Med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. jämte motioner

Socialutskottets betänkande

1979/80: 28

med anledning av i propositionen 1979/80: 100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80: 100 bilaga 8 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1980/81 under avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. med undantag för punkten C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen, som behandlas av socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1979/80: 11.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

1. C 1. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkten C 1 (s. 65) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 4 885 000000 kr.

Motioner

I motionen 1979/80: 498 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

I. att riksdagen beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Regeringens förslag

1 För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 2800 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall

§

Motionärernas förslag

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med belopp per år motsvarande 25 procent av gällande basbelopp i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

2. att riksdagen under bilaga 8 Allmänna barnbidrag på statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 200000000 kr. utöver regeringens förslag.

1 motionen 1979/80: 841 av Ivar Franzén (c) hemställs att riksdagen beslutar att kommunerna skall ges möjlighet att till föräldrar som själva svarar för barnomsorgen av eget/egna barn under tre år utge kostnadserI Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 28

SoU 1979/80: 28

sättning med högst samma belopp som utgår i kostnadsersättning till dagbarnvårdare per barn och hel dag.

I motionen 1979/80: 1188 av Tage Adolfsson (m) hemställs att riksdagen uttalar att tillgängliga ekonomiska resurser efter år 1981 vad gäller stöd till barnfamiljer i största utsträckning satsas direkt till barnfamiljerna.

I motionen 1979/80: 1667 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den i regeringsdeklarationen nämnda utredningen av det fortsatta stödet till småbarnsfamiljerna nu kommer till stånd och att arbetet inriktas på att åstadkomma ökad valfrihet mellan olika former av barnomsorg med beaktande av de i motionen anförda synpunkterna.

1 motionen 1979/80: 1859 (motivering i motionen 1979/80: 1858) av AnnCathrine Haglund m. fl. (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av familjepolitiska åtgärder på kortare sikt.

Utskottet

Den 1 januari i år höjdes barnbidraget med 300 kr. till 2800 kr. per barn och år. Det måste dock konstateras att den senaste tidens prisökningar redan har medfört att — om man utgår från konsumentprisindex — barnbidragen i dag har ett realvärde som knappt motsvarar värdet av bidraget vid tidpunkten för den närmast tidigare bidragshöjningen. Denna ägde rum den 1 januari 1979. Utskottet har vid olika tillfällen och senast i december månad förra året framhållit att barnbidragen ej bör tillåtas att urholkas av prishöjningar (SoU 1979/80:21). Utskottet är emellertid inte berett att i detta sammanhang förorda en höjning av bidragen eller att föreslå indexreglering av dessa. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/80:498 av Lars Werner m. fl. (vpk) i vilken yrkanden i angivna hänseende framställs.

1 fyra motioner läggs fram förslag som avser olika reformer på det familjepolitiska området. Motionerna är följande, nämligen motionen 1979/ 80: 841 av Ivar Franzén (c), motionen 1979/80: 1188 av Tage Adolfsson (m), motionen 1979/80: 1667 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) och motionen 1979/80: 1859 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m). Flera av motionerna syftar till sådana förändringar i de familjepolitiska stödåtgärderna att dessa blir så utformade att barnfamiljerna ges en verklig valfrihet mellan olika barnomsorgsformer. 1 några av motionerna tas upp kcnkreta delfrågor på området. Det gäller bl. a. en minimistandardgaranti för småbarnsfamiljer, rätt till ATP för vård av barn, daghemstaxorna, storleken av sjukpenningen för hemmamake och efterlevandepensioneringen i fall då minderåriga barn finns i familjen. Då det gäller det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till motionerna.

En rad utredningar arbetar f. n. med familjepolitiska frågor eller med frågor som har direkt betydelse för familjepolitiken. Av särskild vikt för de

