Med anledning av motion om meritvärdering för läkare av kommunal tjänstgöring, m. m.
SoU 1979/80:7
Socialutskottets betänkande 1979/80:7
med anledning av motion om meritvärdering för läkare av kommunal tjänstgöring, m. m.
Motionen
I motionen 1978/79:1841 av Karl-Erik Strömberg (fp) hemställs att riksdagen begär en översyn av meritvärderingen i vad avser tjänsteåren för läkare anställda av primärkommunal huvudman.
Motionären påpekar bl. a. att skolläkare som är anställda hos primärkommun inte får tillgodoräkna sig denna tjänstetid då de söker tjänst hos annan huvudman och att detta förhållande negativt påverkar rekryteringen av skolläkare och på så sätt hela skolhälsovården. Vidare påpekas att detsamma gäller i fråga om socialläkare anställda av primärkommun.
Meritvärdering vid tillsättning av läkartjänster
Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Med förtjänst avses närmast den erfarenhet, som sökanden förvärvat. Begreppet skicklighet syftar på utbildning, yrkesskicklighet, karaktärsegenskaper, prestationsförmåga m. m. Nämnda befordringsgrunder gäller i huvudsak även vid tillsättning av kommunala tjänster, där tillsättningen ankommer på statlig myndighet. I fråga om andra kommunala tjänster äger kommunerna full frihet vid tillsättningar om inte särskilda författningar innehåller bestämmelser i ämnet.
Bestämmelser av nu angivet slag finns beträffande tillsättning av bl. a. tjänster som distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare. Enligt bestämmelser i den till sjukvårdslagen (1962:242) knutna sjukvårdskungörelsen (1972:676) skall vid tillsättning av dessa tjänster särskilda sakkunniga uppföra på förslag de fyra med hänsyn till förtjänst och skicklighet främsta sökandena. Socialstyrelsen har i anvisningar till vägledning för bedömning av de sökandes meriter i samband med tillsättning av vissa läkartjänster (MF 1973:33), vilka riktar sig till sakkunniga som nu nämnts, angivit att vid uppskattning av ”förtjänsten” hänsyn skall tas endast till fullgjord tjänstgöringstid på tjänst som är förenad med rätt till tjänstår eller som genom särskilt beslut av socialstyrelsen tillagts tjänstårsrätt. Enligt anvisningarna tillgodoräknas förutom heltidstjänstgöring även deltidstjänstgöring som tjänstår - dock med den reduktion som påkallas av tjänstgöringens omfattning - om den fastställda tjänstetiden inte understiger 15 arbetstimmar i genomsnitt per vecka. I anvisningarna
1 Riksdagen 1979/80. 12 sami. Nr 7
SoU 1979/80:7
framhålls beträffande sammanvägning av meriter bl. a. att för att bestämma graden av den enskilde sökandens skicklighet till viss tjänst dennes meriter måste genomgående bedömas i förhållande till den sökta tjänstens karaktär, dvs. dess medicinska verksamhetsområde, typ av tjänst, tjänstens placering, dess uppgiftsinnehåll och inriktning enligt annons etc.
Bestämmelser om tjänstårsberäkning för läkare finns i allmänna läkarinstruktionen (1963:341). Enligt 9 § 1 mom. första stycket allmänna läkarinstruktionen får tjänstgöring som läkare i anställning, som avses i sjukvårdslagen och i 14 § hälsovårdsstadgan (1958:663) - dvs. stadsläkare - för vinnande av befordran tillgodoräknas som om anställningen innehafts hos staten, dvs. den medför automatiskt rätt till tjänstårsberäkning.
Enligt 9 § 2 mom. allmänna läkarinstruktionen äger socialstyrelsen medge att såsom likvärdig med läkartjänstgöring i statens tjänst annan efter legitimation fullgjord läkartjänstgöring tillgodoräknas än som avses i 1 mom. ävensom efter legitimation undergången särskild utbildning i läkaryrket.
Enligt 9 § 3 mom. allmänna läkarinstruktionen kan legitimerad läkare efter prövning av socialstyrelsen såsom likvärdig med läkartjänstgöring i statens tjänst tillgodoräknas viss tjänstgöring utom riket, som fullgjorts före legitimation.
Till anställning som läkare som avses i sjukvårdslagen räknas anställning i sådan läkartjänst hos landstingskommun eller annan kommun, som får inrättas endast efter medgivande av socialstyrelsen. Krav på sådant medgivande föreligger enligt bestämmelser i 31 § sjukvårdslagen och i 18 § sjukvårdskungörelsen för inrättande av tjänst för läkare i hälso- och sjukvårdande verksamhet, som kräver en genomsnittlig arbetstid av mera än 15 timmar i veckan. Anställning i sådan tjänst som skolläkare eller socialläkare, för vars inrättande medgivande krävs av socialstyrelsen, är således automatiskt förenad med rätt till tjänstårsberäkning. Det bör emellertid i detta sammanhang påpekas att tjänstgöringen i många skolläkartjänster inte överstiger 15 timmar i veckan.
Utredningar m. m.
Som ett led i administrativt utvecklingsarbete inom socialstyrelsen görs bl. a. en översyn av bestämmelserna om tjänstårsrätt och meritvärdering. Översynen avser bl. a. sådana tjänstgöringar som inte för närvarande automatiskt ger tjänstårsrätt. Översynsarbetet, som bedrivs av en arbetsgrupp i vilken Sveriges läkarförbund är representerat, beräknas bli slutfört under innevarande budgetår.
