Med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller ungdomsvård m. m. jämte motion
SoU 1979/80:30
Socialutskottets betänkande 1979/80:30
med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller ungdomsvård m. m. jämte motion
I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga 8 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1980/81 under avsnittet I. Ungdomsvård m. m. jämte motion.
Ungdomsvård m. m.
I 1—I 4. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader m.fl. anslag. Regeringen har under punkterna 11-14 (s. 189-195) föreslagit (I 1) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 174 691 000 kr.,
(I 2) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 460000 kr.,
(1 3) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 309000 kr.,
(I 4) att riksdagen till Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 160000000 kr.
Motion
l motionen 1979/80: 849 av Björn Körlof (m) och Sten Svensson (m) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att en bred kartläggning görs av barn- och ungdomsproblemen i samhället och att förslag framläggs om ett samlat program för samhällets barn- och ungdomspolitik.
Utskottet
1 budgetpropositionen uppges bl. a. att utbyggnaden av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen kunnat minskas på senare år (bil. 8 s. 187 ff.). Även antalet platser på barnhemmen har minskat. Under det sista året har emellertid efterfrågan på platser inom ungdomsvårdsskoleorganisationen ökat. Särskilt gäller det platser på sluten avdelning. Enligt propositionen har platsbrist på slutna avdelningar tidvis orsakat problem i form av väntetider, ökat antal rymningar och annan oro. Inte desto mindre bedömer föredraganden det möjligt att ytterI Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 30
SoU 1979/80:30
ligare reducera ungdomsvårdsskoleverksamheten med någon eller några avdelningar inom organisationen (s. 191).
Mot bakgrund av dessa uttalanden i propositionen kan det Annas skäl att erinra om att frågan om resurser till ungdomsvårdsskolorna var aktuell i riksdagen så sent som förra året med anledning av ett motionsyrkande. Utskottet anförde då bl. a. (SoU 1978/79:26, s. 2) att de begränsade resurser som ungdomsvårdsskolorna på senare tid nödgats arbeta med utan tvivel hade medfört att effektiviteten i verksamheten på många håll blivit nedsatt. Utskottet framhöll att utvecklingen därför måste följas med uppmärksamhet så att inte vården försämras allvarligt i kvalitativt avseende.
I anslutning till dessa utskottets tidigare uttalanden vill utskottet därför framhålla vikten av att inte den beAntliga ungdomsvårdsskoleorganisationen skärs ned eller berövas nödvändiga resurser innan andra likvärdiga vårdmöjligheter Anns att tillgå. Förutsättningarna för att placera dessa ofta svårt störda ungdomar direkt i t. ex. privata fosterhem är mycket begränsade. Behandlingsmöjligheterna för denna mycket vårdkrävande ungdomsgrupp får inte försämras. En minskning av ungdomsvårdsskoleorganisationen förutsätter därför en utbyggd och förbättrad öppen vård i enlighet med helhetssynen. Oavsett vem som i framtiden kommer att bli huvudman för ungdomsvårdsskolorna måste strävan självfallet vara att tillgodose det behov av institutionsvård och annan vård som faktiskt Anns. Utskottet förutsätter därför att stor uppmärksamhet ägnas åt frågan om vilka vårdoch behandlingsåtgärder som i fortsättningen skall erbjudas dessa ungdomar och att ytterligare reduceringar i antalet vårdplatser föregås av noggranna överväganden.
Med hänsyn till att förhandlingar f. n. pågår i syfte att överföra bl. a. ungdomsvårdsskolorna från staten till kommuner och landsting har utskottet emellertid ingen anledning att ifrågasätta den nu gjorda medelsberäkningen. Utskottet tillstyrker således propositionen såvitt nu är i fråga.
Utskottet behandlar vidare i detta sammanhang motionen 1979/80: 849 av Björn Körlof (m) och Sten Svensson (m), vari förespråkas en bred kartläggning av de olika faktorer som påverkar situationen för barn och ungdomar i dagens samhälle. I första hand är det ungdomsproblemen som anses behöva analyseras. Motionärerna tar bl. a. upp ungdomsarbetslösheten och dess många samverkande orsaker och framhåller att dessa problem inte kan lösas med enbart arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bl. a. måste skolans roll uppmärksammas liksom den långsiktiga effekten av olika barnomsorgsformer. En annan viktig fråga, inte minst för att förebygga att ungdomar tidigt dras in i kriminalitet och missbruk, är hur man skall främja en positiv normbildning hos de unga. Samhällets ungdomspolitik är emellertid splittrad. Enligt motionärerna bör man därför genomlysa hela problematiken på samma sätt som skett med t. ex. sysselsättningsfrågorna.
