Med anledning av propositionen 1978/79:lil om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m., bilaga 8 såvitt gäller avsnitten 2.1 Skolväsendet samt 2.2 Högre utbildning och forskning jämte motioner

UbU 1979/80:1

Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:1

med anledning av propositionen 1978/79: lil om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m., bilaga 8 såvitt gäller avsnitten 2.1 Skolväsendet samt 2.2 Högre utbildning och forskning jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79: lil bilaga 8 (utbildningsdepartementet) har regeringen under avsnittet 2.1 Skolväsendet (efter föredragning av statsrådet Rodhe) samt avsnittet 2.2 Högre utbildning och forskning (efter föredragning av statsrådet Wikström) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om de förenklingar som genomförts eller som kommer att föreslås särskilt samt om de förenklingar som övervägs.

Motionerna

1978/79: 2456 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om bibehållande av nuvarande besvärsordning vid vissa länsskolnämndsbeslut,

1978/79: 2463 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen 1978/ 79: 2458 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande övergång till lokal antagning till viss högskoleutbildning,

1978/79:2467 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen uttalar sig för kraftigt ökade insatser i syfte att

1. radikalt förbättra modersmålsundervisningen för invandrarbarn (yrkandet 9 a),

2. radikalt förbättra och utöka svenskundervisningen för vuxna invandrare (yrkandet 9 b).

Utskottet

I propositionen 1978/79: lil om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m.m., bilaga 8, redovisas ett antal åtgärder som vidtagits inom utbildningsdepartementets verksamhetsområden för att främja decentralisering av beslutsbefogenheter och på andra sätt - t. ex. genom förenklade statsbidragsregler - öka lokal och regional medverkan i planerings- och beslutsprocessen.

Regeringens befattning med löpande ärenden av förvaltningsnatur inom

1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 1

UbU 1979/80:1

skolväsendet bör enligt propositionen minskas. Utgångspunkten för en översyn av nuvarande principer skall vara, heter det, att den skall ske inom ramen för nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun beträffande tillsättning av arbetstagare med statligt reglerade tjänster.

Enligt nuvarande ordning anförs besvär över länsskolnämnds beslut hos regeringen. I syfte bl. a. att minska antalet regeringsärenden genom flyttning av mindre betydelsefulla ärenden, däribland vissa besvärsärenden, från regeringen till underlydande myndighet för avgörande anmäls att det är föredragande statsrådets avsikt att föreslå regeringen att besvär över länsskolnämnds beslut i tillsättningsärenden skall fä anföras hos skolöverstyrelsen (SÖ). Detsamma skall också gälla när länsskolnämnd fattar beslut om vikariat, dispens från behörighetsvillkor i enskilt tjänstetillsättningsärende och tjänstledighet.

Beslut om generell behörighetsförklaring skall enligt propositionen liksom hittills fattas av SÖ. Någon rätt till besvär bör dock enligt föredragande statsrådet inte finnas. 1 dessa frågor har SÖ en samlad, långvarig erfarenhet och regeringen följer så gott som undantagslöst SÖ:s bedömning i besvärsärenden. I de fall SÖ är första beslutsinstans - i t. ex. ärenden om tillsättning av tjänst - skall enligt föredragande statsrådet självfallet talan mot SÖ:s beslut liksom hittills kunna föras hos regeringen genom besvär. De ändrade reglerna om handläggning av ärenden om behörighetsförklaring m.fl. ärenden skall gälla beträffande samtliga skolformer under SÖ:s tillsyn.

Denna anmälan i propositionen har föranlett ett motionsyrkande. Enligt motionen 1978/79: 2456 innebär förslaget i propositionen att det kommer att finnas två instanser för besvär över länsskolnämndsbeslut, SÖ och regeringen. Besvär över SÖ:s beslut får nämligen, om inte annat bestäms, anföras hos regeringen. Härigenom blir, menar motionärerna, handläggningen av besvärsärenden onödigt komplicerad och garantier skapas inte heller för att antalet besvärsärenden i regeringskansliet blir färre. Motionärerna önskar därför bibehålla nuvarande besvärsordning för de i propositionen nämnda länsskolnämndsbesluten.

Den skoladministrativa kommittén (SAK, Dir 1978: 99) har till uppgift att se över uppgifts- och ansvarsfördelningen inom den statliga skoladministrationen, dvs. mellan regeringen, SÖ och länsskolnämndema. SAK skall enligt vad utskottet erfarit lägga fram sina förslag i frågan före utgången av år 1979.

Nuvarande ordning för besvär över länsskolnämndsbeslut bör enligt utskottets uppfattning bibehållas tills ställning tagits till SAK:s förslag. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:111 och med bifall till motionen 1978/79: 2456 som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

För att förenkla kontakterna mellan invandrare och samhällsorgan föreslås i motionen 1978/79: 2467 förbättrad modersmålsundervisning för in -

UbU 1979/80:1

vandrarbam (yrkandet 9 a) och utökad svenskundervisning för vuxna invandrare (yrkandet 9 b).

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de önskemål om förbättrad hemspråksundervisning för invandrarbarn som förs fram i motionen 1978/79: 2467 tillgodoses. Med hänvisning till riksdagens beslut om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975: 160) och det reformarbete som därefter följt och kan förutses komma att följa föreslår utskottet dock att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2467 yrkandet 9 a.

Frågan om utökad svenskundervisning för vuxna invandrare bereds av kommittén för svenskundervisning för invandrare (Dir 1978: 100). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1978/79: 2467 yrkandet 9 b.

När det gäller den högre utbildningen och forskningen har enligt propositionen reformsträvandena varit att lägga varje uppgift och beslutsrätt så nära den situation som berörs som möjligt. Det anförs att övergången till det nya anslags- och regelsystemet för högskolan självfallet medfört vissa svårigheter och att korrigeringar av organisationen och regelsystemet därför kommer att behöva vidtas under lång tid framåt. Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) arbete med att utvärdera högskolereformen bör kunna ge underlag för successiva förbättringar av systemet. Det finns vidare enligt föredragande statsrådet anledning att räkna med att UHÄ kommer att ägna stor uppmärksamhet åt behörighets- och urvalsreglerna, vilka anses vara krångliga och därför utsatts för kritik.

Antagningsfrågor behandlas i motionen 1978/79: 2463. I syfte att förenkla antagningen och göra den mindre kostsam föreslås där att man skyndsamt utreder hur återgång skall kunna ske till den lokala antagning till universitet och högskolor som fanns före den 1 juli 1977. Endast utbildning som byggt på central antagning före högskolereformen bör enligt motionärerna även i fortsättningen omfattas av sådan antagning.

1 regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 anförs att det nuvarande systemet för tillträde till högskoleutbildning visat sig rymma betydande problem. En snabb prövning skall därför göras av tillträdesregler och spärrar. Vidare skall direktövergången från gymnasieskolan till högskolan underlättas. Utskottet, som förutsätter att arbetet med en utvärdering av hur tillträdesreglerna fungerat bedrivs så snabbt som möjligt, avstyrker med hänvisning till det anförda motionen 1978/79: 2463.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande instans för besvär över länsskolnämndsbeslut

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 111 och med bifall till motionen 1978/79: 2456 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande förbättrad modersmålsundervisning för invandrarbarn att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2467 yrkandet 9 a,

UbU 1979/80:1

3. beträffande svenskundervisning för vuxna invandrare

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2467 yrkandet 9 b,

4. beträffande lokal antagning till universitet och högskolor att riksdagen avslår motionen 1978/79:2463.

Stockholm den 8 november 1979

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979