Med anledning av motioner om beskattningen av extrainkomster o. d.
SkU 1979/80:34
Skatteutskottets betänkande 1979/80:34
med anledning av motioner om beskattningen av extrainkomster
o. d.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1979/80:154 av Göthe Knutson (nr) och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag syftande till att från beskattning undanta inkomst (eventuellt upp till ett visst belopp) från plockning av vilda bär och svamp såvida inkomsten inte är att anse såsom lön;
1979/80:600 av Ulla Ekelund (c) vari hemställs att riksdagen uttalar som sin mening att de premier eller belöningar som förvaltningar och företag utdelar till sina anställda för gjorda förbättringar beskattas med 30 % av summan; 1979/80:604
av Johan Olsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär prövning av möjligheten att befria inkomst av tillfällig plockning och försäljning av vilda bär och svamp från beskattning:
1979/80:605 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till beskattning av belöning av vissa förbättringsförslag så att sådan engångsbelöning skall beskattas enligt grunderna för beskattning av ackumulerad inkomst;
1979/80:1072 av Tage Adolfsson (m) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning som skall utarbeta regler för en specialbeskattning av extra arbetsinsatser i syfte att stimulera arbetsviljan: 1979/80:1101
av Erik Olsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att stimulera till plocking av svamp och vilda bär och för att undanta bär- och svampplockning från inkomstbeskattning.
Gällande bestämmelser
Allmänt
Skatteförfattningarna innehåller inte några särskilda bestämmelser om beskattning av extrainkomster. Sådana inkomster beskattas därför på samma sätt som andra inkomster av olika slag. Om inkomsterna har samband med
1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 34
SkU 1979/80:34
den skattskyldiges normala förvärvsverksamhet beskattas de tillsammans med övriga inkomster i denna förvärvskälla. Inkomster av tillfälliga uppdrag och annan verksamhet av tillfällig natur utan anknytning till den normala förvärvsverksamheten beskattas i allmänhet i inkomstslaget tjänst. Är det fråga om en självständig förvärvsverksamhet som inte är helt tillfällig kan den också hänföras till en särskild rörelse, även om den har obetydlig omfattning.
En inkomst är skattepliktig även om den uppkommit på grund av fritidsverksamhet eller genom annan hobbybetonad verksamhet. Det anförda gäller under förutsättning att kostnaderna för verksamheten inte överstiger inkomsterna. Om verksamheten normalt går med underskott anses den över huvud taget inte som någon förvärvskälla, och i sådana fall är inte heller underskottet avdragsgillt.
Det kan nämnas att reglerna om ackumulerad inkomst kan vara tillämpliga på extrainkomster. Beträffande tjänsteinkomster som utbetalats under ett år men som i själva verket hänför sig till två eller flera år gäller generellt att den statliga inkomstskatten får beräknas som om den upptagits till beskattning under det antal år till vilka den hänför sig, dock högst tio (lagen 1951:763 om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst).
Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, ATP m. m. utgår i förekommande fall även på extrainkomster. I fråga om tillfälliga anställningar och tillfälliga uppdrag gäller dock att ersättningar under 500 kr. inte inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaren eller uppdragsgivaren. En inkomstgräns på 500 kr. gäller för de egenavgifter som skall utgå för inkomst av rörelse och för inkomst av sådan verksamhet av tillfällig natur som inte har samband med anställning eller uppdrag men som beskattas i inkomstslaget tjänst.
Bärplockning m. m.
Frågan om beskattningen av inkomst av bärplockning m. m. har under år 1979 aktualiserats genom två enkla frågor som besvarats av budgetministern den 7 juni och den 20 november 1979. Svaren innehöll sammanfattningsvis att det ankom på riksskatteverket (RSV) att ge råd och anvisningar på detta område och att det från rättvisesynpunkt skulle vara svårt att motivera att just inkomster från bärplockning m. m. skulle vara skattefria men inte andra liknande inkomster.
Sedan utdrag ur riksdagens protokoll den 7 juni 1979 översänts till RSV, har RSV den 1 november 1979 informerat om sin syn på denna fråga (RSFS 1979:56: RSV Dt 1979:18) enligt följande.
