lagen.nu
Bet. 1979/80:SoU46

Med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller barnomsorg m. m. jämte motioner

Typ
Betänkande
Datum
1980-05-13
Källa
data.riksdagen.se

SoU 1979/80:46

Socialutskottets betänkande 1979/80:46

med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller barnomsorg m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga 8 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1980/81 under avsnittet D. Sociala serviceåtgärder, såvitt avser dels punkten D 3 utom förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:00), vilket behandlas i betänkandet SoU 1979/80:44, dels punkterna D 4-D 6. Utskottet behandlar därjämte fyra motioner.

Sociala serviceåtgärder

1. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Regeringen har under punkten D 3 (s. 81-83), såvitt här är i fråga, föreslagit riksdagen att dels anta inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1980:00) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet, dels till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 3 430 000 000 kr.

Motion

I motionen 1979/80:282 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen till Särskilda insatser för förskolan (socialdepartementet) för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att riksdagen under anslaget - som är ett förslagsanslag - anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.

I detta sammanhang tar utskottet endast upp ett motionsyrkande, nämligen ett budgetyrkande i motionen 1979/80:282 (yrkandet 2) av Olof Palme m. fl. (s). I motionen framställs krav som syftar till en kvalitativ förstärkning av barnomsorgen. Motionärerna vill att 50 milj. kr. under nästa budgetår skall ställas till socialstyrelsens förfogande för särskilda insatser för förskolan. Medlen bör användas för personalförstärkningar vid i första hand daghem där särskilda problem gör sig gällande. Medlen bör också kunna användas för en ökad integrering av handikappade barn i förskolan. Därvid bör barnantalet i grupperna kunna minskas eller personalstyrkan ökas för att

1 Riksdagen 1979/80. 12 sami. Nr 46

SoU 1979/80:46

man skall klara det merarbete som handikappet kan leda till. Motionärerna menar att kommunernas möjligheter att göra erforderliga insatser för barn som tillfälligt eller under längre tid kräver speciellt stöd och stimulans varierar och att möjligheterna i vissa fall är begränsade. Enligt motionärerna bör socialstyrelsen se till att bidrag inte utgår för normala insatser, som kommunerna med hänsyn till gällande rekommendationer för förskolans arbete själva bör stå för. Kommunerna bör också svara för kostnaderna för viss, mindre del av de extra personalinsatserna.

Motionsyrkandet har i huvudsak samma innehåll som yrkanden som behandlats av utskottet de tre senaste åren. I sina av riksdagen godkända betänkanden (SoU 1976/77:25 s. 13, 1977/78:25 s. 15 och 1978/79:28 s. 12) har socialutskottet anfört att det framstår som självklart att vid den kommande prövningen av bl. a. frågan om personaltätheten i förskolan man inte bara skall beakta tillgängliga personalresurser utan även de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna att driva verksamheten med en personaltäthet som står i relation till de faktiska behoven både för verksamheten i allmänhet och i fall då det finns barn med särskilda behov. Vidare har utskottet framhållit att gällande statsbidragsbestämmelser är utformade så, att kommunerna har möjlighet att med bibehållande av det statsbidrag som utgår för viss daghemsgrupp minska antalet barn i gruppen (se SoU 1976/77:25 s. 13). Bestämmelserna har utformats med beaktande av bl. a. omständigheter som åberopas av motionärerna. Utskottet har också framhållit att bifall till motionsyrkandet skulle kräva administrativa insatser av betydande mått, i vart fall om man ville tillämpa principen att medlen skulle tilldelas de kommuner där insatserna bäst behövs. På grund av det anförda har utskottet inte kunnat biträda motionsförslaget under de föregående åren.

Enligt utskottets mening har någon omständighet inte inträffat som utgör skäl för ett ändrat ställningstagande i frågan. Utskottet kan därför inte biträda motionsförslaget. Vid detta ställningstagande beaktar också utskottet att regeringen förutskickat en proposition om bl. a. vissa kvalitetsfrågor inom barnomsorgen.

Statsbidragssystemet för barnomsorgen skall enligt riksdagens beslut 1976 finansieras genom en socialavgift från arbetsgivarna. Socialavgiften är för år 1980 fastställd till 1,9 % av det löneunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna. Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen har avgiften beräknats successivt öka till 2,2 % för år 1981.1 enlighet härmed föreslår regeringen att socialavgiften höjs till nämnda del av löneunderlaget fr. o. m. den 1 januari 1981. Utskottet biträder förslaget. I betänkandet 1979/80:44 om socialtjänstreformen kommer utskottet att föreslå att lagen om barnomsorg upphävs först den 1 januari 1982. Med hänsyn härtill bör avgiftshöjningen lagtekniskt lösas genom en ändring i nämnda lag.

