Med anledning av motioner om vissa resurs- och organisatoriska frågor m. m. på arbetsmiljöområdet
Socialutskottets betänkande 1979/80:36
med anledning av motioner om vissa resurs- och organisatoriska frågor m. m. på arbetsmiljöområdet
Motionerna
I motionen 1979/80: 148 av Kerstin Anér (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nyligen inrättade delegationen för DN A-teknik medverkar till att DNA-hybrid-forskningen även inriktas på u-ländernas behov.
I motionen 1979/80: 236 av Paul Jansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om snara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetare i enlighet med vad som i motionen anförts.
I motionen 1979/80: 366 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regler för impregnerat virke m. m.
I motionen 1979/80: 422 av Lisa Mattson m. fl. (s) hemställs att riksdagen måtte
1. begära att regeringen ger arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att fortlöpande utarbeta listor över ämnen i arbetslivet som kan eller misstänks kunna ge upphov till genetiska skador och fosterskador,
2. begära att regeringen på lämpligt sätt ser till att sådana ämnen endast kan få hanteras i arbetslivet under helt betryggande säkerhetsåtgärder av samma slag som krävs för cancerframkallande ämnen,
3. uttala sig för ökad forskning om de genetiska risker som män och kvinnor utsätts för i arbetslivet,
4. uttala sig för att allmänheten informeras om forskningsresultaten i en populär form.
I motionen 1979/80:641 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att arbetarskyddsstyrelsens skyddsanvisningar och lokala skyddsföreskrifter översätts till de vedertagna vanligaste invandrarspråken,
2. att riksdagen som sin mening uttalar att kostnaderna härför bör bestridas med medel ur arbetarskyddsfonden.
I motionen 1979/80: 845 av Göran Karlsson m.fl. (s) hemställs såvitt här är i fråga (yrkandena 1, 6 och 7) att riksdagen
I. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för arbetet med att eliminera de kemiska hälsoriskerna i arbetsmiljön,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna för ersättning till företagshälsovården,
1 Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 36
SoU 1979/80:36
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering och överväganden rörande organisationen för utbildning av personal inom företagshälsovården m. m.
I motionen 1979/80: 982 av Erik Hovhammar m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandena 2 och 3), att riksdagen beslutar
2. att ersättning från riksförsäkringsverket till företagshälsovård även skall omfatta rehabiliterings- och förebyggande vård,
3. uttala att en fortsatt utbyggnad av företagshälsovården skall främjas i enlighet med vad som anförts i motionen, så att denna alltmer får karaktären av arbetsmiljövård.
Motionen 1979/80: 982 yrkandena 2 och 3 har överflyttats till socialutskottet från arbetsmarknadsutskottet.
Delegationen för hybrid-DNA-frågor
Riksdagen beslutade i slutet av förra året att en delegation för hybridDNA-frågor skulle inrättas (prop. 1979/80: 10, SoU 1979/80: 18).
Enligt förordningen (1979: 1173) med instruktion för delegationen för hybrid-DNA-frågor vid arbetarskyddsstyrelsen har delegationen tili uppgift att genom rådgivande verksamhet främja säkerheten vid användning av hybrid-DNA-tekniken och att sprida kunskap om utvecklingen på hybrid-DNA-området. Det åligger delegationen att följa utvecklingen inom hybrid-DNA-teknikens område och att särskilt beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för samhällets tillsyn av användningen av tekniken, att ta initiativ i frågor som rör riskklassificering och övriga säkerhetsoch skyddsfrågor,
att yttra sig till berörda tillsynsmyndigheter liksom även till andra myndigheter samt till offentliga och privata institutioner och företag i frågor som rör riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor samt att informera dessa om sådana förhållanden inom hybrid-DNA-området som kan vara av värde för deras verksamhet, dock att informationen till privata institutioner och företag får begränsas till frågor av allmän betydelse, att informera allmänheten om utvecklingen inom hybrid-DNA-området på ett sådant sätt att intresset för säkerhetsfrågorna upprätthålls och den allmänna debatten stimuleras, att uppmärksamma behovet av utbildning av personal som arbetar eller skall arbeta med hybrid-DNA-tekniken, att anmäla till regeringen om något användningsområde eller någon planerad användning av hybrid-DNA-tekniken kan ifrågasättas från etiska eller humanitära synpunkter eller om området för samhällets tillsyn behöver utvidgas till att omfatta andra frågor än dem som nu är föremål för tillståndstvång eller offentlig kontroll.
SoU 1979/80:36
3 Översättning av skyddsanvisningar m. m.