Budgetministern blev i riksdagen (fråga 1978/79:587) ombedd att utförligt klargöra vilka gränsdragningsregler som skall gälla för eventuell inkomstbeskattning av tillfällig bär- och svampplockning samt hemslöjd till försäljning.
Bakgrunden till frågan är att Uddeholmsbolaget i Värmland startat en
SkU 1979/80:34
avdelning för nya verksamheter för att hjälpa till att finna avsättning för bär och svamp. Oklarheten i skattefrågan, dvs. var gränsen går mellan skattepliktig förvärvskälla och hobbyverksamhet när det gäller inkomst av bär- och svampplockning samt hemslöjd till försäljning, har gjort det svårt att rekrytera plockare och slöjdare.
Sedan budgetministern bl. a. anfört att han, som enskilt statsråd, inte har befogenhet att uttala vilka gränsdragningsregler som skall gälla utan att det i första hand bör ankomma på riksskatteverket (RSV) att med utgångspunkt i gällande lagstiftning ge råd och anvisningar på detta område har kopia av snabbprotokoll från riksdagsdebatterna 1978/79 nr 170 översänts till RSV för vidare handläggning.
RSV - som från skattecheferna inhämtat redogörelse för de erfarenheter som finns i den aktuella frågan hos länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna - får med anledning härav anföra följande.
Den svenska allemansrätten innebär att bär och svamp som växer vilt får plockas av alla och envar utan tillstånd av eller ersättning till markägaren. Riksskogstaxeringen 1975-77 visar att vi under inventeringsperioden haft tillgång till mellan 219-307 miljoner kilo blåbär och 142-168 miljoner kilo lingon i våra skogar. Enligt de beräkningar som gjorts torde endast 10-20 % av den totala tillgången på vilda bär tas tillvara. De undersökningar som gjorts i bl. a. naturvårdsverkets regi visar att det plockas ca 80 miljoner liter vilda bär. Varje hushåll plockar i genomsnitt 24 liter bär. I Norrland plockas mer bär än i södra Sverige, 42 liter/hushåll mot 23 liter/hushåll i Svealand och 17 liter/hushåll i Götaland. Den största andelen torde användas för egen konsumtion. Svamp plockas nästan uteslutande för egen konsumtion. Varje hushåll plockar i genomsnitt 7 liter svamp. Det finns inga uppgifter om hur mycket bär och svamp som plockas för försäljning.
Uppköparna har 1979 betalat 3-4 kronor per kilo orensade blåbär, 2:50-4 kronor per kilo orensade lingon och 15-25 kronor per kilo rensade hjortron. Med 1979 års priser måste således plockaren leverera ca 500 liter (1 liter = 0,6 kg) blåbär eller lingon för att erhålla en bruttointäkt på 1 000 kronor.
Av skattechefernas svar till RSV framgår att länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna har ringa erfarenhet av beskattning av inkomst av bäroch svampplockning. En av orsakerna till detta kan vara att det är en vanlig uppfattning hos gemene man att inkomst av bärplocking av hävd är skattefri eftersom rätten att fritt plocka bär är ett utflöde av allemansrätten.
Att tveksamhet kan råda om hur inkomst av plockning av vilda bär skall beskattas beror främst på att det i vissa fall kan vara svårt att dra en gräns mellan inte skattepliktig hobbyverksamhet och skattepliktig verksamhet.
Plockning av vilda bär för egen konsumtion är givetvis inte skattepliktig. Den som däremot plockar och säljer bär är skattskyldig för dessa inkomster.
RSV vill emellertid framhålla att vid 1980 års taxering sker en faktisk beskattning först vid inkomster som uppgår till 6 500 kronor. Grundavdraget, 4 500 kronor, och den särskilda skattereduktionen, f. n. 560 kronor, gör att inkomster under 6 500 kronor inte blir beskattade.
I de fall den skattskyldige har inkomster från annat förvärvsarbete sker sammanläggning av samtliga inkomster och därmed kan hela inkomsten från bärförsäljningen bli beskattad.
