Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till forskning och forskarutbildning jämte motioner

UbU 1979/80: 20

Utbildningsutskottets betänkande 1979/80: 20

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till forskning och forskarutbildning jämte motioner

I detta betänkande behandlas förslag beträffande forskning och forskarutbildning som regeringen förelagt riksdagen i propositionen 1979/ 80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet D. Högskola och forskning rubriken Vissa gemensamma frågor samt punkterna D 13—D 22, D 26—D 29, D 31—D 34 och D 37—D 51. Vidare behandlas yrkanden i motionerna 1979/80: 450, 516, 518, 521, 661, 878, 879, 892, 893, 897, 1281, 1284, 1289, 1313, 1321, 1547, 1700, 1701, 1703, 1704, 1706, 1707,1708, 1721, 1722, 1725 och 1892.

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 360—364, 366—367 och 375—399) bl. a. behandlat forsknings- och forskarutbildningsfrågor av allmän karaktär samt föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen anförts beträffande cancerforskningen (yrkandet 5).

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om tidpunkten för avlämnande av regeringens samlade forskningspropositioner,

3. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att utfärda planeringsramar för forskningsråden för budgetåren 1981/82—1983/84,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om avsättning till riktad grundforskning,

13. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen i 1981 års budgetproposition lägger fram förslag om ett ökat antal forskartjänster på mellannivå i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen beträffande uppdragsforskningen återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

(Yrkandena 1, 5—11, 15, 17 och 20 behandlas under andra punkter i detta betänkande.

Yrkandena 12, 14, 16 och 18 behandlar utskottet i andra betänkanden. )

1979/80: 1289 av Arne Gadd (s) och Hans Alsén (s) vari yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att regeringen snarast vidtar

1 Riksdagen 1979/80.14 sami. Nr 20

UbU 1979/80: 20

åtgärder, så att den i sin aviserade forskningspolitiska proposition kan förelägga riksdagen ett förslag till forskningspolitiskt program om kooperationen som företagsform, idé och folkrörelse.

1979/80: 1321 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för en ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik, där följande riktlinjer bildar utgångspunkter, nämligen

a) att varje vetenskaplig institution inom den offentliga sektorn genomför demokratiska beslutsformer så att alla arbetande forskare beslutar kollektivt om forskningsprogrammen enligt principen en person en röst och att vid varje vetenskaplig institution de lokala fackliga organisationerna skall ha rätt att utse en representant,

b) att den nationella forskningspolitiken bereds och övervakas av ett centralt kollegium, bestående till hälften av valda representanter för de verksamma forskarna, till hälften av representanter utsedda av fackförbundens representantskap och att detta kollegium ersätter nuvarande organ på forskningsområdet,

c) att privat uppdragsforskning till förmån för kommersiella intressen förklaras oförenlig med offentlig forskaranställning, när det utgör annat än en mindre del av forskarens totala arbetsinsats under ett år,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett förslag till lag vari forskares tillträde till arbetsplatser garanteras, i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen uttalar att de fackliga organisationerna bör ges ökad representation i forsknings- och utvecklingsorganen,

4. att riksdagen uttalar sig för en förändrad tjänsteorganisation i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Riksdagen behandlade vid föregående riksmöte vissa riktlinjer för forskning och forskarutbildning på grundval av förslag i propositionen 1978/79: 119 (UbU 1978/79: 44, rskr 1978/79: 391).

I motionen 1979/80: 1321 föreslås att riksdagen uttalar sig för en ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik för vilken vissa i motionen angivna riktlinjer skall bilda utgångspunkter (yrkandet 1). Riktlinjerna innebär bl. a. förändrade beslutsformer för forskningsorganisationen inom den offentliga sektorn och en begränsning av uppdragsforskningen. Vidare föreslås att riksdagen uttalar att de fackliga organisationerna bör ges ökad representation i forsknings- och utvecklingsorganen (yrkandet 3). Dessutom skall enligt motionärerna forskarnas tillträde till arbetsplatserna garanteras lagstiftningsvägen (yrkandet 2) och riksdagen uttala sig för en förändrad tjänsteorganisation (yrkandet 4).

I samband med behandlingen av ovannämnda proposition behandlade utskottet också motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som

UbU 1979/80: 20

de nu nämnda (UbU 1978/79: 44 s. 14 f.). Utskottet hänvisade då till att riksdagen i samband med högskolereformen och forskningsrådsreformen nyligen tagit ställning till beslutsformer inom högskolan och forskningsrådsorganisationen. Vidare underströk utskottet att högskolans samarbete med forskning och utvecklingsarbete (FoU) utanför denna inte får leda till att externa FoU-intressen får ett avgörande inflytande över forskarutbildningen och över inriktning och utförande av forskningen inom högskolan. Yrkandet om att de fackliga organisationerna borde ges ökad representation i forsknings- och utvecklingsorganen kunde utskottet inte biträda eftersom frågan om en sådan representation måste bedömas från fall till fall och komma till stånd successivt under hänsynstagande till löpande mandatperioder m. m. Vad angår forskarnas tillträde till arbetsplatserna borde denna fråga enligt utskottet lösas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och lagstiftning bli aktuell först om det visar sig omöjligt att träffa avtal. Utskottet har nu ingen annan uppfattning i dessa frågor än vad som redovisades i angivna betänkande och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/ 80: 1321 yrkandena 1, 2 och 3.

Yrkandet 4 i samma motion bör avslås med hänvisning till att lärartjänstutredningen (U 1977: 04) nyligen avlämnat förslag om tjänsteorganisationen inom högskolan i sitt betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i högskolan och att riksdagen inte bör göra något uttalande om tjänsteorganisationen förrän utredningens förslag är färdigberett.

Riksdagen godkände våren 1979 de i propositionen 1978/79: 119 förordade riktlinjerna för forskningsplaneringen (UbU 1978/79: 44 s. 32, rskr 1978/79: 391). Riktlinjerna innebär bl. a. att regeringen en gång per valperiod för riksdagen lägger fram en principproposition — ett regeringens FoU-program —, där regeringen redovisar sin syn på FoU-politiken inom olika områden och sektorer och på sambanden mellan de olika frågorna. FoU-programmet skall avse en femårsperiod och planeringen göras rullande.

I årets budgetproposition (bil. 12, s. 362) redovisar föredragande statsrådet åtgärder som regeringen vidtagit för att ge en bättre grund för forskningsplaneringen på alla nivåer. Av uttalandet framgår också att regeringen avser att vid slutet av innevarande mandatperiod (våren 1982) förelägga riksdagen den första forskningspolitiska propositionen.

I motionen 1979/80: 521 föreslås att regeringen lägger fram sin forskningspolitiska proposition vid inledningen av varje valperiod (yrkandet 2). Detta är enligt motionärerna nödvändigt för att propositionen skall bli det planeringsinstrument som avsågs vid riksdagsbeslutet. Det är enligt motionärerna föga meningsfullt att regeringen ett halvår före allmänna val lägger fram ett forskningspolitiskt program som snart därefter kan behöva revideras med hänsyn till valutgången.

UbU 1979/80: 20

4 Utskottet anser att den forskningspolitiska propositionen bör läggas fram för riksdagen i sådan tid att riksdagens ställningstagande härtill blir riktningsgivande för planeringen under den pågående valperioden.

Med anledning av det förberedelsearbete som enligt budgetpropositionen avses föregå den nu aviserade forskningspropositionen och med hänsyn till att en sådan proposition skall läggas fram för första gången har utskottet förståelse för den tidsutdräkt som blir nödvändig innevarande valperiod. Utskottet räknar emellertid med att regeringen i fortsättningen lägger fram den forskningspolitiska propositionen så tidigt som möjligt efter ett val. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 2.

Behov av ett forskningspolitiskt program om kooperation som företagsform, idé och folkrörelse tas upp i motionen 1979/80: 1289. Motionärerna anser att åtgärder snarast behöver vidtas för att förslag till ett sådant program skall kunna föreläggas riksdagen inom ramen för den aviserade forskningspolitiska propositionen.

