Med anledning av propositionen 1979/80:109 om stöd till glesbygden för vissa energikostnader såvitt propositionen hänvisats till skatteutskottet jämte motioner
SkU 1979/80:47
Skatteutskottets betänkande 1979/80:47
med anledning av propositionen 1979/80:109 om stöd till glesbygden för vissa energikostnader såvitt propositionen hänvisats till skatteutskottet jämte motioner
Propositionen
Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1979/80:109 bilaga 1 att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601).
I propositionen föreslås bl. a. att den årliga fordonsskatten för personbil, som ägs av den som är bosatt i kommun inom stödområde 5 eller 6, skall sänkas med 120 kr. per år. De nya bestämmelserna föreslås gälla vid uppbörd den 1 juli 1980 eller senare.
Författningsförslaget har följande lydelse
1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 47
SkU 1979/80:47
2 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)
Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973:601)'
dels att 12 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, och en ny bilaga, bilaga 3, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §
Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten enligt bilaga 1 till denna lag, om inte
utgår för skatteperiod med en tred- annat följer av 12 a §. Skatten utgår
jedel, för kalendermånad med en för skatteperiod med en tredjedel,
tolftedel och för dag med 1/360 av för kalendermånad med en tolftedel
skatten för helt år. Överstiger for- och för dag med 1/360 av skatten för
donsskatten för ett fordon 1 500 helt år. Överstiger fordonsskatten
kronor för hela året utgår fordons- för ett fordon 1 500 kronor för helt år
skatt för skatteperiod. utgår fordonsskatt för skattepe riod.
Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4 800 kronor för helt skatteår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.
Fordonsskatt erläggs före ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag härifrån för grupp av fordon.
12 a §
Fordonsskatt för en personbil skall utgå med ett 120 kronor lägre belopp per år än som anges i bilaga 1 till denna lag, om bilen hör hemma i en kommun som anges i bilaga 3 till denna lag.
En personbil anses höra hemma i den kommun, där den skattskyldige har sin adress enligt bilregistret vid
1 Lagen omtryckt 1979:280. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869.
SkU 1979/80:47
den tidpunkt, som anges i 14 § första eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 14 § tredje stycket. Saknas sådan adress galler i stället den adress som borde vara antecknad i bilregistret.
Den lägre fordonsskatten tillämpas när fordonsskatt påförs för helt skatteår eller hel skatteperiod, när skatt påförs därför att skatteplikt inträder för ett fordon eller vid efterbeskattning.
Bilaga 3 till vägtrafikskattelagen (19
Förteckning över kommuner som avses i
Värmlands län Torsby
Kopparbergs län Malung Vansbro Älvdalen
Gävleborgs län Ljusdal
Västernorrlands län
Sollefteå
Ånge
Jämtlands län
Berg
Bräcke
Härjedalen
Krokom
Ragunda
Strömsund
Åre
Denna lag träder i kraft den 1 fordonsskatt efter ikraftträdandet.