Frågan om översättning av arbetarskyddsstyrelsens skyddsanvisningar har behandlats av utskottet i de av riksdagen godkända betänkandena SoU 1978/79: 11 (s. 1-4) och SoU 1978/79: 33. Utskottet anförde bl. a. följande i sistnämnda betänkande (s. 13).
1 motionen 1978/79:605 hävdas att åtgärder bör vidtas för att olika skyddsanvisningar skall översättas till de vanligaste invandrarspråken. Kostnaden bör bestridas med medel ur arbetarskyddsfonden.
Den informationskampanj som bedrevs kring den nya arbetsmiljölagen riktade sig också till invandrarna. Informationen publicerades på fem olika språk. Under de senaste åren har arbetarskyddsstyrelsen gett ut lättlästa sammandrag av styrelsens författningar, s. k. pop-anvisningar. Totalt har 46 pop-anvisningar getts ut på främmande språk. Arbetarskyddsstyrelsen har för nästa budgetår beviljats en ökning av anslaget till information m. m. på arbetarskyddets område. Det kan således förutsättas att arbetarskyddsstyrelsen fortlöpande bevakar invandrarnas behov av information i arbetarskyddsfrågor.
Frågan om översättning av skyddsanvisningar har tidigare och senast i oktober 1978 behandlats av riksdagen (SoU 1978/79: 11). 1 sitt av riksdagen godkända betänkande framhöll utskottet att översättningsverksamhet givetvis inte får ersätta nödvändig undervisning i svenska språket och att kännedom om svenska språket är den bästa garantin för att en invandrare skall kunna arbeta under säkra förhållanden på sin arbetsplats. Socialutskottet anförde också att det knappast är realistiskt att tänka sig att man översätter alla förekommande skyddsanvisningar till de olika invandrarspråken. Som en mer framkomlig väg pekades på möjligheten att begagna ett särskilt introduktionsförfarande för utländska arbetstagare.
Vad riksdagen sålunda tidigare uttalat äger enligt utskottets mening fortfarande giltighet. Med hänsyn härtill och då fortlöpande insatser görs på området anser utskottet att motionen 1978/79: 605 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Kemiska hälsorisker m. m.
I propositionen 1976/77: 149 med förslag till arbetsmiljölag diskuterades (s. 273) möjligheten att införa en omfattande förhandsbedömning av kemiska risker i arbetslivet. Departementschefen ansåg emellertid att det varken var praktiskt genomförbart eller önskvärt. En generell förhandsprövning skulle förutsätta att man i den officiella prövningen tog ställning till verkningarna på alla tänkbara användningsområden och med alla tänkbara användningssätt. Dessutom är verkningarna beroende av vilka andra ämnen som samtidigt används och vilka miljöfaktorer som i övrigt råder. Enorma resurser förutsattes hos den prövande myndigheten. Socialutskottet anslöt sig i det av riksdagen godkända betänkandet SoU 1977/78:1 (s. 28) till regeringens bedömning. Utskottet behandlade i sammanhanget en motion med yrkande att ämnen som misstänktes komplicera graviditeten skulle markeras i gränsvärdeslistan på likartat sätt som de cancerframkal -
SoU 1979/80:36
lande ämnena. Utskottet avstyrkte motionen och hänvisade till att kravet på utvidgning av gränsvärdeslistan skulle uppmärksammas av arbetarskyddsstyrelsen och prövas mot bakgrund av riktlinjerna för arbetet och det vid varje tidpunkt föreliggande vetenskapliga underlaget.
Jordbruksutskottet behandlade förra året (JoU 1978/79:23) en motion om generell förhandsprövning av ämnens giftighet, särskilt beträffande cancer- och fosterskador, och hänvisade då bl. a. till vad som i förarbetena till arbetsmiljölagen sagts om en sådan prövning. Jordbruksutskottet framhöll också vikten av att produktregistret över hälso- och miljöfarliga varor färdigställdes.
Hösten 1978 behandlade socialutskottet en motion som gällde gravida kvinnors exposition för riskämnen i arbetslivet. Utskottet, som inhämtade yttranden över motionen från socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen och produktkontrollnämnden, framhöll i det av riksdagen godkända betänkandet SoU 1978/79: 10 att det är rimligt att låta frågan om arbetsmiljö- och liknande omgivningsfaktorers inverkan på graviditet och foster få ta i anspråk en betydande del av tillgängliga forskningsresurser. Enligt remissyttrandena är det möjligt att öka kunskapen om sambanden mellan olika omgivningsfaktorer och graviditetskomplikationer genom att man bättre utnyttjar de register som finns hos bl. a. socialstyrelsen. Utskottet hänvisade också till den forsknings- och utredningsverksamhet som pågick. Med hänsyn bl. a. till att arbetarskyddsfonden uppdragit åt en arbetsgrupp att se över behovet av arbetsmedicinskt orienterad epidemiologi och att man inom regeringskansliet uppmärksammat behovet av ett intensifierat epidemiologiskt forsknings- och utvecklingsarbete för att konstatera hälsorisker i arbetsmiljön ansåg utskottet det inte påkallat med någon riksdagens åtgärd.
