Med anledning av motion om skattelättnad för gåvor till utvecklingsbistånd m. m.

SkU 1979/80:45

Skatteutskottets betänkande 1979/80:45

med anledning av motion om skattelättnad för gåvor till utvecklingsbistånd m. m.

Motionen

I motionen 1979/80:1582 av Linnea Hörlén m. fl. (fp) hemställs att riksdagen antar vid propositionen fogade författningsförslag om skattelättnader för vissa gåvor. Förslagen innebär att reduktion av inkomstskatten medges med 50 % av det belopp som lämnats i gåva till vissa organisationer, dock högst med 1 000 kr. Gåvorna skall i allmänhet uppgå till minst 200 kr. för att kunna medföra skattereduktion. De organisationer som omfattas av förslaget är svenska stiftelser och föreningar som huvudsakligen utövar internationell biståndsverksamhet, verkar för internationellt samförstånd eller internationellt verkar för respekt för mänskliga rättigheter.

Författningsförslagen överensstämmer med dem som lades fram i propositionen 1978/79:160 men som enligt utskottets förslag i betänkandet SkU 1978/79:55 och riksdagens beslut den 16 maj 1979 inte föranledde någon lagstiftning.

Frågans tidigare behandling

Motionsyrkanden om rätt till avdrag för gåvor till allmännyttiga ändamål har t. o. m. våren 1976 avstyrkts av skatteutskottet. I sitt betänkande SkU 1975/76:51 motiverade utskottet sin ståndpunkt enligt följande.

Utskottet har vid sin årligen återkommande prövning av motionsyrkanden i denna riktning haft förståelse för syftet med motionerna i den mån detta är att tillföra ideell verksamhet av angivet slag ökade ekonomiska resurser för sin verksamhet. Utskottet har emellertid avstyrkt motionerna med hänvisning bl. a. till att allmännyttiga och liknande ändamål bör främjas genom direkta bidrag av allmänna medel och inte genom lättnader vid beskattningen. Utskottet har därvid, som framgår av den tidigare redogörelsen, framhållit att detta också sker i betydande omfattning och påvisat väsentliga anslagshöjningar, bl. a. till trossamfunden - en utveckling som trots ett ansträngt budgetläge fortsatt även i år. 1 sammanhanget kan också nämnas att föreningsskatteutredningen i sitt betänkande (Ds Fi 1975:15) Beskattning av ideella föreningar föreslagit lättnader i dessa föreningars beskattning och att proposition i denna fråga väntas hösten 1976.

Det kan också framhållas att krav på avdrag vid beskattningen för bidrag till religiösa organisationer försvagats under senare år inte endast på grund av statsmakternas bidragspolitik utan också därför att avdragsrätten för kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt slopats för fysiska personer. Utskottet vill understryka att en avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål innebär avsevärda avvikelser från grundläggande

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 45

SkU 1979/80:45

principer i skattelagstiftningen och skulle medföra högst varierande ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga. Avdragsrätten skulle också medföra ofrånkomliga orättvisor, bl. a. på grund av svårigheten att åstadkomma en lämplig och i taxeringsarbetet hanterlig avgränsning mellan avdragsgilla och ej avdragsgilla gåvoändamål. Att införa avdrag av detta slag kan i själva verket jämställas med att utan närmare prövning bevilja anslag för ej klart angivna ändamål med till sin omfattning helt obestämda belopp. Som utskottet anförde förra året medför de skattelättnader, som en sådan avdragsrätt för gåvor och bidrag skulle innebära, att utrymmet för direkta statsbidrag och möjligheterna till sådana prioriteringar, som ligger till grund för riksdagens beslut i frågor av detta slag, minskar i motsvarande mån. En avdragsrätt av detta slag har givetvis den största betydelse för dem som har hög inkomst och skulle samtidigt medföra att låginkomsttagare och deras intressen missgynnas.

Med hänvisning till det anförda och till den kritik, som riktas mot de redan nu gällande avdragsreglerna vid beskattningen och som under senare år vuxit sig allt starkare, avstyrker utskottet motionerna.

Mot beslutet reserverade sig utskottets m-, c- och fp-ledamöter och begärde en utredning av frågan. Reservanterna anförde följande.

