Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Postväsendet jämte motioner
Trafikutskottets betänkande 1979/80:13
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Postväsendet jämte motioner
Postväsendet
1. Posthus m.m. Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) under punkten G (s. 170-183) föreslagit riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 136 100000 kr.
Motionerna
I motionen 1979/80: 192 av John Johnsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av postverkets verksamhet syftande till ett bibehållande av mindre postkontor och postställen samt införande och utökande av kvällsöppethållande på mindre orter och i glesbygd i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionen 1979/80: 194 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen i skrivelse till postverket hemställer att verket beaktar riksdagens synpunkter på värdet av en förbättrad postservice i glesbygderna med en daglig postbefordran som målsättning.
1 motionen 1979/80: 535 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen uttalar sig för att postverket vid distribution av direktreklam tillämpar samma porton som för övriga försändelser.
1 motionen 1979/80:675 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen beslutar att postverket skall ha karaktären av självkostnadsbärande serviceinrättning vid postdistribution och att verkets övriga verksamheter överförs till Statsföretag AB.
I motionen 1979/80: 686 av Knut Wachtmeister (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förändringar av postnummer.
I motionen 1979/80: 904 av Arne Fransson och Kersti Johansson (båda c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att postverkets service förbättras.
I motionen 1979/80:1339 av Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda
c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att postverket i sin rationaliseringsverksamhet i större utsträckning prövar möjligheten att inrätta postkontor med begränsat öppethållande när indragning av postanstalt sker.
1 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 13
TU 1979/80:13
1 motionen 1979/80: 1347 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att ge alla svenska hushåll samma postservice i stort.
I motionen 1979/80: 1348 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder med anledning av vad som i motionen anförts om postverkets rationalisering.
Utskottet
Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår beräknades ursprungligen till 128,8 milj. kr. Sedermera har den höjts med 5 milj. kr. för projekteringsarbete avseende den fjärde etappen av om- och tillbyggnaden av postgirohuset i Stockholm.
Den av postverket för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningen om 169,7 milj. kr. har av föredragande departementschefen ansetts böra begränsas till 134,5 milj. kr. För investeringarnas genomförande krävs, under de i propositionen angivna förutsättningarna, en medelsanvisning om 136,1 milj. kr.
De föreslagna investeringarna avser främst postterminalen i Tomteboda och postgirohuset i Stockholm samt postterminalerna i Jönköping och Kalmar. I investeringsramen inryms dessutom kostnader för inköp av tomt avseende nybyggnad av posthus i Härnösand. Enligt föredraganden bör dock beslut om igångsättning av sistnämnda projekt liksom en postterminal i Sundsvall t. v. anstå. Slutligen ingår i ramen bl. a. vissa medel för diligensrörelsen, varigenom möjliggörs en fortsatt anskaffning av bussar som ersättning för äldre fordon.
Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål liksom anslagsberäkningen tillstyrks också.
Reservationsanslaget Posthus m. m. bör såsom i propositionen föreslås beräknas med hänsyn till att en viss marginal utöver investeringsramen bör finnas. Den medelsbehållning som vid utgången av innevarande budgetår finns kvar på fonden Posthus m. m. på kapitalbudgeten förs över till det reservationsanslag som tillskapas genom den föreslagna budgetomläggningen.
Utskottet har vidare intet att erinra mot den föreslagna organisationsändringen för centralförvaltningens del, innebärande att marknads- och postteknikavdelningarna omorganiseras till rörelsegrensenheter, en för distributionsrörelsen och en för kontorsrörelsen. Ett mer renodlat lönsamhetsansvar kan därmed enligt föredraganden knytas till rörelsegrenscheferna. En annan fördel anges vara att den centrala samordningen mellan marknads- och driftfrågorna gentemot linjeförvaltningen blir bättre genom att frågorna hanteras inom gemensamma rörelsegrenar.
