Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Institut m. m. jämte motioner
TU 1979/80:15
Trafikutskottets betänkande 1979/80:15
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Institut m. m. jämte motioner
SJÄTTE HUVUDTITELN Institut m. m.
T betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80: 100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1980/81 till Institut m. m., punkterna I 1—I 5 och I 10—I 18. Propositionens förslag redovisas i den löpande framställningen under rubriker som anknyter till propositionens uppställning.
övriga punkter i avsnittet Institut m. m. — avseende anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut — kommer att behandlas i ett senare betänkande (TU 1979/80: 17).
1. Transportrådet. Regeringen har i propositionen 1979/80: 100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) under punkten I 1 (s. 204—207) föreslagit riksdagen att till Transportrådet för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 9 120 000 kr.
Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen anfört om regional trafikplanering.
Utskottet
Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1978/79: 99 om en ny trafikpolitik (TU 1978/79: 18, rskr 1978/79: 419) har fr. o. m. den 1 januari 1980 inrättats en central trafikmyndighet benämnd transportrådet. De arbetsuppgifter som tidigare handhafts av transportnämnden, bussbidragsnämnden och fraktbidragsnämnden har samordnats och ingår nu i den nya myndigheten. Härtill kommer vissa nya uppgifter.
Enligt transportrådets instruktion (1979: 1037) svarar rådet, i den mån det inte ankommer på någon annan myndighet, för frågor som rör bl. a. trafikplaneringen. Till dessa hör frågor om regional trafikplanering, crsättningstrafik i samband med nedläggningsprövning av olönsam järnvägstrafik och samordningen av de kollektiva trafikmedlens och trafikanläggningarnas anpassning för att nå en successivt högre grad av tillgänglighet för handikappade. Transportrådet har vidare vissa uppgifter på energiområdet samt inom totalförsvaret. Härutöver handhar transportrådet det statliga stödet till kollektiv trafik på väg och till viss skär 1
Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 15
TU 1979/80:15
gårds- och fjällflygtrafik. Det ankommer också på transportrådet att handha det statliga regionalpolitiska transportstödet och det särskilda transportstödet till Gotland. På yrkestrafikområdet åvilar det transportrådet att utarbeta föreskrifter och anvisningar inom ramen för yrkestrafiklagstiftningen. Dit hör också föreskrifter rörande det centrala yrkestrafikregistret som inrättats den 1 januari 1980. Till uppgifterna för transportrådet hör vidare bl. a. att svara för dispenser i fråga om det s. k. helgtrafikförbudet i vissa fall. Chef för transportrådet är en generaldirektör. Transportrådets ledning i övrigt består av en lekmannastyrelse. Transportrådet är organisatoriskt indelat i två enheter, vilka i sin tur indelas i sektioner. Till transportrådet är knuten en rådgivande delegation för beredskapsplanering m. m.
Föredraganden beräknar för budgetåret 1980/81 anslagsbehovet till 9,1 milj. kr. Därvid har enligt propositionen beaktats att transportrådet har ålagts nya uppgifter på energiområdet. Bl. a. måste åtgärder successivt vidtas för att det av riksdagen beslutade energihushållningsprogrammet för perioden fram till år 1990 skall kunna genomföras. Medel har därför beräknats för en tjänst för arbetsuppgifterna inom det området. Vidare framhålls att regeringen har ålagt transportrådet att utarbeta underlag för regional trafikplanering samt följa upp och utvärdera sådan planering. Detta arbete har under försökstiden utförts inom kommunikationsdepartementet. Transportrådet avses också enligt propositionen svara för prognoser och annat underlag för den samordnade trafikplaneringen. Med hänsyn till uppgifternas myndighetskaraktär har föredraganden för budgetåret 1980/81 beräknat en personalökning med tre tjänster för rådet. Samtidigt har förutsatts en viss personalminskning för kommunikationsdepartementet.
Vad föredraganden under denna punkt har anfört örn regional trafikplanering och beträffande övriga frågor har ej gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker den förordade medelsanvisningen.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 9 120 000 kr.
2. Transportstöd för Norrland m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I 2 (s. 207—208) och hemställer
att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 138 600 000 kr.
3. Transportstöd för Gotland. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I 3 (s. 208—209) och hemställer
att riksdagen till Transportstöd för Gotlatid för budgetåret 1980/ 81 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.
TU 1979/80: 15
4. Bidrag till kollektiv persontrafik. Regeringen har till bidrag till viss kollektiv persontrafik föreslagit riksdagen att medel för budgetåret 1980/ 81 anvisas under två anslag.
Under anslaget I 4 (s. 210—214) Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik har enligt äldre bestämmelser — intill dess huvudmannaskap etablerats för trafiken i länen — beräknats ett förslagsanslag av 91 300 000 kr.