Utskottet erinrar om att det i sitt i november 1979 avgivna betänkande 1979/80: 9 med anledning av en motion om en professur för forskning rörande kooperation uttalade sig för en förstärkning av resurserna för sådan forskning. Vad utskottet anfört härom gav riksdagen regeringen till känna (rskr 1979/80: 77). Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att nu efter så kort tid göra något förnyat uttalande och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1289.

I motionen 1979/80: 521 föreslås att regeringen bemyndigas utfärda planeringsramar för forskningsråden under en treårsperiod efter det budgetår som den aktuella budgetpropositionen avser (yrkandet 3). Härigenom skulle råden kunna ställa ekonomiska garantier för forskningsprojekt upp till sammanlagt en viss andel av de för budgetåret beviljade anslagen. Sådana bemyndiganden skulle underlätta forskningsrådens långsiktiga planering.

I budgetpropositionen anmäler föredragande statsrådet att han avser att under de följande budgetåren förorda förstärkningar av resurserna till forskarutbildning och forskning av en omfattning som per år motsvarar den som föreslås för budgetåret 1980/81, nämligen totalt ca 70 milj. kr.

Utskottet tolkar detta uttalande så, att det avser att underlätta även forskningsrådens långsiktiga planering och att det i stort sett får anses motsvara det krav på planeringsramar som ställs i motionsyrkandet. Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 521, yrkandet 3.

I motionen 1979/80: 521 påtalas behov av ett ökat antal forskartjänster på mellannivå inom främst det tekniska fakultetsområdet men också inom andra områden bl. a. vid universiteten i Linköping och Umeå (yrkandet 13). En balans mellan antalet professorstjänster och antalet

UbU 1979/80: 20

forskartjänster på mellannivå bör enligt motionärerna eftersträvas och ytterligare 200 tjänster inrättas under en treårsperiod. Regeringen bör därför i 1981 års budgetproposition lägga fram förslag i enlighet därmed.

Utskottet har ovan redovisat föredragande statsrådets uttalande om förstärkningar av resurserna för forskarutbildning och forskning under de följande budgetåren. Inom ramen för sådana förstärkningar som fördelas till universitet och högskolor är det möjligt att lokalt inrätta extra forskartjänster. Lärartjänstutredningen har — som nämnts tidigare — nyligen avlämnat sitt betänkande innefattande förslag om vilka slags lärartjänster som skall finnas i högskolan. Ställningstagande till detta betänkande bör avvaktas innan riksdagen överväger förslag om inrättande av tjänster av den karaktär som avses i motionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 13.

I motionen 1979/80: 521 anförs att en förutsättning för att högskolan skall kunna tjäna sektorsforskningen är att en grundläggande och långsiktig kunskapsuppbyggnad kommer till stånd inom områden som har betydelse för sektorerna. En viss del av de statliga forskningsmedel som används till tillämpad forskning bör därför systematiskt avsättas till riktad grundforskning inom högskolan. Som ett mål bör ställas upp att cirka 10 procent av de medel som olika samhällsorgan disponerar för forskning och utvecklingsarbete skall gå till långsiktig metod- och teoriutveckling. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna (yrkandet 4).

I motionen hävdas vidare att det är nödvändigt att villkoren för uppdragsforskningen förbättras. Det finns enligt motionärerna anledning att överväga särskilda organisatoriska former för uppdragsforskningen, och det är angeläget att se till att förutsättningar skapas för initiativ i detta avseende från högskoleenheternas sida. Resurser för att klara högskolans uppgifter i samband med uppdragsforskningen måste skapas, och riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att återkomma med förslag härom (yrkandet 19).

Utskottet erinrar om att det enligt propositionen 1978/79: 119 i de flesta fall torde vara lämpligt att även den forskning som finansierades av sektorsorganen utfördes inom högskolan. Föredragande statsrådet anförde härom vidare:

Planeringen av sektorsforskningens utveckling och utbyggnad måste ske på ett sådant sätt att nära samverkan kan åstadkommas mellan denna och högskolans internt initierade forskning både för att säkerställa den vetenskapliga halten i sektorsforskningen och för att dimensionering och inriktning av forskarutbildning och annan kunskapsutveckling inom högskolan samt uppbyggnad av övriga forskningsresurser skall kunna ske på ett för helheten tillfredsställande sätt.

Riksdagen hade inget att erinra mot det anförda (UbU 1978/79: 44, rskr 1978/79: 391).

UbU 1979/80: 20

6 I årets budgetproposition understryker föredragande statsrådet att en fortsatt uppbyggnad av forskarutbildningen och den grundläggande forskningen inom högskolan är angelägen som ett led i en strävan att åstadkomma balans mellan å ena sidan den grundläggande forskningen och forskarutbildningen, å andra sidan sektorsforskningen. I propositionen föreslås därför förstärkningar av resurserna för forskning och forskarutbildning inom högskolan budgetåret 1980/81 och anmäls att förstärkningar av motsvarande omfattning kommer att förordas även för de därefter följande budgetåren.

Forskningssamverkanskommittén (FOSAM, U 1978: 01) har till uppgift att föreslå åtgärder för att utveckla högskolans samverkan i forskningsfrågor med samhället i övrigt.

Enligt vad utskottet erfarit diskuteras inom kommittén olika åtgärder för att säkerställa teori- och metodutveckling inom sektorsforskningen. Bl. a. övervägs olika modeller för sektoriell finansiering av viss basorganisation för forskning vid högskolan. Vidare diskuteras inom kommittén organisatoriska frågor av betydelse för uppdragsforskning vilka är av den karaktär som nämns i motionen. FOSAM väntas avlämna sitt betänkande under 1980. Med hänvisning till att frågan om avsättning av resurser till riktad grundforskning och andra åtgärder för att förbättra samverkan mellan uppdragsgivare och högskoleenheter behandlas av FOSAM föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandena 4 och 19.

Föredragande statsrådet föreslår i budgetpropositionen nya riktlinjer för finansieringen av cancerforskningen (yrkandet 5). De innebär att statens stöd till denna forskning i fortsättningen bör kanaliseras genom forskningsråden, främst de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden (MFR och NFR). Riksföreningen mot cancer, som även i fortsättningen förutsätts ge stöd och bidrag åt forskningen, bör även framgent få statligt bidrag. Allteftersom ansvaret för cancerforskningen övertas av forskningsråden bör dock statsbidraget i ökad utsträckning och slutligen helt avse föreningens informationsverksamhet.

Utskottet har inte något att erinra mot de riktlinjer som angivits i propositionen.

Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100 anförts beträffande cancerforskningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande ny forskningspolitik m. m. avslår motionen 1979/80: 1321 yrkandena 1, 2 och 3,

2. att riksdagen beträffande förändrad tjänsteorganisation avslår motionen 1979/80: 1321 yrkandet 4,

3. att riksdagen beträffande tidpunkten för forskningspolitisk proposition avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 2,

UbU 1979/80: 20

4. att riksdagen beträffande ett forskningspolitiskt program om kooperation avslår motionen 1979/80: 1289,

5. att riksdagen beträffande planeringsramar för forskningsråden avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 3,

6. att riksdagen beträffande ökat antal forskartjänster avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 13,

7. att riksdagen beträffande avsättning till riktad grundforskning avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 4,

8. att riksdagen beträffande former för uppdragsforskning avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 19,

9. att riksdagen beträffande cancerforskningen godkänner vad som anförts i propositionen 1979/80: 100.

2. Humanistiska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 13 (s. 492—496) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 96 096 000 kr.

Motionen

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

7. att riksdagen beslutar att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 250 000 kr. (1 000 000 + 250 000) förhöjt reservationsanslag av 97 346 000 kr.

Utskottet

Regeringen hemställer om bemyndigande att vid universitetet i Göteborg inrätta en tjänst som professor i spanska samt att ändra benämningen av en tjänst som professor i svenska språket vid universitetet i Lund till professor i svenska språket, särskilt nusvenska. Utskottet tillstyrker förslagen.

Föredragande statsrådet förordar vidare att 500 000 kr. anvisas universitetet i Stockholm för barnkulturforskning och att 1,2 milj. kr. beräknas under anslaget som en allmän förstärkning av basresurserna.

