Med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m., såvitt avser fråga om inrättande av ett institut för psykosocial miljömedicin, jämte motion
SoU 1979/80:23
Socialutskottets betänkande 1979/80:23
med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m., såvitt avser fråga om inrättande av ett institut för psykosocial miljömedicin, jämte motion
Propositionen
I propositionen 1979/80:6 har regeringen (socialdepartementet), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen att godkänna i propositionen framlagt förslag om inrättande av ett institut för psykosocial miljömedicin (moment 4 i hemställan i propositionen).
I propositionen har regeringen också föreslagit riksdagen att godkänna i propositionen framlagda förslag om riktlinjer för socialstyrelsens uppgifter, organisation och personalresurser, m. m. Denna del av propositionen jämte motioner kommer att behandlas av utskottet i ett senare betänkande.
Motionen
I motionen 1979/80:850 av Erik Larsson (c) och Göran Karlsson (s) hemställs att riksdagen beslutar att ett institut för psykosocial miljömedicin inrättas den 1 juli 1980.
Bakgrund
Dåvarande underläkaren vid Karolinska sjukhusets medicinska klinik Lennart Levi startade år 1959 en verksamhet för vetenskapligt samarbete mellan sjukhusets medicinska och psykiatriska kliniker i form av ett laboratorium för klinisk stressforskning. Till en början hade verksamheten liten omfattning. I början av 1960-talet började mera betydande bidrag erhållas från olika källor och antalet anställda vid stressforskningslaboratoriet ökades successivt. I mitten av 1960-talet flyttades verksamheten från lokaler inom Karolinska sjukhuset till en barackbyggnad vid Tomtebodavägen i Solna invid Karolinska institutets område. År 1973 erhöll Levi en forskartjänst inom området psykosomatisk medicin hos det dåvarande statens medicinska forskningsråd med placering vid Karolinska institutet. Stressforskningslaboratoriet utsågs samma år av Världshälsovårdsorganisationen (WHO) till dess första samarbetscentrum för forskning och utbildning om psykosociala faktorer och hälsa. Den 1 juli 1978 inrättades för Levi en personlig tjänst som professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, vid det nuvarande medicinska forskningsrådet (UbU 1977/78:22 punkten 23, rskr 1977/78:338). Tjänsten placerades till en början vid
1 Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 23
SoU 1979/80:23
2 Karolinska institutets fysiologiska institution. Konsistoriet vid Karolinska institutet beslutade hösten 1978 att stressforskningslaboratoriet skulle bilda en institution för psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet. I samband härmed placerades Levis professur vid den nya institutionen. En tjänsteman vid institutionen avlönas av Karolinska institutet.
Stressforskningslaboratoriet arbetar med frågor rörande sambanden mellan människans psykosociala miljö och hennes hälsa och välbefinnande. Med psykosocial miljö avses den upplevda miljön sådan den utformats av sociala strukturer och processer. Verksamhetens huvudinriktning har varit att identifiera högrisksituationer i människans sociala miljö, varmed avses situationer som mer än andra kan verka sjukdomsframkallande. Verksamheten har därvid omfattat studier av arbets-, uppväxt- och boendemiljöer samt pensionärstillvaron. Vidare har verksamheten omfattat kartläggning av vilka grupper som är speciellt känsliga för påfrestningar (högriskgrupper). Kartläggningen har också gällt reaktioner som kan leda till sänkt välbefinnande och till sjukdom, såsom förändringar av sinnesstämningar och beteenden samt fysiologiska stressreaktioner.
Med utgångspunkt i den information som erhålls formuleras förslag till social- och miljöpolitiska åtgärder som syftar till att förebygga problem. Åtgärderna utvärderas i praktiska experiment i modellskala, och beslutsfattare, forskare och allmänhet informeras om resultaten.
Stressforskningslaboratoriet medverkar även i akademisk och annan utbildningsverksamhet, speciellt med inriktning på psykosomatiska sjukdomars orsaker, uppkomstmekanismer, terapi och profylax.
Vidare anordnar stressforskningslaboratoriet konferenser, bl. a. på uppdrag av WHO.
Verksamheten vid stressforskningslaboratoriet är under Levi som föreståndare organiserad på fem enheter, nämligen en för frågor om social miljö och hälsa, en för frågor om arbetsmiljö och hälsa, en för frågor om vårdmiljö och hälsa, en för information och dokumentation samt en för administration. Antalet anställda uppgår till ca 50 och omfattar bl. a. läkare, psykologer, sociologer, antropologer och biokemister.
Verksamheten finansieras helt genom år från år beviljade anslag från ett 20-tal olika anslagskällor. De viktigaste är arbetarskyddsfonden, medicinska forskningsrådet och socialstyrelsen.