Utskottet vill slutligen framhålla att ett antal motionsyrkanden om utbyggnaden av barnomsorgen och om vissa kvalitetsfrågor rörande barn -

SoU 1979/80:46

omsorgen kommer att behandlas av utskottet i början av nästa riksmöte.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan att riksdagen avslår motionen 1979/80:282 yrkandet 2,

2. beträffande socialavgiftens storlek att riksdagen med anledning av regeringens förslag antar vid betänkandet som Bilaga fogat förslag till lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg,

3. beträffande medelsanvisningen att riksdagen till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 3 430 000 000 kr.

2. D 4. Bidrag till hemspråksträning i förskolan. Regeringen har under punkten D 4 (s. 83 och 84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.

Motion

I motionen 1979/80:497 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att det bör införas en skyldighet för kommunerna att ordna modersmålsträning (hemspråksträning) för alla invandrarbarn i förskoleåldern,

2. att riksdagen beslutar att anslaget under Socialdepartementet D 4 Bidrag till hemspråksträning i förskolan höjs med 13 000 000 kr. till 35 000 000 kr. för att möjliggöra att samtliga invandrarbarn i förskolan, oavsett ålder, skall kunna omfattas av verksamheten och att viss uppsökande verksamhet bland invandrarbarn som ej finns i samhällets barnomsorg kan påbörjas.

Utskottet

Statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för sexåringar inom den kommunala barnomsorgen infördes den 1 juli 1977. Den 1 juli 1979 utvidgades bidraget till att omfatta även femåringar. Enligt barnomsorgslagen har kommunerna ansvar för att dels alla sexåringar anvisas plats i förskola, dels att barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, anvisas plats i förskola tidigare än det år då barnet fyller sex år. Förskolan har därigenom ett ansvar för bl. a. invandrarbarnens språkliga utveckling. Verksamheten med hemspråksträning befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede.

En särskild kommitté har tillkallats för att göra en översyn av hela frågan om språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern. I direktiven framhålls att utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och att kommittén

SoU 1979/80:46

bör överväga möjligheterna att lägga fram delförslag. Enligt vad utskottet inhämtat avser kommittén att under sommaren avge ett delbetänkande om kommunernas skyldighet att ordna hemspråksträning.

I motionen 1979/80:497 av Lars Werner m. fl. (vpk) framställs ett yrkande som syftar till att alla invandrarbarn i förskoleåldern skall få möjlighet att delta i kommunal hemspråksträning. I överensstämmelse härmed yrkas också en uppräkning av anslaget i förhållande till regeringens förslag. Den föreslagna höjningen av medelsanvisningen syftar också till att uppsökande verksamhet bland invandrarbarn som ej finns i samhällets barnomsorg skall kunna påbörjas.

Med hänsyn till det uppdrag som ankommer på kommittén (S 1979:03) om hemspråksträning för förskolebarn och med beaktande av den restriktivitet som måste iakttas vid budgetbehandlingen kan utskottet inte biträda motionsförslaget. Motionen avstyrks således.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om kommunernas skyldighet att ordna hemspråksträning att riksdagen avslår motionen 1979/80:497 yrkandet 1,

2. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1979/80:497 yrkandet 2 till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.

3. D 5. Bidrag till kommunala familjedaghem. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 5 (s. 84 och 85) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 160 000 000 kr.

4. D 6. Barnmiljörådet. Regeringen har under punkten D 6 (s. 86) föreslagit riksdagen att till Barnmiljörådet för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1979/80:1206 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen uttalar att det nybildade barnmiljörådet får i uppdrag att fullfölja de arbetsuppgifter på lekmiljöområdet som det tidigare lekmiljörådet påbörjat.

I motionen 1979/80:1208 av Karl Leuchovius m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar avvisa det i propositionen 1979/80:100, bilaga 8, under punkten D 6 till Barnmiljörådet för budgetåret 1980/81 anvisade anslaget om 2 milj. kr.

SoU 1979/80:46

5 Utskottet

Till socialstyrelsen är knutet ett särskilt organ, socialstyrelsens lekmiljöråd, med arbetsuppgifter på lekmateriel - och lekmiljöområdet. Lekmiljörådet har till uppgift att hävda leken som en förutsättning för människans utveckling och verka för att goda möjligheter skapas för en utvecklingsbefrämjande lek i såväl boendemiljö som offentlig miljö (ang. rådets uppgifter: se även SoU 1978/79:27 s. 8). Lekmiljörådet består av elva av regeringen utsedda ledamöter. Vid kansliet finns ett tiotal tjänster.