I motionen 1979/80: 521 yrkas dels att ytterligare 250 000 kr. anvisas för barnkulturforskning, dels att ytterligare 1 milj. kr. beräknas som förstärkning av basresurserna (yrkandet 7). Motiven till yrkandet om ytterligare resurser för barnkulturforskning återfinns i motionen 1979/ 80: 282. Enligt dessa berör forskningen om barnen och kulturen ett stort

UbU 1979/80: 20

antal ämnesområden, och det är därför angeläget att forskningen får sådana resurser att ett tvärvetenskapligt samarbete kan komma i gång utan tidsutdräkt. ökade basresurser behövs enligt motionärerna för att ge institutionerna rörliga medel för olika forskningsändamål.

Vad först angår frågan om resurser för barnkulturforskning ansluter sig utskottet till föredragandens uttalande i budgetpropositionen enligt vilket det är angeläget att uppbyggnaden av forskningsområdet i fråga kan ske utan bindning till inrättande av forskartjänster i visst ämne. Utskottet menar också att de medel som föreslås i budgetpropositionen är tillräckliga i ett inledningsskede för att tillgodose de behov som de i första hand avses täcka, nämligen administrativ samordning, projektplanering och seminarieverksamhet vid ett centrum för barnkulturforskning. Denna satsning är ägnad att komplettera och stärka den forskning inom området som redan finns vid universitetet. Utskottet är inte berett tillstyrka anvisning om ytterligare medel.

Vad därefter angår frågan om förstärkning av basresurserna vill utskottet framhålla att genom förslagen i årets budgetproposition högskoleenheterna på fakultetsanslagen tillförs sammanlagt 18 milj. kr. för ökade basresurser. Detta belopp utgör enligt utskottets uppfattning tillsammans med de övriga tillskott som föreslås för forskning och forskarutbildning en betydande förstärkning av forskningsorganisationen vid universitet och högskolor. I budgetpropositionen anmäler föredragande statsrådet vidare att han kommer att förorda förstärkningar för ändamålet även för de kommande budgetåren. Medel för basresurser har sålunda, så långt det statsfinansiella läget medgett det, tillförts högskoleenheterna. Något ytterligare tillskott under förevarande anslag utöver regeringens förslag kan utskottet inte tillstyrka.

Utskottet föreslår med hänvisning till det nu anförda att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 7. Då utskottet inte heller i övrigt har något att erinra mot medelsberäkningen under anslaget, föreslår utskottet att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet till de humanistiska fakulteterna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 7 till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 96 096 000 kr.

UbU 1979/80: 20

3. Teologiska fakulteterna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 14 (s. 497—498) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1980/ 81 anvisar ett reservationsanslag av 6 994 000 kr.

4. Juridiska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 15 (s. 498— 500) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 9 447 000 kr.

Motionen

1979/80: 1708 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär inrättande av en professur i barnrätt.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att en tjänst som professor (L 22) i civilrätt, särskilt konsument- och marknadsrätt, inrättas vid universitetet i Stockholm med samtidig indragning av en tjänst som professor i civilrätt och att Ulf Bernitz utses till förste innehavare av den nyinrättade tjänsten.

I motionen 1979/80: 1708 begärs förslag om inrättande av en professur i bamrätt, dels för forskning inom området, dels för samordning av utvecklingen inom olika rättsområden som berör barn. Barnens rätt ligger enligt motionären inom familjerätt, offentlig rätt, internationell privaträtt och processrätt, och det behövs en särskild professur inom området för att barnens intressen skall kunna tillvaratas.

Vid flera tillfällen under senare år har utskottet behandlat motionsyrkanden om professurer inom nya områden. Utskottet har därvid anfört att inrättandet av sådana tjänster bör prövas i det ordinarie budgetarbetet och därvid vägas mot andra krav som förs fram. Eftersom förslag om inrättande av en professur i barnrätt inte lagts fram av någon berörd instans, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1708.

Utskottet tillstyrker medelsanvisningen under anslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

fl Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 20

UbU 1979/80: 20

2. att riksdagen beträffande professur i barnrätt avslår motionen 1979/80: 1708,

3. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 9 447 000 kr.

5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under punkten D 16 (s. 501—506) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 107 435 000 kr.

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

8. att riksdagen beslutar att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 108 435 000 kr.

1979/80: 897 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ökade anslag till fredsforskningen vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Lund, så att en professur kan inrättas i ämnet och antalet fasta tjänster i övrigt kan utökas.

1979/80: 1722 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att lektoratet i vuxenpedagogik vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm får omvandlas till en professur med inriktning mot vuxenpedagogik.

1979/80: 1892 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1979/ 80: 1891 — såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar uttala att idrottsforskning bör införas som ämne vid högskolorna.

(Yrkandena 1 och 3 behandlar utskottet i andra betänkanden.)

Utskottet

Vid behandlingen av föregående års budgetproposition uttalade sig utskottet för inrättandet av en professur i massmedieforskning vid universitetet i Göteborg (UbU 1978/79: 25, s. 20, rskr 1978/79: 244). Föredragande statsrådet föreslår nu att en sådan professur inrättas. Utskottet tillstyrker förslaget.

I motionen 1979/80:1722 föreslås att ett lektorat i vuxenpedagogik vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm omvandlas till en professur med inriktning mot vuxenpedagogik.

Utskottet avslog vid föregående års riksmöte motionsyrkanden om

UbU 1979/80: 20

en professur i vuxenpedagogik (UbU 1978/79: 25, s. 18—19). Utskottet ansåg då att riksdagens ställning till frågan hur resurserna för vuxenpedagogisk forskning bör byggas ut måste anstå. En kartläggning av omfattningen och arten av den vuxenpedagogiska forskningen i landet borde nämligen enligt föredragandens uttalande i budgetpropositionen 1978/ 79: 100 föregå ett ställningstagande i frågan. Denna uppfattning delades av utskottet. Utskottet har nu inhämtat att UHÄ, som fått i uppdrag att göra kartläggningen, avser att redovisa denna i anslutning till sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82. Riksdagen bör i avvaktan härpå avslå motionen 1979/80: 1722.

I motionen 1979/80: 897 yrkas att riksdagen hos regeringen begär ökade anslag till fredsforskningen. Motionärerna menar att en långsiktig plan för utvecklingen av resurserna för freds- och konfliktforskning är välkommen men anser att en ytterligare fördröjning av anslagsförstärkningen inte kan accepteras.

I sitt betänkande 1979/80: 12 anförde utskottet att det var angeläget att freds- och konfliktforskningen fick en tillfredsställande basorganisation och att en långsiktig plan för utvecklingen av resurserna för denna forskning därför borde utarbetas. Detta gav riksdagen i enlighet med utskottets förslag regeringen till känna (rskr 1979/80: 131).

Utskottet anser att nu nämnda plan bör avvaktas innan riksdagen överväger förstärkning av basorganisationen för freds- och konfliktforskning. Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 897.

Enligt motionen 1979/80: 1892 (yrkandet 2) bör idrottsforskning införas som ämne vid högskolorna. Motiven till yrkandet återfinns i motionen 1979/80: 1891. Enligt denna är idrott ur samhällsvetenskaplig synvinkel ett outforskat ämne. Utskottet tolkar motionärernas yrkande så att idrottsforskning med samhällsvetenskapliga aspekter bör bedrivas inom högskolan.

Enligt vad utskottet inhämtat bedrivs idrottsforskning med angiven inriktning bl. a. vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Riksidrottsförbundet bekostar genom Idrottens forskningsråd en forskartjänst där. Utskottet erinrar om att de medel som finns för forskningsanknytning är ägnade att ge nya utbildningar inom högskolan, t. ex. gymnastiklärarutbildningen, anknytning till forskning. Från och med den 1 juli 1980 kommer bl. a. de som genomgått gymnastiklärarlinjen att ha allmän behörighet till forskarutbildning. Detta kan bidra till att ytterligare stärka idrottsforskningens ställning inom högskolan. Utskottet anser därför att några åtgärder från riksdagens sida inte är påkallade och föreslår med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1892 yrkandet 2.

