Med anledning av motioner om invandrarundervisning m. m.

UbU 1979/80:10

Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:10

med anledning av motioner om invandrarundervisning m. m.

Motionerna

1978/79: 803 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. uttalar att begreppen hemspråksträning respektive hemspråksundervisning bör utbytas mot modersmålsträning och modersmålsundervisning, varvid även innehållet i träningen/undervisningen skall utvidgas till att omfatta modersmålets kultur och historia,

2. beslutar att bidrag till kostnader för undervisning i modersmål (hemspråk) och för studiehandledning på modersmålet (hemspråket) skall utgå med 1,5 veckotimmar för varje elev som deltar i verksamheten,

3. beslutar avslå propositionen 1978/79: 100 i vad gäller förslaget om sammanläggning av resurserna för stödundervisning i svenska och för hemspråksundervisning,

4. hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser för modersmålsundervisning för invandrarbarn med syfte:

a) att modersmålsundervisningen görs obligatorisk och ges samma ställning som övriga obligatoriska ämnen inom grundskolan,

b) att även då modersmålsundervisningsgrupp omfattande fyra elever ej kan ordnas varje elev skall garanteras minst 5 veckotimmar modersmålsundervisning och att statsbidrag skall utgå i enlighet med detta,

1978/79:930 av Birgitta Rydle (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär en snabb översyn av hemspråksreformen i syfte att göra den effektivare,

2. hos regeringen begär att försök med hemspråksundervisning i nära samarbete med invandrarnas egna organisationer startas,

1978/79: 1073 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas att riksdagen

1. uttalar att målsättningen för invandrarbarnens utbildning är att de måste ha rätt till hela grundskoleutbildningen på sitt eget modersmål (yrkandet 1),

2. hos regeringen hemställer om regler för enspråkiga grundskoleklasser (yrkandet 2),

3. uttalar att modersmålsundervisningen bör vara obligatorisk i grundskola (yrkandet 5),

4. beslutar att bidrag för modersmålsundervisningen utökas och därmed antalet studietimmar per elev från det i budgetpropositionen föreslagna 1,1 timmar till 2 timmar (yrkandet 6),

1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 10

UbU 1979/80:10

5. beslutar att försöksverksamheten med den finska gymnasieskolan i Stockholm görs permanent och att verksamheten breddas till andra språkgrupper och kommuner (yrkandet 7),

1978/79: 1338 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i avsnittet Kulturpolitik i den till finansutskottet remitterade motionen 1978/79: 1108 - yrkas att riksdagen uttalar att de olika studieförbunden skall ges möjlighet att på lika villkor bedriva undervisning för invandrare,

1978/79: 1363 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om åtgärder för att snarast inrätta en grundutbildning för lärare i svenska som främmande språk med samhällsorientering för vuxna,

2. hos regeringen hemställer om att åtgärder snarast bör vidtas för att inrätta en särskild behörighetsgivande utbildning för invandrarlärare som tjänstgör på visstidsförordnande samt bereda dessa möjlighet att genomgå utbildningen med oavkortad lön,

1978/79: 1369 av Hans Nyhage (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att den vid studieförbunden bedrivna frivilliga undervisningen i svenska för invandrare skall betraktas som likvärdig med såväl den lagstadgade svenskundervisningen som den vid AMU-center bedrivna motsvarande undervisningen,

1978/79: 1883 av Ylva Annerstedt (fp) och Karl-Erik Strömberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningsvägar och formerna för rekrytering av hemspråkslärare,

1978/79: 1895 av Ingegärd Fraenkel (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att skolöverstyrelsen i någon kommun ordnar en försöksverksamhet med gemensam intensivundervisning i svenska för invandrarbarn och deras hemarbetande mödrar,

1978/79: 1913 av Kjell Mattsson (c) och Märta Fredrikson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer

1. att talhindrade svenskar och invandrar e beredes möjligheter att begära tolk när de önskar komma i kontakt med den svenska skolan för att följa sitt barns skolgång eller föra fram sina åsikter till densamma,

2. att vid kontakttillfället dubbel tid anslås när tolk anlitas,

3. att skolan tar upp denna verksamhet i sin budget och i sin kommunikation med skolpersonal och föräldrar,

1978/79:2144 av Karin Andersson m.fl. (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1978/79: 2142 - yrkas att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om initiativ till ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för invandrarforskning, enligt vad som anförts i motionen,

