Med anledning av propositionen 1979/80:85 om skattelättnader vid lönsparande i aktier jämte motioner
SkU 1979/80:38
Skatteutskottets betänkande 1979/80:38
med anledning av propositionen 1979/80:85 om skattelättnader vid lönsparande i aktier jämte motioner
Propositionen
Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1979/80:85 att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.
För att ytterligare stimulera det värdesäkra lönsparandet i aktier föreslås i propositionen att sparskattereduktionen för sådant sparande höjs frän 20 cc till 30 °/c. De nya reglerna föreslås träda i kraft omedelbart och tillämpas första gången vid 1981 års inkomsttaxering. De omfattar i viss utsträckning även sparande före ikraftträdandet.
Författningsförslaget har följande lydelse:
1 Riksdagen 19791X0. 6 sand. Nr 38
SkU 1979/80:38
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Sparskattereduktion åtnjuts med 20 % av belopp som under inkomståret har insatts på särskilt lönsparkonto och som vid årets utgång innestår på kontot. Detsamma gäller i fråga om belopp som under inkomståret har insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av andelar i aktiesparfond enligt lagen (1978:428) om aktiesparfonder eller innestår på kontot för inköp av sådana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning att insättningar på lönsparkonto eller aktiesparkonto har gjorts på kontot under minst sex av inkomstårets månader. Varje insättning skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 400 kronor. Sparskattereduktion får inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 4 800 kronor om ej annat följer av andra stycket. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som anges i 1 §. Öretal som uppkommer vid beräkning av sparskattereduktion bortfaller.
Föreslagen lydelse
Sparskattereduktion åtnjuts med 20 % av belopp som under inkomståret har insatts på särskilt lönsparkonto och som vid årets utgång innestår på kontot samt med30 % av belopp som under inkomståret har insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av andelar i aktiesparfond enligt lagen (1978:428) om aktiesparfonder eller innestår på kontot för inköp av sådana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning att insättningar på lönsparkonto eller aktiesparkonto har gjorts på kontot under minst sex av inkomstårets månader. Varje insättning skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 400 kronor. Sparskattereduktion får inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 4 800 kronor om ej annat följer av andra stycket. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som anges i 1 §. Öretal som uppkommer vid beräkning av sparskattereduktion bortfaller.
Har sparande enligt första stycket påbörjats under senare delen av året men har inte insättningar skett under sex månader, åtnjuts sparskattereduktion för sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmast följande inkomståret. Sparskattereduktion enligt detta stycke medges endast om sparandet under det sistnämnda inkomståret uppfyller de förutsättningar som anges i första stycket. Sparskattereduktion får med tillämpning av detta
SkU 1979/80:38
3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
stycke beräknas på ett sammanlagt belopp av högst 6 800 kronor.
I fråga om sparskattereduktion tillämpas 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Sparskattereduktion skall tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion och särskild skattereduktion.
Sker uttag från lönsparkonto eller inlöses andel i aktiesparfond före utgången av det femte året efter det år för vilket sparskattereduktion kommer i fråga enligt 2 § men efter utgången av sistnämnda år skall vederbörande kreditinrättning eller fondbolag göra avdrag med 25 %. Om den skattskyldige visar att sparskattereduktion med 20 % inte tidigare har medgivits eller kommer att medgivas för de uttagna sparmedlen, skall avdraget jämkas med hänsyn härtill.
Sker uttag från lönsparkonto före utgången av det femte året efter det år för vilket sparskattereduktion kommer i fråga enligt 2 § men efter utgången av sistnämnda år skall avdrag göras av kreditinrättningen med 25 %. Inlöses andel i aktiesparfond inom samma tid skall avdrag göras av fondbolaget med 35 %. Om den skattskyldige visar att sparskattereduktion enligt 2 § inte tidigare har medgivits eller kommer att medgivas för de uttagna sparmedlen, skall avdraget jämkas med hänsyn härtill.
Övergår rätten till lönsparkonto eller aktiesparkonto inom den i första stycket angivna tiden på annat sätt än genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död eller pantsätts rätten till sådant konto skall innestående medel utbetalas. Därvid tillämpas bestämmelserna i första stycket.
Det belopp som har avdragits enligt första stycket skall betalas till staten. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, utfärdar närmare föreskrifter om detta.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången på insättningar som berättigar till sparskattereduktion vid 1981 års taxering.
