Om tillsättande av en parlamentarisk beredning i anslutning till den sociala vårdlagstiftning som föreslås i propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten
SoU 1979/80:24
Socialutskottets betänkande 1979/80:24
om tillsättande av en parlamentarisk beredning i anslutning till den sociala vårdlagstiftning som föreslås i propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten
I utskottet bereds f. n. propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten. Propositionen avgavs i augusti 1979. Utskottet har i sitt av riksdagen i november godkända betänkande 1979/80:12 anfört att riksdagen inte bör ta ställning till propositionen innan den närmare organisationen av ården vid socialvårdens institutioner tillförlitligen kan bedömas. Förhandlingar om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolorna och de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare pågår mellan staten, å ena sidan, och landstings- och kommunförbunden, å andra sidan. Det sagda innebär att riksdagens ställningstagande till förslagen i propositionen kan ske tidigast under senare delen av riksmötet. Utskottet har funnit det motiverat att man redan nu tar upp frågan om att tillsätta en parlamentarisk beredning med vissa uppgifter i anslutning till den sociala vårdlagstiftning som föreslås i propositionen.
Propositionen
I propositionen föreslås en ny social vårdlagstiftning. Nuvarande bamavårdslag, nykterhetsvårdslag och socialhjälpslag samt bamomsorgslag föreslås bli ersatta av en ny socialtjänstlag, som skall vara gemensam ramlag för hela vårdområdet. Ramlagen kompletteras - när det gäller vård utan samtycke av barn och ungdomar - av en lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. När det gäller vuxna skall det inte längre vara möjligt att besluta om vård oberoende av samtycke enligt sociallagstiftningen. I stället föreslås att lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) — som i fortsättningen skall benämnas lag om psykiatrisk vård i vissa fall (LPV) - kompletteras med vissa bestämmelser om missbrukare.
De föreslagna kompletteringarna i LSPV innebär i huvudsak att den som är beroende av alkohol eller narkotika under vissa förutsättningar skall kunna beredas vård oberoende av eget samtycke med stöd av lagen. Beslut om intagning fattas, i likhet med vad som i övrigt gäller beträffande intagning med stöd av LSPV, av läkare. Vårdtiden är i dessa fall begränsad till längst fyra veckor. Avsikten med vården är att möta ett akut hjälpbehov samt att försöka motivera patienten till fortsatt vård i frivilliga former.
I propositionen föreslås också vissa andra begränsade reformer i LSPV:s regelsystem. Detta innebär att ställning tas till en del av de förslag som fördes fram av en expertgrupp i socialstyrelsen i en rapport med förslag till en helt ny lag om viss psykiatrisk vård.
1 Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 24
SoU 1979/80:24
2 I propositionen framhålls (del A s. 510) att de regler om vård utan samtycke av vuxna missbrukare som föreslås inte bör uppfattas som en definitiv utformning av lagstiftningen om vård utan samtycke av alkoholoch narkotikamissbrukare. Dåvarande departementschefen uttalade i anslutning härtill att han inom kort ämnade begära regeringens bemyndigande att få tillsätta en kommitté med parlamentarisk sammansättning för att fortsätta översynen av lagstiftningen om vård mot den enskildes vilja. Kommittén skulle bl. a. följa tillämpningen av de nya bestämmelserna för alkohol- och narkotikamissbrukare och föreslå de ändringar som erfarenheterna kan ge anledning till. Kommittén har ännu inte tillsatts.
Utskottet
Under senare tid har man alltmer uppmärksammat behovet av att reformer följs upp och utvärderas (se exempelvis FiU 1979/80:7). Den omständigheten att metoderna att göra en uppföljning och utvärdering ännu inte är särskilt väl utvecklade får inte hindra att resurser avsätts för ändamålet.