Den år 1975 tillkallade hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) har i uppdrag att utarbeta förslag till en helt ny lagstiftning för hälso- och sjukvården. Enligt direktiven för utredningsarbetet bör den nya lagstift -
SoU 1979/80:7
ningen omfatta hälso- och sjukvården i dess helhet och utredningen bör bl. a. uppmärksamma frågor om skolhälsovården. Betänkande med förslag av utredningen beräknas föreligga inom kort.
1 prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m., vilken hänvisats till socialutskottet, framläggs bl. a. förslag till riktlinjer för socialstyrelsens framtida uppgifter. I fråga om socialstyrelsens befattning med frågor rörande medicinalpersonalens tjänster och behörighet anför föredragande departementschefen bl. a. (s. 87)att han vill betona värdet av att handläggningen av olika individärenden - med undantag för disciplinära frågor - rörande hälso- och sjukvårdens personal förenklas och decentraliseras från socialstyrelsen till de vårdansvariga huvudmännen. Föredragande departementschefen anmäler att han avser att återkomma till frågan om erforderliga författningsändringar i samband med den mer genomgripande förändringen av hälso- och sjukvårdslagstiftningen som kan förväntas bli följden av hälso- och sjukvårdsutredningens förslag.
Utskottet
Vid tillsättning av statliga läkartjänster och med enstaka undantag högre landstingskommunala och primärkommunala läkartjänster i läkardistrikt och vid sjukhus skall befordringsgrunderna vara sökandes förtjänst och skicklighet.
Enligt särskilda bestämmelser om meritvärdering m. m. för läkare, vilka redovisats i ett föregående avsnitt i betänkandet, skall vid prövning av befordringsgrunden förtjänst hänsyn tas endast till fullgjord tjänstgöringstid på tjänst som är förenad med rätt till tjänstår eller som genom särskilt beslut av socialstyrelsen tillagts tjänstårsrätt. Statlig läkartjänst, läkartjänst hos landstingskommun eller primärkommun som avses i sjukvårdslagen (1962:242) samt tjänst som stadsläkare är automatiskt förenade med tjänstårsrätt. I fråga om deltidstjänst krävs att arbetstiden uppgår till visst antal timmar per vecka. Begreppet skicklighet syftar på utbildning, yrkesskicklighet, karaktärsegenskaper, prestationsförmåga m. m.
Vid sammanvägning av meriter skall enligt de åsyftade bestämmelserna sökandes meriter genomgående bedömas i förhållande till den sökta tjänstens karaktär, varmed avses tjänstens medicinska verksamhetsområde, typ av tjänst, tjänstens placering, dess uppgiftsinnehåll och inriktning enligt annons etc.
I motionen 1978/79:1841 av Karl-Erik Strömberg (fp) begärs en översyn av meritvärderingen i vad avser tjänstår av anställning som läkare hos primärkommun. Motionären framhåller att det för rekrytering av skolläkare och socialläkare är angeläget att tjänstetiden får tillgodoräknas vid tillsättning av annan läkartjänst. Innan vissa ändringar gjordes i sjukvårdslagstiftningen år 1972 (prop. 1972:104, SoU 1972:37, rskr 1972:286) omfattades i
SoU 1979/80:7
princip endast läkartjänster inom den öppna och slutna vården av sjukvårdslagen. Tjänsterna var därigenom automatiskt förenade med tjänstårsrätt. Genom ändringarna kom även andra läkartjänster hos landstingskommuner och primärkommuner att omfattas av sjukvårdslagen. Krav uppställdes i sjukvårdslagen på medgivande av socialstyrelsen för inrättande av alla tjänster för läkare i hälso- och sjukvårdande verksamhet, som kräver en genomsnittlig arbetstid av mera än 15 timmar i veckan. Anställning på tjänster för skolläkare och socialläkare som inrättats med socialstyrelsens medgivande medför därför automatiskt rätt för innehavaren av tjänsten att tillgodoräkna sig tjänstår.
Antalet skolläkartjänster uppgår till närmare 500 och antalet socialläkartjänster hos primärkommunerna till ca 100. Tjänstgöringen på dessa tjänster kan avse en arbetstid från några timmar per vecka till heltid. Som motionären framhåller föreligger svårigheter att rekrytera läkare till skolläkar- och socialläkartjänsterna. En anledning härtill torde som också framgår av motionen vara osäkerhet hos läkarna om det värde tjänstgöring som skolläkare eller socialläkare kan ha ur meritsynpunkt. Det finns enligt utskottets mening skäl att närmare överväga hur rekryteringen till skolläkaroch socialläkartjänsterna skall stimuleras genom meritvärderingen av tjänstgöring på dessa tjänster. Sådana överväganden ligger enligt utskottets mening inom ramen för den översyn av bestämmelserna om tjänstårsrätt och meritvärdering för läkare som f. n. pågår inom socialstyrelsen. Motionen 1978/79:1841 påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det också föreligger svårigheter att rekrytera läkare till företagshälsovården. Det är motiverat att man överväger även frågan om hur rekryteringen av läkare till denna verksamhet skall stimuleras. Denna fråga prövas av utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten. Detta bör dock inte hindra att man vid den nämnda översynen inom socialstyrelsen också överväger meritvärderingsfrågan för företagsläkarna.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1841.
Stockholm den 6 november 1979
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
SoU 1979/80:7
5 Närvarande: Göran Karlsson (s), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), Anna-Greta Skantz (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s)*, Blenda Littmarck (m)*, Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c)*, Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m) och Åke Persson (fp)**.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
** Åke Perssons uppdrag som ersättare för riksdagsledamot har upphört vid betänkandets justering.
GOTAB 62643 Slockholm 1979