Motionerna
Till utskottet har hänvisats de med anledning av propositionen väckta motionerna
1979/80:1911 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 38
SkU 1979/80:38
1. att avslå propositionen,
2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om arbetet inom delegationen (E 1978:01) med uppdrag att följa de nya formerna för lönsparande,
1979/80:1912 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att skattelättnader vid sparande i s. k. aktiesparfonder slopas i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.
Yttrande
Finansutskottet har inkommit med yttrande över propositionen och motionerna. Yttrandet har fogats till detta betänkande som bilaga.
Utskottet
År 1978 infördes en ny sparform i syfte att stimulera till regelbundet och långsiktigt sparande. Löntagare och andra som har A-inkomst kan genom att spara i bank eller i aktiesparfonder erhålla vissa skatteförmåner, som gör sparandet mer värdesäkert.
Banksparandet sker genom insättningar på särskilt lönsparkonto. Minst sex månadsinsättningar under ett år på lägst 75 och högst 400 kr. ger rätt till skattereduktion med 20 % av det sammanlagda sparbeloppet för året, s. k. sparskattereduktion. Räntan på kontomedlen är skattefri under en femårsperiod och sparmedlen binds i fem år efter sparårets utgång. Om spararen dessförinnan tar ut sparbeloppet, skall 25 °7c dras av från utbetalningen och återföras till staten.
Sparandet i aktiesparfonder och skattelättnaderna i detta system har konstruerats på likartat sätt. Även här medges således skattereduktion med 20 % av sparbeloppet. För att få en motsvarighet till skattefriheten för ränta på lönsparkonto gäller bl. a. att avkastning och utdelning som tillfaller aktiesparfonderna inte skall träffas av inkomstskatt. Avkastningen av fondens tillgångar tillfaller andelsägaren endast i form av värdeökning av andelarna i fonden eller genom att han erhåller ytterligare andelar i fonden. Värdestegringen på andelarna under den första femårsperioden undantas från realisationsvinstbeskattning under förutsättning att andelarna inte avyttras före femårsperiodens utgång.
I propositionen föreslås att sparskattereduktionen höjs från 20 till 30 % för aktiefondsparandet med verkan fr. o. m. 1981 års taxering. I konsekvens härmed föreslås också att avdraget vid förtida uttag av sparbelopp som omfattas av de nya reglerna höjs från 25 till 35 %.
I motionen 1911 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) yrkas avslag på propositionen (yrkandet 1). Motionärerna föreslår vidare att riksdagen som sin mening ger till känna att arbetet bör påskyndas inom den delegation (E 1978:1) som har i uppdrag att följa de nya formerna för lönsparande. Yrkandet i motionen
SkU 1979/80:38
1912 av Lars Werner m. fl. (vpk) innebär också avslag på propositionen. Dessa motionärer föreslår att skattelättnaderna för aktiefondsparandet slopas helt.
Finansutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt propositionen och avstyrkt motionerna (se bilaga).
Då den nya sparformen infördes 1979 var syftet att utforma reglerna så att sparande på skattesparkonto och i aktiesparfonder skulle ställa sig ungefär lika förmånligt. Som framgår av propositionen har utvecklingen emellertid medfört att sparandet på skattesparkonto i allmänhet har ställt sig fördelaktigare än aktiefondsparandet. Detta har sin bakgrund i att sparkontona - särskilt vid nuvarande bankränta - lämnar en hög skattefri avkastning, medan de mer riskfyllda aktiesparfonderna i allmänhet har haft en ogynnsam eller t. o. m. negativ värdeutveckling. Dessa förhållanden torde också ha bidragit till att skattefondsparandet f. n. svarar för knappt 8 % av de drygt 2 miljarder kr. som vid årsskiftet utgjorde den samlade behållningen i den nya sparformen.
Som departementschefen och finansutskottet framhåller är det angeläget att öka tillgången på riskvilligt kapital i näringslivet. Ett av skälen att inrätta aktiesparfonderna var att de skulle kunna bidra härtill. För att detta syfte skall kunna fullföljas som planerat är det av vikt att aktiesparfonderna inte missgynnas. Avsikten har varit att i möjligaste mån likställa sparande på skattesparkonton och i aktiesparfonder vid beskattningen, men den faktiska utvecklingen har - som framgår av vad utskottet nyss anfört - gått i annan riktning. Eftersom propositionen är ägnad att åstadkomma förbättringar i dessa hänseenden, tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker således motionen 1911 yrkandet 1 och motionen 1912.