I budgetpropositionen beräknas en allmän förstärkning av basresurserna vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna med 800 000 kr.

Karlling: S. 38. rad 2 Står: 1707 Rättat till: 1706

UbU 1979/80: 20

12 I motionen 1979/80: 521 föreslås en ökning med ytterligare 1 000 000 kr. (yrkandet 8).

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor genom förslag i årets budgetproposition tillförts betydande belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande budgetår. Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare tillskott inte komma i fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 8 och anvisar det av regeringen under anslaget begärda beloppet till de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i övrigt förordats under anslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen beträffande tjänst som professor i vuxenpedagogik avslår motionen 1979/80: 1722,

3. att riksdagen beträffande ökade resurser för fredsforskning avslår motionen 1979/80: 897,

4. att riksdagen beträffande idrottsforskning som ämne vid högskolorna avslår motionen 1979/80: 1892 yrkandet 2,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 8 till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 107 435 000 kr.

6. Medicinska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 17 (s. 506 —515) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. til! Medicinska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 275 777 000 kr.

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

9. att riksdagen beslutar att till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 276 777 000 kr.

1979/80: 892 av Hagar Normark m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om behovet av en forskartjänst i genetisk cpidemiologi vid Umeå universitet.

UbU 1979/80: 20

1979/80: 1281 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen, med ändring av förslaget i denna del i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12, fastställer termerna ”allmänläkarvård” (eller ”allmänläkarverksamhet”) resp. ”långtidsvård” (eller ”långtidssjukvård") för professurerna inom tillhörande ämnesområden.

1979/80: 1707 av Siri Häggmark m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att tjänster för forskarutbildade inom i motionen nämnda kategorier bör inrättas inom högskolan på lektorsnivå,

2. att forskningstjänster med anknytning till vårdutvecklingen inom hälso- och sjukvården bör inrättas på forskarassistentnivå eller icke nivåplacerade,

3. att tjänster för forskarutbildade inom vårdsektorn på sikt bör knytas till kommande universitetsinstitutioner för omvårdnad.

1979/80: 1721 av Åke Polstam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att delbeloppet för Linköpings högskola/universitetet i Linköping under anslaget D 17 Medicinska fakulteterna uppräknas med ytterligare 250 000 kr. genom omfördelning mellan de medicinska fakulteterna.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om inrättande av nya tjänster som professor i psykologi, klinisk bakteriologi, klinisk virologi och reumatologi. Vidare tillstyrker utskottet att en tjänst som professor i anestesiologi, särskilt intensivvård, inrättas vid universitetet i Umeå samtidigt som en professur i patologi där dras in. Utskottet tillstyrker också att en tjänst som professor i molekylär genetik inrättas vid Karolinska institutet den 1 juli 1981.

Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att den 1 juli 1980 inrätta dels en tjänst som professor i onkologi vid universitetet i Linköping, dels en tjänst som professor i epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi, vid Karolinska institutet (UbU 1978/79: 25 s. 23, rskr 1978/ 79: 244).

Utskottet tillstyrker att benämningen på vissa professurer i enlighet med förslag i budgetpropositionen ändras till kirurgi, medicinsk mikrobiologi, medicinsk och fysiologisk kemi samt medicinska njursjukdomar och att en tjänst i medicinsk radiofysik förenas med tjänst som sjukhusfysiker.

Föredraganden föreslår vidare att en tjänst som professor i långvårdsmedicin inrättas vid universitetet i Lund och en tjänst i medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård, vid samma universitet omvandlas till en professur i allmänmedicin.

Vid behandlingen av föregående års budgetproposition uttalade utbildningsutskottet att en översyn av benämningen av kliniska professu -

UbU 1979/80: 20

rer, speciellt i bl. a. de nya vårdformerna långvårdsmedicin och primärvård, syntes motiverad och att en logisk och konsekvent terminologi rörande professurers ämnesområden och inriktning måste komma till stånd (UbU 1978/79: 25). Till följd härav har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) övervägt benämningarna för berörda tjänster och föreslagit att i fortsättningen benämningen långvårdsmedicin resp. allmänmedicin används. Föredragande statsrådet ansluter sig till UHÄ:s förslag och förutsätter att UHÄ fortlöpande uppmärksammar det av riksdagen formulerade kravet på logik och konsekvens i detta sammanhang.

I motionen 1979/80:1281 yrkas att riksdagen i stället för benämningen långvårdsmedicin fastställer benämningen långtidsvård och i stället för allmänmedicin benämningen allmänläkarvård. Motionären menar att det inte finns några vetenskapsområden som överensstämmer med sjukvårdsverksamheten långvård/långtidssjukvård resp. primärvård/allmänläkarverksamhet. Till klinikerna för denna verksamhet är nämligen de med professurerna förenade överläkarbefattningama avsedda att knytas. Motionären finner det därför rimligast att benämningarna för sjukvårdsverksamheten används också för professurerna.

Utskottet finner inte anledning frångå de förslag till benämningar som UHÄ och föredraganden redovisat och föreslår därför att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/ 80: 1281 inrättar dels en professur med ämnesbenämningen långvårdsmedicin, dels en professur med ämnesbenämningen allmänmedicin samtidigt som en professur i medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård, dras in.

I propositionen uttalar föredragande statsrådet att han förutsätter att professuren i långvårdsmedicin förenas med överläkartjänst i långvårdsmedicin vid Malmö allmänna sjukhus och inriktas mot primärvård. Om annan sjukvårdsanknytning för angivna tjänst skulle komma i fråga anser utskottet att regeringen skall kunna förordna härom under förutsättning att godtagbar överenskommelse med berörd sjukvårdshuvudman kan träffas.

I motionen 1979/80: 892 påtalas behov av en forskartjänst i genetisk epidemiologi vid universitetet i Umeå. En sådan tjänst skulle ge möjlighet att studera uppkomsten och spridningen av genetiska sjukdomar och skador i befolkningsgrupper samt miljöfaktorernas inverkan på arvsmassan och på det genetiska sjukdomsmönstret. Forskningsresurser och forskningsinsatser på detta område är enligt motionärerna otillräckliga, och det finns ingen forskartjänst vid universitetet i Umeå trots att forskningen där gett uppmärksammade resultat.

Utbildningsutskottet behandlade under hösten 1979 frågan om toxikologisk utbildning och forskning, och riksdagen gav då regeringen till känna behovet av en samlad plan för toxikologisk utbildning och forsk -

UbU 1979/80: 20

ning (UbU 1979/80: 2, rskr 1979/80: 26). Utskottet utgår från att frågan om forskningsresurser i genetisk epidemiologi behandlas i detta sammanhang och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/ 80: 892.

I motionen 1979/80: 1707 påtalas behov av tjänster på lektorsnivå för bl. a. forskarutbildade sjuksköterskor, vårdlärare, sjukgymnaster och laboratorieassistenter (yrkandet 1). Vidare yrkas i motionen att forskartjänster på forskarassistentnivå inrättas med anknytning till vårdutvecklingen inom hälso- och sjukvården (yrkandet 2) och att tjänster för forskarutbildade på sikt knyts till institutioner för omvårdnad (yrkandet 3). I motionen anförs att det är svårt att genomföra forskningsprojekt av mera genomgripande karaktär, så länge det saknas fasta tjänster för forskarutbildade inom bl. a. omvårdnadsforskningen.

Tjänsteorganisationen inom högskolan har utretts av lärartjänstutredningen, som nyligen lagt fram sitt betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i högskolan. I detta redovisas förslag om vilka tjänster som skall finnas inom högskolan. Förslaget omfattar både den statliga och den kommunala högskolan och innebär bl. a. att tjänster med särskild inriktning mot forskning och utvecklingsarbete inom vårdområdet skall kunna inrättas. De problem som motionärerna pekar på kan därför väntas bli lösta i samband med att ställning tas till utredningens förslag.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att medicinska forskningsrådet (MFR) inrättat två tjänster för omvårdnadsforskning, vilka innehas av två forskare med sjuksköterskeutbildning som grund. De medel som beräknats under förevarande anslag för forskarutbildning inom nya områden såsom arbetsterapi, logopedi och sjukgymnastik är också enligt utskottets mening ägnade att förbättra möjligheterna till forskning inom dessa områden. Utskottet vill slutligen framhålla att frågan om till vilka institutioner inrättade tjänster skall knytas avgörs på lokal nivå. Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda avslår motionen 1979/80: 1707.