Utredningen (A 1979:01) om information rörande arbetsmiljörisker skall enligt direktiven lägga fram förslag till en effektiviserad verksamhet för dokumentation och sammanställning av forskningsresultat i mera lättillgänglig form. Informationsspridningen till olika avnämargrupper skall undersökas. Utredningen skall undersöka hur man bäst kan sprida forskningsinformationen såväl till de skyddsansvariga på olika nivåer som direkt till de anställda.
Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) skall bl. a. undersöka möjligheterna att öka mätning, provtagning, analys och utvärdering inom företagshälsovården. Under innevarande år kommer utredningen att avge ett betänkande om en utbyggnad av yrkesmedicinen.
Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation skall överväga vilka åtgärder som behövs för att effektivisera produktkontrollen. Ett betänkande kan väntas under sommaren 1980.
Cancerkommittén (S 1979:07) har tillkallats för att utreda frågor om cancerförebyggande åtgärder. Kommitténs första uppgift bör enligt direktiven vara att kartlägga, samla in och sammanställa den kunskap som
SoU 1979/80:36
erhålls på skilda håll om faktorer som medför risk för cancer. Möjligheterna att samordna undersöknings- och forskningsverksamhet kring sambandet mellan miljöfaktorer och cancersjukdomar bör prövas.
Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade i oktober 1974 anvisningar nr 100 om hygieniska gränsvärden. En reviderad upplaga härav kom ut i juni 1978 och trädde i kraft den 1 januari 1979. Under år 1980 kommer en ny reviderad gränsvärdeslista ut. Inom arbetarskyddsstyrelsen pågår f. n. arbete med att ta fram eller ändra föreskrifter om hantering av farliga ämnen, om hantering av cancerframkallande ämnen och anvisningar om kemiska bekämpningsmedel.
Arbetarskyddsfonden har till uppgift bl. a. att stödja sådan forskning och utveckling samt utbildning och upplysning som kan motverka uppkomsten av yrkesskador och annan av arbetsmiljön betingad ohälsa. Med medel från arbetarskyddsfonden stöds ett stort antal projekt där man kommer in på sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer och arvsmassa, fosterutveckling samt cancer och andra tumörer. Av de medel som fonden beviljade till forskning kring kemiska hälsorisker åren 1972-1979 avsåg grovt uppskattat ca 40 procent sådana projekt.
År 1975 tillsattes en särskild arbetsgrupp för arbetsmedicinsk epidemiologi för att belysa vilka behov av epidemiologiska arbetsinsatser som finns. I en rapport (Arbetarskyddsfonden rapport 1978:3) Epidemiologi och yrkessjukdom pekas bl. a. på bristen på uppgifter om tidigare expositionsförhållanden. En utökning av mät- och registreringsprogram måste ske. Åtgärder måste också vidtas för att bygga upp kompetensen inom epidemiologin. En central enhet för forskning och utveckling av epidemiologisk metodik bör inrättas, sägs det i rapporten.
Svenska läkaresällskapet anordnade i november 1978 en paneldiskussion över temat Arv och miljö — kan miljöfaktorer orsaka genetiska skador? På grundval av anförandena har nyligen getts ut ett kompendium i human-genetisk toxikologi.
Vid en nyligen hållen konferens i USA om de kemiska hälsoriskerna i arbetsmiljön lades grunden för ett avtal mellan Sverige och USA om samarbete i fråga om forskning kring kemiska hälsorisker i arbetsmiljön.
Företagshälsovård
En redogörelse för företagshälsovårdens organisation, för reglerna om ersättning från sjukförsäkringen vid företagshälsovård och för utbildningen av företagshälsovårdens personal finns i betänkandet SoU 1978/79: 17, till vilket hänvisas.