5:601)
2 a §
Västerbottens län
Dorotea
Lycksele
Norsjö
Sorsele
Storuman
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Pajala
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
i 1980 och tillämpas vid uppbörd av
1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 47
SkU 1979/80:47
4 Motionerna
I detta sammanhang behandlas
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1979/80:1943 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att Gotlands kommun införs i bilaga 3 till vägtrafikskattelagen (1973:601),
2. att riksdagen hos regeringen begär nya överväganden om systemet för det fortsatta stödet till glesbygden för höga energikostnader innebärande att stödet verkligen kommer glesbygdsbefolkningen till del,
1979/80:1944 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) yrkandet 2 vari hemställs att riksdagen med godkännande av propositionens förslag i denna del tills nytt förslag utarbetats hos regeringen hemställer om nytt förslag till kompensation för glesbygden för de höjda energiskatterna i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,
1979/80:1945 av Iris Mårtensson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att lindringen av fordonsskatten skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1980,
dels de vid allmänna motionstiden väckta motionerna
1979/80:153 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att i enlighet med de i motionen angivna riktlinjerna förslag snarast lämnas om hur de glesbygdsboende genom avdrag vid slutlig taxering skall kompenseras för effekterna av den höjda bensinskatten,
1979/80:205 av Sten Svensson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av reglerna för handikappades möjligheter till befrielse från vägtrafikskatt och därmed sammanhängande villkor för bidrag till drivmedel,
1979/80:337 av Tage Adolfsson (m) vari med hänvisning till motionen 336 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om
1. att statsskatten inte skall tas ut på ersättningsbränslen under en bestämd tidsperiod, tillräcklig för att starta produktion och distribution samt därefter fem års försäljning,
2. att bilar som vid tillverkningen eller i efterhand anpassats till körning på metanol-bensinblandning eller på ren metanol eller andra icke importerade bränslen under en bestämd tidsperiod sedan dessa ersättningsbränslen blivit allmänt tillgängliga, t. ex fem år, skall vara befriade från fordonsskatt,
1979/80:785 av Filip Johansson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att licensierade yrkesfiskare skall erhålla restitution av bensinskatt för den bensin som de förbrukar i det yrkesmässiga fisket.
SkU 1979/80:47
1979/80:1084 av Stina Eliasson (c) och Margit Odelsparr (c) vari hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i vägtrafikskattelagen att gengasdrivet fordon undantas från kilometerskatt,
1979/80:1087 av Erik Hovhammar (m) vari hemställs att riksdagen anhåller att regeringen ser över skatten på drivmedel så att en övergång till miljövänliga drivmedel gynnas,
1979/80:1103 av Erik Olsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de ökade merkostnaderna för transporter i Norrland kompenseras genom lägre bensin- och oljeskatt samt att de högre anläggnings-, byggnads- och uppvärmningskostnaderna i Norrland utjämnas genom fördelaktigare avskrivningsregler vid fastighetsbeskattningen,
1979/80:1539 av Bertil Jonasson m. fl. (c) vari under yrkandet 1 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1537 anförts beträffande stimulansåtgärder för ökad användning av metanol m. fl. inhemska bränslen,
1979/80:1580 av Märta Fredriksson (c) och Filip Johansson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att vägtrafikskatteutredningen (1977:05) får i uppdrag att pröva frågan om ändrade beskattningsregler för veteranbilar i enlighet med vad som anförts i motionen,
1979/80:1587 av Torkel Lindahl (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till beskattning av motorbränslen så konstruerat att bränsle med alkoholinblandning gynnas.
Skrivelse
Östersunds kommun har med anledning av propositionen sänt en skrivelse till utskottet.
Utskottet
Regional bensins kattekompensation
I samband med den under hösten 1979 genomförda bensinskattehöjningen utlovade regeringen ett förslag om viss kompensation till dem som bor i glesbygd. Meningen var att de längre färdsträckorna i glesbygden inte genom skattehöjningen skulle leda till att de där boende skulle få en i förhållande till andra försämrad situation. Förslaget skulle enligt propositionen om höjd bensinskatt ha lagts fram under hösten 1979. Med hänsyn till att regeringen ansåg det lämpligt att samordna kompensationsfrågan med ett då föreliggande utredningsförslag om utjämning av ortstilläggen på olja och bensin
SkU 1979/80:47
som inte var färdigbehandlat under hösten men som utgör grunden för den del av den nu förevarande propositionen som hänvisats till näringsutskottet, har förslaget om sådan kompensation kommit något senare än som ursprungligen avsågs.
I sak innebär kompensationsförslaget att bilägare som bor i kommun inom stödområde 5 eller 6 får den årliga fordonsskatten sänkt med 120 kr. per år vid uppbörd den 1 juli 1980 eller senare.