Riksdagen anvisade vid föregående riksmöte enligt förslag i propositionen 1978/79: 119 vissa medel för budgetåret 1979/80 till förstärkning av högskolans forskningsorganisation under ett särskilt anslag D 51 Vissa kostnader i samband med forsknings/forskarutbildningsreform.

Av dessa medel anvisades 500 000 kr. till universitetet i Linköping. Medlen fördelades sedermera av universitetet med 250 000 kr. till medicinsk forskning och forskarutbildning och med 250 000 kr. till teknisk forskning och forskarutbildning. UHÄ föreslog i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 att medel under det särskilda anslaget skulle föras över på ordinarie anslag för forskning och forskarutbildning och att därvid hela beloppet (500 000 kr.) skulle föras upp under anslaget till teknisk forskning och forskarutbildning (D 21 Tekniska fakulteterna,

UbU 1979/80: 20

anslagsposten Universitetet i Linköping). Regeringen har i budgetpropositionen följt detta förslag.

I motionen 1979/80: 1721 föreslås att anslagsposten till medicinsk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping räknas upp med 250 000 kr. bl. a. med hänsyn till att den lokala fördelningen innevarande budgetår ej beaktats i regeringens förslag för budgetåret 1980/ 81. Medelsbehovet bör dock enligt motionären tillgodoses genom en omfördelning av medel mellan de medicinska fakulteterna i landet.

Enligt vad utskottet inhämtat har till grund för anslagsberäkningen i budgetpropositionen i nu nämnda avseende inte funnits något fördelningsbeslut från universitetet. Med hänsyn härtill och då utskottet anser att den medicinska forskningens och forskarutbildningens behov vid universitetet i Linköping inte i första hand bör tillgodoses genom omfördelning från andra högskoleenheters anslag finner utskottet det rimligt att 250 000 kr. — i överensstämmelse med tidigare fördelning — förs från anslaget D 21 Tekniska fakulteterna till anslaget D 17 Medicinska fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Linköping. Medelsberäkningen på dessa anslag bör med anledning av motionen 1979/80: 1721 justeras i enlighet härmed.

I budgetpropositionen beräknas en allmän förstärkning av basresurserna med 2 500 000 kr.

I motionen 1979/80: 521 (yrkandet 9) föreslås en ökning med ytterligare 1 000 000 kr.

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor genom förslag i årets budgetproposition tillförts betydande belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande budgetår. Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare tillskott inte komma i fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 9 och anvisar det av regeringen under anslaget begärda beloppet för förstärkning av basresurserna till de medicinska fakulteterna.

Utskottet har ingenting att erinra mot vad som i övrigt förordats under detta anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 1281 inrätta tjänster som professor (L 22) i psykologi, molekylär genetik, klinisk bakteriologi, klinisk virologi, långvårdsmedicin, allmänmedicin, reumatologi och anestesiologi, särskilt intensiwård,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av tjänster i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

UbU 1979/80: 20

3. att riksdagen beträffande forskartjänst i genetisk epidemiologi avslår motionen 1979/80: 892,

4. att riksdagen beträffande tjänster för forskarutbildning inom vårdsektorn avslår motionen 1979/80:1707,

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och motionen 1979/80: 1721 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 9 till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 276 027 000 kr.

7. Odontologiska fakulteterna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 18 (s. 515—517) och föreslår

att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1980/ 81 anvisar ett reservationsanslag av 43 437 000 kr.

8. Farmaceutiska fakulteten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 19 (s. 517—518) och föreslår

att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1980 /81 anvisar ett reservationsanslag av 10 468 000 kr.

9. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under punkten D 20 (s. 518—524) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 228 085 000 kr.

Motionerna

1979/80: 518 av Britta Hammarbacken m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett program för kartläggning och samordning av pågående forskning ang. vår kemiska miljö, särskilt med tanke på genetisk toxikologi.

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

10. att riksdagen beslutar att till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 231 085 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker dels att tjänster som professor i enlighet med förslagen i propositionen inrättas i toxikologisk genetik, immunbiologi,

f2 Riksdagen 1979/80.14 sami. Nr 20

UbU 1979/80: 20

fasta tillståndet kemi, datalogi, fjärranalys, särskilt tillämpad fjärranalys, och materialvetenskap, dels att en tjänst som professor i växtbiologi ändras till ekologisk botanik.

I motionen 1979/80: 518 anförs att en kartläggning av vår kemiska miljö är nödvändig på grund av de skador i form av missfall, fosterskador och cancer som förekommer. Dessa skador kan enligt motionärerna vara miljöbetingade men orsakssammanhangen är ännu oklara. Det behövs därför, påpekas det i motionen, ett program för kartläggning och samordning av pågående forskning om den kemiska miljön särskilt med tanke på behovet av forskning i genetisk toxikologi.

Riksdagen beslöt hösten 1979 att ge regeringen till känna behovet av en samlad plan för toxikologisk utbildning och forskning (UbU 1979/ 80: 2, rskr 1979/80: 26). Då motionärernas krav därigenom synes bli tillgodosett, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 518.

I budgetpropositionen har vid medelsberäkningen beaktats behovet av en förstärkning av basresurserna med 3 000 000 kr.

I motionen 1979/80: 521 föreslås att ytterligare 3 000 000 kr. anvisas för ändamålet (yrkandet 10).

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor genom förslag i årets budgetproposition tillförts betydande belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande budgetår. Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare tillskott inte komma i fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 10 och anvisar det av regeringen begärda beloppet till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Mot vad i övrigt förordats under anslaget har utskottet ingenting att erinra.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

3. att riksdagen beträffande forskning om kemisk miljö avslår motionen 1979/80: 518,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 10 till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 228 085 000 kr.

UbU 1979/80: 20

10. Tekniska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 21 (s. 524 —529) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 242 459 00 kr.

Motionerna

1979/80: 516 av Sivert Andersson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att förslag om inrättande av professur i belysningslära framläggs snarast möjligt.

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11. att riksdagen beslutar att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 245 459 000 kr.

1979/80:1313 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1979/80: 1443 — såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att vid högskolan i Luleå inrätta en professur i industriell organisation,

4. att riksdagen beslutar att, utöver regeringens förslag i budgetpropositionen 1980, anvisa ytterligare 500 000 kr. under anslaget D 21, anslagsposten Forskning och forskarutbildning vid högskolan i Luleå, för under p. 3 angivet ändamål.

(Yrkandena 1 och 2 behandlar utskottet i annat betänkande.)

1979/80: 1547 av Eva Winther (fp) vari — med hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1979/80: 1546 — yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en undersökning av möjligheten att flytta metallurgisk utbildning och forskning från KTH till Luleå tekniska högskola.

1979/80: 1701 av Olle Eriksson (c) och Rune Torwald (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär prövning om inrättande av en professur i skeppsergonomi.

1979/80: 1703 av Anders Gernandt (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för en omfördelning av forskningsresurser så att behovet av forskningsassistenter m. m. vid energilinjen inom institutionen för byggnadsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) blir tillgodosett.

UbU 1979/80: 20

1979/80: 1721 av Åke Polstam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att delbeloppet för Linköpings högskola/universitetet i Linköping under anslaget D17 Medicinska fakulteterna uppräknas med ytterligare 250 000 kr. genom omfördelning mellan de medicinska fakulteterna.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslagen i budgetpropositionen om inrättande av tjänster som professor i arbetsmiljöplanering, polymera materials egenskaper och användning samt kvalitetsteknik. Utskottet tillstyrker också att vissa i budgetpropositionen närmare angivna tjänster som professor får ändrad benämning.