I början av år 1976 tillsattes utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten. Utredningen skall överväga ett stort antal olika frågor med anknytning till företagshälsovården. 1 direktiven framhålls bl. a. att företagshälsovården är en viktig del av arbe -
SoU 1979/80:36
tarskyddet och liksom arbetarskyddet i övrigt har till syfte att anpassa arbetsmiljön till den enskilde. Företagshälsovården bör vara huvudsakligen förebyggande. Behovet av sjukvård bör i största möjliga utsträckning tillgodoses inom den offentliga primärsjukvården. Utbyggnaden av företagshälsovården bör liksom hittills ske på frivillighetens väg och frågor om dess innehåll m. m. regleras genom avtal och överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Utbyggnadstakten måste anpassas efter de resurser som kan ställas till förfogande. Direktiven innehåller vidare bl. a. ett uppdrag att pröva frågan om en ändamålsenlig fördelning och planering av läkarresurserna inom företagshälsovården. Utredningen skall även ta upp frågor rörande utbildning av företagshälsovårdens personal.
Inom kort väntas utredningen avge ett betänkande om den yrkesmedicinska verksamheten.
I betänkandet (SOU 1979: 78) Mål och medel för hälso- och sjukvården föreslår hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) att landstingen skall få ett totalansvar för sjukvården. Totalansvaret skall dock inte omfatta företagshälsovården. Företagshälsovården bör enligt utredningen betraktas som en del av arbetarskyddet och stå under direkt ledning av arbetsmarknadens parter. Mot bakgrund av totalansvaret har landstinget ansvar för samordningen mellan landsting och företagshälsovården. Utredningen skisserar också en modell för ett nytt ersättningssystem för sjukvården, en s. k. kollektiv vårdersättning där landstingen får ersättning med belopp motsvarande viss procent av socialförsäkringsavgiften. Genom en kollektiv vårdersättning ges möjlighet att ersätta förebyggande hälsovård. Utredningens förslag är föremål för remissbehandling.
Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen fick i april 1972 i uppdrag att göra en översyn av reglerna för ersättning från den allmänna försäkringen för viss läkarvård, bl. a. sådan som lämnas inom företagshälsovården. Översynen skulle ske i samråd med arbetarskyddsstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.
I maj 1977 avlämnades betänkandet (Ds S 1977:3) Sjukförsäkringens ersättningsregler vid företagshälsovård. 1 betänkandet uttalas att det mot bakgrund av det utredningsarbete som pågår dels inom hälso- och sjukvårdsutredningen, dels inom företagshälsovårdsutredningen f. n. inte kan anses påkallat att överväga en utvidgning av försäkringens ersättningsregler till att omfatta verksamhetsformer inom företagshälsovården vid sidan av det medicinska området. Man anser att ersättningssystemets grundkonstruktion i princip bör bibehållas oförändrad men att reglerna bör anpassas till den utveckling som skett.
Utredningen föreslår att ersättning från den allmänna försäkringen i fortsättningen skall kunna utges direkt för hälsovård, dvs. förebyggande medicinska åtgärder, på samma villkor som för sjukvården inom företagshälsovården. Förslaget innebär att den s. k. 50-procentsspärren upphävs och att ersättning i princip skall kunna utges utan begränsning med belopp
SoU 1979/80:36
motsvarande hälften av såväl hälsovårds- som sjukvårdskostnaderna. Utredningen föreslår vidare att kostnader för sådan medicinsk verksamhet som arbetsgivarna i enlighet med arbetarskyddslagstiftningen är skyldiga att ombesörja skall få inräknas i underlaget för ersättning från den allmänna försäkringen.
De hälsoundersökningar som ingår i den förebyggande verksamheten och som enligt förslaget utan begränsning skall räknas med i underlaget för försäkringens ersättning bör enligt utredningen i högre grad än vad som f. n. synes vara fallet inriktas på yrkesrisker och faktorer i arbetsmiljön. Den önskvärda styrningen av verksamheten bör t. v. åstadkommas genom direktiv, rekommendationer och information från arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen.
Utredningsförslaget har remissbehandlats.
Utskottet
1 det följande behandlar utskottet i skilda avsnitt de i motionerna upptagna spörsmålen.
Hy brid-DN A-teknikens användning
1 motionen 1979/80: 148 framhålls att man med hjälp av hybrid-DNAtekniken kan framställa mediciner, gödselmedel, energiråvaror och födoråvaror. Motionären föreslår att delegationen för hy brid-DN A-frågor får till uppgift att medverka till att genforskningen i Sverige även inriktas på uländernas behov av billig mat, medicin och energi.
