Med anledning av motioner om resultatutjämning i vissa fall

SkU 1979/80:25

Skatteutskottets betänkande 1979/80:25

med anledning av motioner om resultatutjämning i vissa fall

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1979/80:1105 av Sten Sture Paterson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av rådande beskattningsregler att rätt ges till årlig skattefri avsättning av medel avsedda för reparationer av hyresfastigheter i privat ägo,

1979/80:1584 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till höstriksdagen 1980 om regler av innehåll att uppfinnare vid taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt skall kunna erhålla uppskov med beskattning av inkomst av uppfinnarverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller i fråga om avsättning till skogskonto.

Gällande bestämmelser

Enligt gällande bestämmelser anses ett beskattningsår i princip utgöra en sluten enhet, och inkomstberäkningen påverkas inte av resultatet under andra år. Den skattskyldige har emellertid inom ramen för gällande bestämmelser möjligheter till såväl förtäckt som öppen resultatutjämning.

Förtäckt resultatutjämning möjliggörs bl. a. genom reglerna för värdering av varulager, avskrivning av inventarier m. m.

Även öppen resultatutjämning medges, nämligen enligt lagen (1951:763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, enligt lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och enligt särskilda bestämmelser om kontoavsättningar m. m.

Reglerna om beräkning av skatt för ackumulerad inkomst avser att lindra den progressiva statliga beskattningen för fysisk person, oskift dödsbo och familjestiftelse, om den skattskyldige åtnjutit inkomst som hänför sig till flera år. Reglerna innebär att skatten på den ackumulerade inkomsten beräknas som om inkomsten fördelats på det antal år vartill den hänför sig, dock högst tio.

Rätt till förlustutjämning infördes år 1960 för skattskyldig vars verksamhet ett år lämnat underskott som inte kan skattemässigt avräknas mot överskott av annan förvärvskälla samma år. Underskottet får då utnyttjas såsom förlustavdrag när som helst vid taxering för de följande sex åren.

Reglerna om skogskonto - skogskontolagen (1954:142) - innebär att den

1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 25

SkU 1979/80:25

som haft intäkt av skogsbruk kan få uppskov med beskattningen av den del av intäkten som satts in på sådant konto. Uppskov medges för ett och samma beskattningsår med högst 60 % av köpeskillingen för rotsåld skog samt 40 % av köpeskillingen för leveransvirke. För skogsägare som drabbats av stormskador m. m. har dessa procenttal genom riksdagsbeslut 1979 höjts till 80 resp. 50.

Enligt förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning har aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank rätt att göra avsättning till investeringsfond. Avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse medges med högst 40 % av årsvinsten före skatt. Fr. o. m. 1981 års taxering får avsättning ske med 50 % av motsvarande belopp.

Möjligheterna för olika kategorier rörelseidkare att bygga upp obeskattade reserver och att skattemässigt fördela inkomster mellan olika år har väsentligt utvidgats genom 1979 års företagsskattereform. De nya reglerna som i huvudsak är tillämpliga fr. o. m. 1981 års taxering innebär bl. a. följande.

Skattskyldiga som redovisar inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet får rätt att göra avsättning till resultatutjämningsfond med 20 % av lönekostnaden. Egenföretagaren får göra en motsvarande avsättning med 15 % av sin egen inkomst.

Fysisk person bosatt i Sverige och med inkomst av jordbruksfastighet eller av rörelse kommer att vara berättigad till avdrag för belopp som i räkenskaperna sätts av till allmän investeringsreserv. Avdraget är maximerat till högst 50 % av nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen och får medges med lägst 10 000 kr. En förutsättning för att den skattskyldige skall erhålla avdrag för avsättningen är att han senast den dag han skall lämna allmän självdeklaration sätter in ett mot avsättningen svarande belopp på ett särskilt räntebärande konto i bank. De avsatta medlen kan fritt disponeras för investeringsändamål efter två år från utgången av det år då insättning senast skall ha verkställts och de skall vara uttagna senast sju år efter samma tidpunkt.

Lagen om upphovsmannakonto innehåller regler om att kulturarbetare kan få uppskov med beskattning av den del av inkomsten som sätts in på ett särskilt konto i bank. Bestämmelserna anknyter tekniskt sett till lagstiftningen om skogskonto. Uppskovsrätten omfattar enligt förslaget bara rörelseintäkter som fysisk person erhåller i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannalagen). Utanför lagen faller alltså bl. a. upphovsmannainkomst som uppbärs på grund av anställning.