UbU 1979/80:10

2. hos regeringen begär förslag om särskilt studiebidrag per studietimma för hemarbetande invandrarkvinnor,

3. som sin mening uttalar att ytterligare enspråkiga gymnasieklasser för invandrare bör inrättas,

4. hos regeringen begär förslag till en lösning av situationen beträffande läromedel för hemspråksundervisning i grundskola och gymnasieskola,

5. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande skola-arbetsliv,

6. hos regeringen begär att en utredning angående tolkservice tillsätts i vilken ingår representanter från landstings- och kommunförbunden,

7. beaktar vad som anförts i motionen beträffande äldre invandrares situation.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet tio motioner, väckta under allmänna motionstiden år 1979, vilka behandlar frågor om undervisning för invandrare - både barn och vuxna — samt frågor som har anknytning till invandrarundervisning.

Hemspråksundervisning m. m.

Riksdagen antog våren 1976 riktlinjer för dels hemspråksträning för alla de sexåringar som omfattas av den allmänna förskolan, dels hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391). Våren 1977 beslöt riksdagen om regler för statsbidrag till denna verksamhet (prop. 1976/77: 22, UbU 1976/77: 10, rskr 1976/77: lil). Våren 1979 utvidgades verksamheten i förskolan till att gälla även femåringar (prop. 1978/79: 100, SoU 1978/79: 28, rskr 1978/79: 262).

Statsbidrag utgår till undervisning i skolan i hemspråk och till studiehandledning på hemspråk. Därutöver utgår särskilt statsbidrag till stödundervisning i svenska språket.

Enligt uppgift från statistiska centralbyrån (SCB) var antalet elever med annat hemspråk än svenska läsåret 1978/79 81214 i grundskolan och 10075 i gymnasieskolan, dvs. sammanlagt 91289 elever. I grundskolans hemspråksundervisning deltog 42307 elever och i dess studiehandledning på hemspråk 14438 elever. I gymnasieskolan deltog 1813 elever i hemspråksundervisning och 491 elever i studiehandledning på hemspråk.

I motionen 1978/79:930 hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära en snabb översyn av hemspråksreformen i syfte att göra den effektivare (yrkandet 1). Vidare begärs att försök skall startas med hemspråksundervisning i nära samarbete med invandrarnas egna organisationer (yrkandet 2). Motionärerna hänvisar till invandrarungdomarnas besvärliga situation i skolan och på arbetsmarknaden och till att denna situation i många

UbU 1979/80:10

fall bottnar i bristande kunskaper inte bara i svenska utan också i det egna språket. Motionärerna anser att hemspråksreformen var en nödvändig åtgärd för att förbättra invandrarelevernas situation och att det är utomordentligt viktigt att de resurser som nu finns används så att de får största möjliga effekt. Därför behövs redan nu en översyn av reformen bl. a. för att undersöka i vad mån det behövs ytterligare stöd i form av specialresurser för vissa ändamål. I en översyn borde också övervägas hur invandrarorganisationerna på ett bättre sätt än nu skall kunna få del i ansvaret för hemspråksundervisningen. Motionärerna anser också att det bör prövas hur de resurser som ställs till förskolans förfogande och de resurser som går till hemspråksundervisningen i skolan bättre skall kunna samordnas och samutnyttjas.

Utskottet är medvetet om problemen för barn och ungdomar med annat språk än svenska som sitt hemspråk. Utskottet har också förståelse för de svårigheter kommuner kan ha att praktiskt anordna hemspråksundervisning då det t. ex. finns många och små språkgrupper. Utskottet vill emellertid erinra om att hemspråksreformen genomfördes för endast två och ett halvt år sedan. Det kan därför vara svårt att efter så kort tid avgöra om det är nödvändigt med en snar översyn.

Riksdagen uppmärksammade redan under våren 1978 förskolebarnens situation och uttalade därvid att det fanns anledning att snarast överväga ytterligare insatser för att öka möjligheterna till hemspråksträning för invandrarbarn i förskoleåldern (SoU 1977/78:25, rskr 1977/78: 188). Mot bakgrund av bl. a. detta riksdagens uttalande tillkallade regeringen genom beslut den 15 mars 1979 en kommitté (Dir 1979:30) för att kartlägga språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern och föreslå erforderliga åtgärder. Kommittén skall också beakta sambandet mellan språksituationen för barn i förskoleåldern och de åtgärder som vidtas för barn i skolåldern.