TU 1979/80:13
3 I ett antal motioner har yrkanden framställts beträffande postverkets service i såväl tätorter som glesbygd. I motionen 1979/80:192 begärs således en översyn av postverkets verksamhet, syftande till ett bibehållande av mindre postkontor och postställen samt införande och utökande av öppethållande kvällstid på mindre orter och i glesbygd. I motionen 1979/ 80: 194 begärs att regeringen skall anmoda postverket att beakta riksdagens synpunkter på värdet av en förbättrad postservice i glesbygderna - med en daglig postbefordran som målsättning. I motionen 1979/80:1339 begärs att postverket i sin rationaliseringsverksamhet i större utsträckning prövar möjligheten att inrätta postkontor med begränsat öppethållande när indragning av postanstalt sker. I motionen 1979/80:1347 begärs åtgärder för att ge alla svenska hushåll samma postservice i stort. I motionen 1979/ 80:904 begärs att åtgärder vidtas så att postverkets service förbättras. I motionen 1979/80: 1348 slutligen hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder med anledning av vad som i motionen anförts om postverkets rationalisering.
Några planer på en rationalisering av det slag som i sistnämnda motion åberopas, innebärande att hela Västerbottens län skulle bli ett enda distrikt, är emellertid enligt uppgift från postverket inte aktuella.
Såsom vidare i riksdagen vid flera tillfällen tidigare framhållits pågår sedan länge en omfattande verksamhet inom postverket i syfte att, enligt de av statsmakterna godtagna riktlinjerna för verkets verksamhet, förbättra och rationalisera dess service gentemot allmänheten. Det har därvid erinrats om den strävan verket alltsedan 1950-talet haft att anpassa sin betjäningskapacitet till de strukturella förändringar som samhället genomgått under dessa år. Denna anpassning har bl. a. tagit sig uttryck i att små postkontor med lågt utnyttjande på landsbygden har kunnat ersättas med motoriserad lantbrevbäring. För många postkunder - inte minst bland äldre, rörelsehindrade samt icke bilburna kunder — har övergången till sådana rullande postanordningar inneburit serviceförbättringar. Postverket bedriver också sedan flera år ett samarbete med de kommunala myndigheterna som utmynnar i att lantbrevbärarna fömedlar social service av olika slag samt i vissa fall handhar varudistribution.
Enligt vad kommunikationsministern i riksdagen nyligen framhållit erhåller de glesbygdshushåll som betjänas med postväskor numera väskorna varje vardag då reguljär linjetrafik, skolbil, mjölkbil eller annan regelbunden transport passerar. Även hushåll som ligger bortom sådana vägar som trafikeras regelbundet får varje vardag postväskorna hemkörda om antalet hushåll uppfyller verkets normer, dvs. om antalet betjänade hushåll per kilometer väg är tillräckligt stort. För dessa transporter anlitar postverket ofta taxi.
Normerna, som också gäller vid lantbrevbäring, har successivt förändrats. Kravet på antalet betjänade hushåll för postutdelning varje vardag har sänkts kraftigt sedan början av 1950-talet, vilket alltså inneburit en avse -
TU 1979/80:13
värd serviceförbättring. En ytterligare sänkning anses av postverket f. n. inte möjlig med hänsyn till de högst betydande kostnaderna härför.
I de nu föreliggande motionerna anses indragningen av postkontor och minskat öppethållande ha medfört att en allt större grupp invånare får sämre service på de mindre orterna och i glesbygden. Denna grupp sägs bestå av ensamstående förvärvsarbetande och hushåll där båda makarna arbetar utom hemmet. Gruppen växer snabbt bl. a. på grund av inställningen från samhällets sida att alla som vill skall kunna gå ut i förvärvsarbete. Berörda kunder kan enligt motionärerna besöka posten endast på kvällstid eller på lördagar, då de bestraffas genom en extra avgift.