Under anslaget I 5 (s. 214—218) Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik har — för län där huvudmannaskap etablerats — beräknats ett förslagsanslag av 62 800 000 kr. Oberoende av huvudmannaskapsfrågan har i detta anslag även inräknats medel till skärgårdstrafik och fjällflygtrafik.
Riksdagen har vid 1977/78 års riksmöte (prop. 1977/78:92, TU 1977/78: 28, rskr 1977/78: 364) antagit lagen (1978: 438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Enligt denna lag skall i varje län finnas en huvudman som ansvarar för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg. Huvudmannaskap skall enligt lagen ha etablerats i Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län senast den 1 juli 1983 och i övriga län senast den 1 juli 1981.
Enligt samma riksdagsbeslut förstärktes stödet till den kollektiva persontrafiken i län, där huvudmannaskap etablerats. Den administrativa hanteringen förenklades vidare. Till skillnad mot tidigare utgår statsbidrag även till tätortstrafik med buss-, spårvägs- och tunnelbanetrafik samt sådan järnvägstrafik som fyller utpräglade lokala och regionala trafikbehov.
De äldre bidragsformerna avseende lokal och regional landsbygdstrafik skall alltjämt gälla för trafiken i de län där länshuvudman inte övertagit ansvaret för trafiken. Beträffande det statliga stödet till lokal landsbygdstrafik gäller dock att ansökningsförfarandet avsevärt förenklats för den tid som återstår innan stödet upphör.
Bidraget till den kollektiva trafiken har t. o. m. den 31 december 1979 handhafts av bussbidragsnämnden. Verksamheten har därefter övertagits av transportrådet.
Motionerna
I motionen 1979/80: 677 av Ingemar Konradsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna sin syn på behovet av en utökning av antalet statsbidragsberättigade turer för linjebusstrafik med två till tre dubbelturer per dag och linjesträckning i enlighet med vad som föreslagits i motionen.
Karlona: S. 6, rad 8 flyttas upp och blir rad 4
TU 1979/80: 15
4 I motionen 1979/80: 1812 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar om lagändring, så att gemensam huvudman kan utses för flera län vad angår kollektivtrafiken.
Utskottet
Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik
Vad till en början angår statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik föreslås i propositionen en medelsanvisning av sammanlagt 91,3 milj. kr., innefattande bidrag till den lokala trafiken och till den regionala trafiken.
För den lokala trafiken utgår bidrag till högst två dagliga dubbelturer på en landsbygdslinje med 50 % av det bidragsgrundande underskottet. Till lokal trafik i kommun inom det inre stödområdet samt på Gotland utgår stödet med 75 % av det bidragsgrundande underskottet. Under budgetåret 1980/81 kommer i stöd till den lokala trafiken att utbetalas dels slutbetalning för bidragsåret 1979/80, dels förskott för bidragsåret 1980/81. Föredraganden beräknar att antalet län som kommer att omfattas av bidraget reduceras från 19 län bidragsåret 1979/80 till 14 län bidragsåret 1980/81. Behovet av bidragsmedel för budgetåret 1980/81 beräknas i propositionen till sammanlagt 62,7 milj. kr.
I fråga om bidragsgivningen avseende den regionala trafiken utgår bidrag för högst två dubbelturer per dag på en landsbygdslinje. Till täckning av underskott i den bidragsgrundande trafiken ges viss vagnmilersättning. Ersättningen har, efter anpassning bidragsåret 1978/79, bestämts till högst 18 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete inom det inre stödområdet och på Gotland och till högst 15 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete i landet i övrigt. Enligt propositionen kommer det emellertid att bli nödvändigt att höja dessa belopp till 20 resp. 17 kr. Med denna utgångspunkt och under förutsättning att bidraget kommer att utgå i 19 län beräknas anslagsbehovet uppgå till 28,6 milj. kr. för budgetåret 1980/81.
Utskottet har ej något att erinra mot beräkningarna av anslaget under förevarande punkt och tillstyrker således regeringens förslag.
Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik utgår i form av statligt stöd till linjetrafik och kompletteringstrafik, till skärgårdstrafik med fartyg och till fjällflygtrafik. Vidare utgår statsbidrag enligt särskilt avtal mellan staten och Stockholms läns landsting för den trafik som bedrivs av Waxholms Ångfartyg AB. Föredraganden beräknar anslaget till lokal och regional kollektiv persontrafik under budgetåret 1980/81 till sammanlagt 62,8 milj. kr.
