Med anledning av propositionen 1979/80:10 om kontroll av hybridDNA-teknikens användning, jämte motioner
Soll 1979/80:18
Socialutskottets betänkande 1979/80:18
med anledning av propositionen 1979/80:10 om kontroll av hybridDNA-teknikens användning, jämte motioner
Propositionen ni. m.
I propositionen 1979/80:10 (arbetsmarknadsdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning.
I propositionen föreslås att samhällets kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning stärks genom att cn delegation för hybrid-DNA-frågor inrättas. Delegationen skall yttra sig till berörda tillsynsmyndigheter i frågor rörande riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Den skall också göra myndigheterna uppmärksamma på sådana förhållanden inom hybridDNA-området som kan vara av värde för deras tillsynsverksamhet. Delegationen skall vidare yttra sig till statliga institutioner samt till institutioner, företag m. fl. utanför den offentliga sektorn i frågor om riskklassificering samt i andra frågor än de som är föremål för tillståndstvång eller offentlig tillsyn. Delegationen skall även följa utvecklingen med avseende på de etiska villkoren för användningen av hybrid-DNA-tekniken och anmäla till regeringen om någon planerad användning av tekniken kan ifrågasättas från etiska och humanitära utgångspunkter. Slutligen skall delegationen ha till uppgift att informera allmänheten om utvecklingen inom delegationens ansvarsområde på ett sådant sätt att intresset för frågorna upprätthålls och den allmänna debatten stimuleras.
I samband med propositionen behandlar utskottet fem motioner. Utskottet har hållit en utfrågning i ärendet med företrädare för arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, fackliga organisationer, KabiGen och Naturvetenskapliga forskningsrådets kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1978/79
I motionen 1978/79:225 av Ulla Ekelund (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att säkerhetsfrågorna vid hvbrid-DNAforskning ytterligare kiarläggs innan sådan forskning kommer till stånd.
1 motionen 1978/79:1908 av Bengt Kindbom m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att belysa de sociala, etiska och humanitära effekterna av hybrid-DNA-forskningen.
1 Riksdagen 1979/80. 12 sami. Nr 18
SctU 1979/,80::1*G
2 Motioner väckta med anledning av propositionen
I motionen 1979/80:64 av Ingrid Sundberg (m) och Rune Rydén (m) hemställs att riksdagen uttalar
1. att prövning enligt miljöskyddslagen endast skall ske för inrättningar där hybrid- DNA-teknik utnyttjas industriellt,
2. att beslut i tillstånds- och skyddsfrågor skall fattas av delegationen för hybrid-DNA-frågor, vilken bör direkt underställas regeringen,
3. att delegationen för hybrid-DNA-frågor skall äga inrätta en särskild grupp för riskklassificering av olika projekt,
I motionen 1979/80:83 av Rune Gustavsson m, fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen anhålla att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utarbeta förslag till etisk och social lagstiftning i syfte att sätta gränser för hur långt' försök med att på konstlad väg förändra anlag hos levande organismer skall tillåtas samt att utarbeta förslag till organisation för kontroll av verksamhet med hybrid-DNA,
2. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna genom lagstiftningsåtgärder skall ges ett väsentligt inflytande över verksamhet med hybrid-DNA och förläggningen av sådan verksamhet,
3. att införa ett moratorium i hybrid-DNA-forskningen under den tid utredningen arbetar i enlighet med vad som anförs i motionen, samtidigt som frågan blir föremål för en bred debatt,
4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om aktiva insatser från svensk sida i syfte att åstadkomma internationell kontroll av hybrid-DNA-forskningen,
5. att inrätta en hybrid-DNA-delegation fr. o. m. den 1 januari 1980 med uppgift att i enlighet med motionen informera allmänheten och skapa underlag för en bred debatt om hybrid-DNA-forskningen under moratorietiden samt att följa pågående försök med hybrid-DNA-teknik, för vilka tidigare beviljats tillstånd,
6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om en bred sammansättning av hybrid-DNA-delegationen, i vilken även bör ingå företrädare för folkrörelser som t. ex. ungdomsorganisationer, studieförbund samt kristna organisationer.