Skolöverstyrelsen (SÖ) antog den 5 september 1979 ett handlingsprogram för det långsiktiga arbetet inom SÖ med invandrarfrågorna. Syftet med programmet är att presentera SÖ:s samlade syn på invandrarfrågorna, skapa en grund för planeringen av åtgärder på både kort och lång sikt, konkretisera målen för SÖ:s arbete med invandrarfrågorna på olika områden samt redovisa SÖ:s ställningstaganden på olika punkter. Handlingsprogrammet rör skolan, vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbildningen, lärarutbildningen, fortbildningen, forskningen, läromedelsfrågorna, informationen samt samarbetet mellan myndigheter och organisationer.

I regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 sägs att en övergripande invandrarutredning skall tillsättas för att ge bättre möjligheter att driva en aktiv invandrar- och minoritetspolitik. Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten att en sådan utredning skall arbeta med de långsiktiga frågorna rörande invandrarpolitiken. Den avses inte direkt ta upp frågor om detaljer i t. ex. hemspråksundervisningen. Det skall således vara möjligt att konti -

UbU 1979/80:10

nuerligt överväga förslag till förändringar av hemspråksundervisningen utan att för den skull föregripa utredningens arbete. Utskottet har inhämtat att utbildningsdepartementet avser att vidta åtgärder för att följa utvecklingen av hemspråksreformen.

Utskottet finnér mot bakgrund av det redovisade att det inte finns någon anledning för riksdagen att nu begära en särskild översyn av hemspråksreformen i skolan. Det kan dock finnas anledning att återkomma till denna fråga när ytterligare erfarenhet vunnits av hemspråksreformen och när den aviserade invandrarutredningens uppgifter fastställts. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79:930.

Benämningen hemspråk bör enligt motionen 1978/79:803 (yrkandet 1) bytas ut mot benämningen modersmål. Samtidigt skall innehållet i modersmålsundervisningen i skolan och modersmålsträningen i förskolan ”utvidgas till att omfatta även modersmålets kultur och historia”.

Vid föregående års riksmöte avslog riksdagen i enlighet med utskottets förslag ett motsvarande motionsyrkande (UbU 1978/79:7). Utskottet hänvisade därvid bl. a. till att benämningen hemspråk anknyter till det språk som används i barnets hem och till att benämningen modersmål inte längre används i skolförordning eller läroplaner. Utskottet redovisade också att hemspråksträningen och hemspråksundervisningen redan innehåller undervisning om ursprungslandets historia och kultur i övrigt samt om dess natur. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu frångå sitt tidigare ställningstagande, varför motionen 1978/79: 803 yrkandet 1 bör avslås av riksdagen.

Enligt motionerna 1978/79:803 (yrkandet 4a) och 1978/79: 1073 (yrkandet 5) skall hemspråksundervisningen i grundskolan vara obligatorisk för eleverna. Motionärerna anser att barnen först därigenom får rätt till sitt eget språk på samma villkor som svenska barn har rätt till sitt modersmål. De hänvisar också till det av riksdagen år 1975 fastställda jämlikhetsmålet för invandrar- och minoritetspolitiken. Detta mål innebär att alla grupper i samhället skall ha lika möjligheter att bibehålla och utveckla sitt modersmål och att utöva kulturverksamhet (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975: 160).

Utskottet vill först erinra om att riksdagen år 1975 fastställde tre mål för invandrarpolitiken, nämligen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Valfrihetsmålet innebär valfrihet för medlemmar av språkliga minoriteter att själva välja i vilken grad de vill bibehålla och utveckla sin ursprungliga kulturella identitet, i anslutning till att dessa mål fastställdes beslöt riksdagen att hemspråksundervisningen skall vara frivillig för barnen. Med hänvisning härtill har riksdagen tidigare avslagit yrkanden om obligatorisk hemspråksundervisning (senast UbU 1978/79:7). Utskottet hänvisade förra året även till att hemspråksreformen är ny och ännu inte utvärderad. I sitt handlingsprogram för invandrarfrågorna diskuterar SÖ vilken under -

UbU 1979/80:10

visning som skall vara obligatorisk och vilken som skall vara frivillig. SÖ skiljer mellan undervisning/studiehandledning i olika ämnen på hemspråket och undervisning i hemspråket. SÖ anser att undervisning/studiehandledning på hemspråket bör kunna vara obligatorisk för eleven om skolan bedömer detta vara en nödvändig förutsättning för att kunskaper skall kunna förmedlas till eleven. Däremot anser SÖ att undervisningen i hemspråket fortfarande bör vara frivillig för eleverna.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu ändra sitt tidigare ställningstagande att hemspråksundervisningen skall vara frivillig för eleven. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 803 yrkandet 4a och 1978/79: 1073 yrkandet 5.