Enligt utskottets uppfattning är det givetvis av värde att så snart som möjligt få fram ett underlag för att bedöma hur den nya sparformen påverkar det långsiktiga sparandet. Något skäl för riksdagen att ta initiativ till ett påskyndande av det nyligen påbörjade arbetet härmed föreligger emellertid inte. Utskottet avstyrker således motionen 1911 även i denna del.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1911 yrkandet 1 och 1979/80:1912 och med bifall till propositionen 1979/80:85
SkU 1979/80:38
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.
2. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1911 yrkandet 2.
Stockholm den 22 april 1980
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s). Stig Josefson (c). Rune Ångström (fp). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp). Anita Johansson (s), Bo Södersten (s). Bengt Wittbom (m) och Olle Grahn (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av Erik Wärnberg. Rune Carlstein. Olle Westberg i Hofors. Hagar Normark. Bo Forslund. Anita Johansson och Bo Södersten (samtliga s) som
dels anfört följande:
Som socialdemokraterna i finansutskottet har framhållit i en avvikande mening har de invändningar som frän socialdemokratisk sida tidigare riktats mot de särskilda skatteförmånerna vid lönsparandet som beslöts 1978 i allt väsentligt bekräftats. Statens kostnader för systemet i form av minskade skatteinkomster förefaller inte stå i rimlig proportion till de uppnådda resultaten.
Nu föreslås i propositionen att ytterligare skatteförmåner införs i syfte att stimulera skattefondsparandet, dvs. sparandet i aktiefonder, som visat en svag utveckling. Enligt vår mening är det emellertid inte förmånerna som är otillräckliga, utan skälen till den svaga utvecklingen av skattefondsparandet får sökas i de borgerliga regeringarnas oförmåga att hantera den ekonomiska situationen i vårt land. Den snabbt växande räntenivån är ett bland många uttryck härför. Så länge människorna saknar förtroende för regeringspolitiken kommer ändrade regler på det sätt som föreslås i propositionen endast att leda till ett högre skatteavdrag för dem som ändå placerar pengar i aktier. Skattefondsparandet ligger dessutom i sin nuvarande utformning enligt var mening vid sidan av den allmänna strävan att demokratisera den ekonomiska makten som bör känneteckna reformerna på detta område.
En särskild delegation tillsattes ar 1978 med uppgift att unärdva resultatet av de nya förmånerna vid sparande pa skattesparkonto neli
SkU 1979/80:38
skattefondkonto. Det är märkligt att regeringen nu föreslår ändrade förmåner vid skattefondsparande utan att någon utvärdering skett av systemet. Till saken hör vidare att kapitalvinstkommittén fått i uppdrag att med förtur utarbeta förslag till lättnader i aktievinstbeskattningen och at; förslag är tänkt att föreläggas riksdagen redan under innevarande ar. Den skattelättnad för skattefondsparande som nu föreslås bör rimligen ses i samband med de aviserade ändringarna och inte behandlas som en separat fråga.
Riksdagen bör på denna grund avslå propositionen och begära att utvärderingen av hela systemet med skattesparkonto och skattefondkonto sker skyndsamt i enlighet med vad som förordas i motionen 1911.
I avvaktan på den begärda utvärderingen bör den omläggning av systemet för skattesparande som föreslås i motionen 1912 inte heller genomföras.
dels ansett att utskottet bort hemställa
1. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1911 yrkandet I och med anledning av motionen 1979/80:1912 avslår propositionen 1979/80:85.
2. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1911 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om arbetet inom delegationen (E 1978:01) med uppdrag att föl ja de nya formerna för lönsparande.
SkU 1979/80:38
Finansutskottets yttrande Bilaga
1979/80:6 y
över propositionen 1979/80:85 om skattelättnader vid lönsparande i aktier jämte motioner
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 20 mars 1980 berett finansutskottet tillfälle att inkomma med yttrande över propositionen 1979/80:85 om skattelättnader vid lönsparande i aktier jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna 1979/80:1911 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) och 1979/80:1912 av Lars Werner m. fl. (vpk)
Utskottet vill anföra följande.
För att ytterligare stimulera det värdesäkra lönsparandet i aktier föreslås i propositionen 85 att sparskattereduktionen för sådant sparande höjs från 20 % till 30 %.
I motionen 1911 (s) yrkas avslag på regeringens proposition. Motionärerna föreslår vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arbetet inom delegationen (E 1978:1) med uppdrag att följa de nya formerna för lönsparande påskyndas.
I motionen 1912 (vpk) föreslås att skattelättnader vid sparande i s. k. aktiesparfonder slopas i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.