I motionen 1979/80:84 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1979/80:10,
2. att riksdagen beslutar om kontroll av hybrid-DNA-tekniken i enlighet med vad som anförts i motionen.
f •
SoU 1979/80:18
3 Utskottet
Inledning
DNA är den kemiska beteckningen på gener eller arvsanlag. HybridDNA-tekniken innebär att man förenar gener från helt olika organismer. Den hybrid-DNA med nya kombinationer av gener som då skapas förs in i en mottagarcell och förökas när denna delar sig.
Tekniken som inneburit ett stort genombrott inom biotekniken har utvecklats snabbt sedan den först började utnyttjas inom forskningen i USA i början av 1970-talet. Den är nu spridd till ett flertal andra länder, däribland vårt land, och används främst för att studera och få förklaring till sjukdomar som beror på rubbningar i kroppens normala processer. Genom användning av hybrid-DNA-tekniken hoppas man kunna förebygga bl. a. vissa missbildningar, genetiska sjukdomar och cancer. Genom tekniken har man lyckats framställa tillväxthormon och somostatin - ett hormon som hämmar sekretionen av bl. a. insulin och vissa andra hormoner-och man räknar inom kort med att i större skala kunna producera t. ex. humant insulin och interferon. I ett längre perspektiv har man också förhoppningar om att för längre tid - kanske livsvarigt - kunna bota patienter med genetiska sjukdomar genom tillförsel av friska gener. Även inom livsmedelsforskningen och växtodlingen räknar man med att hybrid-DNA-tekniken skall få stor betydelse för framställning av nya livsmedel och nya. av nitratgödsling mindre beroende växtsorter. Bakteriell sönderdelning av olja och andra skadliga avfallsprodukter är ett ytterligare område där tekniken förväntas kunna ge framgångar liksom vid omvandling av organiska produkter till energi.
Den nya oprövade hybrid-DNA-tekniken ansågs från början vara förenad med oöverskådliga risker. Man befarade att ofarliga mikroorganismer skulle kunna omvandlas till farliga smittämnen. Tekniken omgärdades därför på forskarnas eget initiativ, genom frivilliga överenskommelser, av stränga säkerhetsåtgärder. I Sverige inrättades år 1975 efter mönster från andra länder Naturvetenskapliga forskningsrådets kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA. I kommittén ingår såväl forskare som lekmän. Kommittén har till uppgift att informera och befrämja svensk forskning rörande hybrid-DNA och samtidigt genom lämpliga åtgärder övervaka att den bedrivs under för både laboratoriepersonal och allmänhet riskfria förhållanden. Samtliga organ som beviljar anslag till hybrid-DNA-forskning och berörda forskningsinstitutioner och företag har avgett en skriftlig försäkran till kommittén om att projekt inom området i förväg skall tillställas kommittén för granskning.
Hybrid-DNA-kommittén håller fortlöpande kontakt med sina motsvarigheter i andra länder och kommitténs riktlinjer för säkerheten kring forskningen bygger ursprungligen på det brittiska och numera på det amerikanska säkerhetssystemet. Det tillämpade säkerhetssystemet innebär
1* Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 18
SoU 1979/80:18
bl. a. att man vid DNA-forskning inte bara på samma sätt som vid forskning kring smittfarliga ämnen arbetar i säkerhetsutrustade laboratorier utan också att man arbetar enbart med mikroorganismer, främst E-coli 12 bakterier, som saknar förmåga att överleva i naturen (biologisk isolering). De laboratorielokaler som hittills krävts för hybrid-DN A-forskningen har legat i riskklass P2 eller P3, dvs. öppna laboratorier med normal mikrobiologisk sterilteknik eller laboratorier med isolering och ventilation motsvarande vad som krävs vid arbete med virus eller tuberkulosbakterier. Projekt med hybrid-DNA-teknik har däremot hittills inte ansetts kräva laboratorier av högsta riskklass (P4), vilka används för extremt farliga smittämnen.