TU 1979/80: 15
5 Vad till cn början beträffar stödet till linjetrafik utgår detta enligt förordningen (1978: 443) om statligt stöd till viss kollektiv persontrafik. Bidrag utgår för högst tre dubbelturer måndag—fredag resp. två dubbelturer lördag—söndag på varje trafikerad vägsträcka. Statsbidrag utgår till trafik inom Gotlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län med 20 kr. per vägmil och till trafik inom landet i övrigt med 17 kr. per vägmil. För att vidmakthålla trafikförsörjningen krävs enligt föredraganden att stödet anpassas till kostnadsutvecklingen. Därför kommer de angivna beloppen för statsbidrag att höjas till 22 resp. 19 kr. Under budgetåret 1979/80 kommer stöd att utbetalas dels som slutbetalning för bidragsåret 1979/80, dels som förskott för bidragsåret 1980/81. Antalet län som kommer att omfattas av det nya bidragssystemet beräknas öka från fem län bidragsåret 1979/80 till tio län bidragsåret 1980/81. Mot denna bakgrund beräknas i propositionen bidragsbehovet till 52,2 milj. kr.
I fråga om bidragsgivningen till viss skärgårdstrafik erinrar föredraganden att riksdagens förenämnda beslut vid 1977/78 års riksmöte innebär att medelsram inte längre fastställs för länen och att länsstyrelserna inte längre fattar preliminära bidragsbeslut. Medelsbehovet beräknas i propositionen till 4,3 milj. kr.
Vad härefter angår den trafik som drivs av Waxholmsbplaget i Stockholms skärgård skall under budgetåret 1980/81 utbetalas bidrag för trafikåret 1979/80. Med utgångspunkt i avtalet mellan staten och Stockholms läns landsting har statsbidraget i propositionen beräknats till 5,8 milj. kr.
Bidrag till fjällflygtrafik utgår med 35 % av bidragsgrundande kostnad till högst en förbindelse fram och åter i veckan under tiden 1 juli— 30 september mellan varje fast bosättningsställe och närmast eller lättast tillgängliga serviceort, arbetsplats eller liknande. Medelsbehovet för budgetåret 1980/81 beräknas i propositionen till 0,5 milj. kr.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot beräkningarna av anslaget under denna punkt och tillstyrker alltså regeringens förslag.
I motionen 1979/80: 677 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna sin syn på behovet av en utökning av antalet statsbidragsberättigade turer för linjebusstrafik med två till tre dubbelturer per dag och linjesträckning i enlighet med vad som har föreslagits i motionen. Enligt motionen är den kollektiva trafiken på många orter i dag dåligt utbyggd och anpassad för resor till och från arbetet. Ansträngningar måste därför göras från samhällets sida för att även på dessa orter få till stånd en kollektivtrafik som också fungerar för arbetsresor. Ett viktigt syfte med en bättre kollektivtrafik för sådana resor är enligt motionen att göra det möjligt för fler människor att komma ut på arbetsmarknaden. Dessutom finns ett allmänt intresse för en övergång till
TU 1979/80: 15
resande med kollektiva trafikmedel bland redan förvärvsarbetande. För att åstadkomma en kollektivtrafik för arbetsresor och samtidigt upprätthålla den trafik som f. n. bedrivs för serviceresor skulle enligt motionen antalet statsbidragsberättigade turer behöva utökas med två till tre turer per dag och linjesträckning.
Utskottet vill med anledning av den berörda motionen framhålla följande. Den bidragsberättigade trafiken skall ingå i en av länshuvudmannen antagen trafikförsörjningsplan, vilken ges in till länsstyrelsen. Efter en allmän bedömning av trafikförsörjningsplanen skall länsstyrelsen till transportrådet överlämna planen med eget yttrande. Rådet meddelar därefter beslut om planen kan godkännas som underlag för ansökan om statsbidrag. Enligt vad utskottet anfört under punkten 1 har transportrådet vidare fått i uppdrag av regeringen att utarbeta underlag för regional trafikplanering samt följa upp och utvärdera sådan planering. Rådet avses också svara för prognoser och annat underlag för den samordnade trafikplaneringen. Utskottet finner det för sin del angeläget att vid den nämnda trafikplaneringen bl. a. sysselsättningsaspekter ges stort utrymme. Med hänsyn till de uppgifter som ålagts transportrådet förutsätter utskottet dock att transportrådet i sitt planeringsarbete beaktar synpunkter av det slag som framförts i motionen samt noga följer utvecklingen i berört hänseende. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i fråga.
I motionen 1979/80: 1812 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar om lagändring, så att gemensam huvudman kan utses för flera län vad angår kollektivtrafiken. Enligt motionärerna har Skånes indelning i två län verkat hämmande på kollektivtrafiken. Pendlingen mellan dc båda länen är omfattande, och länsgränsen har ofta utgjort ett hinder för en utveckling till en bättre kollektivtrafik. Motionärerna förordar därför att nu gällande lagstiftning bör ändras så att två län gemensamt skall kunna ha huvudmannaskap för den kollektiva trafiken.