Barn måste enligt motionen 1978/79: 1073 ha rätt till hela grundskoleutbildningen på sitt eget modersmål (yrkandet 1). Därför efterlyser motionärerna regler för enspråkiga grundskoleklasser (yrkandet 2). De hävdar att erfarenheterna från verksamhet med enspråkiga klasser enbart är positiva men att det inte finns några uppgifter om var och i hur stor utsträckning sådan verksamhet bedrivs.

När riksdagen beslöt om hemspråksreformen framhölls kommunernas frihet att organisera hemspråksundervisningen på det sätt som bäst främjar elevernas utveckling och studiesituation (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/ 76:33, rskr 1975/76: 391). Exempel på olika modeller för hur undervisningen skulle kunna organiseras redovisades, däribland enspråkiga klasser med undervisningen på hemspråket.

I SÖ:s handlingsprogram behandlas organisationen av undervisningen av invandrarbarn. SÖ anser att de lokala förutsättningarna måste få avgöra vilken organisationsmodell som väljs. Vidare bör valda organisationsmodeller kontinuerligt utvärderas så att resultaten kan spridas och komma andra till nytta. Lokalt utvärderingsarbete bör uppmuntras. SÖ anger att vecka 45 år 1978 fanns i grundskolan 373 klasser med annat gemensamt hemspråk än svenska varav 273 klasser med finska som hemspråk. SÖ uppskattar att 7 750 elever fick undervisning våren 1978 i enspråkiga grupper (enspråkiga hemspråksklasser eller sammansatta klasser där eleverna får en betydande del av undervisningen på hemspråk). SÖ anger att riktmärket skall vara att eleverna vid övergången till högstadiet bör kunna följa vanlig svensk undervisning, kompletterad med studiehandledning på hemspråket vid behov.

Den 21 juni 1979 meddelade regeringen bestämmelser för bl. a. försöksverksamhet med jämkade timplaner på grundskolans låg- och mellanstadium för utprövning och utvärdering av olika modeller för hemspråksundervisning under läsåren 1979/80-1981/82 (SÖ-FS 1979: 133). Denna försöksverksamhet skall bl. a. omfatta enspråkiga förberedelseklasser (s.k. hemspråksklasser) och sammansatta klasser. Försöksverksamheten skall redovisas av SÖ efter varje läsår. En samlad redogörelse med förslag till

UbU 1979/80:10

åtgärder skall dessutom lämnas senast den 1 oktober 1982. Vid redovisningen skall en rad angivna frågor belysas.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning att invandrarbarnen skall ha en absolut rätt att få hela grundskoleundervisningen på sitt hemspråk. Hur undervisningen i och på hemspråk bäst skall organiseras måste som hittills få avgöras efter de lokala förhållandena. Utskottet förutsätter att resultaten från den pågående verksamheten med bl. a. enspråkiga klasser skall ge ett bättre underlag än vad som hittills förelegat för bedömning av den fortsatta utvecklingen. Motionärernas begäran om regler för anordnande av enspråkiga klasser är tillgodosedd genom de bestämmelser som regeringen utfärdat för de nyssnämnda försöken med jämkade timplaner. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1978/ 79: 1073 yrkandena 1 och 2.

Fler enspråkiga gymnasieklasser för invandrare bör enligt motionerna 1978/79: 1073 (yrkandet 7) och 1978/79:2144 (yrkandet 3) anordnas. Förslagen motiveras bl. a. med att sådana klasser behövs för invandrare som nyligen kommit till Sverige och för sådana som avser att återvända till ursprungslandet. Motionärerna redovisar att positiva erfarenheter gjorts av enspråkiga finska gymnasieklasser i Stockholm.

