Med anledning av motioner om vissa mervärdeskattefrågor
SkU 1979/80:53
Skatteutskottets betänkande 1979/80:53
med anledning av motioner om vissa mervärdeskattefrågor
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1979/80:602 av Torkel Lindahl (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att reglerna för momsbefriad försäljning ändras så att butiker på flygplatser får rätt att sälja varor till turister för utförsel på samma villkor som övriga affärer i Sverige,
1979/80:607 av Åke Svensson (c) och Arne Fransson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan angående avskaffande av mervärdeskatt på ved som bränsle överlämnas till energiskattekommittén för beaktande,
1979/80:784 av Nils Hjorth (s) och Margit Sandéhn (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om de negativa följderna av slopandet av den momsfria försäljningen vid de svenska flygplatserna till utomnordiska medborgare,
1979/80:786 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna om undantag från skatteplikt i syfte att periodiska publikationer utgivna av idéburna barn- och ungdomsorganisationer undantas från skatteplikt,
1979/80:792 av Ingegärd Oskarsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att åtgärder som utförs för att motverka försurning av våra sjöar och vattendrag räknas som saneringsåtgärd i naturen och som sådan befrias från mervärdeskatt,
1979/80:1096 av Bernt Nilsson (s) och Jan Fransson (s) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt på jakt slopas,
2. att riksdagen - vid avslag på yrkandet 1 - beslutar anhålla att regeringen låter snabbutreda frågan om mervärdeskatt på jakt,
1979/80:1097 av Kjell Nilsson m. fl. (s, m, c) vari hemställs att riksdagen anhåller att regeringen skyndsamt utreder och lägger fram förslag syftande till ändring i mervärdeskattelagen så att försäkringsbolagen får rätt att åtnjuta avdrag för s. k. fiktiv mervärdeskatt vid försäljning av begagnade bilar i den utsträckning som anges i motionen,
1979/80:1589 av Inger Lindquist m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att denna inom ramen för det nordiska samarbetet snarast
1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 53
SkU 1979/80:53
upptar förhandlingar i syfte att åstadkomma ändring av den internordiska överenskommelsen i vad avser förbudet mot mervärdeskattefri försäljning på flygplats av vara till i utlandet bosatt person.
Gällande bestämmelser och frågornas tidigare behandling
Mervärdeskatt vid försäljning på flygplatser (motionerna 602, 784 och 1589)
Lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) har aldrig innehållit några bestämmelser som direkt sanktionerat skattefri försäljning på flygplatser till resande bosatta utom Norden, men mervärdeskattecheferna på länsstyrelserna i Stockholm och Göteborg har under vissa villkor godtagit sådan försäljning som export. Att exportbegreppet tolkats olika för nordiska och utomnordiska resande måste anses anmärkningsvärt och har knappast kunnat nöjaktigt förklaras. Länsstyrelsen i Malmö har däremot inte medgett skattefri exportförsäljning på Bulltofta eller Sturup.
På Kastrups flygplats förekom tidigare skattefri försäljning som upphörde efter framställning härom från svensk sida.
De nordiska finansministrarna tillsatte vid möte i Köpenhamn den 29-30 november 1978 en nordisk ämbetsmannagrupp för utredning av frågan om beskattning av varor i resandetrafiken.
Ämbetsmannagruppen var enig om att det inte skall vara tillåtet att i butik på flygplats sälja andra skattepliktiga varor än tobaksvaror och alkoholdrycker utan att mervärdeskatt eller annan skatt eller avgift utgår. Denna del av överenskommelsen gäller all försäljning på flygplats, dvs. även försäljning till icke nordiska medborgare.
I enlighet härmed föreslog mervärdeskatteutredningen, som fått i uppdrag att lägga fram de författningsförslag som påkallades av den nordiska överenskommelsen, att i anvisningarna till 2a § i ML skulle ingå följande bestämmelse:
Leverans av vara från annat försäljningsställe på flygplats än exportbutik enligt 27 § tullagen (1973:670) anses ha skett inom landet även när varan är avsedd att medföras av köparen vid utresä ur landet.
Beträffande detta lagrum anförde budgetministern följande i prop. 1979/80:57.