Efter hand som hybrid-DNA-tekniken använts och utvecklats har man omvärderat de risker som från början befarades. Man vet numera dels att utbyte av DNA kan förekomma normalt mellan olika arter i naturen, dels att närvaron av hybrid-DNA i en organism minskar dess överlevnadsvärde. Arbetet med smittfarliga virus har sålunda visat sig säkrare med utnyttjande av hybrid-DNA-tekniken. Omvärderingen har lett till att smittoriskerna vid arbete med tekniken inte anses allvarligare än smittoriskerna vid arbete med vanliga virus och bakterier. Vad som numera är föremål för diskussion är om tekniken är förknippad med risker som i dag inte är förutsebara och vilka konsekvenser inte minst ur etisk och humanitär synpunkt som tekniken kan medföra. I de flesta av de länder där tekniken används arbetar man f. n. på en bättre nationell kontroll av tekniken genom författningsreglering till skydd för såväl människor som miljö. Längst har man kommit i Storbritannien, där en kompletterande lagstiftning främst inom arbetarskyddsområdet införts år 1978, samtidigt som ett rådgivande organ knutits till den brittiska motsvarigheten till vårt arbetarskyddsverk.
Regeringen uppdrog i början av år 1978 åt en särskild utredningsman att skyndsamt undersöka om och i vad mån nuvarande lagstiftning om främst miljö- och hälsoskydd utgör en tillräcklig grund för att åstadkomma en tillfredsställande kontroll av forskningen med hybrid-DNA. Utredaren skulle lämna förslag om kompletterande lagbestämmelser och erforderliga föreskrifter samt om hur och av vilka myndigheter kontrollen skulle utövas. De riktlinjer för kontroll av hybrid-DNA-tekniken som föreslagits i propositionen grundar sig i stora delar på utredningsförslaget men också i flera väsentliga avseenden på synpunkter som framförts under remissbehandlingen.
De motioner som väckts med anledning av propositionen behandlar främst skyddslagstiftningen, kontrollorganets ställning samt behovet av fortsatt utredning på området om etiska, sociala och humanitära frågor i anslutning till tekniken. I betänkandet behandlas även två motioner som väckts vid föregående riksmöte.
Utskottet vill redan i detta sammanhang framhålla att det inte råder några delade meningar om att användningen av hybrid-DNA-tekniken bör läggas under en fullständig offentlig kontroll. Den debatt som förts såväl i vårt land
SoU 1979/80:18
som internationellt visar att oron för och frågorna kring tekniken av hänsyn såväl till allmänhetens berättigade intresse av information om och insyn i verksamheten som behovet av fortsatt forskning gör att det är nödvändigt med ett starkt engagemang från statsmakternas sida. Detta gäller både beträffande riskbedömning, riskbekämpning och framtida utveckling av tekniken, inte minst därför att denna nu står inför sitt industriella genombrott i Sverige.
Innan utskottet närmare behandlar förslaget i propositionen om riktlinjer för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning tar utskottet upp frågan om behovet av ytterligare utredningsarbete på området från bl. a. etiska synpunkter.
Parlamentarisk utredning på hybrid-DNA-omrädet.
I direktiven till 1978 års utredning om skyddslagstiftningen rörande forskning om hybrid-DNA framhölls angelägenheten av att också i Sverige utreda säkerhetsfrågorna kring forskningen i fråga. Arbetet borde i en första etapp utföras av en särskilt tillkallad utredare. Det material som utredaren fick fram genom granskning av bl. a. den svenska arbetarskydds- och miljöskyddslagstiftningen samt jämförelsen med lagstiftningen i andra länder borde kunna utgöra ett gott underlag för att bedöma behovet av att utreda de humanitära och etiska villkor som bör gälla forskning rörande hybrid-DNA.