SkU 1979/80:34
4 De förvärvskällor som kan komma ifråga för här aktuella inkomster är i första hand inkomst av tjänst och inkomst av jordbruksfastighet (binäring till jordbruk) men även inkomst av rörelse kan bli aktuell. Vilken förvärvskälla som skall tillämpas i det enskilda fallet får bedömas med utgångspunkt i gällande bestämmelser.
I vissa andra länder t. ex. Finland har inkomster från plockning av vilda bär undantagits från beskattning. Sådana regler saknas i Sverige.
Den som får inkomst av att plocka och sälja vilda bär har givetvis rätt till avdrag för sina kostnader i samband härmed. I den praktiska taxeringssituationen kan det ibland vara svårt att utan utredning avgöra om en kostnad är avdragsgill. För att undvika att taxeringsnämnderna i detta sammanhang utreder bagatellavdrag vill RSV erinra om att departementschefen i prop. 1977/78:181 (s. 247) uttalat att det är rimligt att t. v. tillämpa en gräns vid 500 kronor för utredningsfallen.
Mot bakgrund av att det är önskvärt att minska de praktiska svårigheterna i deklarations- och taxeringsarbetet finner RSV att det av departementschefen gjorda uttalandet i detta fall bör vara vägledande.
Försäljning av hemslöjdsalster torde enligt vad RSV erfarit oftast ske i ordnade former genom hemslöjdsföreningar, hantverksgårdar och liknande. Enligt RSV:s mening erfordras inte något uttalande angående beskattning av hemslöjd.
Bärplockning kan bedrivas antingen självständigt för privat bruk och försäljning eller också i form av tillfällig anställning exempelvis hos en lingonuppsamlare eller lingonuppköpare för vidare försäljning. Frågan i vilken av dessa båda former bären plockas har betydelse bl. a. för mervärdeskatten, för arbetsgivaravgifterna till socialförsäkring m. m. och för skatteuppbörden.
Beträffande mervärdeskatt (moms) gäller att bären är en skattepliktig vara. Den som yrkesmässigt säljer en skattepliktig vara är i princip skyldig att erlägga moms för omsättningen, även om redovisningsskyldighet inträder först när omsättningen överstiger 10 000 kr. I momsskattesammanhang anses verksamhet som yrkesmässig om inkomsten därav skall redovisas såsom inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse. Återförsäljaren är i sin tur berättigad att vid sin moms-redovisning dra av motsvarande belopp såsom ingående moms. Fr. o. m. den 1 juli 1979 gäller att avdrag för ingående moms medges även i fråga om inköp från privatpersoner som inte själva har en yrkesmässig verksamhet. Avdrag medges i dessa fall för s. k. fiktiv skatt, dvs. med ett belopp som motsvarar den moms som skulle ha utgått om säljaren hade varit skattskyldig för omsättningen.
För att avdrag skall kunna medges för ingående moms skall avdraget kunna styrkas med en faktura, dvs. på sådant sätt att säljaren kan identifieras. Beträffande köp från lingonplockare torde detta tidigare inte ha varit aktuellt i nämnvärd omfattning. Reglerna om avdrag för fiktiv moms innebär emellertid en ändring i detta avseende. Enligt RSV:s anvisningar (RSFS 1979:28, RSV Im 1979:3) skall avdraget för fiktiv skatt kunna styrkas antingen med faktura som upprättas av säljaren eller med avräkningsnota sötn upprättas av den skattskyldige själv. Handlingen bör - förutom varans
SkU 1979/80:34
pris - innehålla sådana uppgifter om säljaren att han kan identifieras samt transaktionens art (varuslag) och platsen för varans mottagande. Enligt uppgift från RSV torde lingonuppsamlaren och lingonuppköparen regelmässigt vara berättigade till avdrag om de specificerar sina kostnader på detta sätt. Reglerna om avdrag för fiktiv skatt gäller dock inte för ersättningar till anställda bärplockare.
Riksförsäkringsverket däremot har enligt inhämtade upplysningar tillämpat reglerna om arbetsgivaravgift så att ett arbetsgivar-arbetstagarförhållande i allmänhet ansetts föreligga mellan lingonuppsamlare och bärplockare, vilket innebär att de förstnämnda och inte de sistnämnda blir skyldiga att erlägga socialförsäkringsavgifter m. m. på ersättningar över 500 kr. En motsvarande tillämpning på mervärdeskattens område skulle innebära att avdrag för fiktiv moms i allmänhet inte kan medges.