Syftet med yrkandena i motionerna om införande av avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål är att tillföra de ideella organisationerna ökade ekonomiska resurser för deras verksamhet. Det arbete som dessa organisationer utför är väl värt samhällets stöd. Avdragsrätt vid beskattningen för enskilda bidrag kan vara ett värdefullt komplement till statliga bidrag. En sådan avdragsrätt finns också i en rad andra länder. En offentlig utredning bör därför i enlighet med vad som föreslagits i motionerna 1975/76:199 punkten A 1, 530 och 1988 punkten 1 få i uppdrag att granska skälen för och emot avdragsrätt och att överväga den närmare utformningen av en avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa ändamål samt till u-hjälp och andra humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart samhällsnyttiga ändamål.

Sedan regeringen i regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 uttalat att gåvor till ideella och humanitära ändamål bör få dras av vid inkomstbeskattningen, fick en särskild utredare i uppdrag att utforma ett förslag till sådana avdragsregler. Utredningen föreslog i betänkandet (Ds B 1977:2) Avdrag för gåvor att avdrag skulle medges med högst 2 000 kr. för gåvor till vissa ideella och humanitära ändamål. Avdragsrätten tog i huvudsak sikte på gåvor till svenska trossamfund och till svenska organisationer som utövade hjälpverksamhet eller internationell biståndsverksamhet m. m.

Vid remissbehandlingen väcktes allmän kritik mot förslaget. En majoritet av de allmännyttiga organisationerna förordade visserligen en avdragsrätt, men flertalet av dem ville att reglerna skulle utformas på annat sätt.

I propositionen 1978/79:160 föreslogs att en mer begränsad avdragsrätt skulle införas. Förslaget omfattade endast gåvor till svenska stiftelser eller föreningar som i överensstämmelse med sina stadgar huvudsakligen utövar internationell biståndsverksamhet eller verkar för internationellt samförstånd eller internationellt verkar för respekt för mänskliga rättigheter.

SkU 1979/80:45

3 Avdragsrätten utformades som en skattereduktion med 50 % av gåvan och med högst 1 000 kr. Som skäl för att införa en rätt till avdrag för gåvor av detta slag anförde departementschefen bl. a. följande:

Allmän enighet torde råda om värdet av det arbete som uträttas genom allmännyttiga organisationer av olika slag. Deras verksamhet innebär ofta värdefulla komplement till det allmännas insatser. Inte sällan är situationen den att de enskilda i dessa former skapar förutsättningar för meningsfulla aktiviteter på områden där det allmänna inte kan eller kanske inte bör ingripa. Mot denna bakgrund är det självfallet angeläget att lagstiftningen är så utformad att sådan verksamhet underlättas. Såvitt gäller beskattningen åtnjuter numera flertalet allmännyttiga organisationer långtgående lättnader. Av större ekonomisk betydelse är emellertid de direkta bidrag som utgår av allmänna medel. När det gäller verksamheter inom landets gränser kan normalt denna bidragsgivning på ett tämligen smidigt sätt anpassas efter uppkommande behov. Ekonomiskt stöd kan utgå från både staten och kommunerna. I denna del kan det därför sägas att behovet av ytterligare ekonomiskt stöd genom en avdragsrätt för gåvor är mindre framträdande.

Bilden blir emellertid en annan i fråga om sådana organisationer vars verksamhet är inriktad på internationellt bistånd. Även dessa organisationer har de skatteförmåner som jag nyss angivit. Men stödet i övrigt från det allmänna i fråga om de ändamål som organisationerna arbetar för har här en annan utformning. Till den helt övervägande delen går det allmännas stöd till internationellt bistånd via särskilda organ. Det finns emellertid åtskilliga allmänt erkända frivilliga organisationer vars insatser innebär högst värdefulla kompletteringar till det allmännas biståndsinsatser. Dessa organisationer kan nämligen genom sitt arbete nå grupper i u-länder där bistånd inte alltid kan lämnas inom ramen för den etablerade u-landshjälpen. Jag tänker här på biståndsinsatser av humanitärt slag som sker genom t. ex. Röda korset, Rädda barnen, fackliga och kooperativa organisationer eller trossamfunden. Enligt min mening finns det anledning att ytterligare stimulera verksamheter av nu angivet slag. Här finns också ett särskilt behov av ekonomiskt stöd från enskilda personer.