Utskottet måste först konstatera att en utbyggd undervisning på gymnasienivå på annat språk än svenska ställer stora krav på resurser. Det behövs t. ex. ämneslärare med gedigna språkkunskaper samt fullgoda läromedel. Försöksverksamhet med finskspråkig gymnasial utbildning i Stockholm får anordnas i enlighet med de bestämmelser regeringen meddelat den 15 juni 1978 (SÖ-FS 1978: 163). I den mån Stockholms kommun önskar utvidga denna verksamhet eller andra kommuner önskar starta sådan verksamhet ankommer det på regeringen att pröva frågan. Utskottet förutsätter att erfarenheter från den nu pågående försöksverksamheten i Stockholm skall kunna läggas till grund för ställningstaganden till lämpligheten av utbyggda och nya försök. Utskottet erinrar också om att SÖ i sitt handlingsprogram diskuterar flera förslag till hur invandrarelevernas gymnasiestudier skall kunna underlättas och till hur deras tvåspråkighet skall kunna tas till vara i olika utbildningar. Med hänvisning till vad utskottet här redovisat och anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 1073 yrkandet 7 och 1978/79: 2144 yrkandet 3.

1 fyra motionsyrkanden, nämligen 1978/79:803 yrkandena 2, 3 och 4b samt 1978/79: 1073 yrkandet 6, tas upp reglerna för statsbidragsgivningen till hemspråksundervisningen. Utskottet anser att det ännu är för tidigt att diskutera om det behövs någon genomgripande förändring av det statsbidragssystem som tillämpats endast under två läsår. Riksdagen bör därför avslå yrkandet 4 b i motionen 1978/79: 803. Riksdagen beslöt under våren 1979 att inte sammanföra statsbidragsresurserna för stödundervisning i svenska och för hemspråksundervisning. Därmed är yrkandet 3 i motionen

UbU 1979/80:10

1978/79:803 tillgodosett och bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker också yrkandet 2 i samma motion och yrkandet 6 i motionen 1978/79: 1073 om ökade resurser till hemspråksundervisningen. Utskottet erinrar om att SÖ inte fört fram något förslag inför budgetåret 1980/81 om resurser för ett ökat antal lärarveckotimmar per elev.

Enligt motionen 1978/79: 2144 (yrkandet 4) skall riksdagen hos regeringen begära förslag till en lösning av situationen beträffande läromedel för hemspråksundervisning i grundskola och gymnasieskola. Motionärerna hävdar att kommunerna har svårt att bära de dubbla läromedelskostnader som anskaffningen av läromedel på invandrarspråk skulle innebära. De påtalar också bristen på läromedel och kommunernas svårigheter att få överblick över tillgängliga läromedel. Motionärerna anser att bristerna i hemspråkslärarnas utbildning måste kompenseras med goda läromedel.

Riksdagen avslog förra året ett liknande motionsyrkande och hänvisade därvid bl.a. till det produktionsstöd som lämnas av statens institut för läromedelsinformation (SIL), till pågående projekt inom SÖ för utveckling av läromedel för invandrare m.fl. samt till den information om läromedel för invandrarundervisning som SIL utarbetar och förmedlar (UbU 1978/ 79:7). Under våren 1979 anvisade riksdagen ett höjt anslag till produktionen av läromedel (prop. 1978/79: 100, UbU 1978/79:27 p. 3, rskr 1978/ 79:245). Höjningen motiverades bl. a. med behovet av läromedel för undervisningen av invandrare.

1 SÖ:s handlingsprogram för invandrarundervisningen anges att SÖ i samråd med SIL bör låta utreda både läromedelsförsörjningen och läromedelsinformationen. SÖ anser att behovsanalyser skall göras kontinuerligt och att det bör övervägas om en särskild rikscentral för pedagogiska hjälpmedel för invandrar- och minoritetsundervisning bör inrättas. I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 redovisar SIL att informationen om läromedel för invandrar- och minoritetsundervisning har efterfrågats i mycket stor omfattning. Utvärdering under budgetåret 1978/79 tyder enligt SIL på att förteckningar av den typ som utvecklades inom SÖ och som vidareutvecklats av SIL är den bästa formen för information om läromedel för denna undervisning. SIL redovisar också verksamheten vid den permanenta utställningen i Stockholm av läromedel för invandrarundervisningen. Utställningen omfattar nu 35 språk och riktar sig till invandrarlärare, skolledare och övriga intresserade. SIL:s begäran om viss förstärkning av informationen om bl. a. invandrarläromedel och om ökade medel till produktionsstöd, varav mer än en tredjedel avser invandrar- och minoritetsundervisningen, bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.

Med hänvisning till vad utskottet här redovisat om informationen om och produktionen av läromedel för invandrarundervisning föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2144 yrkandet 4.

