Med anledning av motioner om utbildning i jämställd hetsfragor m. m.

UbU 1979/80:15

Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:15

med anledning av motioner om utbildning i jämställd hetsfragor m. m.

Motionerna

1978/79: 1327 av Gunilla André (c) och Karin Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar

1. att forskning om könsroller och jämställdhet skall ges hög prioritet vid fördelning av forskningsmedel,

2. att i all utbildning av lärare för grund- och gymnasieskolan skall avsättas undervisningstimmar för könsrolls- och jämställdhetsfrågor i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att könsrolls- och jämställdhetsfrågor skall ingå i lärarnas fort- och vidareutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att regeringen skall beakta vad som i motionen anförts om läromedelsgranskning ur jämställdhetssynpunkt,

1978/79:2154 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1978/ 79:2152 — yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att kvinnofrågan skall upptas som särskilt högskoleämne,

2. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att ge lärarkåren utbildning i kvinnofrågan.

Utskottet

1 detta betänkande behandlar utskottet två motioner, väckta under allmänna motionstiden 1979, vilka båda rör frågor om könsroller och jämställdhet i forskning och utbildning.

Forskning om jämställdhet

I motionen 1978/79:1327 hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att forskning om könsroller och jämställdhet skall ges hög prioritet vid fördelning av forskningsmedel (yrkandet 1). Den historiska bakgrunden till våra könsroller är enligt motionärerna inte särskilt väl dokumenterad. Det behövs enligt deras uppfattning ökade kunskaper om bakgrunden till könsrollerna, hur de växer fram och hur de förstärks. Motionärerna anser att det är blygsamma belopp som satsas på könsrollsforskning i jämförelse med forskning inom andra områden. Forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har ett stort ansvar för att 1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 15

UbU 1979/80:15

få i gång projekt som belyser könsrollsfrågor ur många olika aspekter, menar motionärerna. I uppgifterna för denna organisation ingår att finansiera forskning men också att initiera forskning av betydelse från samhällelig synpunkt. Forskning i jämställdhetsfrågor bör enligt motionärernas mening räknas dit.

En av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillsatt arbetsgrupp för jämställdhetsforskning har under hösten 1979 lagt fram förslag i syfte att stärka forskningen om jämställdhet (UHÄ-rapport 1979: 16). I arbetsgruppen har ingått, förutom företrädare för högskolan, representanter för bl. a. arbetsmarknadens parter, jämställdhetskommittén och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Samarbete har även skett med Riksbankens jubileumsfond. Arbetsgruppens förslag bygger på en inventering av pågående forskning. I rapporten redovisas en rad angelägna forskningsuppgifter, vilka föreslås ligga till grund för diskussioner om forskningsprojekt inom bl. a. forskningsråd och sektoriella forskningsorgan. Arbetsgruppen föreslår vidare att ett centralt sekretariat för jämställdhetsforskning inrättas och knyts till forskningsrådsnämnden, Riksbankens jubileumsfond eller Centrum för arbetslivsfrågor. Sekretariatet skall vara en central instans för internationell bevakning samt för samordning och informationsutbyte mellan intressenter för jämställdhetsforskning.

Rapporten remissbehandlas f. n. Arbetsgruppens förslag och de synpunkter som redovisas i remissvaren skall bilda underlag för UHÄ:s ställningstaganden i vad gäller jämställdhetsforskning. UHÄ avser att redovisa dessa i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1981/82.

Med hänvisning till den planering för ökad forskning om jämställdhet som pågår föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 1.

Utbildning i jämställdhetsfrågor

1 motionen 1978/79: 1327 hemställs också att i all utbildning av lärare för grund- och gymnasieskolan skall avsättas undervisningstimmar för könsrolls- och jämställdhetsfrågor (yrkandet 2). Motionärerna hävdar att utbildning i könsrolls- och jämställdhetsfrågor inte ingår i den ordinarie lärarutbildningen i dag. Insikterna på detta område är dessutom ännu så länge ganska ytliga hos lärarutbildare i allmänhet, och utbildningen bör därför, menar motionärerna, ledas av lärare eller forskare med specialkunskaper inom området.

Lärarnas fort- och vidareutbildning i könsrolls- och jämställdhetsfrågor är enligt motionen 1978/79: 1327 lika viktig som grundutbildningen (yrkandet 3). Den fortbildning som bedrivs har enligt motionärerna ytterst begränsad räckvidd, och ett relativt litet antal lärare får del av den. De kurser som anordnas är helt frivilliga, och kursinnehållet beror till stor del på deltagarnas intresseinriktning. Särskilda fortbildningskurser bör därför anordnas.

UbU 1979/80:15

3 I motionen 1978/79:2154 hemställs om åtgärder för att kvinnofrågan skall tas upp som särskilt högskoleämne (yrkandet 1). Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1978/79: 2152. I denna anförs att kvinnofrågan bör bli ett högskoleämne bl. a. för att alla lärare inom skolväsendet skall få utbildning i kvinnofrågan. I motionen 1978/79: 2154 hemställs därför också om åtgärder för att ge lärarkåren utbildning i kvinnofrågan (yrkandet 2).