De postkontor som dragits in har emellertid enligt vad utskottet erfarit till stor del funnits på små orter och har i allmänhet endast haft öppet 3 å4 timmar per dag sammanhängande eller fördelat på förmiddag och eftermiddag. Någon utdelning av den vanliga posten har oftast inte förekommit på orter som betjänats av dessa postkontor. Innan lantbrevbäringen inrättades fick kunderna i regel själva hämta sin post på postanstalten.
I samband med senaste översynen av lantbrevbärarnas arbetstider har vidare konstaterats att antalet postärenden, som inte kunnat ombesörjas av lantbrevbärare på grund av att ingen i adressatens hushåll varit anträffbar under postutdelningsturen, i genomsnitt endast uppgått till några få procent av totala antalet värdeuppdrag. Av dessa postärenden var en än mindre del knutna till ett bestämt postkontor. De flesta postärenden kan nämligen uträttas vid vilket postkontor som helst. Så är exempelvis förhållandet med in- och utbetalningar på postgiro eller med postanvisningar, insättningar och uttag på bankböcker, uttag på personkonton, inlämning av paket och värdeförsändelser.
Postverket har också nyligen bestämt att lantbrevbärare skall kunna lämna paket, värdeförsändelse eller postförskott, som inte kunnat avlämnas under turen till lämplig affär för att senare hämtas av kunden — under förutsättning att överenskommelse kan träffas med vederbörande affärsinnehavare och att kunden önskar sådan service.
Beträffande lördagsservicen bör vidare observeras att lördagsavgift tas ut endast för uppdrag som posten utför åt banker eller åt postgirot. Någon extra avgift uttas inte för ”rena" posttjänster, exempelvis in- och utlämning av paket, värdeförsändelser eller postförskott.
Gruppen hushåll där båda makarna arbetar utom hemmet ökar enligt verkets uppfattning i mindre tätorter och inom glesbygd. Det har blivit allt vanligare att människor som arbetar i större tätorter bosätter sig ”på landet” och sedan ”pendlar” mellan arbetsplatsen och bostaden. Postverket har därför påbörjat en undersökning som bl. a. syftar till att kartlägga behovet av postservice på de orter som här berörs och inom glesbygd.
Av årets budgetproposition framgår vidare att postverket i sin anslagsframställning har tagit upp frågan om filialpostkontorsbeståndet inom tätorterna. Verkets strävan anges vara att i största möjliga utsträckning
TU 1979/80:13
försöka bibehålla de nuvarande filialpostkontoren. Undantagna är de enmansbetjänade kontoren som måste avvecklas om inte rånfrekvensen minskar avsevärt. Verket nämner här möjligheterna att ersätta dessa postanordningar med ambulerande postkontor samt möjligheter för pensionärer och handikappade att få postservice i hemmet.
Föredraganden framhåller med anledning härav att han finner det positivt att postverket strävar efter ett ökat utnyttjande av filialpostkontoren och därmed möjliggör att fler av dem kan bibehållas än vad som annars skulle varit ekonomiskt möjligt. Vidare erinrar föredraganden om att det är verkets strävan att i sitt planerade samarbete med lanthandeln inte utvidga sina servicefunktioner på ett sådant sätt att underlaget för glesbygdshandeln försämras. Den närmare affärsmässiga regleringen av samarbetet anses böra ankomma på parterna.
Vad sålunda anförts beträffande ansträngningarna att bibehålla filialpostkontoren, servicen för pensionärer och handikappade samt samarbetet med lanthandeln innebär enligt utskottets uppfattning väsentliga förbättringar av postens serviceverksamhet. Utskottet vill därför understryka vikten av att härför erforderliga åtgärder vidtas i all den utsträckning som befinns lämplig eller möjlig.