I artikel 3 i överenskommelsen och i utredningens förslag till tredje stycket av anvisningarna till 2 a § finns en bestämmelse som innebär att försäljning på flygplats till resande av andra varor än alkoholhaltiga drycker och tobak inte får behandlas som export om den resande avser att ta med varan vid utresan. Bestämmelsen innebär att den skattefria försäljning som i dag bedrivs på vissa flygplatser inte längre blir tillåten. Handelns arbetsgivareorganisation, luftfartsverket, SAS och Broströms Handels AB har avstyrkt förslaget på denna punkt. De har hävdat att lönsamheten för berörda företag skulle minska och att det därför skulle bli nödvändigt att friställa personal.
SkU 1979/80:53
3 Vidare har hävdats att skattefri försäljning på flygplats tillåts i andra länder och att denna form av försäljning från kontrollsynpunkt är bättre än den som föreslås gälla för försäljning till utländska medborgare från andra försäljningsställen.
Med hänsyn till att ett förbud mot denna försäljning är en del av den värdefulla överenskommelsen om gränshandeln och övrig försäljning inom Norden anser jag att övervägande skäl talar för att även denna del av överenskommelsen lagfästs.
Skatteutskottet redovisade i betänkandet SkU 1979/80:19 bakgrunden till förslagen i propositionen och anförde vidare:
Några motioner har inte väckts med anledning av ovan relaterade förslag i propositionen men företrädare för Stockholms handelskammare, SHIOFamiljeföretagen, luftfartsverket samt affärsinnehavare på Landvetters flygplats har till utskottet framfört invändningar i dessa frågor. De två förstnämnda organisationerna förordar i fråga om turistförsäljningen att man efter vissa utländska förebilder inför ett system där tullverket intygar utförseln och säljaren i efterhand återbetalar skatten till köparen. I övrigt avser invändningarna förbudet mot skattefri försäljning på flygplatser till utomnordiska resande av andra varor än alkoholhaltiga drycker och tobak.
Vad först gäller turistförsäljningen finner utskottet att den i propositionen föreslagna lösningen erbjuder stora praktiska fördelar jämfört med en strikt utförselkontroll, som skulle kräva stora personella insatser från tullverkets sida under den tid då arbetssituationen där är mest pressad. Det förefaller inte heller sannolikt att en sådan åtgärd skulle främja utländsk turism i Sverige i sådan grad att kostnaderna blir kompenserade genom ett ökat valutainflöde. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del.
När det gäller den skattefria försäljningen på flygplatser finner utskottet att det från butiksägarnas synpunkt måste framstå som märkligt att man till en utomnordisk resande under vissa förutsättningar skall kunna sälja varor mervärdeskattefritt i vilken butik som helst utom i den som är etablerad på en flygplats. Det hade enligt utskottets mening varit att föredra om frågan om flygplatsförsäljningen inte tagits med i den nordiska överenskommelsen. Att så nu har skett beror inte på några svenska önskemål utan på att de övriga nordiska länderna ställt förbudet mot här avsedd skattefri försäljning som ett oavvisligt krav för att tillmötesgå de svenska önskemålen beträffande gränshandeln. Grannländernas inställning i denna fråga skall ses mot bakgrund av att man på den största nordiska flygplatsen. Kastrup, inte tillåter mervärdeskattefri försäljning av annat än alkoholvaror och tobak. Detta hindrar emellertid inte att man på Kastrup kan bedriva försäljning av beskattade varor i en betydande omfattning. Om man vid förhandlingarna från svensk sida ensidigt vidhållit att den obeskattade försäljningen på flygplatser borde få fortsätta hade följden sannolikt blivit att någon överenskommelse om gränshandeln i övrigt inte kunnat träffas. Bryter man nu överenskommelsen riskerar man att de andra länderna inte heller står fast vid sina åtaganden. Med hänsyn bl. a. till den nordiska samverkan som förekommer inom lufttrafiken kan en fortsatt svensk skattefrihet för flygplatsförsäljningen också leda till att de danska affärsinnehavarna på Kastrup reser krav på motsvarande skattefrihet där. Mot denna bakgrund anser utskottet att den nordiska överenskommelsen bör fullföljas på det sätt som förordas i propositionen. Utskottet förutsätter därvid att de övriga
SkU 1979/80:53
nordiska länderna i motsvarande mån fullgör sina åtaganden och att regeringen - om så inte blir fallet - skyndsamt lägger fram erforderliga ändringsförslag.