Propositionen i denna del har inte föranlett några motioner om avslag men väl yrkanden om vissa ändringar. Sålunda begär Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s) i motionen 1943 att också bilägare i Gotlands kommun, som tillhör stödområde 4, skall få kompensation med hänsyn till kommunens glesbygdskaraktär. På liknande grunder har Östersunds kommun i skrivelse till utskottet begärt motsvarande ändring för bilägarna inom kommunen. I motionen begärs vidare förnyade överväganden om ett stöd som verkligen kommer glesbygdsbefolkningen till del.
Ungefär samma tankar kommer till uttryck i motionen 1944 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) där motionärerna ifrågasätter den geografiska avgränsningen av stödet.
Den tidigare nämnda förseningen av kompensationsförslaget har föranlett Iris Mårtensson m. fl. (s) att i motionen 1945 begära att kompensationen skall utgå retroaktivt från och med den 1 januari 1980.
I samband med propositionen behandlar utskottet också den under allmänna motionstiden väckta motionen 153 av Börje Hörnlund m. fl. (c) där motionärerna med utgångspunkt i utfästelsen om glesbygdskompensation för bensinskattehöjningen i stället förordar att befolkningen i glesbygderna vid inkomsttaxeringen skall få göra vissa avdrag från den slutliga skatten. Avdragsbeloppen vill motionärerna differentiera med hänsyn till avståndet till affärer och serviceinrättningar.
Utskottet vill först i fråga om den föreslagna formen för kompensation framhålla att regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter endast bör komma i fråga i rena undantagsfall. Risken för att bestämmelser av sådan art kan komma att missbrukas och leda till kontrollproblem och konkurrenssnedvridningar är som utskottet tidigare framhållit uppenbar. I och för sig kan även den nu föreslagna formen för regionala skattelättnader missbrukas. Ingenting hindrar nämligen den som bor utanför kommunerna i stödområde 5 och 6 att registrera om sin bil på släktingar eller bekanta inom dessa stödområden. Å andra sidan måste risken för sådana manipulationer bedömas som ringa med hänsyn till de obetydliga ekonomiska vinsterna.
Med hänsyn härtill och till att det föreslagna kompensationssystemet kan anses vara förhållandevis enkelt att administrera finner utskottet inte skäl att motsätta sig denna form för glesbygdsstöd. Denna ståndpunkt leder till att utskottet avstyrker den komplicerade stödform som förordas i motionen 153.
Vad sedan gäller önskemålen om att stödet skall utgå till bilägare i vissa
SkU 1979/80:47
andra kommuner, om en bättre geografisk avgränsning och ett större hänsynstagande till också annan glesbygdsbefolkning finner utskottet att det är uppenbart att en så schablonartad åtgärd som den föreslagna alltid måste inrymma vissa marginella orättvisor. Om man utvidgar stödet till vissa kommuner inom stödområde 4 kan man räkna med att alla inom detta stödområde kommer med samma krav. Det bör för övrigt observeras att grunden för stödet är glesbygdsbegreppet i förening med långa körsträckor. När motionärerna i motionen 1943 hänvisar till att befolkningen på Gotland till stor del är glesbygdsboende bortser de från att de genomsnittliga körsträckorna för personbilar på Gotland ligger strax under riksgenomsnittet och att kommunen därför knappast kan anses missgynnad i detta sammanhang. Utskottet finner således anledning förorda den enkla schablonen framför en mera detalj reglerad form för kompensation som knappast kan väntas bli invändningsfri.
Ett bifall till yrkandet om retroaktiv kompensation skulle enligt utskottets mening leda till administrativa besvär som inte kan anses stå i proportion till de kompensationsberättigades vinster. Den rullande skatteuppbörden medför att hälften av bilägarna i de avsedda områdena inte heller får någon glädje av ett sådant beslut.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 153, 1943, 1944 yrkandet 2 och 1945 och tillstyrker propositionen i den här behandlade delen.