UbU 1979/80:10

9 Utbildning av lärare inom invandrarundervisning, m.m.

En översyn av utbildningsvägar för hemspråkslärare och formerna för rekrytering av sådana lärare begärs i motionen 1978/79: 1883. Motionärerna hänvisar till att bristen på adekvat utbildade hemspråkslärare är stor och till att antalet barn från invandrarfamiljer ökar.

Den 8 november 1978 gav regeringen SÖ i uppdrag att skyndsammast och förutsättningslöst utreda behovet av och förutsättningar för en tillfällig rekrytering av hemspråkslärare från vissa av de länder från vilka Sverige mottar invandrare. En av SÖ tillsatt utredningsgrupp visade i sin rapport att det främst på kort sikt och för vissa språkgrupper föreligger en betydande brist på hemspråkslärare. Gruppen ansåg emellertid att det inte finns förutsättningar för rekrytering av hemspråkslärare utomlands. Utomlands rek' yterade lärare skulle enligt gruppens mening veta alltför litet om det svenska samhället och invandrarbarnens situation där. En tillfällig rekrytering skulle dessutom strida mot den svenska invandrarpolitiken i vilken ingår ett ansvar även för de invandrades fortsatta verksamhet i landet. Invandrarundervisningen borde enligt gruppen i stället baseras på grundutbildnings- och fortbildningsinsatser i Sverige. Den arbetskraft som finns inom landet borde således tillvaratas genom att öka utbildningsmöjligheterna för obehöriga lärare. Vidare borde totala antalet utbildningsplatser för hemspråkslärare ökas för att ge invandrarna i landet vidgade möjligheter till yrkesutbildning. Gruppen ansåg att kostnaderna för rekrytering utomlands skulle bli större än kostnaderna för utbildningsinsatser inom landet. I skrivelse den 25 juni 1979 underströk SÖ vikten av att gruppens förslag om grundutbildning och kompletterande utbildning för hemspråkslärare tillgodoses i regeringens budgetarbete inför budgetåret 1980/81. Frågan bereds således f. n. inom utbildningsdepartementet. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1883.

I motionen 1978/79: 2144 (yrkandet 5) yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen 1978/79:2142 om skola-arbetsliv. I den sistnämnda motionen, som handlar om invandrarpolitiken, framhålls att särskilda insatser kan behöva göras för att underlätta invandrarelevernas kontakter med arbetslivet. I vissa invandrartäta kommuner behövs det t. ex. tvåspråkiga studie- och yrkesorienteringsfunktionärer. Detta bör enligt motionärernas mening uppmärksammas vid antagning till utbildning av sådan personal. Vidare förordas fortbildning i olika språk för syo-funktionärer. Motionärerna anser också att arbetsmarknadsutbildning (AMU) m. m. i större utsträckning än hittills borges på invandrarspråken.

Den nuvarande organisationen för studie- och yrkesorientering (syo) i viss kommunal utbildning m. m. bedrivs som försöksverksamhet. Den 30 juni 1979 inkom SÖ till regeringen med en samlad redovisning av verksamheten och lämnade förslag till syo-organisation efter försöksperiodens slut. Förslaget är remitterat och remisstiden går ut den 29 februari 1980. I sin

UbU 1979/80:10

anslagsframställning för budgetåret 1980/81 för SÖ fram krav på särskilt statsbidrag för syo-verksamhet i kommuner med invandrarelever. Detta förslag bereds f. n. inom regeringskansliet. SÖ har vidare i sitt handlingsprogram för invandrarundervisningen föreslagit att syo-verksamheten för invandrareleverna skall ökas och bättre anpassas till invandrarelevernas och deras föräldrars behov samt att flerspråkigt material skall utarbetas. Vidare anser SÖ att det i det fortsatta arbetet bör vidtas åtgärder för att förbättra utbildningen och fortbildningen av den syo-verksamma personalen och att inslagen av arbetsmarknadskunskap och syo-frågor i hemspråkslärarutbildningen bör ökas.

Utskottet kan således konstatera att frågor som rör syo-verksamheten är under beredning. Olika aspekter på sådan verksamhet speciellt för invandrarelever aktualiseras dessutom i SÖ:s interna arbete genom det nyligen antagna handlingsprogrammet för invandrarfrågor.