Undantag från skatteplikt (motionerna 607, 786, 792 och 1096)
De i motionerna framförda undantagsyrkandena för ved, vissa barn- och ungdomstidskrifter, kalkbehandling av sjöar resp. ersättning för jakträtt bygger alla på den riktiga förutsättningen att mervärdeskatt utgår på sådan vara, tjänst eller ersättning. Frågorna kan i huvudsak sägas vara eller väntas bli föremål för utredning. Sålunda ligger frågan om beskattningen av bl. a. ved inom energiskatteutredningens uppdrag. Mervärdeskatteutredningen har fått olika framställningar, bl. a. från Svenska kommunförbundet, beträffande kalkbehandlingen av sjöar. Denna utredning avser också att i sitt slutbetänkande behandla frågor rörande beskattningen av ersättning för olika rättigheter. En avveckling av beskattningen av bl. a. organisationstidskrifter skall också utredas av mervärdeskatteutredningen i enlighet med utskottets hemställan i betänkandet SkU 1978/79:14, där utskottet i fråga om motiveringen hänvisade till sitt yttrande 1976/77:4 y till konstitutionsutskottet över stödet till organisationstidskrifter. I detta yttrande anförde skatteutskottet bl. a. följande:
Vid bifall till propositionen kommer det att finnas organisationstidskrifter som inte åtnjuter något stöd, en mindre grupp som inte är mervärdeskattebefriade men väl får stöd och den dominerande gruppen som får såväl stöd som skattebefrielse.
Stödet till organisationstidskrifterna kommer att bli av avgörande betydelse för tidskrifternas fortsatta existens, medan skattebefrielsen kommer att spela en mera sekundär roll. När skattebefrielsen tillkom var syftet främst att undvika en för tidskrifterna kännbar pålaga som i det läget inte kunde kompenseras genom några andra åtgärder. När stödet nu införs finns det enligt skatteutskottets mening anledning att ställa frågan om skattebefrielsen bör bibehållas och om den inte i stället bör ersättas med ökat stöd. En sådan åtgärd skulle enligt utskottets mening inte förorsaka statsverket några merkostnader men väl förenkla mervärdeskattesystemet, som inte bör belastas av undantag, som tillkommit av skäl som inte längre är aktuella. Skatteutskottet har i en mängd olika sammanhang hävdat att stöd till behjärtansvärda ändamål bör ske genom direkta bidrag och inte genom undantag från beskattningen. Sådana undantag skapar gränsdragningsproblem och orättvisor och detta gäller också tidskriftsområdet. När nu grunden för undantagen för organisationstidskrifter förändras genom stödet bör möjligheterna att avveckla skattebefrielsen undersökas. Frågan är primärt av skatteteknisk karaktär och bör därför kunna överses av den pågående mervärdeskatteutredningen som även med ledning av tidskriftsutredningens betänkande bör kunna föreslå hur ett schabloniserat stöd motsvarande skattebefrielsen skall kunna utformas. Därvid bör också prövas om inte de ovan nämnda tidskrifterna - som ej är skattebefriade men som föreslås få stöd - bör komma i åtnjutande av ett på samma grunder utökat stöd. Man vinner genom en sådan åtgärd också den fördelen att man får en totalbild av samhällets kostnader för tidskriftsstödet.
SkU 1979/80:53
5 Fiktiv avdragsrätt (motionen 1097)
Bestämmelserna om s. k. fiktiv avdragsrätt gäller fr. o. m. den 1 juli 1979 och är angiven i femte stycket av 17 § ML. Huvudregeln har följande lydelse:
Skattskyldig, som mot vederlag förvärvar skattepliktig vara för yrkesmässig omsättning från den som ej är skattskyldig för omsättning av varan, får tillgodoföra sig avdrag för ingående skatt med belopp som skulle ha utgjort mervärdeskatt om skattskyldighet för säljaren hade förelegat.