Någon fortsatt utredning på hybrid-DNA-området har inte förutskickats i propositionen. Under remissbehandlingen har emellertid flera remissinstanser tagit upp frågor om forskningen ur etisk och humanitär synpunkt. Så t. ex. har Landstingsförbundet framhållit att en utredning om dessa frågor är nödvändig för den fortsatta debatten. Departementschefen har ansett att det bör vara en av den föreslagna delegationens uppgifter att ge etiska frågor en allsidig och ingående belysning och att, om delegationen bedömer att de etiska villkoren för hybrid-DNA bör utredas närmare, anmäla detta till regeringen.
Motionen 1979/80:83 av Rune Gustavsson m. fl. (c) innehåller yrkande om att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att utarbeta förslag till en etisk och social lagstiftning som sätter gränser för hur långt försök med att förändra arvsanslag hos levande organismer skall tillåtas. Utredningen skall även lämna förslag till organisation för kontroll av verksamheten. En samlad lagstiftning på området bör också enligt motionärerna kompletteras med lagregler som ger kommunerna ett avgörande inflytande på förläggningen av hybrid-DNA-verksamhet och hur denna bedrivs. Under den tid den parlamentariska utredningen arbetar bör, enligt motionärerna, ett moratorium införas för nya försök med och investeringar i hybrid-DNA-forskning, så att frågan om fortsatt utnyttjande av tekniken kan
SoU 1979/80:18
bli föremål för en bred debatt.
I de under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79 väckta motionerna 1978/79:225 av Ulla Ekelund (c) och 1978/79:1908 av Bengt Kindbom m. fl. (c) framställs liknande yrkanden. Ulla Ekelund begär att säkerhetsfrågorna vid hybrid-DNA-forskning ytterligare klarläggs innan sådan forskning kommer till stånd medan Bengt Kindbom och hans medmotionärer begär en parlamentarisk utredning med samma inriktning som föreslås i motionen 1979/80:83.
Enligt utskottets uppfattning kommer sannolikt de etiska, humanitära och sociala frågorna kring hybrid-DNA-tekniken i ett längre perspektiv att kräva långt större uppmärksamhet än miljöfrågorna. Det är därför nödvändigt att samhällets kontroll av tekniken och debatten kring densamma inte begränsas till enbart frågor om ett effektivt skydd för den inre och yttre miljön. Utskottet anser att en parlamentarisk utredning bör tillkallas redan nu med uppgift att utreda etiska, humanitära och sociala frågor kring hybridDNA-tekniken. Frågan om behovet av ett förstärkt inflytande för kommunerna i anslutning till användning av hybrid-DNA-teknik bör också prövas av utredningen. Det anförda bör med anledning av motionen 1979/80:83 i motsvarande delar och motionen 1978/79:1908 ges regeringen till känna.
Med hänsyn till att hybrid-DNA-teknikens användning föreslås bli lagd under offentlig kontroll - vilket utskottet anslutit sig till - är, enligt utskottets mening, någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkandet i motionen 1978/79:83 om ett moratorium och yrkandet i motionen 1978/79:225 om ytterligare klarläggande av säkerhetsfrågorna innan forskning kommer till stånd inte påkallad.
Skyddslagstiftningen
Utredningsmannens genomgång av befintlig lagstiftning har visat att denna med vissa kompletteringar kan användas för att skydda såväl dem som arbetar med hybrid-DNA-tekniken som människor och miljö utanför de byggnader där forskning och utveckling av tekniken försiggår. Denna uppfattning har delats av remissinstanserna och departementschefen. I propositionen erinras om att 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen kan tillämpas för att skydda den inre miljön. Lagrummet ger arbetarskyddsstyrelsen - enligt bemyndigande av regeringen - möjlighet att föreskriva att arbetsprocess, arbetsmetod och anläggning avsedd för verksamhet av visst slag endast får användas efter tillstånd, som också får förenas med villkor för användningen. Arbetarskyddsstyrelsen har också ett allmänt bemyndigande att ge detaljerade regler om förutsättningar och villkor för tillstånd och/eller godkännande samt om säkerhet och kontroll.
