningsnota upprättas för kontroll av beskattningen och av handeln med dessa värdepapper. Ett exemplar av avräkningsnotan skall tillställas bankinspektionen och finns att tillgå även för skattemyndigheterna.

1 propositionen föreslås att fondstämpeln avskaffas i sin helhet och att emissionsstämpeln på svenska obligationer och andra jämförliga skuldebrev slopas. Förslaget sammahänger med att bankerna enligt propositionen skall få rätt att emittera egna obligationer bl. a. i form av s. k. bankcertifikat, dvs. obligationer med en löptid av högst ett år. En nödvändig förutsättning för att sådana kortfristiga obligationer skall kunna ges ut är enligt propositionen att nämnda skatter slopas. Till stöd för förslaget åberopas också de praktiska olägenheter som hanteringen av fondstämpeln inneburit för både myndigheter och enskilda. Skattebortfallet beräknas till 60 milj. kr.

I motionen 1978/79: 1613 yrkas - med hänvisning till motionen 1978/ 79: 1108 - att stämpelskatten på aktier avskaffas. Av sistnämnda motion framgår att motionärerna avser fondstämpeln på aktieförsäljningar. Yrkandet överensstämmer således med propositionen i motsvarande del.

Utskottet tillstyrker propositionen även i denna del. Därigenom är yrkandet 1 i motionen 1978/79: 1613 tillgodosett.

SkU 1979/80:10

22 Kontrollförfarandet med avräkningsnotor kommer t. v. att kvarstå oförändrat. Enligt vad utskottet inhämtat från ekonomidepartementet är avsikten att dessa bestämmelser, som också omfattar de nya bankcertifikaten, inom kort skall överses och moderniseras. Utskottet utgår från att de nuvarande kontrollmöjligheterna samtidigt förbättras, bl. a. genom föreskrifter om personnummer för identifikation av köpare och säljare. Utskottet vill också erinra om att frågan om en förbättrad skattekontroll på obligationer f. n. utreds inom riksskatteverket.

Beträffande bankcertifikaten har vissa skattefrågor aktualiserats genom en skrivelse från Svenska bankföreningen. Avsikten är att dessa värdepapper skall kunna köpas och säljas i konkurrens om de medel som annars skulle söka sig till den grå kreditmarknaden. Vinst vid försäljning av obligationer är i allmänhet att hänföra till realisationsvinst. Enligt skrivelsen har emellertid bankcertifikaten en annan karaktär än vanliga obligationer. Föreningen anser att hela avkastningen på certifikaten bör behandlas som ränta, även till den del som hänför sig till vinst vid avyttring eller inlösen.

Enligt utskottets uppfattning är det olämpligt att behandla vinst vid avyttring av bankcertifikat som realisationsvinst. En sådan ordning skulle bl. a. medföra att beskattningen av den normala avkastningen på dessa certifikat skulle kunna nedbringas med realisationsförluster. Utskottet har inhämtat att certifikaten kommer att lyda på stora belopp, och de intar en särställning gentemot övriga obligationer också genom sin korta löptid och sin kundkrets. För att de skall kunna utnyttjas för sitt ändamål torde det vara nödvändigt att reglera frågan om deras beskattning.

Utskottet instämmer således i föreningens uppfattning och förordar uttryckliga regler av innebörd att vinster och förluster vid avyttring av bankcertifikat skall behandlas som ränta. Samtidigt bör framhållas att frågan hur vinster och förluster vid avyttring av obligationer och andra skuldebrev i allmänhet bör behandlas vid beskattningen delvis är av komplicerad natur. Utskottet har inte anledning att nu gå in på hela detta problemkomplex. Utskottets förslag skall alltså enbart ses som en av praktiska skäl tillkommen lösning av den aktuella frågan.

Utskottets förslag föranleder en ny 43 e § KL. Reglerna bör tillämpas fr. o. m. 1981 års taxering.

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1978/79: 2527 yrkas förslag från regeringen dels om upphävande av dubbelbeskattningen av företagsvinster enligt ett avräkningssystem som tillämpas inom EG (yrkandet 2), dels om en successiv höjning av sparavdraget (yrkandet 7).

Utskottet har under våren 1979 avstyrkt motsvarande yrkanden med hänvisning till det utredningsarbete som planeras beträffande dubbelbeskattningen av bolagsvinster (SkU 1978/79: 57) och till den uppräkning av sparavdraget och de sparstimulerande åtgärder av annat slag som genomförts under senare tid (SkU 1978/79: 55).

SkU 1979/80:10

23 Utskottet finnér inte skäl att nu ompröva dessa frågor och avstyrker således motionen i nu ifrågavarande delar.

De i propositionen föreslagna ändringarna har i huvudsak föreslagits träda i kraft den 1 juli 1979. Med hänsyn till den förskjutning ärendets behandling fått bör detta ändras till den 1 januari 1980. Utskottet föreslår också vissa ändringar av formell natur i förordningen om fondstämpeln. Vidare kan nämnas att det i propositionen framlagda lagförslaget beträffande 53 § KL inarbetats i propositionen 1979/80: 32.