Delegationen för hy brid-DN A-frågor, som inrättades den I januari 1980, har till uppgift att främja säkerheten vid användning av hybrid-DNAtekniken och att sprida kunskap om utvecklingen på hybrid-DNA-området. Delegationen skall således vara ett kontrollerande och informerande organ. Den har däremot inte till uppgift att styra forskningen i några bestämda banor. Enligt utskottets mening är det angeläget att delegationen också i fortsättningen är huvudsakligen ett kontrollorgan. Frågor kring användningen av hybrid-DNA-tekniken skall emellertid bli föremål för närmare överväganden av en parlamentarisk utredning som skall tillsättas inom kort. Socialutskottet uttalade sålunda i det av riksdagen godkända betänkandet SoU 1979/80: 18 att en parlamentarisk utredning bör tillkallas för att utreda etiska, humanitära och sociala frågor kring hybrid-DNAtekniken. Med hänsyn till den inriktning som utredningen enligt riksdagen bör ha anser sig utskottet kunna förutsätta att även den fråga som tas upp i motionen kommer att kunna uppmärksammas under utredningsarbetet. Motionen 1979/80: 148 påkallar inte någon åtgärd av riksdagen.
Arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetare
1 motionen 1979/80: 236 tas upp arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetarna.
SoU 1979/80:36
8 Motionärerna framhåller att på kyrkogårdarna i nästan samtliga mindre församlingar tillgång saknas till dricks- och tvättvatten, toalett, lämplig plats för ombyte och för att äta. Församlingarna har hänvisat till bristande ekonomiska resurser.
Frågan om arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetarna behandlades år 1977 av riksdagen. I det av riksdagen godkända betänkandet SoU 1977/78: 1 slog socialutskottet fast att rätten till en god arbetsmiljö självfallet gäller också för den här angivna arbetstagargruppen. Utskottet ansåg mot bakgrund av att huvudmannaskapet för begravningsväsendet skulle komma att behandlas i samband med diskussionerna om stat-kyrka-frågan det inte nödvändigt med något riksdagens initiativ.
I betänkandet (SOU 1978: I) Stat-kyrka behandlades begravningsverksamheten. Det föreslogs att huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i princip skulle övergå till primärkommunerna. Med hänsyn till vad som framkom under remissbehandlingen av betänkandet tillkallades i augusti 1979 en särskild utredare för att se över begravningsverksamheten (Kn 1979:04). Några särskilda direktiv har inte meddelats. Utskottet har emellertid inhämtat att frågan om huvudmannaskapet för begravningsväsendet kommer att behandlas av utredningen och att utredningen är medveten om de problem beträffande arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetarna som tas upp i motionen.
Utskottet vill ånyo framhålla vikten av att också kyrkogårdsarbetare i små församlingar får en god arbetsmiljö. Det är angeläget att man snart får en lösning på de problem som finns i vissa församlingar. Utredningen om begravningsverksamheten har till uppgift att lägga förslag beträffande huvudmannaskapet för kyrkogårdarna. Ett betänkande kan enligt uppgift väntas under år 1980. Utredningens förslag bör avvaktas.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något riksdagens initiativ med anledning av motionen 1979/80: 236 inte erfordras.
Översättning av skyddsanvisningar m. m.
I motionen 1979/80:641 hemställs att åtgärder vidtas för att arbetarskyddsstyrelsens skyddsanvisningar och lokala skyddsföreskrifter översätts till de vanligaste invandrarspråken. Kostnaden bör bestridas med medel ur arbetarskyddsfonden.
Riksdagen har på skäl som har redovisats i ett föregående avsnitt av detta betänkande (s. 3) tidigare avslagit likalydande motionsyrkanden (SoU 1978/79: 11 och SoU 1978/79: 33). Utskottet har därvid hänvisat bl. a. till att arbetarskyddsstyrelsen fortlöpande översätter sammanfattningar av styrelsens författningar till främmande språk. Med hänsyn till att arbetarskyddsstyrelsen sålunda bevakar invandrarnas behov av information i arbetarskyddsfrågor anser utskottet inte heller nu att det är påkallat med någon riksdagens åtgärd i den fråga som tas upp i motionen 1979/80:641. Motionen avstyrks.
SoU 1979/80:36
9 Kemiska hälsorisker m. m.
I motionen 1979/80:845 yrkandet I hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för arbetet med att eliminera de kemiska hälsoriskerna i arbetsmiljön. 1 motionen uttalas bl. a. att det är angeläget att arbetarskyddsstyrelsen tar fram föreskrifter om arbete med kemiska ämnen. Gränsvärdeslistan måste fortlöpande revideras. Vi måste också få ett väl fungerande produktregister. Över huvud taget måste enligt motionärerna kontrollen av de kemiska ämnena i arbetsmiljön intensifieras.
