Med anledning av motion om slopande av charterskatten

SkU 1979/80:7

Skatteutskottets betänkande 1979/80:7

med anledning av motion om slopande av charterskatten Motionen

I motionen 1978/79:679 av Georg Danell (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag innebärande att den 1978 införda skatten på vissa resor upphör.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 1 § lagen (1978:144) om skatt på vissa resor (LSR) utgår skatt (reseskatt) för charterflygning från svensk flygplats till utländsk ort. Med charterflygning avses (2 §) flygning med passagerare i yrkesmässig, ej regelbunden luftfart, om flygningen utgör

1. sällskapsreseflygning,

2. föreningsflygning,

3. flygning för eget bruk,

4. studentflygning eller

5. flygning i samband med sportevenemang eller liknande.

Flygning med passagerare i yrkesmässig, regelbunden luftfart anses som charterflygning till den del den till sitt innehåll motsvarar sådan flygning som anges i punkterna 1-5.

Flygning med flygplan, vars högsta tillåtna startvikt uppgår till högst 5 700 kilogram eller som är godkänt för befordran av högst tio passagerare, anses ej som charterflygning (3 §). Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet (4 §).

Skattskyldig är den som utför charterflygning (5 §).

Skatten utgår med 100 kr. per passagerare som fyllt 12 år. Reseskatt utgår ej för passagerare som deltar i charterflygning utan egen kostnad i egenskap av anställd hos den som utför flygningen eller anordnar resa i vilken flygningen ingår (9 §).

I övrigt gäller huvudsakligen samma regler för reseskatten som för andra punktskatter, för vilka RSV är beskattningsmyndighet. Antalet skattskyldiga var vid detta års ingång 53 och uppbörden av reseskatt har för innevarande budgetår beräknats till 110 milj. kr.

Vid behandlingen av propositionen 1977/78:98 med förslag om reseskattens införande uttalade skatteutskottet (SkU 1977/78:45) bl. a. följande:

Den i propositionen föreslagna skatten på vissa charterresor skall visserligen främst ses som en finanspolitisk åtgärd, men förslaget bör också betraktas mot bakgrund av tidigare motionsvis framförda krav på en resebeskattning,

1 Riksdagen 1979/80. 6 sand. Nr 7

SkU 1979/80:7

som då motiverades både av omsorg om turistbalansen och av vissa rättviseskäl. Liknande synpunkter anförs nu till stöd för förslaget i propositionen.

När skatteutskottet tidigare avvisade sådana yrkanden var det bl. a. med den motiveringen att så länge charterresor fritt kunde köpas i grannländerna skulle en ensidig svensk beskattning av sådana resor endast gynna utländska reseföretag utan att staten fick nämnvärda inkomster. En av förutsättningarna för det nu framlagda förslaget är därför att Danmark infört skatt på charterresor och att man överväger en motsvarande åtgärd i Norge. Med hänsyn till de tidigare invändningarna mot en resebeskattning och mot bakgrund av det nordiska samarbetet på lufttrafikens område finner utskottet det vara följdriktigt att förslaget i propositionen byggts upp i nära anknytning till reglerna i den danska resebeskattningen. Eftersom det här gäller en helt ny beskattningsform finns det detaljer i förslaget som kan ytterligare övervägas, men utskottet anser att sådana frågor bör tas upp när närmare erfarenheter vunnits. För att få en såvitt möjligt nordisk samordning av dessa beskattningsfrågor bör också eventuella ändringar ske i samråd med grannländerna och helst också samtidigt.

I motioner hade framförts farhågor för att chartertrafiken från Sturup skulle komma att överföras till Kastrup p. g. a. att den svenska reseskatten föreslogs utgå med 100 kr. medan den danska skatten utgick med 50 dkr. Skatteutskottet förordade att man skulle söka nå en gemensam nordisk lösning på denna fråga. Danmark har med verkan fr. o. m. den 1 juli 1979 höjt sin reseskatt till 125 dkr.

1 samband med reseskattens införande framfördes inte några motionsyrkanden om avslag på denna åtgärd och riksdagen har därefter inte behandlat frågan om skattens slopande.

Utskottet

När riksdagen 1978 beslutade införa en särskild skatt på charterresor med flyg skedde det i stort sett utan några invändningar mot beskattningsåtgärden som sådan. Den diskussion som då fördes avsåg vissa detaljer i författningsförslaget samt frågan huruvida skillnaden mellan svensk och dansk charterskatt skulle få negativa effekter på charterflyget från Sturup.

I motionen görs gällande dels att det vid skattens införande stod klart att vissa principiella invändningar kunde riktas mot att beskatta endast en viss form av resor, dels att det därefter tillkommit ett antal argument för att slopa skatten. Dessa skulle vara att skatten inte medfört någon minskning av chartertrafiken och därför inte bidragit till att förbättra bytesbalansen, att skatten blivit en stor belastning för branscher och myndigheter och att den kräver ytterligare tjänster samtidigt som den endast ger ett blygsamt tillskott till statsinkomsterna. Motionären hävdar vidare att tillämpningen av reglerna ännu är oklar och att förhandlingar om viktigare detaljer pågår.

Vad först gäller chartertrafikens omfattning anser utskottet det sannolikt att ökningen av denna trafik skulle ha blivit större om skatten inte införts.

SkU 1979/80:7

3 Utskottet har tidigare uttalat att införandet av skatten främst skall ses som en finanspolitisk åtgärd, och med hänsyn härtill finner utskottet inte att motionärens invändningar beträffande turistbalansen kan tillmätas nämnvärd vikt i detta sammanhang. Det torde vidare vara uppenbart att ett nytt skatteområde normalt måste erbjuda en del problem i initialskedet och även kräva viss personal. Inkomsterna från enskilda punktskatter kan visserligen te sig blygsamma om man som motionären jämför dem med de totala statsinkomsterna. Sammanlagt uppgick emellertid RSV:s punktskatteuppbörd under 1978 till närmare 17 miljarder kr. fördelade på ett flertal skatteområden. Tilläggas bör att administrationskostnaderna för punktskatterna är väsentligt lägre än motsvarande kostnader för annan beskattning.

Utskottet finner således att de av motionären åberopade skälen inte motiverar någon avveckling av reseskatten. En sådan åtgärd måste också anses oförenlig med regeringens och riksdagens strävanden att minska budgetunderskottet.

Däremot finns anledning att successivt förbättra reseskatten i takt med erfarenheterna av dess tillämpning. RVS har lagt fram vissa ändringsförslag, som f. n. bereds inom budgetdepartementet. Vidare kan nämnas att förhandlingar pågår mellan de danska, norska och svenska beskattningsmyndigheterna om en utvidgning av beskattningen till alla sådana resor med reguljärt flyg som kan anses jämförbara med charterresor men som nu faller utanför skatteområdet. Om dessa överläggningar leder till avsett resultat torde även den i motionen framförda invändningen mot dylika olikheter i beskattningen bortfalla.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet sig inte kunna tillstyrka bifall till motionen 1978/79:679.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:679.

Stockholm den 23 oktober 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s) Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Inger Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s)*. Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Egon Jacobsson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

UOTAB 62709