En professur i belysningslära vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) föreslås i motionen 1979/80: 516. Motionären anser att belysningsområdet är av betydelse både för energihushållningen och för den mänskliga miljön och att det behövs en professur som bas för målinriktade sektoriella forskningsinsatser.

Med anledning härav får utskottet anföra följande. En av UHÄ tillsatt arbetsgrupp har lagt fram förslag om utbildning och forskning i arbetsmiljöutformning vid högskolan i Luleå (UHÄ-rapport 1979: 4). Arbetsgruppen pekar på att en professur i belysningslära saknas i Sverige trots att belysningsfrågoma är en mycket viktig komponent i arbetsmiljön. Enligt arbetsgruppens uppfattning bör en professur i belysningslära inrättas, i första hand vid KTH, i andra hand vid högskolan i Luleå. Förslag om inrättande av en professur i ämnet har förts fram såväl av UHÄ i dess anslagsframställning för budgetåret 1980/81 som av högskolestyrelsen vid KTH i yttrandet över fakultetsnämndens anslagsframställning.

Bakgrunden till att nu nämnda instanser fört fram förslaget är bl. a. att forskning på belysningsområdet sedan länge bedrivits vid KTH och att forskningen där nu nått en sådan bredd och stadga att den bör få en fast bas. Statens råd för byggnadsforskning finansierar sedan några år tillbaka en forskartjänst vid KTH. Utskottet anser att vägande skäl nu föreligger för att en professur i belysningslära inrättas där. Regeringen bör lägga fram förslag härom så att professuren kan inrättas den 1 juli 1981. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 516 ge regeringen till känna.

I motionen 1979/80: 1313 yrkas att en professur i industriell organisation inrättas vid högskolan i Luleå (yrkandet 3) och att ytterligare 500 000 kr. till följd därav anvisas under förevarande anslag (yrkandet 4). Motiven till motionsyrkandena återfinns i motionen 1979/80: 1443.

I anslagsframställningarna för budgetåret 1980/81 har såväl från högskolan i Luleå sorn från UHÄ förts fram förslag om inrättande av

UbU 1979/80: 20

en professur i industriell organisation vid högskolan. UHÄ har samtidigt anmält sin avsikt att utreda resursbehoven för både utbildning och forskning inom området industriell ekonomi, administration och organisation. Föredragande statsrådet uttalar att han inte är beredd att föreslå inrättande av en professur innan den av UHÄ aviserade utredningen föreligger. Utskottet delar denna uppfattning och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1313 yrkandena 3 och 4.

En professur i skeppsergonomi föreslås i motionen 1979/80:1701. Förslag om en sådan professur har behandlats av utskottet vid två tidigare tillfällen, dels i betänkandet 1976/77: 20 (s. 138), dels i betänkandet 1977/78: 22 (s. 76). Utskottet anförde vid dessa tillfällen att frågan om en professur i skeppsergonomi borde prövas i det ordinarie budgetarbetet och därvid vägas mot andra krav. Förslag om en professor i skeppsergonomi har inte förts fram av någon berörd instans i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81, och utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1701.

I motionen 1979/80: 1547 begärs en undersökning av möjligheten att flytta metallurgisk utbildning och forskning från KTH till högskolan i Luleå. Motionären anför i motionen 1979/80: 1546, där motiveringen för nämnda yrkande återfinns, att utbildningen och forskningen inom gruvområdet tidigare flyttats från KTH till Luleå och att rationella skäl talar för att nu även flytta den metallurgiska delen till Luleå och därmed samordna resurserna för utbildning och forskning inom områdena.

Utskottet anser att högskolan i Luleå bör utvecklas i första hand genom att resurser för forskning och utbildning inom nya områden tillförs högskolan. Utskottet anser inte att skäl nu föreligger för en undersökning av möjligheterna att flytta över resurser för metallurgisk utbildning och forskning från KTH till Luleå. Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 1547.

I motionen 1979/80: 1703 tas frågan om fördelning av forskningsresurser inom KTH upp. Motionären föreslår en omfördelning av befintliga resurser så att resursbehovet vid institutionen för byggnadsteknik blir tillgodosett.

Frågan om fördelning av resurser inom av riksdagen givna ramar är numera en fråga för styrelsen för den enskilda högskoleenheten. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/ 80: 1703.

Enligt föredragande statsrådet har vid medelsberäkningen beaktats behovet av en förstärkning av basresurserna med 4 034 000 kr.

I motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 föreslås att ytterligare 3 000 000 kr. anvisas för ändamålet.

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor genom förslag i årets budgetproposition tillförts betydande

UbU 1979/80: 20

belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande budgetår. Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare tillskott inte komma i fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 och anvisar det av regeringen under anslaget begärda beloppet för förstärkning av basresurserna till de tekniska fakulteterna.

Utskottet erinrar om sitt ställningstagande till motionen 1979/80: 1721 under punkten 6 i detta betänkande och beräknar medel under anslaget i enlighet härmed.

Mot övriga förslag i propositionen under förevarande anslag har utskottet inget att erinra.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

3. att riksdagen beträffande professur i belysningslära med anledning av motionen 1979/80: 516 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande professur i industriell organisation avslår motionen 1979/80: 1313 yrkandet 3 och yrkandet 4, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beträffande professur i skeppsergonomi avslår motionen 1979/80: 1701,

6. att riksdagen beträffande metallurgisk forskning och utbildning avslår motionen 1979/80: 1547,

7. att riksdagen beträffande fördelning av vissa forskningsresurser vid KTH avslår motionen 1979/80: 1703,

8. att riksdagen beträffande förstärkning av basresurserna avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 såvitt nu är i fråga,

9. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och motionen 1979/ 80: 1721 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 och motionen 1979/80: 1313 yrkandet 4, sistnämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 242 209 000 kr.

11. Temaorienterad forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 22 (s. 530—533) och hemställer

att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret 1980/ 81 anvisar ett reservationsanslag av 6 172 000 kr.

UbU 1979/80: 20

12. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 26—D 29 (s. 538—541) och hemställer

1. att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 686 021 000 kr.,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1980/81 lån får beviljas till studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av 20 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Lån till studentkårlokaler för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

4. att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. att riksdagen till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

13. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 31—D 32 (s. 544) och hemställer

1. att riksdagen till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.,

2. att riksdagen till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 4 650 000 kr.

14. Utbildningsbidrag för doktorander. Regeringen har under punkten D 33 (s. 545) föreslagit riksdagen att till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 73 748 000 kr.

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

17. att riksdagen beslutar att till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 12 026 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 85 774 000 kr.

1979/80: 893 av Christina Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om en motsvarighet till läkarutbildningsavtalet för forskarstuderande från de medellånga vårdutbildningarna på lämpligt sätt utreds.

UbU 1979/80: 20

24 Utskottet

Föredragande statsrådet föreslår att antalet utbildningsbidrag ökas med 75 från 1 435 till 1 510. Utbildningsbidraget utgår med belopp som ligger mitt emellan det högsta och det lägsta beloppet för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen, eller f. n. med 48 840 kr. för år. För ändamålet föreslås anvisas ett förslagsanslag som uppgår till 73 748 000 kr.

Antalet utbildningsbidrag bör enligt motionen 1979/80: 521 ökas med ytterligare 200. Vidare bör bidragets storlek anpassas till den högsta nivån för bidrag i arbetsmarknadsutbildning, nämligen 50 160 kr./år. Förevarande anslag bör därför enligt motionen ökas med 12 026 000 kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkandet 17).

Utskottet delar föredragande statsrådets i budgetpropositionen redovisade uppfattning att en ökning av antalet utbildningsbidrag är motiverad bl. a. av att nya grupper från och med den 1 juli 1980 får allmän behörighet till forskarutbildning och att det är angeläget att dessa får reella ekonomiska möjligheter att gå igenom forskarutbildning. Förslaget motsvarar i huvudsak den ökningstakt som forskarutbildningsutredn ingen gav uttryck för i sitt betänkande (SOU 1977: 63) Fortsatt högskoleutbildning. Den ökning av basresurserna som utskottet tillstyrkt tidigare i detta betänkande ökar också möjligheterna för de forskarstuderande att finansiera sin utbildning genom att fler assistent- eller amanuenstjänster kan inrättas. Någon ökning av antalet utbildningsbidrag utöver den som föreslagits i propositionen kan utskottet inte tillstyrka. Lärartjänstutredningen har nyligen lagt fram sitt betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i högskolan vilket också omfattar förslag till studiefinansiering under forskarutbildning. I avvaktan på ställningstagande till dessa förslag anser utskottet att någon principiell förändring av bidragsbeloppens storlek inte bör ske. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 17.