1 motionen 1979/80: 422 begärs att arbetarskyddsstyrelsen tar fram listor över ämnen i arbetslivet som kan eller misstänks kunna ge upphov till genetiska skador och fosterskador (yrkandet 1). Enligt motionärerna bör sådana ämnen endast få hanteras i arbetslivet under helt betryggande säkerhetsåtgärder (yrkandet 2). Forskningen om de genetiska skador som män och kvinnor utsätts för i arbetslivet bör ökas (yrkandet 3) och allmänheten informeras om forskningsresultaten i en populär form (yrkandet 4). 1 motionen 1979/80: 366 hemställs om att arbetarskyddsstyrelsen skall utarbeta regler om hantering av impregnerat virke.
Under senare år har kemiska ämnens och andra arbetsmiljöfaktorers inverkan på individen tilldragit sig allt större intresse. Uppmärksamheten har främst kommit att riktas mot uppkomsten av cancersjukdomarna, men även intresset för miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av genetiska skador och fosterskador har ökat. Man har också börjat misstänka att vissa av de kemiska miljöfaktorer som orsakar cancer också kan ge upphov till genetiskt betingade sjukdomar eller utvecklingsstörningar.
Kunskaperna om kemiska ämnens inverkan på graviditet och foster är bristfälliga. En intensifierad forskning är nödvändig. Utskottet kan konstatera att det pågår en mängd projekt för att öka vår kunskap på området. Av speciellt intresse är epidemiologiska studier av miljörisker för människan. Arbetarskyddsfonden finansierar ett flertal sådana undersökningar. Cancerkommitténs arbete att kartlägga, samla in och ställa samman den kunskap som erhålls på skilda håll om faktorer som medför risk för cancer kan vidare antas komma att ge ett värdefullt bidrag till forskningen.
När det gäller önskemålet om listor över ämnen som kan orsaka genetiska skador förutsätter utskottet att arbetarskyddsstyrelsen tar upp skadliga ämnen i gränsvärdeslistan i takt med att man får fram erforderligt vetenskapligt underlag härför. I allt föreskriftsarbete tar arbetarskyddsstyrelsen redan nu hänsyn till genetiska eller fosterskadande effekter. Inom arbetarskyddsstyrelsen pågår f. n. arbetet med att ta fram bl. a. en ny reviderad gränsvärdeslista och föreskrifter om kemiska bekämpningsämnen och hantering av cancerframkallande ämnen. Med hänsyn härtill och till vad som ovan anförts om kunskaperna om ämnen som kan ge genetiska skador och fosterskador anser utskottet inte att det f. n. är påkallat med någon åtgärd av riksdagen då det gäller de frågor som tas upp i motionen 1979/80:422 yrkandena 1 och 2. Yrkandena avstyrks.
SoU 1979/80:36
10 Utskottet har tidigare — bl. a. i betänkandet 1978/79: 10 — starkt understrukit vikten av en ökad forskning kring de genetiska risker som män och kvinnor utsätts för i arbetslivet. I nämnda betänkande framhölls också bl. a. att man inom regeringskansliet har uppmärksammat behovet av ett intensifierat epidemiologiskt forsknings- och utvecklingsarbete för att konstatera hälsorisker i arbetsmiljön. På grund av det anförda anser utskottet att det inte är nödvändigt med något sådant uttalande om ökad forskning som begärs i motionen 1979/80:422 yrkandet 3. Vad gäller önskemålet om att allmänheten skall informeras om forskningsresultaten i en populär form har - efter utskottets initiativ i betänkandet SoU 1978/79: 14 - en utredning om information rörande arbetsmiljörisker tillsatts. Utredningen skall undersöka bl. a. hur man bäst kan sprida information om innehållet i olika forskningsprojekt till olika avnämargrupper. Motionen är därför tillgodosedd i motsvarande del (yrkandet 4) och påkallar inte någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1979/80: 366 påpekas att det är förbjudet att impregnera virke med pentaklorfenol och att behandla trävaror med aldrin. Däremot är import av virke som behandlats med dessa preparat inte förbjuden. Enligt motionärerna bör heltäckande regler för hantering av impregnerat virke utarbetas. Ansvaret för detta bör läggas på arbetarskyddsstyrelsen.
Enligt uppgift från arbetarskyddsstyrelsen remissbehandlas f. n. ett förslag till ändring av anvisningarna om kemiska bekämpningsmedel. Enligt förslaget bör anvisningarna ändras så att regler för hantering av importerat impregnerat virke införs. Utskottet, som vill framhålla vikten av att de nya anvisningarna snabbt kommer fram, kan konstatera att den av motionärerna väckta frågan redan är uppmärksammad av arbetarskyddsstyrelsen. Något riksdagens initiativ med anledning av motionen behövs därför inte.