I vad gäller frågan om AMU-kurser på invandrarspråk vill utskottet först erinra om att invandrare många gånger får inleda AMU-utbildningen med en kurs i svenska språket. Detta motiveras dels med att de skall kunna följa undervisning på svenska, dels med att de måste ha kunskaper i svenska för sin kommande yrkesverksamhet. 1 arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:21 (s. 44-45) redovisas vidare att yrkesvägledning på invandrarspråk förekommer och att läromedel på invandrarspråk tillhandahålls vid AMU-centra i så stor utsträckning som möjligt.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2144 yrkandet 5.

Utbildningen av lärare för undervisning av vuxna invandrare tas upp i motionen 1978/79:1363. Motionärerna hemställer dels om åtgärder för att snarast starta grundutbildning för lärare i svenska som främmande språk (yrkandet 1), dels om särskild behörighetsgivande utbildning, med oavkortad lön under studietiden, för vissa lärare i svenska som främmande språk (yrkandet 2). Motionärerna hävdar att många av de lärare som inom arbetsmarknadsutbildningen undervisar i svenska som främmande språk saknar utbildning för detta och att det inte heller finns någon lämplig utbildning för dem.

Enligt regeringens beslut den 28 december 1978 tillsattes en kommitté med uppdrag att göra en översyn av svenskundervisningen för invandrare. Denna kommitté har enligt sina direktiv (Dir 1978:100) att utreda bi. a. frågor som rör tillgången på och behovet av lärare och ledare med lämplig utbildning för svenskundervisning för invandrare. I detta sammanhang bör också nämnas att SÖ i sitt handlingsprogram för invandrarundervisningen uppmärksammat bristen på lärare i svenska som främmande språk, både i undervisning av barn och av vuxna. SÖ anser att både grundutbildning i svenska som främmande språk och vidareutbildning för redan i tjänst varande lärare bör anordnas. Slutligen bör nämnas att fortbildning av

UbU 1979/80:10

II

cirkelledare verksamma inom invandrarundervisning anordnas med medel anvisade under reservationsanslaget Fortbildning m. m.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionen 1978/79:1363.

Vuxenutbildning m.m.

Riksdagen har fr. o. m. budgetåret 1965/66 ställt medel till förfogande för försöksvis bedriven avgiftsfri undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Sedan budgetåret 1970/71 har medel anvisats under ett särskilt anslag. Undervisning i svenska språket för vuxna invandrare sker också inom arbetsmarknadsutbildningen.

Den nyss nämnda kommittén för svenskundervisning för invandrare har som huvuduppgift att göra en översyn av samtliga nuvarande former för undervisning i svenska för vuxna invandrare.

Kommittén skall också överväga frågan om huvudmannaskapet för svenskundervisningen och bedöma olika former för finansiering. En fråga som utredningen särskilt skall beakta är de hemarbetande kvinnornas möjligheter att få svenskundervisning.

Ett antal motioner tar upp frågor som rör undervisningen av vuxna invandrare m.m. Enligt motionen 1978/79:1338 skall de olika studieförbunden ges möjlighet att på lika villkor bedriva undervisning för invandrare. Frivillig svenskundervisning skall enligt motionen 1978/79:1369 jämställas med s.k. lagbunden svenskundervisning eller svenskundervisning inom AMU i syfte att befria företag från skyldigheten att låta anställda, som redan gått igenom frivillig svenskundervisning, delta i lagbunden svenskundervisning på betald arbetstid. En ny sorts försöksverksamhet föreslås i motionen 1978/79:1895, nämligen med intensivundervisning i svenska gemensam för invandrarbarn och deras hemarbetande mödrar. Även i motionen 1978/79:2144 uppmärksammas de hemarbetande kvinnornas möjligheter att få undervisning i svenska. Motionärerna föreslår (yrkandet 2) att de hemarbetande invandrarkvinnorna skall få ett särskilt studiebidrag per timma. I samma motion (yrkandet 7) uppmärksammas de äldre invandrarnas situation och behovet av t. ex. uppsökande verksamhet och undervisning i svenska för dem.

Då alla dessa motioner berör frågor som ingår i arbetet inom utredningen om svenskundervisning för invandrare bör de avslås av riksdagen.

Tolkservice m.m.

I 9 § förvaltningslagen stadgades tidigare att myndighet vid behov kunde anlita tolk när myndigheten hade något att göra med person som inte behärskade svenska språket. Under våren 1979 beslöt riksdagen att denna bestämmelse skulle ändras så att myndighet vid behov ”bör anlita tolk” (prop. 1978/79:111. KU 1978/79: 35, rskr 1978/79: 364).