Det är enligt motionen 1979/80: 893 nödvändigt att hitta vägar för dem som genomgått medellånga vårdutbildningar att finansiera forskarstudier. För traditionella forskarstuderande inom medicinsk fakultet finns det enligt motionären förutom utbildningsbidrag även amanuens- och assistenttjänster och kliniska amanuenstjänster samt för läkarna vid universitetskliniker tid för forskning. Kostnaderna härför täcks enligt motionären delvis av läkarutbildningsavtalet. Frågan om det går att skapa en motsvarighet till läkarutbildningsavtalet för nämnda kategori forskarstuderande bör, menar motionären, snarast utredas.

Utskottet erinrar om att frågan om studiefinansiering under forskarutbildning för dem som genomgått medellånga vårdutbildningar berörs av lärartjänstutredningens förslag. I utredningens betänkande behandlas även former för de medellånga vårdutbildningarnas anknytning till

UbU 1979/80: 20

forskning och läkarutbildningsavtalens framtida konstruktion. I avvaktan på beredningen av utredningens förslag föreslår utskottet att motionen 1979/80: 893 avslås av riksdagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 17 till Utbildningsbidrag för doktorander anvisar ett förslagsanslag av 73 748 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande utredning av fråga om studiefinansieringen för vissa forskarstuderande avslår motionen 1979/ 80: 893.

15. Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m. m. Regeringen har under punkten D 34 (s. 546) föreslagit riksdagen att till Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 17 635 000 kr.

Motionen

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 9 000 000 kr. (1 500 000 + 7 500 000) förhöjt reservationsanslag av 26 635 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för forskning och utvecklingsarbete för högskolan samt för personalutbildning m. m. Föredragande statsrådet föreslår att anslaget för budgetåret 1980/81 förs upp med oförändrat belopp.

I motionen 1979/80: 521 föreslås att 1,5 milj. kr. anvisas för att utveckla forskning inom nya områden (yrkandet 1 delvis). Flera viktiga utbildningsområden har genom högskolereformen förts in i högskolan och saknar av tradition forskning på sina egna villkor. Det finns enligt motionärerna behov av att stimulera metod- och teoriutvecklingen inom dessa nya områden. I detta syfte bör UHÄ få disponera angivna belopp för arbetsstipendier eller för att knyta utländska forskare till institutioner i Sverige, menar motionärerna.

Forskning inom nya områden kan enligt utskottets uppfattning stimuleras på många olika sätt. Forskningsråden kan med sina resurser ge medel till projekt inom många olika områden och förväntas ofta vara de anslagsgivande organ som i flera avseenden ligger närmast forskningsfronten. Även sektorsmyndigheterna har intresse av att få fram

UbU 1979/80: 20

forskning inom nya områden och satsar betydande resurser i detta syfte inom sina respektive ansvarsområden. För högskolans del har också under senare tid särskilda medel avsatts för att stimulera forskningen inom nya områden. Uppbyggnaden av temaforskningen vid universitetet i Linköping är ett sådant exempel. Vid universitet och högskolor har tvärvetenskapliga centra växt fram, där forskning inom nya områden fått stöd och bärkraft. Särskilda medel har av riksdagen anvisats till konsumentforskning, jämställdhetsforskning, arbetsvetenskaplig forskning och energiforskning. I årets budgetproposition föreslås särskilda resurser för uppbyggnad av forskning inom områdena barnkultur och marin teknik.

Det särskilda anslaget för forskningsanknytning och konstnärligt utvecklingsarbete som enligt förslag i budgetpropositionen föreslås öka från 9,2 milj. kr. till 11,2 milj. kr. är också ägnat att stimulera forskning inom nya områden. Även det förhållandet att nya grupper av forskarstuderande från och med den 1 juli 1980 får allmän behörighet till forskarutbildning kan bidra till detta.

Med det anförda vill utskottet peka på en del av de åtgärder som vidtagits för att stimulera forskning inom nya områden. Viss tid kommer också att behövas för att satsningarna skall få genomslagskraft. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det statsfinansiella läget kan utskottet inte tillstyrka motionen 1979/80: 521 yrkandet 1 i denna del.

I motionen 1979/80: 521 (yrkandet 1 delvis) föreslås vidare att 7,5 milj. kr. ställs till högskoleenheternas förfogande för internationella kontakter. Dessa behövs för utbyte av information och för att trygga kompetens inom nya områden. Medlen skall enligt motionen användas för att ta emot gästforskare eller för att skicka svenska forskare utomlands.

Finansieringen av de internationella kontakterna inom forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor sker i dag huvudsakligen genom fakultetsanslagen. De förstärkningar av dessa anslag som föreslås i årets budgetproposition och som aviseras för de kommande åren kan därför också användas för ökade internationella kontakter. Utskottet anser inte att det är motiverat att avdela särskilda resurser för ändamålet inom ramen för de anslag som disponeras av högskoleenheterna och anser det heller inte möjligt att tillstyrka ytterligare medelsanvisning. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/ 80: 521, yrkandet 1 i vad avser medel för internationella kontakter.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen under anslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 1 till Forskning och

UbU 1979/80: 20

utvecklingsarbete för högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 17 635 000 kr.

16. Forskningsrådsnämnden. Regeringen har under punkten D 37 (s. 551—554) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om en treårig försöksverksamhet med utgivning av populärvetenskapliga böcker,

2. till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 32 162 000 kr.

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen beslutar om en försöksverksamhet med regionala forskningsråd i Värmland och Norrbotten i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 42 162 000 kr.,

20. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om instiftande av ett pris för bästa populärvetenskapliga insats i massmedia.

1979/80: 878 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående utökad parlamentarisk representation i forskningsrådsnämnden.

1979/80: 1704 av Lars Gustafsson (s) och Arne Gadd (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lägst 1,7 milj. kr. under anslaget Forskningsrådsnämnden skall användas till folkrörelseforskning.

Utskottet

Forskningsrådsnämnden (FRN), som inrättades år 1977 vid sidan av de tre forskningsråden under utbildningsdepartementet, skall ta initiativ till och finansiellt stödja forskning främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, sprida information om forskning och forskningsresultat samt främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 368).

Regeringen beslutar om antalet ledamöter i FRN och utser dem. Mandatperioden är tre år. Den första perioden går ut den 30 juni 1980.

Från början hade FRN tolv ledamöter förutom ordföranden. Sju representanter för allmänintressena utsågs, varav fyra riksdagsledamö -

UbU 1979/89: 20

ter och tre representanter för löntagarorganisationerna. Vidare utsågs en representant vardera för humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Fr. o. m. innevarande budgetår har FRN utökats med tre ledamöter, nämligen en representant för landstingen, en för primärkommunema och en representant för Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). FRN har således f. n. femton ledamöter förutom ordföranden.

En ökning av FRN med ytterligare fem ledamöter föreslås i motionen 1979/80: 878. De skall alla vara riksdagsledamöter. Motionären anser att riksdagen på detta sätt bör tillförsäkras ett starkare inflytande i FRN för att bättre överensstämmelse skall vinnas mellan statsmakternas intentioner och nämndens inriktning av sin verksamhet. Förslaget grundas bl. a. på erfarenheter av ledamotskap i styrelsen för sekretariatet för framtidsstudier och styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1975/76: 32 uttalade att FRN borde ha en så allsidig sammansättning som möjligt och att antalet ledamöter i möjligaste mån borde begränsas. Utskottet förutsatte att minst fyra av FRN:s ledamöter skulle representera riksdagen. Utskottet anser att det ännu är för tidigt att ta ställning till om FRN bör ha en större parlamentarisk representation än vad den f. n. har. Riksdagen bör således avslå motionen 1979/80: 878.