Om ersättningen till bärplockaren utgår på grund av ett anställningsförhållande är lingonuppsamlaren skyldig att dra preliminär skatt, om inte lingonplockaren visar att han har B-skatt, att han har en huvudarbetsgivare eller att lokala skattemyndigheten befriat plockaren från skatteavdrag. Underlåter arbetsgivaren sin skyldighet kan han själv bli betalningsansvarig för skatten. Detta gäller numera även om den anställde inte kan identifieras, men arbetsgivarens betalningsansvar begränsar sig i så fall till 40 % av ersättningen (prop. 1978/79:161, SkU 1978/79:50, SFS 1979:489).
Frågornas tidigare behandling
Utskottet har tidigare år avstyrkt motionsyrkanden om särskilda skattelättnader för extrainkomster, senast i betänkandet SkU 1978/79:55 s. 55. Utskottet ansåg då att de aktualiserade frågorna borde lösas genom en allmän sänkning av marginalskatterna och inte genom att extrainkomster beskattas enligt en annan och lägre skattesats. Med hänsyn till att de nu aktuella yrkandena om skattelättnader för bärplockning m. m. delvis är av regionalpolitisk karaktär finns skäl att erinra om att utskottet tidigare också avstyrkt att inkomstbeskattningen utnyttjas som ett regionalpolitisk! instrument (se bl. a. SkU 1974:49). Frågan om en regionalpolitisk differentiering av beskattningen har blivit belyst i företagsskatteberedningens betänkande (SOU 1977:86) Beskattning av företag. Beredningen har inte föreslagit någon sådan differentiering av inkomstbeskattningen.
Inkomstbeskattningen av bärplockning m. m. har - som framgår av den tidigare redogörelsen - föranlett två enkla frågor som besvarats i riksdagen under år 1979.
Vidare kan nämnas att frågan om ett ökat tillvaratagande av vildväxande bär och svamp behandlats utförligt i jordbruksutskottets betänkande JoU 1978/79:3. Jordbruksutskottet kom i detta betänkande till slutsatsen att det inte var nödvändigt att samhället gick in på detta område med stödåtgärder men fann det naturligt att samhället beaktade vissa utbildnings- och
SkU 1979/80:34
rådgivningsfrågor.
Frågan om tillvaratagandet av vildväxande bär och svamp har tagits upp av glesbygdsdelegationen (I 1977:02). Delegationen håller f. n. på med en undersökning som syftar till att genom ett bättre tillvaratagande av dessa tillgångar öka glesbygdsbefolkningens möjligheter till sysselsättning.
Utskottet
I motionerna 600 av Ulla Ekelund (c) och 605 av Birgitta Rydle m. fl. (m) begär motionärerna att riksdagen uttalar sig för lättnader i beskattningen av belöningar till anställda för förslag om förbättringar. Bakgrunden till de framställda yrkandena är att nettobehållningen efter skatt enligt motionärernas uppfattning blir alltför liten och inte står i rimlig proportion till värdet av arbetsinsatsen. Av liknande skäl yrkas i motionen 1072 av Tage Adolfsson (m) att ett särskilt system utarbetas enligt vilket extrainkomster generellt beskattas efter en skattesats om högst 50%.
Utskottet är medvetet om att de nuvarande marginaleffekterna vid inkomstökningar kan medföra problem av olika slag. Enligt utskottets uppfattning är detta en generell fråga som inte endast berör beskattningen av extrainkomster. Bred enighet råder numera om att marginalskatterna på sikt bör sänkas. Som utskottet uttalade vid behandlingen av likartade frågor förra året bör dessa problem i första hand lösas genom fortsatta generella sänkningar av marginalskatterna och inte genom särskilda regler för extrainkomster. Bakgrunden till utskottets uppfattning är att en särskild behandling av extrainkomster kan framstå som orättvis i förhållande till beskattningen av andra inkomster och att särskilda regler för extrainkomster skulle medföra praktiska tillämpningsproblem.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i dessa frågor och avstyrker således yrkandena. De båda förstnämnda motionerna har emellertid nära beröring med vissa frågor om beskattningen av uppfinnare som f. n. är föremål för en särskild utredning. I utredningens uppdrag ingår givetvis att ta upp exempelvis beskattningen av sådana ersättningar som utgår enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, och utskottet utgår från att utredningen bör kunna ta upp även de problem som aktualiseras i dessa båda motioner. Utskottet förordar därför att motionerna 600 och 605 överlämnas till utredningen.