Utskottet hade vid behandlingen av 1979 års budgetproposition att ta ställning till motioner med yrkanden av likartad innebörd som den förevarande (TU 1979/80: 15, s. 6—8). Utskottet hänvisade därvid till att frågan om trafikförhållandena i Skåne uppmärksammats redan i den proposition, 1977/78: 92, som ligger till grund för den berörda lagstiftningen. I samband med föredragandens överväganden angående den geografiska begränsningen av huvudmannens ansvar framhölls där att den utredning som låg till grund för regeringens förslag gjort en ingående kartläggning av resmönstret för bl. a. den trafik som går över länsgräns. Utredningen hade föreslagit att länen i princip skulle utgöra huvudmännens geografiska verksamhetsområde. Praktiskt taget alla remissinstanser hade anslutit sig till förslaget. Enligt föredragandens mening var utredningens uppfattning på denna punkt välgrundad. När det gällde län med ett omfattande resande över länsgränsen underströk före -
TU 1979/80:15
draganden att det var angeläget att i sådana fall få till stånd ett interkommunalt samarbete över länsgränser. Genom sådant samarbete kunde avtalas att inom länsområde gällande rabattsystem mot t. ex. viss tillläggsavgift också skulle gälla inom ett annat län eller del av sådant. När det gäller Skåne uttalade föredraganden att landskapet i trafikhänseende är en väl sammanhållen region med ett omfattande resande över praktiskt taget hela gränsen mellan Kristianstads och Malmöhus län. I ett sådant fall kunde det enligt föredraganden framstå som rimligt att man slopar tilläggsavgiften och i stället inför ett enda rabattsystem för de båda länen.
I det nämnda betänkandet erinrade utskottet också om att utskottet vid sin behandling av den berörda propositionen haft att ta ställning till en motion, vari bl. a. yrkats att möjligheter skapades till undantag från den föreslagna formen för huvudmannaskap för att därigenom möjliggöra ett huvudmannaskap för Skåne. Under hänvisning till de uttalanden i propositionen, för vilka redogjorts i det föregående, och till möjligheten att ordna trafiksamverkan över länsgräns avstyrkte utskottet motionen i fråga. Sammanfattningsvis anförde utskottet att man, när det gällde kollektivtrafiken i Skåne, ville hänvisa till möjligheterna att inom ramen för gällande lagstiftning åstadkomma en lösning som i möjligaste mån tillgodosåg syftet bakom de då väckta motionsyrkandena. En sådan lösning skulle vara att bilda ett för de berörda länen gemensamt driftbolag. Därigenom skulle i allt väsentligt elimineras de nackdelar som framhållits i motionerna. Samtidigt behölls möjligheten att utkräva politiskt ansvar för de beslut som fattas av länshuvudmännen.
Av det anförda framgår att utskottet tidigare utförligt behandlat motionsyrkanden av samma slag som det nu berörda. Utskottet har därvid avstyrkt den föreslagna lagändringen. I stället har utskottet hänvisat till möjligheten att inom gällande lagstiftning skapa en ordning som i huvudsak tillgodoser syftet bakom motionerna. Enligt vad utskottet erfarit pågår f. n. viss utredning angående intresset för en sådan lösning. Under hänvisning härtill och då utskottet ej finner skäl föreligga att frångå sin tidigare bedömning i frågan avstyrker utskottet det berörda motionsyrkandet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 91 300 000 kr.,
2. att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 62 800 000 kr.,
3. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 677 om bättre kollektivtrafik för arbetsresor,
4. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1812, yrkandet 1, om sysselsättningsläget i Malmöhus län.
TU 1979/80:15
5. Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. ni.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I 10 (s. 222) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.
6. Statens väg- och trafikinstitut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna I 11—I 13 (s. 223—225) och hemställer att
riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar
1. till Statens väg- och trafikinstitut ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut ett reservationsanslag av 22 553 000 kr.,
3. till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning ett reservationsanslag av 500 000 kr.
7. Statens geotekniska institut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna I 14—I 16 (s. 225—227) och hemställer att
riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar
1. till Statens geotekniska institut ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. till Bidrag till statens geotekniska institut ett reservationsanslag av 6 338 000 kr.,
3. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag av 215 000 kr.
8. Transportforskningsdelegationen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I 17 (s. 227—231) och hemställer
att riksdagen till Transportforskningsdelegationen för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 14 730 000 kr.
9. Kostnader för visst värderingsförfarande. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 118 (s. 231—232) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 11 mars 1980
På trafikutskottets vägnar BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c), Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s) och Sten-Ove Sundström (s).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1980