Som förutsättning för rätt till uppskov gäller att den skattskyldige varit bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång. Uppskovsbeloppet, som kan uppgå till lägst 10 000 kr. och avse högst två tredjedelar av nettointäkten före uppskov och schablonavdrag, skall i sin helhet sättas in på bankkonto senast vid deklarationstillfället.

SkU 1979/80:25

3 Vad särskilt angår frågan om rätten till inkomstutjämning i förvärvskällan annan fastighet kan nämnas att en ägare av hyresfastighet, som beskattas enligt konventionell metod, under vissa förutsättningar har möjlighet att fördela avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastigheten på tre år. Han kan fördela reparationskostnaderna även under sådana år då inkomstredovisningen för fastigheten visar överskott och har härigenom en viss möjlighet att motverka de progressionseffekter som annars skulle uppkomma genom att reparationsavdragens storlek växlar.

Pågående utredningsarbete m. m.

Frågan om införande av en kontometod för reparationskostnader har tidigare prövats av riksdagen i olika sammanhang men avvisats av bl. a. statsfinansiella och administrativa skäl. Numera är frågan om underhåll av hyres- och bostadsrättsfastigheter föremål för översyn inom underhållsfondsutredningen. I direktiven för denna utredning (Dir. 1978:79) ingår att klarlägga hur avsättning till fonder liksom fonderna själva bör behandlas i skattehänseende. En utgångspunkt bör enligt direktiven vara att den nuvarande avdragsrätten avskaffas för sådana underhållsarbeten som har bekostats med medel ur fonderna, medan avdrag däremot bör medges för utbetalning eller avsättning som görs till fonderna.

Frågan om avdrag för reserveringar avseende framtida utgifter behandlas också av den i höstas tillkallade kommittén för översyn av reglerna för beskattning av statsbidrag m. m. Bland dess uppgifter (Dir. 1979:135) ingår att utarbeta ett i möjligaste mån generellt system för den skattemässiga behandlingen av olika former av framtida utgifter.

Aven den i motionen 1584 aktualiserade frågan om inkomstutjämning för uppfinnare är föremål för särskild prövning inom den kommitté för utredning om kulturarbetares och uppfinnares skatter och avgifter som tillkallats enligt regeringsbeslut i augusti 1979. I direktiven (1979:115) för denna kommitté, som har till uppgift att göra en samlad översyn av de olika regler på skatte- och socialförsäkringsområdena m. m. vilka har betydelse för kulturarbetare och uppfinnare, har departementschefen anfört bl. a.

Som jag tidigare framhållit kan kulturarbetarnas och uppfinnarnas inkomster variera starkt från ett år till ett annat. Detta i förening med de små möjligheterna till resultatutjämning leder till ekonomiska problem för dessa yrkesutövare. En ojämn inkomstutveckling medför nämligen ofta högre skatte- och avgiftsbelastning och sämre socialförsäkringsskydd än om inkomsten är ungefär lika stor varje år.

Av det föregående har framgått att riksdagen nyligen fattat beslut om ökade möjligheter för egenföretagare att bygga upp skattekrediter och jämna ut inkomsterna mellan olika år. Vissa av dessa regler, t. ex. bestämmelserna om resultatutjämningsfond och allmän investeringsreserv, kan tillämpas av samtliga kategorier av egenföretagare. Andra bestämmelser

SkU 1979/80:25

tar direkt sikte på kulturarbetare och uppfinnare. Som exempel kan nämnas lagen om upphovsmannakonto och bestämmelsen i 8 § lagen om allmän investeringsreserv om att reserven får tas i anspråk för forsknings- och utvecklingsarbete. Kommittén bör belysa hur de nya regelsystemen fungerar och lägga fram de förslag till ändringar som kan vara motiverade. I detta sammanhang bör kommittén bl. a. ta ställning till om intäkter av uppfinnarverksamhet kan behandlas på likartat sätt som upphovsmannaintäkter.

De nya reglerna om inkomstutjämning m. m. syftar - i likhet med lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst - i första hand till att begränsa olägenheterna av kraftiga variationer på intäktssidan. Med hänsyn till kulturarbetarnas och uppfinnarnas inkomstförhållanden torde detta vara en fråga av primärt intresse. Kommittén bör dock även i övrigt ur olika aspekter undersöka behovet av ändrade principer för inkomstberäkningen för fria yrkesutövare.

Utskottet

I de förevarande motionerna behandlas vissa frågor avseende möjligheterna att utjämna inkomster mellan olika beskattningsår.