Prop. 1979180:32

I propositionen 1979/80: 32 föreslås att ytterligare tre organ tas med i förteckningen i 53 § KL över stiftelser med begränsad skattskyldighet, nämligen Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Svenska UNICEFkommittén och Fonden för industriellt samarbete med u-länder (Swedfond). De befrias därmed helt från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt och blir skattskyldiga till kommunal inkomstskatt bara såvitt avser fastighetsinkomst.

Som anförs i propositionen fullföljer de nämnda organen sådana ändamål och är organiserade på sådant sätt att en inskränkning i skattskyldigheten är motiverad. Utskottet tillstyrker därför förslaget i denna del.

Mot förslaget i övrigt, som innebär att en numera avvecklad stiftelse (statens utvecklingsfond) avförs från förteckningen och att bestämmelserna redigerats om med iakttagande också av det i propositionen 1978/79: 165 framlagda förslaget angående AP-fonderna, har utskottet inte heller funnit anledning till erinran.

Avsikten är att ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1980, vilket emellertid skulle föranleda en kollision med ytterligare ändringar i 53 § KL som kommer att aktualiseras senare i år. Med anledning härav föreslår utskottet att ikraftträdandet av praktiska skäl tidigareläggs några dagar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattskyldigheten för fjärde AP-fonden

att riksdagen bifaller propositionen 1978/79: 165 i denna del;

2. beträffande skattskyldigheten för vissa andra institutioner att riksdagen bifaller propositionen 1979/80: 32;

3. beträffande fondstämpeln och emissionsstämpeln att riksdagen

a) bifaller propositionen 1978/79: 165 i denna del,

b) avslår motionen 1978/79: 1613 yrkandet 1 i vad motionen i denna del inte är tillgodosedd;

4. beträffande beskattningen av bankcertifikat

att riksdagen bifaller utskottets förslag i denna fråga;

SkU 1979/80:10

5. beträffande dubbelbeskattningen av aktiebolag

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2527 yrkandet 2;

6. beträffande sparavdraget

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2527 yrkandet 7;

7. beträffande ikraftträdandet

att riksdagen godkänner vad utskottet i betänkandet förordat;

8. beträffande författningsförslagen

att riksdagen antar vid propositionerna 1978/79:165 och 1979/ 80: 32 fogade, här ovan s. 2-20 återgivna förslag till

1) lag om ändring i förordningen (1908: 129) ang. en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper med de ändringar att dels ordet ”förordning” i 1, 12 och 19 §§ byts ut mot ”lag”, dels ”generalpoststyrelsen” i 5 och 18 §§ byts ut mot ”poststyrelsen”, dels ”KM:t” i 19 § byts ut mot ”regeringen”, dels ”den 1 juli 1979” i ikraftträdandebestämmelsema byts ut mot ”den 1 januari 1980”;

2) lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308) med den ändringen att orden ”den 1 juli 1979” i ikraftträdandebestämmelserna byts ut mot ”den 1 januari 1980”;

3) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsema erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft tre veck- Denna lag träder i kraft den 28 or efter den dag, då lagen enligt december 1979 och tillämpas första uppgift på den utkommit från tryck- gången vid 1980 års taxering. et i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

4) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar och tillägg att ingressen och ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse samt att i lagen införs en ny paragraf, 41 e §, av nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 53 § Härigenom föreskrivs i fråga om

1 mom. kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370) (1928:370) skall ha nedan angivna dels att 53 § 1 mom. skall ha

lydelse. nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 e §, av nedan angivna lydelse.

SkU 1979/80:10

25 Regeringens förslag

41 Utskottets förslag §

/ fråga om sådan obligation som utgivits av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit och som har en löptid av högst ett år — s. k. bankcertifikat — gäller att skillnaden mellan inköpspris eller därmed jämförligt vederlag vid förvärvet och vad som erhållits vid avyttring eller inlösen av obligationen skall betraktas såsom ränta. Om räntan är att hänföra till förvärvskälla för vilken inkomstberäkningen skall ske enligt bokföringsmässiga grunder, gäller motsvarande grunder även för beräkning av ränta som här avses.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

Stockholm den 20 november 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Wilhelm Gustafsson (fp), Anita Johansson (s), Bo Södersten (s) och Olle Grahn (fp).

Denna lag träder i kraft den 28 december 1979. De nya bestämmelserna tillämpas första gången såvitt avser 53 § I mom. vid 1980 års taxering och i övrigt vid 1981 års taxering.

Särskilt yttrande

av Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Bo Lundgren (alla m):

Utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1978/79: 2527 om ett upphävande av dubbelbeskattningen av företagsvinster med hänvisning till kommande utredningsarbete. I uttalande av budgetministern har dessutom framkommit att regeringen troligen kommer att lägga fram förslag i denna riktning redan under 1980. Mot denna bakgrund har vi inte funnit anledning att reservera oss.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979