Utredningsarbete m. m. som föregått propositionsförslaget
I september 1977 tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att skyndsamt lägga fram förslag om anknytning till socialstyrelsen av den omgivningshygieniska avdelningen vid statens naturvårdsverk och laboratoriet för klinisk stressforskning vid Karolinska institutet. Enligt den promemoria vari arbetsgruppens uppgifter angavs skulle arbetsgruppen pröva inriktningen och finansieringen av den fortsatta verksamheten med utgångs -
SoU 1979/80:23
punkt bl. a. i att den omgivningshygieniska avdelningen och stressforskningslaboratoriet skulle ombildas till ett miljömedicinskt laboratorium. Arbetsgruppen upplöstes emellertid under början av hösten 1978.
Beredningen av frågor om den omgivningshygieniska avdelningen vid statens naturvårdsverk fortsattes inom regeringskansliet och ledde till att regeringen i propositionen 1978/79:120 föreslog att avdelningen skulle skiljas från naturvårdsverket och ombildas till ett fristående miljömedicinskt laboratorium med socialstyrelsen som chefsmyndighet. Med anledning härav har riksdagen tidigare under innevarande riksmöte godkänt att ett miljömedicinskt laboratorium inrättas den 1 juli 1980 (SoU 1979/80:17, rskr 1979/80:106).
Beredningen inom regeringskansliet av frågor om stressforskningslaboratoriet fortsattes i en särskild beredningsgrupp, som dåvarande chefen för socialdepartementet utsett i april 1978 för att utarbeta beslutsunderlag för regeringens ställningstagande till socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation. Denna beredningsgrupp avgav i april 1979 rapporten Socialstyrelsen - roll, uppgifter, organisation med förslag bl. a. om att stressforskningslaboratoriet skulle ges vissa fasta basresurser och att dessa skulle bilda ett institut för psykosocial miljömedicin.
Den nämnda beredningsgruppen har bl. a. erinrat om att det i en av socialstyrelsen till socialdepartementet avgiven rapport Psykisk hälsovård 1 konstaterats att resurserna för forsknings- samt dokumentations- och informationsfrågor inom det psykosociala området är splittrade och otillräckliga.
Utskottet
I propositionen 1979/80:6 har dåvarande regeringen föreslagit att ett institut för psykosocial miljömedicin skall inrättas den 1 juli 1980. Förslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med förslag av beredningsgruppen för socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation i rapporten Socialstyrelsen - roll, uppgifter, organisation.
I propositionen framhålls att det är angeläget att man studerar inte bara den fysiska miljöns effekter på människors hälsa utan även den psykiska miljöns effekter på hälsan. Den ökade medvetenheten om sambanden mellan miljö och hälsa har, påpekas det, medfört att en allt större uppmärksamhet riktas på de psykosociala miljöfaktorernas inverkan på hälsan.
Det konstateras att laboratoriet för klinisk stressforskning/Karolinska institutets institution för psykosocial miljömedicin (SFL) saknar garantier för kontinuerlig verksamhet inom sitt ämnesområde, då verksamheten finansieras genom forskningsbidrag och då fasta tjänster saknas. I detta sammanhang erinras det om att man i rapporten Psykisk hälsovård 1 pekat på att resurserna för forsknings- samt dokumentations- och informationsfrågor
SoU 1979/80:23
inom det psykosociala området är splittrade och otillräckliga.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att SFL skall ges vissa fasta basresurser och att dessa basresurser skall bilda ett institut för psykosocial miljömedicin. Som allmän målsättning för institutet föreslås gälla att institutet skall utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner inom områdena allmän social miljö och hälsa, arbetsmiljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa. Verksamheten vid institutet föreslås omfatta tillämpad forskning, utbildning och vidareutbildning, dokumentation och information samt utredningar, rådgivning och service inom den psykosociala miljömedicinens område. Utgångspunkten för institutets verksamhet föreslås vara den målinriktade verksamhet som nu bedrivs vid SFL.
Det påpekas att institutet inom den psykosociala miljömedicinen bör ha uppgifter som i viss mån motsvarar de uppgifter som avses för det blivande statens miljömedicinska laboratorium inom den fysikalisk/kemiska miljömedicinen.
Valet av institutsformen för verksamheten motiveras med att denna organisationsform ger verksamhetens huvudintressenter möjlighet att utöva ett inflytande på arbetets inriktning och allmänna uppläggning. Det föreslås sålunda att institutet skall ledas av en styrelse med - förutom institutets föreståndare - representanter för institutets blivande huvudavnämare, till vilka räknas socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, primär- och landstingskommunerna samt arbetsmarknadens parter. En företrädare för socialstyrelsen föreslås skola inneha posten som ordförande i styrelsen.