Utskottet vill, i likhet med föredraganden, betona det angelägna i att öka tillgången på riskvilligt kapital i näringslivet. En förbättrad soliditet i företagen är nödvändig för att få till stånd den önskvärda ökningen av näringslivets investeringar. En av de åtgärder som under senare år vidtagits för' att stärka viljan att placera i aktier är införandet av skattefondsparandet.
Då de nya lönsparformerna - sparande på skattesparkonto resp. skattefondkonto - infördes, utformades reglerna med den utgångspunkten att de båda sparformerna i princip skulle ställa sig lika förmånliga för den som sparar. Skattefondsparandet har emellertid fått en mindre gynnsam utveckling. Det totala sparandet på skattesparkonton och skattefondkonton uppgick vid utgången av år 1979 till drygt 2 miljarder kr. Skattefondsparandet svarade för knappt 8 % av denna samlade behållning. Andelen visade dessutom en fallande trend under 1979. Detta är enligt utskottets mening ett uttryck för att banksparandet, vid en jämförelse mellan de båda sparformerna, ställer sig både mindre riskfyllt och, speciellt vid nuvarande bankränta, förmånligare från avkastningssynpunkt.
Mot denna bakgrund finner utskottet regeringens förslag att höja sparskattereduktionen från 20 % till 30 % för aktiefondspararna väl
1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Ytlr. nr 6
SkU 1979/80:38
motiverat. Förslaget bör ses som en åtgärd i syfte att göra de båda sparformerna inom det värdesäkra lönsparandet mera likvärdiga för spararna. Utskottet anser det därför inte nödvändigt att avvakta ytterligare utredningar och utvärderingar innan åtgärder vidtas.
Med hänvisning till det anförda får finansutskottet från sina utgångspunkter tillstyrka regeringens förslag i propositionen 85 och avstyrka motionerna 1911 och 1912.
Stockholm den 27 mars 1980
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp) och Mona S:t Cyr (m).
Avvikande mening
Kjell-Olof Feldt, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin, Roland Sundgren och Christer Nilsson (alla s) anför:
Socialdemokraterna i riksdagen röstade emot införandet av de särskilda skatteförmåner vid lönsparande som beslöts år 1978. De invändningar som vi då riktade mot förslaget har som konstateras i motionen 1979/80:1911 i allt väsentligt bekräftats. Statens kostnader för systemet i form av minskade skatteinkomster förefaller inte stå i rimlig proportion till de uppnådda resultaten.
Nu föreslås i propositionen att ytterligare skatteförmåner införs i syfte att stimulera skattefondsparandet, som visat en svag utveckling. Enligt vår mening är det emellertid inte förmånerna som är otillräckliga utan skälen till den svaga utvecklingen av skattefondsparandet får sökas i de borgerliga regeringarnas oförmåga att hantera den ekonomiska situationen i vårt land. Den snabbt växande räntenivån är ett bland många uttryck härför. Så länge människorna saknar förtroende för regeringspolitiken kommer ändrade regler på det sätt som föreslås i propositionen endast att leda till ett högre skatteavdrag för dem som ändå placerar pengar i aktier. Skattefondsparandet ligger dessutom i sin nuvarande utformning enligt vår mening vid sidan av den allmänna strävan att demokratisera den ekonomiska makten som bör känneteckna reformerna på detta område.
En särskild delegation tillsattes år 1978 med uppgift att utvärdera
SkU 1979/80:38
resultatet av de nya förmånerna vid sparande på skattesparkonto och skattefondkonto. Det är enligt vår mening märkligt att regeringen nu föreslår ändrade förmåner vid skattefondsparande utan att någon utvärdering har skett av systemet. Till saken hör vidare att kapitalvinstkommittén fått i uppdrag att med förtur utarbeta förslag till lättnader i aktievinstbeskattningen och att förslag är tänkt att föreläggas riksdagen redan under innevarande år. Den skattelättnad för skattefondsparande som nu föreslås bör rimligen ses i samband med de aviserade ändringarna och inte behandlas som en separat fråga.
Riksdagen bör på denna grund avslå propositionen och begära att utvärderingen av hela systemet med skattesparkonto och skattefondkonto sker skyndsamt i enlighet med vad som förordas i motionen 1911.
I avvaktan på den begärda utvärderingen bör den omläggning av systemet för skattesparande som föreslås i motionen 1912 inte heller genomföras.
'
JOTA B frWI I Slockholm IWO