I motionen 154 av Göthe Knutson (m) och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), 604 av Johan Olsson m. fl. (c) och 1101 av Erik Olsson m. fl. (m) yrkas att inkomst av plockning av vilda bär m. m. undantas från inkomstbeskattning. Motionerna grundar sig på liknande skäl som de nyss behandlade motionerna. Motionärerna åberopar också sysselsättningsproblemen i glesbygderna och angelägenheten av att man tar till vara naturresurser av detta slag. De erinrar också om problemen med skattekon -
SkU 1979/80:34
trollen och om de skattelättnader som gäller i Finland och Norge i fråga om inkomster av detta slag.
Inkomst genom plockning och försäljning av vilda bär utgör i princip en skattepliktig inkomst som skall redovisas i vanlig ordning vid beskattningen. Som framgår av den tidigare redogörelsen har detta på senare tid uppmärksammats genom enkla frågor i riksdagen och genom uttalanden från RSV:s sida. Bärplockningen kan också aktualisera svårbedömbara frågor beträffande mervärdeskatten, uppbördssystemet och arbetsgivaravgifterna. På de förstnämnda av dessa områden gäller för övrigt nya regler fr. o. m. 1979 som även berör bärplockningen. Härtill kommer att tämligen likartade fall kan behandlas på olika sätt vid bedömningen av skatte- och avgiftsfrågorna.
Utskottet kan vitsorda att skattesystemet är komplicerat och har inbyggda brister. Det är också naturligt att de praktiska och teoretiska tillämpningsproblemen framträder i klar belysning när det gäller en verksamhet som ligger i utkanten av systemet och på gränsen till privat hobbyverksamhet. Utskottet vill emellertid framhålla att inkomst av bärplockning o. d. principiellt sett inte skiljer sig från andra skattepliktiga inkomster och att inkomstskattereglerna inte hittills har något undantag för inkomster av denna karaktär. Vad utskottet nyss anfört om beskattning av extrainkomster gäller också i fråga om bärplockning, och de skäl som motionärerna åberopar är enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga för att bryta principerna för beskattningen. Som budgetministern framhöll i slutet av förra året skulle ett undantag för inkomster av bärplockning vara svårt att motivera från rättvisesynpunkt, och ett undantag skulle enligt utskottets uppfattning leda till berättigade krav på likartad behandling från andra grupper.
Även om utskottet således avstyrker motionerna innebär inte detta att utskottet anser att bärplockarnas skatteförhållanden är tillfredsställande. Utskottet har i det föregående pekat på vissa oklara frågor, och tillämpningen av de nya regler som införts under 1979 torde kunna medföra ej avsedda konsekvenser för verksamheter av denna typ. Eftersom det för bärplockarnas del i allmänhet är fråga om inkomster av mindre betydelse, är det givietvis av vikt att reglerna kan fungera utan alltför stora friktioner. Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa utvecklingen och föreslå de förbättringar som kan anses motiverade.
Utskottet hemställer
1. beträffande belöningar till anställda
att riksdagen hos regeringen begär att motionerna 1979/80:600 och 605 överlämnas till utredningen om beskattningen av uppfinnare,
2. beträffande extrainkomster i allmänhet
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1072,
SkU 1979/80:34
3. beträffande inkomst av bärplockning m. m.
att riksdagen avslår följande motioner, nämligen
a) motionen 1979/80:154,
b) motionen 1979/80:604,
c) motionen 1979/80:1101.
Stockholm den 20 mars 1980
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c). Valter Kristenson (s). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s)*. Curt Boström (s)*. Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s). Walhelm Gustafsson (fp). Bengt Wittbom (m)* och Olle Grahn (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 64785 Stockholm 198(1