Den av Lennart Levi innehavda professuren förutsätts skola vara förenad med uppdrag att vara föreståndare för institutet. Utöver den medelstilldelning som krävs härför föreslås det att institutet erhåller fasta resurser motsvarande åtta tjänster. En av dessa tjänster skall vara en befattning för en professor/läkare - företrädesvis för en chef för enheten vårdmiljö och hälsa - som förutsätts skola tillsättas på sätt som gäller för tillsättning av motsvarande tjänster inom universitets- och högskoleområdet. Två av tjänsterna föreslås avse befattningar för laboratorer.
Utgångspunkten är således att institutet skall nära samarbeta med socialstyrelsen och att de fasta basresurserna till viss del skall stå till socialstyrelsens förfogande för bl. a. vissa utredningsuppgifter inom den psykosociala miljömedicinen.
Avsikten är att institutet för psykosocial miljömedicin skall komplettera och samverka med SFL på motsvarande sätt som statens miljömedicinska laboratorium skall samarbeta med hygieniska institutionen vid Karolinska institutet. SFL skall även i fortsättningen utgöra en institution vid Karolinska institutet.
Förslaget om inrättande av ett institut för psykosocial miljömedicin har anknytning till förslagen i övrigt i propositionen 1979/80:6 - vilka avser
SoU 1979/80:23
betydande förändringar av socialstyrelsens arbetsuppgifter, organisation och personalresurser - på det sättet att socialstyrelsen för samarbetet med institutet föreslås erhålla viss förstärkning för psykosociala arbetsuppgifter. Den nya organisationen för socialstyrelsen har i propositionen föreslagits skola träda i kraft den 1 januari 1981. Med hänsyn till det samband som finns mellan förslagen i propositionen 1979/80:6 och i propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten och då det är ovisst när den senare propositionen kan komma att slutbehandlas av riksdagen (se SoU 1979/80:12) kan det inte nu avgöras när riksdagen kommer att fatta beslut om socialstyrelsens organisation.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen 1979/80:850 av Erik Larsson (c) och Göran Karlsson (s) att riksdagen i särskild ordning skall fatta beslut om att inrätta ett institut för psykosocial miljömedicin och i så god tid att inrättandet kan ske planenligt den 1 juli 1980.
Utskottet ansluter sig till vad föredragande departementschefen anför om att det är angeläget att fasta basresurser skapas för tillämpad forsknings- och utredningsverksamhet m. m. på den psykosociala miljömedicinens område. Ett riksdagsbeslut om inrättande av ett institut för psykosocial miljömedicin kan inte anses begränsa riksdagens handlingsfrihet beträffande övriga förslag som framlagts i propositionen. På grund av det anförda tillstyrker utskottet att ett institut för psykosocial miljömedicin inrättas med de uppgifter och de resurser som föreslås i propositionen. Institutet bör inrättas den 1 juli 1980.
I årets budgetproposition har det inte beräknats medel för de föreslagna fasta basresurserna för institutet. Regeringen bör därför snarast för riksdagen redovisa förslag till medelsanvisning för institutets verksamhet under budgetåret 1980/81 med utgångspunkt i den av utskottet tillstyrkta organisationen för institutet. Vad utskottet sålunda anfört om anvisning av medel för institutets verksamhet bör ges regeringen till känna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:6, såvitt avser moment 4 i hemställan, samt motionen 1979/80:850 godkänner att ett institut för psykosocial miljömedicin inrättas den 1 juli 1980,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande medelsanvisning för institutet för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1980/81.
Stockholm den 19 februari 1980
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
SoU 1979/80:23
6 Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s), Karin Israelsson (c) och Lena Öhrsvik (s).
Reservation
av Mårten Werner (m), Blenda Littmarck (m) och Anita Bråkenhielm (m) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 5 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:
Ett genomförande av den föreslagna nya organisationen för socialstyrelsen kommer med hänsyn till att den innebär en kraftig minskning av socialstyrelsens nuvarande organisation att väl täcka kostnaderna för inrättandet av ett institut för psykosocial miljömedicin, vilka med utgångspunkt i nuvarande kostnadsläge kan beräknas till drygt 1,5 milj. kr. per år. Då emellertid någon ändring av socialstyrelsens organisation inte kan förutses komma att äga rum under nästa budgetår (1980/81) kan utskottet med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget inte tillstyrka att riksstaten för nästa budgetår belastas med kostnader för ett institut för psykosocial miljömedicin.
Behandlingen av frågan om inrättande av institutet bör därför enligt utskottets mening - såsom det förutsatts i propositionen - ske i anslutning till behandlingen av övriga förslag i propositionen.
Utskottet avstyrker således motionen 1979/80:850.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen avslår motionen 1979/80:850 och propositionen 1979/80:6, såvitt avser fråga om inrättande den 1 juli 1980 av ett institut för psykosocial miljömedicin (moment 4 i hemställan i propositionen).
*
.
GOTAB 64547 Stockholm 1980