Utskottet anser att en lagstiftning av den omfattning som föreslås i propositionen bör bli föremål för en uppföljning och systematisk utvärdering. Det är inte minst viktigt att man studerar hur socialtjänstreformens grundläggande intentioner förverkligas i den praktiska verksamheten i fråga om främst missbruksvården och hur vården inom socialtjänsten förhåller sig till andra vårdformer. Den del av den nya lagstiftningen som innehåller bestämmelser om vård utan samtycke av vuxna missbrukare har under beredningen av utskottsärendet visat sig särskilt kontroversiell. Detta gör att man vid utvärderingen måste ägna stor uppmärksamhet åt lagstiftningen i motsvarande del. Samtidigt måste man emellertid se tvångsbestämmelserna mot bakgrund av socialtjänstens funktionssätt i stort. Utskottet anser i enlighet med det anförda att den aviserade utredningen bör ges större bredd än vad som förutskickas i propositionen. Utredningsarbetet bör göras av en parlamentariskt sammansatt beredning. Som framgår av det följande bör beredningen även få vissa andra uppgifter än att följa upp och utvärdera lagstiftningen. Beredningen bör ha ett nära samarbete med social forskning. För att skapa ett underlag för sitt arbete måste beredningen påbörja sin verksamhet så snart som möjligt. Beredningen måste därför tillsättas utan dröjsmål.
Då det gäller vården av missbrukare av alkohol och narkotika bör som underlag för utredningsarbetet göras en skyndsam kartläggning av nuvarande förhållanden på området i ett urval representativa kommuner. Därvid bör kartläggas missbrukssituationen i kommunen, vilka resurser socialvården förfogar över och i vilken utsträckning nykterhetsvårdslagen och, såvitt avser missbrukare, lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall tillämpas. Vidare bör allmänhetens, berörda klienters och social -
SoU 1979/80:24
arbetarnas inställning till nykterhets- och narkomanvård undersökas. Den uppföljning och utvärdering som måste göras efter den nya lagstiftningens ikraftträdande bör i huvudsak kunna ske på motsvarande sätt. Lagstiftningens möjligheter att fungera blir bl. a. beroende av de vård- och behandlingsresurser som kommer att stå till socialtjänstens förfogande. Dessa frågor bör beaktas vid uppföljningen. Utvärderingen bör göras sedan lagstiftningen varit i kraft ett år. Det är enligt utskottet angeläget att utredningsarbetet inte sträcks ut alltför långt i tiden. Utredningens resultat bör redovisas för riksdagen inom två år efter lagstiftningens ikraftträdande.
Utskottet anser sig i övrigt inte nu böra göra några uttalanden om hur uppföljningen och utvärderingen av reformen skall göras. Beredningen får i angivna hänseende söka ledning i bl. a. vad som framkommer vid riksdagsbehandlingen av socialtjänstpropositionen.
Som ovan angetts framhålls i propositionen att det däri framlagda förslaget inte skall ses som att det innehåller en definitiv utformning av lagstiftningen om vård utan samtycke av alkohol- och narkotikamissbrukare. Den beredning, som utskottet ovan förordat, bör enligt utskottets mening som en andra huvuduppgift få i uppdrag att göra den fortsatta översyn av lagstiftningen som i enlighet med det sagda bör komma till stånd. Därvid bör beredningen undersöka reglerna för vård utan samtycke och överväga hur rättssäkerheten skall kunna stärkas ytterligare vid sådan vård. Beredningen bör bl. a. överväga länsrätternas funktion och bestämmelserna om vårdtider. Frågan om hur samarbetet mellan samhällets olika vårdorgan skall utformas med hänsyn till helhetssynen inom socialtjänsten bör också behandlas. Vidare bör beredningen undersöka behovet av en särskild kontaktperson för personer som är intagna för vård enligt LPV.
Beredningen skall vid sitt arbete uppmärksamma vad riksdagen anför vid sin slutliga behandling av socialtjänstpropositionen. Detta gäller bl. a. frågan om utvärderingen av lagen om vård av unga.
Utskottets ställningstagande att en parlamentarisk beredning med ovan angivna uppgifter skall tillsättas innebär, som inledningsvis framgått, inte att utskottet i detta betänkande tar slutlig ställning till utformningen av socialtjänstlagstiftningen.
Vad utskottet sålunda anfört rörande tillsättandet av en parlamentarisk beredning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tillsättande av en parlamentarisk beredning med uppdrag att dels följa och utvärdera den sociala vårdlagstiftning som beslutas med anledning av propositionen 1979/80: 1 om socialtjänsten och som underlag härför kartlägga nuvarande förhållanden inom missbruksvården m.m. inom vissa kommuner, dels fortsätta översynen av bestämmelserna om vård oberoende av eget samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen.
SoU 1979/80:24
4 Stockholm den 23 januari 1980
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius (m), Rune Gustavsson (c), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Kersti Swartz (fp), Stig Alftin (s), Karin Israelsson (c), Maria Lagergren (s) och Anita Persson (s).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980