SoU 1979/80: 28

frågor som tas upp i de här redovisade motionerna är familjeekonomiska kommittén (S 1979:06), som skall göra en översyn av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna med särskild inriktning på flerbarnsfamiljernas situation. Kommittén skall göra en kartläggning av barnfamiljernas ekonomiska situation. Den bör undersöka vilken effekt de nuvarande direkta och indirekta familjepolitiska stödformerna har för olika typer av familjer i olika inkomstlagen. Kommittén bör vidare analysera de tröskel- och marginaleffekter som de nuvarande stödformerna medför. Med ledning av den gjorda kartläggningen och analysen bör kommittén överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att det familjepolitiska stödet bättre skall tillgodose barnfamiljernas och då särskilt flerbarnsfamiljernas behov. Kommittén skall vidare bl. a. överväga om de familjepolitiskt motiverade avdragsreglerna i skattesystemet bör ersättas med åtgärder inom den direkta familjepolitiken som bättre än nuvarande regler tar hänsyn till barnfamiljernas, och då i synnerhet flerbarnsfamiljernas, situation. Kommittén bör i sitt arbete också vara oförhindrad att i övrigt ta upp de olika direkta eller indirekta stödformer som finns för barnfamiljerna och föreslå de ändringar som den finner nödvändiga för att tillgodose barnfamiljernas — särskilt flerbarnsfamiljernas — behov av stöd. Övervägandena bör i första hand avse omfördelningar inom ramen för de nu befintliga familjepolitiskt motiverade direkta och indirekta stöden.

Enligt utskottets mening ligger det inom ramen för familjeekonomiska kommitténs uppdrag att överväga flertalet av de förslag på familjepolitikens område, som lagts fram i de ovan redovisade fyra motionerna. Då det gäller några av förslagen hänvisar utskottet till vad som i det följande redovisas om uppdraget för vissa andra utredningar. Utskottet förutsätter med hänsyn till det anförda att familjeekonomiska utredningen i hela dess vidd prövar frågan om hur familjestödet bör vara utformat för att rättvisa skall skapas mellan olika barnfamiljer. Det är av vikt att kommittén arbetar med snabbhet. Utskottet vill framhålla att det inte föreligger något hinder för kommittén att lägga fram delförslag.

Beträffande övrigt utredningsarbete m. m. som är av betydelse för förslag som läggs fram i motionerna bör nämnas följande.

Ensamförälderkommittén (S 1977: 16) arbetar med frågorna om hur samhällsstödet till de ensamstående föräldrarna och deras barn skall utformas med hänsyn till de förändringar som har skett i olika avseenden sedan vissa av stödformerna infördes. Kommittén skall bl. a. kartlägga de stödbehov som nu finns och hur de nuvarande stödformerna svarar mot dessa behov.

Bostadsbidragskommittén (Bo 1979: 01) arbetar med frågan om bostadsbidragets konstruktion, inkomstprövning och administration.

Det ingår i uppdraget för sjukpenningkommittén (S 1978:04) att se över hemtnamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen för hemmamakar och studerande.

Frågan om efterlevandeskyddets omfattning och utformning utreds av pensionskommittén (S 1970:40).

SoU 1979/80:28

1 budgetpropositionen anges (bil. 8 s. 9) att en översyn av reglerna för rätt till ledighet för vård av barn och av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen kommer att genomföras. Genomgången skall bl. a. ta sikte på behovet av och möjligheterna att åstadkomma förenklingar i regelsystemet m. m. (se även SfU 1979/80: 11).

Vidare bör nämnas att socialministern har aviserat förslag om ATP-rätt för vård i hemmet av små barn.

Det kan slutligen nämnas att det på barnomsorgsområdet pågår eller nyligen har avslutats en utredningsverksamhet i liera avseenden. Bl. a. arbetar familjestödsutredningen (S 1974:01) med utformningen av och innehållet i barnomsorgen för de minsta barnen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1979/80:841, 1979/80: 1188. 1979/80: 1667 och 1979/80: 1859.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning och indexreglering av det allmänna barnbidraget att riksdagen avslår motionen 1979/80: 498 yrkandet I,

2. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1979/80:498 yrkandet 2 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 4 885 000 000 kr.,

3. beträffande vissa familjepolitiska frågor att riksdagen avslår motionen 1979/80:841, motionen 1979/80:1188, motionen 1979/ 80: 1667 och motionen 1979/80: 1859.

2. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 66) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslagav 16 700000 kr.

3. C 4. Bidragsförskott. Regeringen har under punkten C 4 (s. 68 och 69) föreslagit riksdagen att till Bidragsförskott för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 795 000000 kr.

Motioner

I motionen 1979/80:1199 av Anita Gradin (s) och Lilly Bergander (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att ensamförälderkommittén får i uppdrag att utreda frågan om bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar.

I motionen 1979/80:1666 av Evert Svensson (s) hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till bidragsförskott i vissa fall.