Vad slutligen gäller yrkandet 1 i motionen 1979/80: 845 om riktlinjer för arbetet med att eliminera de kemiska hälsoriskerna i arbetsmiljön får utskottet hänvisa till vad som anförts ovan om den aktivitet som pågår på skilda håll. Nämnas kan föreskriftsarbetet inom arbetarskyddsstyrelsen, översynen av den statliga organisationen på produktkontrollområdet, utarbetandet av ett effektivt produktregister och forskningen kring de kemiska hälsoriskerna. Utskottet vill i sammanhanget också hänvisa till utbyggnaden av företagshälsovården och till företagshälsovårdsutredningens arbete med att undersöka möjligheterna att öka mätning, provtagning, analys och utvärdering inom företagshälsovården. Utskottet instämmer i motionens syfte om nödvändigheten av effektivare insatser mot de kemiska hälsoriskerna och förutsätter att ett praktiskt användbart produktregister snabbt tas fram och att skyddsombuden får tillgång till relevanta uppgifter enligt riksdagens tidigare beslut. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det nu inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd i den fråga som tas upp i motionen i här aktuell del. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/ 80: 845 yrkandet 1.
SoU 1979/80:36
II
Företagshälsovård
I motionen 1979/80: 845 hemställs om en översyn av reglerna för ersättning till företagshälsovården (yrkandet 6). Motionärerna önskar att nuvarande ersättningssystem skall ändras så att förebyggande vård stimuleras. Frågan bör övervägas av företagshälsovårdsutredningen. Önskemålen överensstämmer delvis med yrkandet 2 i motionen 1979/80:982, vari hemställs att riksdagen skall besluta att ersättning från riksförsäkringsverket till företagshälsovård skall omfatta även rehabilitering och förebyggande vård.
Nuvarande regler om ersättning för företagshälsovård innebär att ersättning från den allmänna försäkringen kan utgå med hälften av arbetsgivarens kostnader för företagshälsovård under förutsättning att den sjukvårdande delen av verksamheten uppgår till minst 50%. I annat fall minskas ersättningen i motsvarande grad.
Företagshälsovårdens viktigaste uppgift måste anses vara att upptäcka och eliminera eller i vart fall begränsa alla förekommande hälsorisker i arbetsmiljön. Det är därför angeläget att ersättningsreglerna utformas så att företagshälsovårdens förebyggande inriktning förstärks.
Frågan om en utbyggd ersättning från sjukförsäkringen till företagshälsovården har utretts av socialstyrelsen och riksförsäkringsverket. Myndigheternas förslag redovisades år 1977 (Ds S 1977: 3). Efter remissbehandling av förslaget har enligt vad utskottet inhämtat det fortsatta beredningsarbetet fått anstå i avvaktan på hälso- och sjukvårdsutredningens arbete. Flälso- och sjukvårdsutredningens betänkande (SOU 1979:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården, som avgavs i oktober 1979, är f. n. föremål för remissbehandling.
Företagshälsovårdsutredningen har att behandla ett antal frågor med anknytning till företagshälsovården, bl. a. frågan om i vilken utsträckning företagshälsovården bör omfatta sjukvård.
Enligt utskottets mening är det angeläget att frågan om ersättning från den allmänna försäkringen till företagshälsovården snabbt kommer till en lösning. Regeringen bör därför skyndsamt överväga möjligheterna att låta riksdagen ta ställning till ersättningsfrågan utan att man avvaktar den fortsatta beredningen av hälso- och sjukvårdsutredningens betänkande eller förslag av företagshälsovårdsutredningen. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 1979/80:845 yrkandet 6 och motionen 1979/80: 982 yrkandet 2 bör riksdagen om sin mening ge regeringen till känna.
I motionen 1979/80:982 yrkandet 3 hemställs att riksdagen uttalar att en fortsatt utbyggnad av företagshälsovården skall främjas så att den alltmer får karaktären av arbetsmiljövård. Enligt motionärerna bör tyngdpunkten läggas på förebyggande åtgärder. Miljöutredningar, planering, rådgivning och utbildning bör vara hörnstenar i verksamheten.