Utskottet vill slutligen understryka att skälig hänsyn måste tas till lokala och regionala önskemål om postverksamhetens organisation m. m. Utskottet finner det sålunda nu såsom tidigare vara i hög grad angeläget att förbättringar i verkets service inom landsbygds- och glesbygdsområdena i den riktning motionärerna angivit kommer till stånd även om detta medför kostnadsökningar för verkets del. I enlighet härmed förutsätter utskottet också alltjämt att verket bl. a. i samband med den fortlöpande översynen av organisations- och arbetsformer m. m. beaktar angivna behov.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionärernas yrkanden finnér utskottet under hänvisning till det anförda ej erforderlig. Utskottet avstyrker därför motionerna i fråga.
1 motionen 1979/80: 535 yrkas att riksdagen uttalar sig för att postverket vid distribution av direktreklam tillämpar samma porton som för övriga försändelser.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att det i princip här rör sig om oadresserad post som är lättare att hantera för postverkets del och följaktligen medför mindre arbete. Taxan har beräknats efter prestation och med beaktande jämväl av den konkurrenssituation som föreligger på området. Också utskottet finner en sådan taxesättning riktig. Med hänsyn härtill och då utskottet inte kan finna det rimligt att postverkets möjligheter - att organisera verksamheten och dess omfattning efter rationella och affärsmässiga överväganden - begränsas på det sätt motionären föreslagit avstyrks motionen.
TU 1979/80:13
6 I motionen 1979/80: 675 yrkas att riksdagen beslutar att postverket skall ha karaktären av självkostnadsbärande serviceinrättning vid postdistribution och att verkets övriga verksamheter överförs till Statsföretag AB. Någon närmare motivering härför har dock inte lämnats av motionären.
Utskottet kan för sin del inte biträda motionärens yrkanden. Postverket har inrättats som ett affärsdrivande verk - med de arbetsuppgifter och den organisation härför som av statsmakterna beslutats - och bör så förbli. Motionen avstyrks följaktligen.
I motionen 1979/80: 686 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förändringar av postnummer. Sådana ändringar har enligt motionären under de två senaste åren skett i stor utsträckning. Med hänsyn till de olägenheter och kostnader detta medfört såväl för den enskilde som för det allmänna anses fortsättningsvis största restriktivitet böra iakttagas vid förändringar av postnummersystemet samt samråd i förekommande fall alltid böra ske med berörd kommun.
Enligt vad utskottet inhämtat har de relativt betydande förändringar i nämnda avseende som sålunda skett främst varit föranledda av den fortgående urbaniseringen. Av praktiska skäl har ändringarna ansetts böra ske i nära samband med varandra. Vissa åtgärder har dock vidtagits i syfte att för berörda företag m.fl. underlätta övergången till nya nummersystem. Några större förändringar bedöms f. n. inte bli behövliga under de närmaste åren framöver.
Utskottet delar motionärens uppfattning att en viss restriktivitet i fråga om ändringar av detta slag är önskvärd samt att samråd med berörda kommuner i möjligaste mån bör ske. Under hänvisning härtill och då utskottet förutsätter att postverket vederbörligen beaktar önskemålen härom synes någon särskild åtgärd i ärendet från riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrks därför.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 136 100000 kr.,
2. att riksdagen
a) avslår motionen 1979/80:192 om postens service,
b) avslår motionen 1979/80:194 om förbättrad postservice i glesbygder,
c) avslår motionen 1979/80:904 om förbättrad postservice,
d) avslår motionen 1979/80: 1339 om postens service,
e) avslår motionen 1979/80: 1347 om postens service i glesbygd,
f) avslår motionen 1979/80: 1348 om postverkets rationalisering,
3. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 535 om postverkets taxor för distribution av direktreklam,
4. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 675 om postverket som serviceinrättning,
TU 1979/80:13
5. att riksdagen avslår motionen 1979/80:686 om postnummersystemet.
2. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 2 (s. 183-184) och hemställer att
riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 459000000 kr.
3. Ersättning till postverket för tidningsdistribution. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 3 (s. 184) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 66000000 kr.
Stockholm den 26 februari 1980
På trafikutskottets vägnar ROLF CLARKSON
Närvarande: Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c), Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m). Rune Johansson (s) och Margit Sandéhn (s).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980