I samband med propositionen behandlar utskottet också de övriga motioner rörande vägtrafikbeskattningen som väckts under den allmänna motionstiden i år.
Regionala frågor i övrigt
I en av dessa motioner - 1103 - återkommer Erik Olsson m. fl. (m) med ett ofta upprepat yrkande om en regional differentiering av bensin- och oljebeskattningen till förmån för Norrlandslänen. Kravet kombineras nu liksom förut med ett yrkande om förmånligare avskrivningsregler för byggnader inom denna region.
Utskottet har vid tidigare behandling av motsvarande yrkanden hänvisat till de allmänna invändningar mot regionala beskattningsregler som utskottet redovisat i inledningen av detta yttrande och erinrat om att företagsskatteberedningen funnit att det regionala stödet borde få andra former än lättnader vid beskattningen. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att ompröva denna ståndpunkt. Utskottet är således inte berett att förorda några regionala skattelättnader utöver vad som föreslås i den här behandlade propositionen. Utskottet avstyrker bifall till motionen 1103.
SkU 1979/80:47
8 Drivmedelsbeskattningen
I en grupp motioner tas upp frågor rörande drivmedelsbeskattningen. Gemensamt för dessa motioner är att motionärerna genom lättnader i beskattningen vill stimulera produktionen av bränslen sorn kan ersätta olja och bensin. Sålunda begär Tage Adolfsson (m) i motionen 337 temporär skattebefrielse för ersättningsbränslen och för fordon anpassade till sådana bränslen. Produktionen av motoralkoholer, i första hand etanol och metanol, vill Bertil Jonasson m. fl. (c) i motionen 1539 yrkandet 1 och Torkel Lindahl (fp) i motionen 1587 stimulera genom skattelättnader, medan Erik Hovhammar (m) i motionen 1987 på motsvarande sätt av miljöskäl vill gynna gasoldrift. I motionen 1084 av Stina Eliasson och Margit Odelsparr (båda c) är det gengasen som motionärerna vill premiera genom skattefavörer.
Beträffande dessa yrkanden, som i flertalet fall avser utredning av de framförda önskemålen, gäller att de faller inom uppdraget för energiskattekommittén. Motionärernas önskemål kan således anses vara i huvudsak tillgodosedda genom direktiven för denna utredning. I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till motionerna 337,1084,1087,1539 yrkandet 1 och 1587.
Handikappades bilförmåner
Ett annat för utskottet välbekant motionsyrkande som gäller utvidgning av de handikappades bilförmåner kan också anses tillgodosett. Sten Svensson m. fl. (m) begär i motionen 205 att handikappade som åtnjutit särskilda bilförmåner under den tid de varit yrkesverksamma skall få behålla dessa förmåner också sedan de pensionerats. Då detta spörsmål skall tas upp av den under förra året tillkallade bilstödsutredningen finner utskottet inte skäl bifalla motionen 205.
Veteranbilar
Ett mera speciellt yrkande om skattelättnader av begränsad räckvidd framförs av Märta Fredrikson och Filip Johansson (båda c) i motionen 1580. Motionärerna begär att vägtrafikskatteutredningen får i uppdrag att pröva frågan om ändrade beskattningsregler, varmed torde avses en sänkning av fordonsskatten för veteranbilar.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att vägtrafikskatteutredningen f. n. överväger frågan om att ersätta fordonsskatten för bensindrivna bilar med höjd drivmedelsbeskattning. Något särskilt uppdrag för utredningen att pröva frågan om veteranbilarna är därför inte erforderligt. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1580.
SkU 1979/80:47
9 Bensinskatterestitution till vissa vinterfiskare
I motionen 785 av Filip Johansson (c) tas upp en tidigare oprövad fråga om bensinskatterestitution. Motionären begär att vissa licensierade yrkesfiskare som förbrukar bensin för skotrar och motorspel vid vinterfiske efter Norrlandskusten skall få individuell bensinskatterestitution.