Utskottet
Mervärdeskatt vid försäljning på flygplatser
I tre olika motioner som väckts av företrädare för skilda partier kritiseras det beslut som riksdagen i höstas fattade på skatteutskottets hemställan att fr. o. m. den 1 maj 1980 slopa mervärdeskattefri försäljning på flygplatser av andra varor än alkohol- och tobaksvaror. Torkel Lindahl och Hans Petersson i Röstånga (båda fp) yrkar i motionen 602 att mervärdeskattefri exportförsäljning skall få äga rum på flygplatserna på de villkor som gäller för övrig sådan försäljning. Nils Hjorth och Margit Sandéhn (båda s) yrkar i motionen 784 att riksdagen informerar regeringen om de negativa följderna av den slopade mervärdeskattefria försäljningen på flygplatserna, medan Inger Lindquist m. fl. (m) i motionen 1589 begär nya nordiska förhandlingar i syfte att upphäva ifrågavarande förbud. I en av motionerna framställs höstens beslut som ett olycksfall i arbetet som riksdagen omgående bör rätta till.
Utskottet behandlade frågan om flygplatsförsäljningen förhållandevis utförligt i samband med de nya reglerna för gränshandeln och turistförsäljningen. Som framgår av utskottsbetänkandet förekom också uppvaktningar där företrädare för luftfartsverket och för affärsinnehavarna på Landvetters flygplats framförde invändningar mot det då föreliggande förslaget. Av betänkandet framgår vidare att utskottet hade full förståelse för de synpunkter som framfördes av bl. a. butiksägarna på Landvetters flygplats, men att man här stod inför en valsituation som inte lämnade utrymme för några jämkningar eller kompromisser. Man hade från svensk sida att välja mellan att bibehålla flygplatsförsäljningen och då inte få något nordiskt gränshandelsavtal eller att slopa denna försäljning för att nå nordisk enighet om gränshandeln. Det kan tilläggas att förhandlingarna i ett tidigare skede sköts upp just av det skälet att man från svensk sida inte ville diskutera flygplatsförsäljningen. De övriga nordiska ländernas reaktion skall också ses mot bakgrund av att den skattefria försäljningen på Kastrups flygplats avvecklades efter önskemål från svensk sida. Den skattefria flygplatsförsäljningen i Sverige har saknat stöd i lagstiftningen. Den har byggt på tolkningar som givit olika resultat i olika län.
Utskottet vidhåller mot denna bakgrund att det från svensk sida var
SkU 1979/80:53
nödvändigt att biträda den nordiska överenskommelsen för att kunna genomföra de värdefulla förbättringar av gränshandeln som det nordiska avtalet innebär. Det kan med hänsyn till vad utskottet här redovisat inte anses meningsfullt att nu begära nya nordiska överläggningar i dessa frågor. Utskottet vill också uttala att det är för tidigt att göra uttalanden om verkningarna av en lagstiftning som ännu inte trätt i kraft. Eftersom man på andra nordiska flygplatser kan bedriva försäljning av beskattade varor bör verkningarna av förbudet mot skattefri försäljning på svenska flygplatser inte överdrivas.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 602, 784 och 1589.
Undantag från skatteplikt
Mervärdeskatten är i princip en generell skatt som skall bäras av konsumenterna. Mot denna bakgrund bör en avveckling av undantagen från beskattningen vara en mer angelägen uppgift för statsmakterna än införandet av ytterligare undantag. De undantagsyrkanden som utskottet tar upp i det följande kommer alla att behandlas av redan pågående utredningar, och utskottet förutsätter att prövningen sker med beaktande av de nyss angivna utgångspunkterna.
Åke Svensson och Arne Fransson (båda c) vill att motionen 607 med yrkande om undantag från skatteplikt för ved skall överlämnas till energiskattekommittén för beaktande. Motionärerna menar att skatteplikten för ved utgör ett hinder för en effektivare användning av skogsavfall eftersom huvuddelen av energikonsumtionen - olja och el - inte belastas med sådan skatt. Yrkandet bygger uppenbarligen på en missuppfattning. Den allmänna energiskatten som utgår på bl. a. olja och el kan i princip anses motsvara den allmänna varuskatten på övriga varor. Det ingår för övrigt i energiskattekommitténs uppdrag att undersöka möjligheterna att låta mervärdeskatten ersätta energiskatten. Kommittén skall också pröva bränslebeskattningen i övrigt med hänsyn bl. a. till hur man genom beskattningsåtgärder skall stimulera användningen av bränslen som kan ersätta oljan. Den fråga som behandlas i motionen är alltså redan under utredning. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen 607.