Utskottet vill erinra om att utbildningsplan för varje allmän utbildningslinje fastställs centralt. I sådan plan anges bl. a. syftet med linjen och det huvudsakliga innehållet i linjen. I utbildningsplanerna för samtliga allmänna utbildningslinjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken ingår en föreskrift att människans situation och livsvillkor skall uppmärksammas i utbildningen samt att de olikheter i mäns och kvinnors situation och villkor i och utanför skolan som påverkar studie- och yrkesvalet och de olika rollerna i familj, arbete och samhällsliv skall uppmärksammas särskilt.

Med utgångspunkt i utbildningsplanerna svarar linjenämnder vid de högskoleenheter där utbildning på linje ges för lokal plan för linje. 1 denna plan anges vilka kurser och andra utbildningsmoment m. m. som skall ingå i linjen. På lokal nivå fastställs också innehåll i kurs samt de lärarresurser m. m. som skall avsättas för kursen.

Med hänvisning till att utbildning i könsrollsfrågor enligt centralt fastställda utbildningsplaner skall ingå i lärarnas grundutbildning och till att ansvaret för den närmare planeringen och genomförandet av utbildningen åvilar de lokala högskolemyndigheterna bör riksdagen avslå motionen 1978/79: 1327 yrkandet 2.

Utbildning i jämställdhetsfrågor inom högskolan kan också anordnas som enstaka kurs. Planering och genomförande av sådan kurs sker lokalt med resurser som anvisas av regionstyrelse. Enstaka kurser i t. ex. jämställdhetsfrågor kan anordnas vid en högskoleenhet utan att något beslut fattats om att det ämne som kursen omfattar skall upptas som särskilt högskoleämne. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionen 1978/ 79: 2154 yrkandet 1.

Fortbildning av skolledare, lärare och övrig personal i skolan bedrivs till större delen av länsskolnämnder och fortbildningsavdelningar. Fortbildningsavdelningen i Umeå svarar för fortbildning såvitt rör jämställdhet och internationell förståelse (bl. a. s.k. JIF-kurser). Utbildningen sker i personallag. där representanter för olika grupper i skolan ingår. Syftet med utbildningen är att stimulera utvecklingsarbetet inom den egna skolan. Föredragande statsrådet uttalar i årets budgetproposition - som utskottet kommer att behandla senare under riksmötet - att frågor om bl. a. jämställdhet och internationell förståelse bäst bearbetas utifrån lokala förutsättningar och med lokalt engagemang. Fortbildning i dessa frågor bör därför enligt statsrådet utgöra ett naturligt inslag i uppföljningen av perso -

UbU 1979/80:15

nallagsutbildningen och skolledarutbildningen. Frågor om fortbildningens framtida utformning och organisation kommer vidare enligt budgetpropositionen att tas upp i anslutning till behandlingen av lärarutbildningsutredningens förslag (SOU 1978:86).

Med hänvisning till vad som här anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 3 och motionen 1978/79:2154 yrkandet 2.

Läromedel från jämställdhetssynpunkt

1 motionen 1978/79: 1327 behandlas även frågan om läromedel från jämställdhetssynpunkt. Motionärerna menar att läromedlen i utbildningen bör ge stöd åt jämställd hetsarbetet och inte motverka det. Den granskning som sker av vissa läromedel i skolöverstyrelsens läromedelsnämnd bör avse alla läromedel och göras i form av en samtidig temagranskning från könsrollssynpunkt (yrkandet 4). Den granskning som sker i dag anses nämligen av motionärerna vara splittrad och försvåra jämförelse och överblick.

Läromedelsnämnden granskar dels sådana läromedel som avser samhällsorienterande ämnen och som av statens institut för läromedelsinformation betecknats som centrala läromedel, dels, på eget initiativ eller efter anmälan, annat centralt läromedel. Vid granskningen prövar nämnden om läromedlet behandlar innehållet på ett sakligt och allsidigt sätt samt om läromedlet även i övrigt står i överensstämmelse med avsnitten mål och riktlinjer i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.

Utredningen om läromedelsmarknaden (U 1976:04) har genom tilläggsdirektiv (Dir 1979:38) fått i uppdrag att pröva i vilken utsträckning förhandsgranskning av läromedel är motiverad och om läromedelsnämnden kan ersättas av ett organ med uppgifter motsvarande en opinionsnämnd.

Eftersom frågan om granskning av läromedel är under utredning anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1978/79: 1327 yrkandet 4.

Utskottet hemställer

1. beträffande forskning om jämställdhet

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 1,

2. beträffande jämställdhetsfrågor i grundutbildning för lärare att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 2,

3. beträffande kvinnofrågan som särskilt högskoleämne att riksdagen avslår motionen 1978/79:2154 yrkandet 1,

4. beträffande lärares fort- och vidareutbildning i jämställdhetsfrågor att

riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 3,

5. beträffande lärares utbildning i kvinnofrågan

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2154 yrkandet 2,

UbU 1979/80:15

6. beträffande läromedelsgranskning från jämställdhetssynpunkt att riksdagen avslår motionen 1978/79:1327 yrkandet 4.

Stockholm den 29 januari 1980

På utbildningsutskottets vägnar CLAES ELMSTEDT

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c). Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m). Kerstin Göthberg (c). Karl-Erik Häll (s), Gunnel Liljegren (m). Larz Johansson (c). Marianne Wahlberg (fp), Ann Cathrine Haglund (m). Göran Persson (s) och Margot Wallström (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980