Utskottet (SkU 1978/79:55) avstyrkte propositionen, och utskottets förslag godtogs av riksdagen. Som skäl för sitt förslag anförde utskottet följande:

Tanken på att införa en rätt till avdrag vid beskattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål har under en lång följd av år avvisats av riksdagen. Därvid har åberopats såväl principiella och kontrolltekniska skäl som svårigheter att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och övriga mottagare. Aven om förslaget i propositionen begränsats till att avse organisationer med inriktning på internationell biståndsverksamhet kan enligt utskottets mening den kritik som tidigare avhållit riksdagen från att medverka till en avdragsrätt för gåvor riktas också mot förslaget i propositionen. I likhet med s, c, m. vpk och apk anser utskottet därför att förslaget i propositionen i denna del inte bör föranleda lagstiftning. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör begära nytt förslag om en avdragsrätt som är ägnad att komplicera skattelagstiftningen och dess tillämpning. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till m-motionen 2349 i denna del.

SkU 1979/80:45

4 Mot utskottets förslag reserverade sig utskottets m- och fp-ledamöter.

M-ledamöterna anförde att förslaget i propositionen i allt väsentligt saknade anknytning till det system för rätt till avdrag för gåvor till ideella organisationer som begärts tidigare. Enligt deras uppfattning torde propositionen avslås och regeringen få i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

Fp-ledamöterna tillstyrkte för sin del propositionen, som enligt deras uppfattning förverkligade trepartiregeringens tankegångar i regeringsförklaringen hösten 1976. Fördelarna av att ge en stimulans till den ideella och humanitära verksamhet som omfattades av förslaget uppvägde enligt deras mening väl de begränsade nackdelar som förslaget om gåvoskattereduktion i propositionens utformning fortfarande kunde ha.

Utskottet

Yrkandet i motionen innebär att den som lämnar gåvor till vissa organisationer med allmännyttiga ändamål skall få lättnader i inkomstbeskattningen med 50 % av gåvobeloppet, dock högst med 1 000 kr. Förslaget avser gåvor till svenska organisationer som i överensstämmelse med sina stadgar huvudsakligen ägnar sig åt vissa särskilt angivna ändamål med internationell anknytning, bl. a. internationell biståndsverksamhet. Reglerna överensstämmer med det förslag som lades fram i propositionen 1979/80:160 och som på förslag av utskottet (SkU 1978/79:55) avslogs av riksdagen våren 1979.

Utskottet instämmer i uppfattningen att den allmännyttiga verksamhet som ideella organisationer bedriver, bl. a. med betydande insatser från enskilda personer, förtjänar stöd från samhällets sida. Sådant stöd utgår också såväl genom bidrag från staten och kommunerna som i form av skattelättnader av olika slag. Så är t. ex. ideella föreningar med allmännyttiga ändamål numera i regel befriade från inkomstskatt och också från förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. Att införa en avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för gåvor till vissa allmännyttiga ändamål kan givetvis innebära ytterligare förbättringar för en del av dessa organisationer. Mot de förslag i denna riktning som har lagts fram tidigare år har emellertid bl. a. åberopats svårigheterna att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och övriga mottagare, och denna kritik gäller också det förslag som nu åter aktualiseras i motionen. Med hänvisning till dessa gränsdragningsproblem och till att

SkU 1979/80:45

motionären inte åberopat några nya omständigheter som bör föranleda ändrad ståndpunkt i denna fråga avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1582.

Stockholm den 22 april 1980

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Rune Ångström (fp). Rune Carlstein (s). förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s)*, Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s). Bo Södersten (s), Bengt Wittbom (m). Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Ewy Möller (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Rune Ångström (fp) och Wilhelm Gustafsson (fp) som

dels ansett att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse: Utskottet

konstaterar att i den regeringsförklaring som avgavs vid bildandet av en icke-socialistisk regering hösten 1976 angavs att avdragsrätt vid beskattningen skulle införas för gåvor till ideella och humanitära ändamål. Efter utredning och remissbehandling fullföljdes denna punkt i 1976 års regeringsförklaring av folkpartiregeringen, som i propositionen 1978/79:160 lade fram förslag om avdragsrätt i form av skattereduktion för gåvor till bl. a. internationell biståndsverksamhet.