Utskottet har med anledning av andra krav på bensinskatterestitution erinrat om att det numera knappast finns någon grund för sådan skatteåterbäring sedan riksdagen slopat specialdestinationen av automobilskattemedlen. Så länge dessa skatter endast gick till vägväsendet kunde förbrukare av bensin för andra ändamål än drift av motorfordon hävda viss rätt till restitution. I dag kan situationen sägas vara omvänd på så sätt att riksdagen på nyss angivna grunder uttalat sig för en avveckling av de befintliga restitutionerna. Att under sådana förutsättningar vidga kretsen av restitutionsberättigade får anses vara uteslutet, varför utskottet avstyrker bifall till motionen 785.
Utskottet hemställer
1. beträffande regional bensinskattekompensation
a. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1943, 1979/80:1944 yrkandet 2 och 1979/80:1945 och med bifall till propositionen 1979/80:109 i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),
b. att riksdagen avslår motionen 1979/80:153,
2. beträffande regionala frågor i övrigt
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1103,
3. beträffande drivsmedelsbeskattningen att riksdagen avslår
a. motionen 1979/80:337,
b. motionen 1979/80:1084,
c. motionen 1979/80:1087,
d. motionen 1979/80:1539 yrkandet 1,
e. motionen 1979/80:1587,
4. beträffande handikappades bilförmåner
att riksdagen avslår motionen 1979/80:205,
5. beträffande veteranbilar
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1580,
SkU 1979/80:47
6. beträffande bensinskatterestitution till vissa vinterfiskare att riksdagen avslår motionen 1979/80:785.
Stockholm den 22 april 1980
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp). Anita Johansson (s), Bo Södersten (s), Bengt Wittbom (m), Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Ewy Möller (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskilt yttrande
av Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund, Anita Johansson och Bo Södersten (alla s):
Under hösten 1979 beslutade riksdagen att höja bensinskatten med 25 öre per liter. Vi yrkade då avslag på förslaget med motiveringen att vi inte ville medverka till att finansiera en skatteomläggning som innebär sänkta marginalskatter för ett fåtal, med höjda energipriser som hårdast drabbar glesbygden, barnfamiljer och låginkomsttagare.
Den av regeringen utlovade kompensationen för glesbygden befarade vi skulle stöta på administrativa hinder. Våra farhågor är nu besannade.
Den föreslagna fordonsskattesänkningen med 120 kr./år är en grov uppskattning av de kostnader som drabbar människor i glesbygd. Skillnaderna i körsträckor är mycket stora beroende på var man bor, arbetar och har sin service.
Definitionen av begreppet glesbygd har tydligen också vållat bekymmer. Regeringen har gjort det enkelt för sig genom att använda sig av den regionala stödområdesindelningen och utpekat stödområde 5 och 6 som område där kompensation skall utgå. Stödområdesindelningen bygger emellertid inte primärt på glesheten mellan människor och lokala arbetsmarknader utan också och kanske framför allt på förvärvsfrekvens, sysselsättningsnivå, industrialiseringsgrad, arbetslöshet, m. m. Avgränsningen av området där kompensation föreslås blir därför inte relevant. Protester har redan rests från t. ex. Östersunds kommun som föreslås bli undantagen som isolerad ”ö” från kompensationen. Likaså finns det många från kustkommunerna som måste pendla till arbete och service upp till 6-10 mil men som enligt förslaget inte kommer att kompenseras för det.
Bensinskattehöjningen är nu genomförd. Då våra möjligheter att kon -
SkU 1979/80:47
struera en bättre verkande glesbygdskompensation är begränsade har vi valt att nu inte motsätta oss propositionens förslag. Vi inskränker oss därför till att peka på konsekvenserna av förra årets beslut att höja bensinskatten.
GOTAB 64939 Stockholm 1980