Sten Sture Paterson (m) framhåller i motionen 1105 att det för såväl hyresgäster som fastighetsägare är av väsentlig betydelse att man tar till vara alla möjligheter att sänka kostnaderna för reparation och underhåll av hyresfastigheter. En möjlighet att avsätta obeskattade medel till en fond för större reparationsarbeten skulle enligt motionärens mening vara särskilt betydelsefull för kostnadsutvecklingen. Motionären begär därför sådan ändring av beskattningsreglerna att avdrag kan medges för årliga avsättningar av medel avsedda för reparation av hyresfastighet i privat ägo.

Stig Josefson m. fl. (c) anser att de åtgärder på beskattningsområdet som hittills vidtagits för att stimulera den tekniska utvecklingen i Sverige inte är tillräckliga och begär i motionen 1584 att regeringen, i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete i ämnet, skall lägga fram förslag till provisoriska regler om rätt för uppfinnare att vid taxeringarna till statlig och till kommunal inkomstskatt erhålla uppskov med beskattning av inkomst av uppfinnarverksamhet.

De i motionerna aktualiserade resultatutjämningsfrågorna är, som framgår av redogörelsen i inledningen till detta betänkande, redan föremål för uppmärksamhet. Sålunda behandlar underhållsfondsutredningen frågan om formerna för avsättning till underhåll av hyresfastigheter. I utredningsuppdraget ingår att klarlägga hur avsättning till fonder bör behandlas i skattehänseende. En utgångspunkt för utredningen bör enligt direktiven därvid vara bl. a. att utbetalning eller avsättning som görs till fonderna skall vara avdragsgill vid taxeringen. Frågan om inkomstutjämning för uppfinnare skall prövas av den kommitté för översyn av kulturarbetares och uppfinnares skatter och avgifter som tillkallats enligt regeringsbeslut i augusti förra året och som skall hålla sitt första sammanträde inom kort. Departementschefen framhåller i direktiven för denna kommitté att en fråga av primärt intresse

SkU 1979/80:25

bör vara att begränsa olägenheterna av de kraftiga variationerna i bl. a. uppfinnarnas inkomstförhållanden och att kommittén bör ta ställning till om intäkter av uppfinnarverksamhet kan behandlas på likartat sätt som upphovsmannaintäkter.

Underhållsfondsutredningens arbete skall, enligt vad utskottet inhämtat, vara slutfört inom ett år. I avvaktan på resultatet av utredningens arbete är någon åtgärd med anledning av motionen 1105 enligt utskottets mening inte erforderlig. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till denna motion.

En uppfinnare kan bedriva sin verksamhet antingen som fri yrkesutövare eller som anställd. Frågan under vilka förutsättningar en uppfinnarverksamhet, som inte utgör ett naturligt led i annan näringsverksamhet, kan hänföras till inkomstslaget rörelse eller tjänst har inte reglerats. I rättspraxis anses verksamheten ha karaktär av förvärvskälla först när intäkter börjar inflyta i verksamheten, vilket bl. a. har till följd att underskott inte dessförinnan kan dras av vid inkomsttaxeringen.

Utskottet anser - i likhet med motionärerna - att frågan om möj ligheter för uppfinnare att utjämna inkomster mellan olika beskattningsår bör lösas så snart som möjligt. En ojämn inkomstutveckling medför ofta högre skatteoch avgiftsbelastning och sämre socialförsäkringsskydd än om inkomsten är mera jämnt fördelad över åren. Om man vill främja svensk industris framtida utveckling och konkurrenskraft är det därför angeläget att man på olika sätt söker mildra marginaleffekterna vid beskattningen. Även från rättvisesynpunkt är det angeläget att inkomsttagare med starkt varierande inkomster kan få en någorlunda likartad behandling i skattehänseende.

Utskottet är medvetet om att en lösning av den i motionen aktualiserade frågan, inte minst med hänsyn till svårigheten att definiera begreppet uppfinnarinkomst, är förenad med problem som kräver ingående överväganden. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett biträda motionärernas yrkanden om att riksdagen redan i höst skall föreläggas förslag till lagstiftning i frågan. Utskottet anser sig däremot böra förorda att frågan om inkomstutjämning för uppfinnare behandlas med förtur av kommittén.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1584 bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1105,

2. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1584 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 19 februari 1980

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

SkU 1979/80:25

6 Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s)*, Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c)*, Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp). Bengt Wittbom (m) och Olle Grahn (fp)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 64628 Stockholm 1980