Till nästa undantagsyrkande som förs fram av Ove Karlsson m. fl. (s) i motionen 786 kan utskottet sägas redan ha tagit ställning. Motionärerna vill ha undantag från skatteplikt för periodiska publikationer utgivna av idéburna barn- och ungdomsorganisationer, alltså en utvidgning av kretsen av obeskattade organisationstidskrifter. Som framgår av vad som utskottet inledningsvis anfört i betänkandet har utskottet i samband med att det särskilda stödet till organisationstidskrifter infördes förordat att skattefriheten för sådana tidskrifter slopas och ersätts med ökat stöd. Denna fråga övervägs nu av mervärdeskatteutredningen. I avvaktan på resultatet av
SkU 1979/80:53
denna del av utredningens uppdrag är utskottet inte berett att förorda någon utvidgning av kretsen av skattefria organisationstidskrifter. Utskottet har också utgått från att de snäva regler som gäller för skattebefrielsen inte skall behöva tillämpas vid prövningen av stödfrågorna. Utskottet finner således inte heller skäl tillstyrka motionen 786.
Ett undantagsyrkande av delvis annan karaktär för Ingegärd Oskarsson m. fl. (c) fram i motionen 792. Motionärerna vill ha skattebefrielse för kalkbehandling av sjöar. De menar att en sådan behandling skall anses som en sanering som inte bör beskattas. Som utskottet nämnt inledningsvis har mervärdeskatteutredningen fått framställningar i samma fråga och det finns därför anledning anta att utredningen också beaktar de synpunkter som framförs i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 792.
I motionen 1096 begär Bernt Nilsson och Jan Fransson (båda s) undantag från mervärdeskatten för ersättning för jakträtt, alternativt snabbutredning av denna fråga. Motionärerna motiverar sina yrkanden främst med att denna beskattning är svårkontrollerad och därför leder till orättvisor.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att åtskilliga delar av det svenska skattesystemet är betydligt svårare att kontrollera än mervärdeskatten på jakträtt utan att de därför ansetts motivera några undantagsregler. Det måste enligt utskottets mening leda till betänkliga konsekvenser för hela skattesystemet om man motiverar undantagsregler med utgångspunkt i att skatteundandragandet är utbrett inom det område som undantaget avser. Utskottet kan följaktligen inte tillstyrka något undantag för jakträtt på de grunder som anges i motionen. Frågor rörande beskattningen av ersättningar av här avsedd art kommer emellertid att närmare prövas av mervärdeskatteutredningen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1096.
Fiktiv avdragsrätt i vissa fall
Den s. k. fiktiva avdragsrätt som gäller fr. o. m. den 1 juli 1979 infördes främst för att den omfattande handeln med begagnade bilar skulle kunna inordnas i mervärdeskattesystemet. I motionen 1097 begär Kjell Nilsson m. fl. (s) att försäkringsbolag som bedriver trafiksäkerhetsforskning på trafikskadade bilar och i samband därmed låter reparera fordonen för försäljning skall få beräkna den fiktiva avdragsrätten på fordonets värde före olyckstillfället med avdrag för en beräknad ny försäljningskostnad. Yrkandet motiveras med att kostnaderna för försäkringsbolagens samhällsnyttiga forsknings- och utvecklingsarbete på trafiksäkerhetsområdet medför att de kommer i ett dåligt konkurrensläge i förhållande till andra bilförsäljare, vilket kan äventyra den fortsatta verksamheten.
Utskottet, som inte vill ifrågasätta värdet av den sålunda bedrivna trafiksäkerhetsforskningen, anser inte att stödet till denna verksamhet bör få formen av särregler vid beskattningen. En fiktiv avdragsrätt som bygger på
SkU 1979/80:53
andra värden än vederlaget för den reparerade bilen måste anses strida mot de principer som ligger till grund för denna rätt.
I enlighet härmed avstyrker utskottet motionen 1097.
Utskottet hemställer
1. beträffande mervärdeskattefri försäljning på flygplatser att riksdagen avslår
a. motionen 1979/80:602
b. motionen 1979/80:784
c. motionen 1979/80:1589
2. beträffande undantag från skatteplikt att riksdagen avslår
a. motionen 1979/80:607
b. motionen 1979/80:786
c. motionen 1979/80:792
d. motionen 1979/80:1096
3. beträffande fiktiv avdragsrätt i vissa fall
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1097.
Stockholm den 24 april 1980
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Anita Johansson (s), Olle Grahn (fp)* och Ewy Möller (m).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 64972 Stockholm 1980