I propositionen föreslås att ett självständigt organ, benämnt barnmiljörådet, inrättas den 1 juli 1980 med uppgift att svara för barnmiljöfrågor och barnsäkerhetsfrågor. Barnmiljörådet bör därvid fortsättningsvis svara för de frågor som lekmiljörådet hittills handlagt och bör därutöver i enlighet med förslag av barnolycksfallsutredningen vara ett centralt organ för säkerhetsfrågor bland barn och ungdom.

I motionen 1979/80:1208 av Karl Leuchovius m. fl. (m) yrkas avslag på förslaget i propositionen om medelsanvisning till ett barnmiljöråd. Motionärerna anför att det är angeläget och behjärtansvärt att slå vakt om barnens och ungdomens säkerhet till liv och lem. De ifrågasätter emellertid om ett nytt organ är bättre ägnat att ombesörja denna uppgift än redan existerande myndigheter, exempelvis bostadsstyrelsen, statens planverk, konsumentverket, trafiksäkerhetsverket och skolöverstyrelsen. Då det gäller lekmiljörådets verksamhet anför motionärerna att det skulle vara klart olämpligt att ytterligare institutionalisera verksamheten, eftersom den hitintills inte varit imponerande utan snarare väckt irritation genom ansatser till förmynderi.

På förslag av utskottet avslog riksdagen förra året en motion om avskaffande av lekmiljörådet. Utskottet anförde i sin motivering bl. a. följande (SoU 1978/79:27 s. 9).

Det är en allmänt accepterad värdering att samhället skall värna om grupper som behöver stöd och skydd. En mycket stor del av samhällets sociala insatser bygger härpå. Barnen är en utsatt grupp. Lekmiljörådets verksamhet måste därför bedömas med utgångspunkt i denna grundsyn. Rådet vill stödja och inspirera barn och föräldrar och motverka det kommersiella tryck som familjen är utsatt för. Rådet har under sin verksamhetstid gjort betydelsefulla insatser bl. a. då det gäller att skapa goda lekmiljöer och att sprida information om sådana.

Utskottet vidhåller sin uppfattning rörande lekmiljörådet. Med hänsyn härtill och till att utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen att det behövs ett centralt ansvarigt organ för säkerhetsfrågor bland barn och ungdom tillstyrker utskottet att ett barnmiljöråd inrättas på sätt föreslagits i propositionen.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen 1979/80:1206 av Ove Karlsson m. fl. (s) av innehåll att barnmiljörådets arbetsuppgifter inte får innebära att de uppgifter angående barns lek som iekmiljörådet hitintills haft åsidosätts.

SoU 1979/80:46

6 Med hänsyn härtill och då någon annan uppfattning inte heller har kommit till uttryck i regeringsförslaget får motionen anses besvarad med det gjorda uttalandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionen 1979/80:1206 och motionen 1979/80:1208 till Barnmiljörådet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

Stockholm den 13 maj 1980

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s) och Anita Persson (s).

Reservation

Vid 1. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan (mom. 1 i hemställan) av Göran Karlsson, Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Lena Öhrsvik och Anita Persson (samtliga s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 2 som börjar med ”Motionsyrkandet har” och slutar med ”inom barnomsorgen” bort ha följande lydelse:

Som i korthet redovisats i det föregående fäster motionärerna betydande vikt vid att samhället samtidigt med den pågående utbyggnaden av barnomsorgen också gör insatser för att kvaliteten på omsorgen skall upprätthållas och om möjligt förbättras. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare åtgärder måste sättas in på kvalitetssidan. Utskottet anser sig inte kunna avvakta den förutskickade propositionen om bl. a. vissa kvalitetsfrågor inom barnomsorgen. I enlighet med vad motionärerna föreslår måste enligt utskottets mening medel som kan användas för särskilda insatser i förskolan anvisas av riksdagen. Medlen bör fördelas av socialstyrelsen efter prövning med utgångspunkt i de principer som anges i motionen. Utskottet tillstyrker således motionen 1979/80:282 i här aktuell del (yrkandet 2).

SoU 1979/80:46

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:282 yrkandet 2 till Särskilda insatser för förskolan för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

SoU 1979/80:46

Bilaga

Förslag till lagändring som framlagts av utskottet vid punkten 1. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives att 17 § lagen (1976:381) om barnomsorg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §'

Avgift som avses i 15 och 16 §§ Avgift som avses i 15 och 16 §§ utgår med 1,9 % av det belopp på utgår med 2,2 % av det belopp på

vilket avgiften skall beräknas. vilket avgiften skall beräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1979:359.

GOTAB 65171 Stockholm 1980