Utskottet ansluter sig till den i motionen 1979/80:1582 framförda uppfattningen att det är av stor positiv betydelse, både för de inom internationell biståndsverksamhet aktiva organisationerna och för samhällsgemenskapen i stort, om skattesystemet kan utformas så att enskilda personer stimuleras att öka sina gåvor till mission, utvecklingshjälp och katastrofbistånd - ändamål som enligt i vårt samhälle gemensamma bedömningar förtjänar ökat stöd.

I likhet med motionärerna förordar utskottet att den ifrågavarande avdragsrätten införs för gåvor till organisationer som arbetar med inriktning på internationell biståndsverksamhet samt för sådana organisationer som

SkU 1979/80:45

verkar för internationellt samförstånd eller respekt för de mänskliga rättigheterna. Utskottet förordar därmed också att lagstiftningen utformas på det i motionen och dessförinnan i propositionen 1978/79:160 föreslagna sättet. Den föreslagna lagen om skattelättnad för vissa gåvor fordrar ett antal följdändringar av teknisk karaktär i andra författningar. Eftersom ändringar i andra avseenden numera aktualiserats i en del av dessa författningar, bör de nu aktuella, i motionen föreslagna följdändringarna lämpligen genomföras i annat sammanhang.

Den nya lagen om skattelättnad för vissa gåvor bör träda i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas på gåvor som har lämnats efter ikraftträdandet.

Såsom framhölls i propositionen 1978/79:160 är det mycket svårt att förutse i vilken utsträckning avdrag för gåvor enligt de nya reglerna kommer att yrkas. I propositionen beräknades schematiskt en kostnad för gåvoskattereduktionen om ca 20 milj. kr. Det kan nämnas att denna kostnad med tiden kan bli större och att den ökar ju fler människor som till följd av den nya lagstiftningen vill bidra till internationell biståndsverksamhet. Enligt utskottets mening bör ett sådant intäktsbortfall kompenseras. Detta kan till exempel ske genom en höjning av tobaksskatten. Då intäktsbortfallet får genomslag först fr. o. m. budgetåret 1982/83 är något beslut om finansieringen inte erforderligt under detta riksmöte.

dels ansett att utskottet bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1582 antar följande

Förslag till

Lag om skattelättnad för vissa gåvor

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattelättnad enligt denna lag medges fysisk person som har varit bosatt eller har vistats stadigvarande här i riket under någon del av beskattningsåret eller som under denna tid har haft inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.

2 § Skattelättnad medges i form av skattereduktion (gåvoreduktion) enligt

3 § för gåva i form av kontanter som under beskattningsåret har lämnats till svensk stiftelse eller förening som i överensstämmelse med sina stadgar huvudsakligen utövar internationell biståndsverksamhet eller verkar för internationellt samförstånd eller internationellt verkar för respekt för mänskliga rättigheter.

Riksskatteverket upprättar årligen förteckning över organisationer till vilka gåvor anses kunna ges med rätt till gåvoreduktion för givaren. I förteckningen upptas bara organisationer som har gjort framställning därom.

SkU 1979/80:45

3 § Gåvoreduktionen utgör 50 % av det belopp som under beskattningsåret har givits till organisation som avses i 2 §. Gåvoreduktion får dock inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 2 000 kronor. Är det sammanlagda beloppet av gåvor till en organisation lägre än 200 kronor medges inte gåvoreduktion. Öretal som uppkommer vid beräkning av gåvoreduktion bortfaller.

I fråga om gåvoreduktion tillämpas 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272).

4 § Skattskyldig, som vill åtnjuta gåvoreduktion enligt 3 §, skall till den allmänna självdeklarationen foga intyg av den mottagande organisationen eller annat skriftligt bevis som visar gåvans storlek och organisationens namn. I fråga om gåva till organisation som inte upptagits i den förteckning som anges i 2 § andra stycket skall dessutom utredning lämnas om organisationens verksamhetsinriktning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas på gåvor som har lämnats efter ikraftträdandet.

2. att övriga i motionen upptagna lagförslag inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

GOTAB 64937 Stockholm 1980