Skyddet för den yttre miljön bör enligt propositionen förstärkas genom ett tillägg till 2§ miljöskyddskungörelsen. Författningsrummet innehåller en
SoU 1979/80:18
uppräkning av inrättningar som kräver förhandsprövning av koncessionsnämnden för miljöskydd innan inrättningarna tas i bruk för viss verksamhet. Förhandsprövningen när det gäller hybrid-DNA-tekniken skall därvid avse såväl forskningslaboratorier som inrättningar där tekniken används industriellt.
Motionärerna i motionen 1979/80:64, Ingrid Sundberg (m) och Rune Rydén (m), har samma uppfattning som utredningsmannen, nämligen att det dubbla säkerhetssystem med såväl fysisk som biologisk isolering som används vid tillämpningen av hybrid-DNA-tekniken ger tillräcklig garanti för att utsläpp i luft och vatten inte kommer att ske. Någon förhandsprövning enligt miljöskyddslagen bör därför enligt motionärerna inte krävas för forskningslaboratorier utan endast vid industriell tillverkning, som under alla förhållanden kräver förhandsprövning med hänsyn till annat utsläpp.
Under remissbehandlingen har flera remissinstanser, däribland miljöskyddsutredningen, understrukit att utövandet av verksamhet som innefattar användning av hybrid-DNA-teknik är att hänföra till sådan miljöfarlig verksamhet som avses i miljöskyddslagen. Departementschefen har därför inte funnit några bärande skäl för att undanta tekniken från lagens tillämpningsområde. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker bifall till motionen 1979/80:64 i här aktuell del.
Kontrollorganet
Främst på grund av hybrid-DNA-teknikens möjligheter att på ett mera direkt sätt än hittills påverka arvsanlagen hos levande organismer och av att gränserna för teknikens användningsmöjligheter inte är överblickbara betonas i propositionen att en effektiv kontroll av verksamheten är nödvändig. Samtidigt konstateras att en tillräcklig vetenskaplig kompetens f. n. inte finns hos berörda tillstånds- och tillsynsmyndigheter och att det är väsentligt att andra samhällsintressen än sådana som är knutna till den inre och yttre miljön får möjlighet att påverka utvecklingen på området. En särskild delegation för hybrid-DNA-frågor föreslås därför inrättad fr. o. m. den 1 januari 1980. Mot bakgrund av att det främst är den inre miljön som berörs av tekniken och frågor om teknikens användning därför i första hand kommer att handläggas inom arbetarskyddsstyrelsens kompetensområde, föreslås att delegationen skall administrativt knytas till styrelsen. Propositionen följer så till vida utredningsmannens förslag. Denne hade dessutom föreslagit att kontrollorganet skulle ha beslutsfunktioner och utfärda skyddsföreskrifter, något som emellertid föranlett erinringar främst från de remissinstanser för vilka arbetsmiljöfrågorna är särskilt framträdande, arbetarskyddsstyrelsen och LO. Dessa anser att arbetarskyddsstyrelsens styrelse bör ha såväl beslutsfunktioner som myndighetsansvaret i hybridDNA-teknikfrågor. Styrelsen framhåller bl. a. att teknikens risker måste beaktas parallellt med andra risker i arbetsmiljön. Svårigheter kan också,
SoU 1979/80:18
anför styrelsen, förutses i fråga om ledning av yrkesinspektionens verksamhet om man har två organ som var för sig självständigt utfärdar föreskrifter inom arbetsmiljöområdet. LO, som betonar vikten av att arbetarskyddsstyrelsen redan från början får bygga upp behövlig kompetens inom styrelsen med hänsyn till den omfattning som hybrid-DNA-tekniken kan antas få i framtiden, anser sig kunna acceptera en rådgivande nämnd för frågor om hybrid-DNA-teknik.