SoU 1979/80: 28

5 Utskottet

1 lagen om bidragsförskott finns vissa undantag från huvudregeln om rätt till bidragsförskott. Sålunda utgår inte bidragsförskott bl. a. om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskap till barnet fastställt.

I motionen 1979/80:1666 framhåller Evert Svensson (s) att bakom regeln ligger en önskan att framtvinga ett faderskapserkännande men att situationer kan uppstå som är uppenbarligen obilliga. Motionären hänvisar till ett fall, där den utpekade fadern friats vid blodundersökning men modern vidhållit sin uppfattning att mannen var fader till barnet. Motionären anför att resultatet är att modern under barnets hela uppväxttid undandras det ekonomiska stöd som bidragsförskottet utgör. Motionären menar att en tänkbar lösning på problemet skulle kunna vara att bidragsförskott beviljas sedan viss tid, exempelvis tre år, förflutit efter det att blodundersökning friat uppgiven fader och någon annan man ej kunnat bindas vid faderskapet.

1 motionen 1979/80:1199 av Anita Gradin (s) och Lilly Bergander (s) tas upp en annan fråga om bidragsförskott. Motionärerna vill att ensamförälderkommittén skall få i uppdrag att utreda frågan om bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar.

Ensamförälderkommittén (S 1977:16) har i uppdrag att se över utformningen av samhällets stöd till familjer där föräldrarna lever på skilda håll eller där en av föräldrarna saknas. Kommittén bör bl. a. särskilt studera om de nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar är rätt utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp. Direktiven för kommittén innebär att bl.a. reglerna för bidragsförskott kommer att övervägas. Utskottet har också inhämtat att de frågor som aktualiserats genom de här aktuella motionerna kommer att prövas av kommittén. Med hänsyn härtill är något riksdagens initiativ med anledning av motionerna inte erforderligt. Motionerna avstyrks.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen att riksdagen till Bidragsförskott för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 795 000000 kr.,

2. beträffande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar att riksdagen avslår motionen 1979/80:1199,

3. beträffande rätten till bidragsförskott i vissa undantagsfall att riksdagen avslår motionen 1979/80:1666.

4. C 5. Busättningslån. Regeringen har under punkten C 5 (s. 69 och 70) föreslagit riksdagen att till Bosättningslån för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

SoU 1979/80: 28

6 Motion

I motionen 1979/80:1215 av Margit Odelsparr (c) och Ingegärd Oskarsson (c) hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att bosättningslån skall kunna utgå även till ensamstående utan barn.

Utskottet

Utskottet har upprepade gånger behandlat frågan om att utvidga den personkrets som kan få bosättningslån till att omfatta även ensamstående utan barn. Frågan tas ånyo upp i motionen 1979/80:1215 av Margit Odelsparr (c) och Ingegärd Oskarsson (c).

Utskottet kan i år liksom åren 1978 och 1979 uttala sin anslutning till uppfattningen att även ensamstående utan barn kan vara i behov av stöd vid bosättningen (SoU 1977/78:25 s. 72 och 1978/79:28 s. 27). Vid den åsyftade utskottsbehandlingen av frågan erinrade utskottet om att bosättningslåneutredningen i sitt betänkande (SOU 1975: 5) Bättre bosättning för flera uttalat att de fördelar som skulle uppnås vid en generell utvidgning av långivningen till ensamstående utan barn inte kan motivera den statsfinansiella belastning som skulle uppkomma vid en sådan vidgning av personkretsen. Enligt utredningens beräkningar skulle nämligen den angivna ändringen i reglerna även vid en mycket låg ambitionsnivå för långivningen innebära ett behov av tillskott till bosättningslånefonden med ca 390 milj. kr. under några få år. Utskottet ansåg såväl år 1978 som år 1979 att med hänsyn till det rådande samhällsekonomiska läget förutsättningar saknades för att vidga möjligheterna till bosättningslån till att avse även ensamstående. Även i år saknas de statsfinansiella förutsättningarna för den föreslagna reformen. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80:1215.

Utskottet hemställer

1. beträffande rätt för ensamstående till bosättningslån att riksdagen avslår motionen 1979/80:1215,

2. beträffande medelsanvisningen att riksdagen till Bosättningslån förbudgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1980

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp). Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), Anna-Greta Skantz (s). Mårten Werner (m). John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s). Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta Signell (s). Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m) och Sigvard Persson (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980