Önskemålet att inrikta företagshälsovården mot en förebyggande arbets -
SoU 1979/80:36
miljövård uttrycks i direktiven för företagshälsovårdsutredningen. I direktiven framhålls bl. a. att företagshälsovården är en viktig del av arbetarskyddet och att den bör vara huvudsakligen förebyggande. Behovet av sjukvård bör i största möjliga utsträckning tillgodoses inom den offentliga primärsjukvården. Det betonas vidare att den tekniska delen av företagshälsovården får allt större tyngd. Utredningen skall undersöka förutsättningarna för att öka möjligheterna för mätning, provtagning, analys och utvärdering inom företagshälsovården. Utredningen skall också uppmärksamma de strävanden från samhällets och arbetsmarknadsparternas sida som innebär att personer med arbetshandikapp skall få eller behålla sysselsättning inom det ordinarie arbetslivet. Företagshälsovården skall medverka till att tillgodose anpassningsgruppernas behov av service.
De frågor som tas upp i motionen 1979/80:982 yrkandet 3 omfattas således redan av företagshälsovårdsutredningens arbete. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet är därför inte påkallad.
I motionen 1979/80: 845 yrkandet 7 sägs att erfarenheterna från arbetarskyddsstyrelsens utbildning av företagshälsovårdens personal bör utvärderas av företagshälsovårdsutredningen. Utredningen bör med utgångspunkt i utvärderingen överväga för- och nackdelar med en ordning där större delen av den egentliga utbildningsverksamheten förläggs till högskoleorganisationen.
Enligt direktiven skall företagshälsovårdsutredningen ta upp frågan om utbildningens omfattning och därvid undersöka i vilken omfattning utbildning i företagshälsovård kan anordnas även på andra håll i landet än i Stockholm. Även i framtiden, sägs det, bör utbildningens innehåll och uppläggning liksom nu fastställas av arbetarskyddsstyrelsen efter samråd med arbetsmarknadens parter.
Företagshälsovårdsutredningen har föreslagit att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och arbetarskyddsstyrelsen gemensamt skall utreda hur utbildningen av yrkeshygieniker skall anordnas. Utredningen har även i andra utbildningsfrågor täta kontakter med UHÄ. Vad gäller frågan till vilken organisation - UHÄ eller arbetarskyddsstyrelsen - den större delen av utbildningen skall förläggas ger direktiven ingen klar bild. Det uttalade önskemålet om en decentralisering av utbildningen till olika delar av landet talar närmast för en högskoleanknuten utbildningsorganisation. Å andra sidan framhålls att utbildningens innehåll och uppläggning liksom nu bör fastställas av arbetarskyddsstyrelsen efter samråd med arbetsmarknadens parter. Enligt utskottets mening torde företagshälsovårdsutredningen. med hänsyn till vad direktiven sålunda innehåller, vara oförhindrad att undersöka om utbildningen av företagshälsovårdens personal - med ett bibehållande av arbetarskyddsstyrelsens och arbetsmarknadsparternas starka inflytande - lämpligen bör förläggas till högskoleorganisationen. Det finns emellertid skäl att överlämna motionen i här aktuell del till utredningen (motionen 1979/80:845 yrkandet 7).
SoU 1979/80:36
13 Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av hybrid-DN A-forskningen att riksdagen avslår motionen 1979/80: 148,
2. beträffande arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetare att riksdagen avslår motionen 1979/80: 236,
3. beträffande regler för impregnerat virke att riksdagen avslår motionen 1979/80: 366,
4. beträffande listor över ämnen i arbetslivet som kan orsaka genetiska skador m. m. att riksdagen avslår motionen 1979/80:422 yrkandena 1 och 2,
5. beträffande ökad forskning kring genetiska risker i arbetslivet att riksdagen avslår motionen 1979/80:422 yrkandet 3,
6. beträffande information om forskningsresultat att riksdagen avslår motionen 1979/80:422 yrkandet 4,
7. beträffande översättning av skyddsanvisningar m. m. att riksdagen avslår motionen 1979/80:641,
8. beträffande riktlinjer för att eliminera de kemiska hälsoriskerna i arbetsmiljön att riksdagen avslår motionen 1979/80: 845 yrkandet 1,
9. beträffande ersättning till företagshälsovården att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:845 yrkandet 6 och motionen 1979/80:982 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10 beträffande utbildning av personal för företagshälsovården m. m. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 845 yrkandet 7 hos regeringen anhåller att motionen i motsvarande del överlämnas till företagshälsovårdsutredningen.
II. beträffande inriktningen av företagshälsovården mot arbetsmiljövård att riksdagen avslår motionen 1979/80:982 yrkandet 3.
Stockkholm den 15 april 1980
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp). Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m). Stig Alftin (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m) och Marianne Karlsson (c).*
Vid behandlingen av motionerna 1979/80:422, 1979/80:641, 1979/80:845 och 1979/80:982 har Rune Gustavsson (c) och Maria Lagergren (s) varit närvarande i stället för Evert Svensson (s) och Marianne Karlsson (c).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980