Departementschefen har anslutit sig till uppfattningen att delegationen för hybrid-DNA-frågor endast bör bli rådgivande till de myndigheter som enligt nuvarande lagstiftning har att handlägga frågor om arbetsmiljön och den yttre miljön. Delegationen skall därvid ha till uppgift att följa utvecklingen inom hybrid-DNA-området och särskilt beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för samhällets tillsyn över användningen av hybridDNA. I sitt förhållande till tillsynsmyndigheterna skall den vidare bl. a. ta initiativ och yttra sig till dem i frågor rörande riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Delegationen bör därutöver ha en allmän skyldighet att yttra sig till och informera såväl statliga institutioner som institutioner, företag m. m. utanför den offentliga sektorn i sådana frågor. Den bör även tillgodose allmänhetens behov av information. Avsikten är att delegationen skall få en bred sammansättning med representanter för olika intressegrupper. Departementschefen understryker särskilt vikten av att etiska frågor blir belysta inom delegationen. Förutom representanter för berörda tillsynsmyndigheter och vetenskapsmän med särskilda kunskaper om hybrid-DNA föreslås att riksdagsledamöter och ledamöter föreslagna av arbetsmarknadens parter skall ingå i delegationen.
I såväl motionen 1979/80:64 av Ingrid Sundberg (m) och Rune Rydén (m) som motionen 1979/80:84 av Göran Karlsson m. fl. (s) yrkas att kontrollen av hybrid-DNA-tekniken skall ske genom en delegation som direkt skall underställas regeringen och som skall vara beslutande i frågor som rör tillståndsgivning, skyddsföreskrifter och riskklassificering. Däremot anser motionärerna att tillsynen över tekniken skall ligga kvar hos arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket. Motionen 1979/80:64 innehåller också ett yrkande om att delegationen skall få inrätta en särskild grupp för riskklassificering av olika projekt. Yrkandet i sistnämnda motion om en delegation underställd regeringen motiveras med att en tillräcklig vetenskaplig kompetens inte finns hos tillsynsmyndigheterna, varför det är nödvändigt att det organ inom vilket den vetenskapliga kompetensen är företrädd får ett avgörande inflytande. Motionärerna i motionen 1979/80:84 menar att kontrollorganet bör kunna fungera smidigt och utan onödig byråkrati och regelsystemet anknyta till de bestämmelser som gäller för motsvarande verksamhet i andra länder. Regeringens förslag, framhåller de, innebär ett avsteg från dessa förutsättningar och medför att frågor om hybridDNA-teknikens användning kommer att behandlas av flera olika myndigheter med den splittring och byråkratisering detta kan leda till. Eftersom
SoU 1979/80:18
själva kontrollen förutses ske både genom fackbetonad tillsyn, etiska bedömningar och politiska avvägningar anser motionären att ingen av de berörda myndigheterna är helt lämpad för en samordning av samhällets insatser. Beträffande sammansättningen av delegationerna uttalas i motionen att denna bör bestå av högst tio ledamöter med suppleanter. Allmäninflytandet bör tillförsäkras ett starkt inslag genom ett lämpligt antal riksdagsledamöter, eftersom kontrollfrågorna även kan komma att inriktas på etiska problem.
Även motionärerna i motionen 1979/80:83 av Rune Gustavsson m. fl. (c) har en uppfattning om kontrollorganets uppgifter som avviker från propositionen men-från utgångspunkten att en parlamentarisk utredning får arbeta med etiska och sociala frågor och att ett moratorium för vidareutvecklingen av hybrid-DNA-forskningen införs medan utredningsarbetet pågår. Mot den nämnda bakgrunden menar motionärerna att den hybridDNA-delegation som föreslås inrättad skall ha till uppgift endast att informera allmänheten och skapa underlag för en bred debatt samt följa pågående försök med hybrid-DNA-teknik för vilka tidigare beviljats tillstånd. I motionen framställs också ett yrkande om att även folkrörelser, som studieförbund, ungdomsorganisationer och kristna organisationer skall ingå i delegationen för att tillgodose kravet på en bred sammansättning.