Utskottet kan i och för sig instämma i att det behövs insatser på många
SoU 1979/80:30
olika områden för att i ett längre perspektiv förbättra situationen för barn och ungdomar. Detta gäller inte minst beträffande ungdomsarbetslösheten och dess orsaker. Utskottet har emellertid stannat för att frågan om sådana insatser bäst studeras inom varje område för sig. När denna fråga senast var aktuell framhöll utskottet bl. a. att en bred kartläggning av det slag som begärdes i den då aktuella motionen närmast skulle bli att betrakta som en probleminventering, vilken inte direkt kunde läggas till grund för åtgärder. Mera begränsade särskilda utredningar av olika delfrågor skulle likafullt bli erforderliga (SoU 1978/79: 31 s. 5). Utskottet har i denna principiella fråga alltjämt samma uppfattning. Det nu sagda innebär inte att man kan bortse från att många olika faktorer kan samverka till uppkomsten av ett problem eller att insatser på olika områden ofta kan behöva samordnas för att ge en i det vidare perspektivet bättre effekt. Det är emellertid knappast möjligt att i varje situation överblicka alla indirekta konsekvenser som kan följa av en viss åtgärd. Man måste av praktiska skäl dra upp vissa gränser för varje utredning. Det är å andra sidan självklart att man så långt det är praktiskt möjligt måste försöka beakta och belysa sambandet med närliggande problemområden och olika insatser där.
En närliggande fråga gäller den samverkan mellan olika berörda myndigheter som i många avseenden är nödvändig när det gäller arbetet med ungdomsproblemen. De olika insatserna måste samordnas och utbyte av erfarenheter ske. Detta gäller inte minst på det lokala planet. Utskottet vill i det sammanhanget erinra om det s. k. BPS-samarbetet (barnavårdsnämnd—polis—skola), varigenom de olika myndigheterna får tillfälle att samråda och utbyta information i frågor som rör den allmänt förebyggande verksamheten bland barn och ungdom. Detta samarbete har på många håll utvidgats till att omfatta även t. ex. fritidsnämnd och kulturnämnd. Det kan tilläggas att man i propositionen om socialtjänsten, vilken f. n. behandlas av utskottet, förutsätter ytterligare utvidgning och fördjupning av socialtjänstens samverkan med andra myndigheter, bl. a. arbetsmarknadsorganen. Att genom olika åtgärder verka för att minska ungdomsarbetslösheten framhålls dessutom som en särskild uppgift för socialtjänsten (prop. 1979/80:1, del A s. 259). Utskottet anser för sin del att den helhetssyn som enligt denna proposition skall bli vägledande för det sociala arbetet i framtiden bör ge bättre förutsättningar att behandla ungdomsproblemen i ett större sammanhang och leda till mera samordnade insatser över flera områden. Härigenom bör syftet med motionen 1979/80: 849 i viss utsträckning kunna bli tillgodosett.
Utskottet vill dessutom nämna att en proposition rörande nya former för gymnasial företagsutbildning för arbetslös ungdom är att vänta inom kort. När det gäller skolans roll kan vidare erinras om att de senaste årens reformer kommer att följas upp under parlamentarisk medverkan genom en särskild delegation (U 1979:11). Delegationen skall bl. a. uppmärksamma den utökade arbetslivsorienteringen, åtgärder för elever med skolsvårigheter m. m.
SoU 1979/80:30
4 Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att förorda att det skall göras en särskild kartläggning av barn- och ungdomsproblemen på sätt föreslås i motionen 1979/80: 849. Motionen avstyrks således.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 174691 000 kr.,
2. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 460 000 kr.,
3. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 309000 kr.,
4. att riksdagen till Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 160000000 kr.,
5. beträffande frågan om kartläggning av barn- och ungdomsproblemen att riksdagen avslår motionen 1979/80: 849.
Stockholm den 13 mars 1980
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp). Karl Leuchovius (m). Rune Gustavsson (c). Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Kersti Swartz (fp), Stig Alftin (s), Lena Öhrsvik (s) och Sigvard Persson (c).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980