En sådan ändring av förvaltningslagen hade tagits upp bl. a. av byråkra -

UbU 1979/80:10

tiutredningen (Kn 1976:05) i en promemoria den 18 augusti 1978. I denna utrednings betänkande (SOU 1979:31) Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter betonas att myndigheternas tillgänglighet har särskild betydelse för vissa grupper i samhället t. ex. invandrare som inte behärskar det svenska språket. I ett särskilt kapitel om servicebestämmelser stryker utredningen under att det är ett första rangens intresse att myndigheterna har en väl fungerande tolkservice att erbjuda. Utredningens servicekapitel har enligt regeringens beslut den 28 juni 1979 överlämnats till förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09) för vidare utredning.

Mot den nu redovisade bakgrunden föreslår utskottet att motionerna 1978/79:1913 om tolk vid kontakter med skolan och 1978/79: 2144 (yrkandet 6) om en utredning om tolkservice inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Invandrarforskning

1 motionen 1978/79: 2144 yrkas (yrkandet 1) att riksdagen hos regeringen skall anhålla om initiativ till ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för invandrarforskning. Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1978/ 79:2142. 1 denna senare motion framhålls att man särskilt behöver studera vilka effekter invandringen kommer att ha i framtiden med tanke på de ökade krav på samhället som kan ställas av invandrarna och med tanke på en trolig ändrad karaktär på invandringen. Av intresse är enligt motionärerna inte minst kunskap om andra och tredje generationens invandrare.

En särskild expertgrupp för invandrarforskning, EIFO (A 1975:05), har tillsatts för att fastställa forskningsbehov, följa invandrarforskningen i landet och även ta initiativ till forskningsprojekt. Forsknings- och utvecklingsarbete som rör undervisningen av invandrarna sker också inom SÖ:s pedagogiska utvecklingsarbete. Inom humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet har en särskild programgrupp utarbetat ett program för invandrarforskningen. Behovet av forskning om invandrarna har också uppmärksammats i forskningsrådsnämndens enkät om angelägna forskningsområden. Något särskilt initiativ i frågan från riksdagen är således inte påkallat varför motionen 1978/79: 2144 yrkandet 1 bör avslås av riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till vad utskottet anfört hemställer utskottet

1. beträffande översyn av hemspråksreformen att riksdagen avslår motionen 1978/79: 930,

2. beträffande benämningen hemspråk

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 803 yrkandet 1,

3. beträffande obligatorisk hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 803 yrkandet 4 a och 1978/79:1073 yrkandet 5,

UbU 1979/80:10

4. beträffande rätt till hela grundskoleutbildningen på hemspråk att riksdagen avslår motionen 1978/79:1073 yrkandet 1,

5. beträffande regler för enspråkiga grundskoleklasser att riksdagen avslår motionen 1978/79:1073 yrkandet 2,

6. beträffande enspråkiga gymnasieklasser

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1073 yrkandet 7 och 1978/79: 2144 yrkandet 3,

7. beträffande statsbidragsreglerna

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 803 yrkandena 3 och 4 b,

8. beträffande ökade resurser till hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:803 yrkandet 2 och 1978/79:1073 yrkandetö.

9. beträffande läromedel för hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2144 yrkandet 4,

10. beträffande hemspråkslärare

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1883,

11. beträffande studie- och yrkesorienteringsfunktionärer m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2144 yrkandet 5,

12. beträffande grundutbildning till lärare i svenska som främmande språk

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1363 yrkandet 1,

13. beträffande vidareutbildning av vissa lärare i svenska som främmande språk

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1363 yrkandet 2,

14. beträffande studieförbundens möjligheter att bedriva svenskundervisning att

riksdagen avslår motionen 1978/79:1338,

15. beträffande/nW/åg svenskundervisning

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1369,

16. beträffande svenskundervisning för mödrar och barn att riksdagen avslår motionen 1978/79:1895,

17. beträffande studiebidrag till hemarbetande invandrarkvinnor att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2144 yrkandet 2,

18. beträffande äldre invandrare!

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2144 yrkandet 7,

19. beträffande tolkservice vid kontakter med skolan att riksdagen avslår motionen 1978/79:1913,

20. beträffande utredning om tolkservice

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2144 yrkandet 6,

21. beträffande invandrarforskning

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2144 yrkandet 1.

Stockholm den 6 december 1979

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

UbU 1979/80:10

14 Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s). Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Christina Rogestam (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979