Som inledningsvis nämnts grundar sig kontrollen av hybrid-DNAtekniken i de flesta andra länder, liksom f. n. i Sverige, på frivilliga överenskommelser, oftast i samband med att anslag beviljas till forskningsprojekt inom området. Med reservation för att ytterligare något land under senare tid kan ha genomfört lagstiftning konstaterar utskottet att det endast är i Storbritannien som en kontroll lagstiftningsvägen genomförts på området. Detta har skett genom komplettering i landets arbetarskyddslagstiftning och genom att ett rådgivande organ knutits till motsvarigheten till vårt arbetarskyddsverk, Health and Safety Executive. Utskottet kan därför inte finna att propositionens förslag, såsom påståtts i motionen 1979/80:84, står i något motsatsförhållande till regelsystemet i andra länder.
En ytterligare utgångspunkt för yrkandet om att inrätta en delegation med beslutsfunktioner direkt underställd regeringen är att tillräcklig vetenskaplig kompetens inte skulle finnas hos berörda tillsynsmyndigheter. Mot detta kan, anser utskottet, invändas att ett av de bärande motiven för inrättande av en delegation för hybrid-DNA-frågor är att tillgodose den vetenskapliga kompetens som fordras. Denna kompetens hos ledamöterna i delegationen bör enligt utskottets uppfattning rimligen bli densamma oavsett vilken administrativ funktion delegationen tilldelas.
Till frågan om vilken organisationsform som kan fungera smidigast och utan onödig byråkrati vill utskottet framhålla följande.
Hela arbetsmiljöområdet är efter ett flertal reformer under 1970-talet ett väl sammanhållet fält, med arbetsmiljölagen som norm och med i princip ett enda administrativt organ, arbetarskyddsverket, för besluts- och tillsyns -
SoU 1979/80:18
funktioner. Om man inrättar ett särskilt administrativt organ för hybridDNA-frågor är ett alternativ att den nya myndigheten får tillämpa nuvarande skyddslagstiftning för inre och yttre miljö jämsides med arbetarskyddsstyrelsen och, såvitt gäller den yttre miljön, naturvårdsverket och koncessionsnämnden för miljöskydd. Ett annat alternativ är att arbetsmiljöfrågor och miljöskyddsfrågor som har direkt samband med hybrid-DNA-frågor bryts ut ur nuvarande skyddslagstiftning och sammanförs till en särskild lagstiftning, enligt vilken kontrollorganet har att fatta beslut.
Oavsett vilket alternativ man väljer föreligger risk för samordningsproblem mellan de olika inblandade myndigheterna, och det är inte sannolikt att inrättandet äv ytterligare en myndighet på arbetsmiljö- och miljöskyddsområdet leder till mindre byråkrati än propositionens förslag. Redan förslaget från utredningsmannen om ett särskilt beslutande organ för hybridDNA-frågor inom arbetarskyddsstyrelsen har som nämnts väckt erinringar under remissbehandlingen, bl. a. från samordningssynpunkt.
Ett vägande skäl för att inrätta en särskild myndighet för kontroll av hybrid-DNA-tekniken är emellertid som utskottet framhållit ovan att frågorna kring tekniken inte kan begränsas till enbart arbetsmiljö- och miljöskyddsområdet. Utskottet anser därför att motionärernas förslag bör beaktas genom att regeringen särskilt låter pröva de administrativa och juridiska konsekvenserna av förslaget. Detta bör med anledning av motionen 1978/79:64 och motionen 1979/80:84 i motsvarande delar ges regeringen till känna.
