Med anledning av motion om slopande av viss dubbelbeskattning i Sverige och Norge

SkU 1979/80:5

Skatteutskottets betänkande 1979/80:5

med anledning av motion om slopande av viss dubbelbeskattning i Sverige och Norge

Motionen

I motionen 1978/79:835 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att gällande regler för beräkning av skatt och sociala avgifter ändras så att skatt och avgifter tas ut antingen i Norge eller i Sverige.

Gällande bestämmelser

En person, som är bosatt i Sverige men har sin anställning i Norge, är ansluten till såväl den svenska lagen om allmän försäkring (AFL) som den norska lagen om folketrygd. Förmåner från och avgifter till de båda ländernas trygghetssystem anknyter i väsentliga delar till ländernas beskattningsregler.

Enligt 53 § kommunalskattelagen beskattas den som är bosatt i Sverige här i riket för all inkomst vare sig den förvärvas här eller på utländsk ort. Samtidigt är den lön eller annan ersättning som en i Sverige bosatt person erhåller för arbete i Norge underkastad beskattning där.

Enligt kungörelsen (1972:35) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Norge får lön och annan ersättning som person bosatt i Sverige förvärvar genom anställning i enskild tjänst i Norge beskattas i Norge om arbetet utförs där (art. 15). Motsvarande gäller enligt art. 20 i fråga om lön eller annan ersättning från norska staten eller regional eller kommunal förvaltning i Norge. Sådan lön eller ersättning får beskattas också i Sverige. Därvid skall emellertid enligt art. 24 den skatt som erlagts i Norge avräknas från den svenska inkomstskatten.

Ett undantag från dessa bestämmelser gäller för personer som bor i kommuner som direkt gränsar till Norge. I de fall inkomsten härrör från personligt arbete vid anställning i enskild tjänst i norsk gränskommun beskattas inkomsten endast i Sverige (art. 15 § 4).

Konventionen den 15 september 1955 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet reglerar frågan från vilket land sociala förmåner skall utgå. 1 art. 5 i konventionen anges attén person som är bosatt i ett land och utför arbete som anställd i ett annat land skall åtnjuta tilläggspension i sysselsättningslandet, under förutsättning att inkomsten beskattas där.

På grund aventilläggsöverenskommelse-dagtecknad den 22 mars 1973 —

1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 5

SkU 1979/80:5

till nämnda konvention skall emellertid i fråga om person, som har hemvist i kommun direkt gränsande till riksgränsen mellan Norge och Sverige och utför arbete såsom anställd i sådan kommun på andra sidan riksgränsen hos arbetsgivare där, anställningsinkomster ge rätt till tilläggspension endast i det land där arbetet utförs även om inkomsten inte beskattas där. Vidare har angivits att arbetstagare som avses i överenskommelsen ej skall vara skyldig att erlägga pensionsavgift för anställningsinkomst i sysselsättningslandet.

Med undantag för detta stadgande i tilläggsöverenskommelsen reglerar den nordiska konventionen om social trygghet inte frågan i vilket land avgiftsuttaget skall ske. Skyldigheten att erlägga avgifter blir därför i övriga fall beroende på de resp. ländernas bestämmelser härom.

Avgifter till de svenska pensionsförsäkringarna erläggs av den försäkrade om han haft pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än inkomst av anställning. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst räknas visserligen enligt 11 kap. 2 § AFL den lön i penningar eller naturaförmåner som försäkrad åtnjutit som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst som inkomst av anställning. I lagrummet anges emellertid att vid beräkning av inkomst av anställning - med vissa angivna undantag - hänsyn skall tas till lön eller annan ersättning från arbetsgivare bosatt utom riket eller utländsk juridisk person endast i de fall då den försäkrade sysselsätts här i riket eller tjänstgör som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Till inkomst av annat förvärvsarbete räknas enligt 11 kap. 3 § AFL bl. a. ersättning i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad för arbete för annans räkning, allt i den mån inkomsten enligt 2 § ovan inte är att hänföra till inkomst av anställning.

Den inkomst som en här i riket bosatt person erhållit av norsk arbetsgivare för arbete i Norge hänförs sålunda till inkomst av annat förvärvsarbete, och han skall följaktligen i princip påföras egenavgift till såväl folkpensioneringen som tilläggspensioneringen (ATP).

Den norska folketrygden finansieras främst med medlemsavgifter frän personer sorn omfattas av trygden och av arbetsgivaravgifter. Löntagare i Norge erlägger för innevarande år medlemsavgift till pensionsförsäkringarna med 3,8 procent av den pensionsgrundande inkomsten och till sjukförsäkringen med 4,4 procent av beräknad taxerad inkomst.

Den 4 juli i år ingicks med stöd av art. 27 i den nordiska trygghetskonventionen en överenskommelse mellan Sverige och Norge om reglering av vissa pensionsfrågor (SFS 1979:764). Enligt denna överenskommelse skall anställningsinkomst,som förvärvas i annat land än det där inkomsttagaren är bosatt och som enligt art. 5 andra stycket i konventionen inte ger rätt till tilläggspension i sysselsättningslandet, inte grunda rätt till tilläggspension i bosättningslandet eller skyldighet att erlägga avgift för tilläggspension där. Vidare skall anställningsinkomst, som enligt konventionen eller överenskommelsen mellan Sverige och Norge den 22 mars 1973 om tilläggspension för gränsgångare grundar rätt till tilläggspension i Norge, inte föranleda avgift

SkU 1979/80:5

till den svenska folkpensioneringen.

Överenskommelsen avser inkomst som förvärvas den 1 januari 1978 eller senare.

Utskottet

I den förevarande motionen tar motionärerna upp frågor om skyldighet för personer bosatta i Sverige men med anställning i och inkomst från Norge att erlägga avgifter till svensk socialförsäkring och norsk folketrygd. Motionärerna påtalar att dessa personer under vissa förhållanden får betala sociala avgifter i både Norge och Sverige och begär sådan ändring av gällande regler att skatter och avgifter kan tas ut endast i ett av länderna.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att Sverige och Norge i juli i år träffat en överenskommelse av innebörd att anställningsinkomst, som en i Sverige bosatt person förvärvar i Norge och som berättigar till tilläggspension i detta land, inte skall vara pensionsgrundande eller medföra skyldighet att erlägga avgift till ATP i Sverige. Genom denna överenskommelse, som avser inkomster förvärvade den 1 januari 1978 eller senare, är enligt utskottets mening yrkandet i motionen tillgodosett. Någon dubbelbeskattningseffekt torde i det fall då en person bosatt i Sverige är anställd hos och uppbär inkomst från ett norskt företag inte uppkomna. Skatt som erlagts i Norge skall nämligen i dessa fall avräknas från den svenska inkomstskatten, något som torde kunna beaktas genom en jämkning av den skattskyldiges preliminärskatt.

Avslutningsvis vill utskottet understryka angelägenheten av att man snarast söker undanröja olägenheter av den art som påtalats av motionärerna och som kan uppkomma i förhållandet mellan Sverige och de nordiska grannländerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:835.

Stockholm den 23 oktober 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s)*, Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Egon Jacobsson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

COTAB 62765 Stockholm 1979