Utskottet har tidigare avstyrkt yrkandet i motionen 1979/80:83 om ett moratorium för hybrid-DNA-forskningen. Någon anledning att ändra inriktningen av kontrollorganets verksamhet i enlighet med vad som föreslagits i samma motion föreligger därför inte, och utskottet avstyrker yrkandet i fråga.
Med hänsyn till det anförda och vad utskottet inledningsvis anfört om vikten av att en offentlig kontroll över hybrid-DNA-tekniken kommer till stånd biträder utskottet förslaget om att en särskild hybrid-DNA-delegation t. v. inrättas fr. o. m. den 1 januari 1980 enligt de riktlinjer som angetts i propositionen. Utskottet förutsätter därvid att - utöver den förhandsprövning som kommer att göras enligt miljöskyddslagen av nya inrättningar inom vilka hybrid-DNA-teknik skall användas - prövningen av nya DNA-projekt enligt arbetsmiljölagen sker på följande sätt.
Varje projekt som innehåller principiella nyheter och/eller hittills oprövad inriktning av forskningen bör bli föremål för tillståndsprövning. Därvid bör självfallet delegationens uppfattning om projektet tillmätas stor betydelse. Beslut bör ges utan onödig tidsutdräkt. Vidare förutsätter utskottet att delegationen inom sig upprättar en särskild grupp för riskklassificering och att regeringen när den utser ledamöter i delegationen också väljer personer som har särskilda förutsättningar att behandla etiska frågor kring hybridDNA-tekniken. Motionerna 1979/80:64, 1979/80:83 och 1979/80:84 i mot -
SoU 1979/80:18
svarande delar får härmed anses besvarade och bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla vikten av att delegationen uppmärksammar behoven av utbildning av den personal som skall arbeta med hybrid-DN A-tekniken.
Utskottet har slutligen att behandla ett yrkande i motionen 1979/80:83 om angelägenheten av att Sverige i olika internationella sammanhang arbetar för kontroll av hybrid-DNA-teknik så att etiska, humanitära, ekologiska och sociala gränser sätts för verksamheten.
Med hänsyn till det utbyte av erfarenheter som med nödvändighet fortlöpande måste pågå mellan det svenska kontrollorganet, å ena sidan, och kontrollorgan i andrå länder och internationella organ inom hälso- och miljövårdsområdet, å andra sidan, anser sig utskottet kunna utgå från att syftet med motionsyrkandet i väsentlig del kommer att tillgodoses. Utskottet har emellertid inget att erinra mot att även denna fråga prövas av den parlamentariska utredningen, vilket bör ges regeringen till känna.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. beträffande parlamentarisk utredning på hybrid-DNA-området med bifall till motionen 1979/80:83 yrkandena 1, 2 och 4 och motionen 1978/79:1908 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande moratorium för hybrid-DNA-teknikens användning avslår motionen 1979/80:83 yrkandet 3 och motionen 1978/79:225,
3. beträffande tillståndsprövning enligt miljöskvddslaeen för
^ c. . .
forskningslaboratorier avslår motionen 1979/80:64 yrkandet 1,
4. beträffande delegation under regeringen med anledning av motionen 1979/80:64 yrkandet 2 och motionen 1979/80:84 yrkandet 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. beträffande delegationens uppgift avslår motionen 1979/80:83 yrkandet 5,
6. beträffande delegationens sammansättning avslår motionerna 1979/80:83 yrkandet 6 och motionen 1979/80:84 yrkandet 2 i motsvarande del.
7. med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1979/80:84 yrkandet 1 antar de riktlinjer som förordats i propositionen för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning.
SoU 1979/80:18
8. beträffande inrättande av en grupp för riskklassificering avslår motionen 1979/80:64 yrkandet 3.
Stockholm den 6 december 1979
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius (m). Rune Gustavsson (c), Anna-Greta Skantz (s), John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s). Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s). Karin Israelsson (c) och Sigvard Persson (c).
GOTAB 64094 Stockholm 1979