Regeringen föreslår att för budgetåret 1980/81 skall anvisas ett reservationsanslag av 32 162 000 kr. till FRN. Medlen fördelas på tre anslagsposter för resp. forskningsrådsnämnden, framtidsstudier och forskningsinformation.

Under den första anslagsposten avseende FRN.s verksamhet beräknas en ökning av medlen med 2 320 000 kr. Föredragande statsrådet anser det uppenbart att det finns ett behov av ökade insatser från FRN:s sida och att planerade eller redan inledda verksamheter som redovisats i FRN:s anslagsframställning för budgetåret 1980/81 gäller angelägna områden.

Innevarande budgetår skall minst 1400 000 kr. av FRN:s medel användas till folkrörelseforskning (prop. 1978/79: 100, UbU 1978/79: 25, rskr 1978/79: 244). För budgetåret 1980/81 beräknar FRN resursbehovet för folkrörelseforskning till omkring 1,9 milj. kr.

I årets budgetproposition har inte någon särskilt angiven del av anslaget avsatts för folkrörelseforskning.

Enligt motionen 1979/80: 1704 bör riksdagen ge regeringen till känna att lägst 1,7 milj. kr. av anslaget till FRN skall användas till folkrörelseforskning. Motionärerna menar att om någon förändring av folkrörelseforskningens villkor och dess organisatoriska förutsättningar, i för -

UbU 1979/80: 20

hållande till vad som gäller i dag, anses erforderlig bör detta också redovisas så att riksdagen kan ta ställning därtill.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ökade medel till FRN:s verksamhet och förutsätter att resurser för folkrörelseforskning ingår i medelsberäkningarna för nästa budgetår. Utskottet anser inte att det behövs någon särskild markering från riksdagens sida av belopp som bör avsättas härför. Utskottet utgår emellertid från att FRN kommer att disponera medel för folkrörelseforskning i minst samma omfattning som under innevarande budgetår. Utskottet anser således att riksdagen inte behöver göra det i motionen begärda uttalandet och föreslår att riksdagen med avslag på motionen 1979/80: 1704 anvisar de av regeringen föreslagna medlen under anslagsposten Forskningsrådsnämnden.

Förra året beslöt riksdagen att den verksamhet som i dag bedrivs av sekretariatet för framtidsstudier fr. o. m. den 1 juli 1980 skall inordnas under FRN (prop. 1978/79: 119, UbU 1978/79: 44, rskr 1978/79: 391). Föredragande statsrådet föreslår därför att medel för verksamheten nästa budgetår skall beräknas under förevarande anslagsrubrik. Under den särskilda anslagsposten för framtidsstudier beräknas 4 039 000 kr. Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen.

Innevarande budgetår disponerar FRN 4 milj. kr. för forskningsinformation. Medlen är anvisade under anslaget Vissa kostnader i samband med forsknings/forskarutbildningsreform. Enligt föredragande statsrådet är ökade informationsinsatser angelägna. Under den särskilda anslagsposten Forskningsinformation under förevarande anslag beräknas därför 4,5 milj. kr. för ändamålet varav 500 000 kr. således är en förstärkning. Dessutom beräknas under samma anslagspost 240 000 kr för vissa merkostnader för tidskriften Forskning och Framsteg. Slutligen beräknas 800 000 kr. för en försöksverksamhet med utgivning av populärvetenskaplig litteratur med låga priser. Syftet med försöksverksamheten skall vara att utveckla stödformer för utgivningen i landet av populärvetenskapliga böcker. Försöksverksamheten skall pågå under tre år med början den 1 juli 1980.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen såvitt avser forskningsinformation m. m. och tillstyrker förslaget om försök med utgivning av billiga, populärvetenskapliga böcker.

I motionen 1979/80: 521 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna att ett pris bör instiftas för bästa populärvetenskapliga insats i massmedia (yrkandet 20). Ett sådant pris skulle enligt motionärernas mening stärka massmedias information om forskning och utvecklingsarbete. Priset borde delas ut varje år för bästa populärvetenskapliga artikel och/eller program i radio/TV. För detta ändamål bör FRN avsätta 100 000 kr.

UbU 1979/80: 20

30 Utskottet anser att olika medel bör prövas för att förbättra informationen om forskning och utvecklingsarbete. FRN:s arbete härmed får anses ännu befinna sig i ett inledningsskede. I det fortsatta arbetet med att finna nya former för att stödja och inspirera till information om forskning bör också motionärernas förslag om ett pris övervägas. Detta bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 521 yrkandet 20 som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen bör enligt motionen 1979/80: 521 besluta om en försöksverksamhet med regionala forskningsråd i Värmland och Norrbotten (yrkandet 5) och för ändamålet anvisa (5 + 5) 10 milj. kr. för budgetåret 1980/81 under anslaget till FRN (yrkandet 6). Ett sådant regionalt forskningsråd skall inte ha sin utgångspunkt i ett visst vetenskapligt forskningsområde eller i en sektors behov, så som t. ex. de nationella forskningsråden och STU har. Det skall i stället ha till uppgift att bidra till vidareutvecklingen av en regions näringsliv men även belysa andra frågor inom regionen. Detta står enligt motionärernas mening inte i någon motsatsställning till behovet av en samordnad och samlad forskningspolitik på det nationella planet. En samverkan mellan centrala och regionala organ är viktig men ett regionalt forskningsråd kan enligt motionärerna ha avgörande betydelse för om projekt, som är starkt regionalt betingade och har sitt ursprung i regionens näringsliv och därmed förknippade förutsättningar och problem, kan komma till stånd. De två regionala forskningsråden föreslås anknytas till FRN för att säkerställa samverkan med centrala organ. Råden skall bestå av företrädare för regionen och representanter för befintliga forskningsorgan på central nivå. Motionärerna understryker att förläggningen av projekt, stödda av de två föreslagna regionala forskningsråden, alltid måste styras av var erforderlig kompetens finns. Projektarbetet behöver alltså inte lokaliseras till den region det avser.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena instämma i att rätt utnyttjade forskningsresurser kan ha mycket stor betydelse för en positiv utveckling av en region med svåra och komplicerade problem inom näringslivet. I dag finns också olika former av stöd till forskning och utvecklingsarbete både inom den offentliga sektom och inom näringslivet.

Stöd till forskning och utveckling av det slag motionärerna avser lämnas både av nationella organ som forskningsråd, STU, Riksbankens jubileumsfond m. m. och av t. ex. Norrlandsfonden och de regionala utvecklingsfonderna.

Den regionala forskningen togs upp vid föregående riksmöte bl. a. vid behandlingen av propositionen 1978/79: 112 (AU 1978/79:23, rskr 1978/79: 435). Därvid betonades bl. a. vikten av att universitet och högskolor kan fungera som centrala forskningsorganisationer för den regionalpolitiska forskningen. Riksdagen biföll i detta sammanhang regering -

UbU 1979/80: 20

ens förslag att en tjänst som professor i regionalekonomi skulle inrättas den 1 juli 1979 vid universitetet i Umeå. Utbildningsutskottet, som yttrade sig över förslaget (UbU 1978/79: 2 y), anförde att detta skulle stärka den regionalpolitiska forskningen i landet och medföra en betydelsefull breddning av den regionalpolitiska forskningen vid universitetet i Umeå. Inrättandet av professuren skulle enligt utskottet också förstärka forskningen kring de regionalpolitiska problemen i Norrland. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att högskolan i Luleå bör vara ett stöd för regionens utveckling.

I samband med de regionalpolitiska besluten förra året godkände riksdagen också riktlinjerna för den fortsatta verksamheten inom den dåvarande Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU). Gruppens namn ändrades, med bibehållen förkortning, till Expertgruppen för forskning om regional utveckling. Denna grupp skall i fortsättningen ha som sin viktigaste uppgift att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten blir kända och tillgängliga för beslutsfattare, planerare och andra intressenter. Gruppen har numera inrättat en regional samverkansgrupp i varje högskoleregion. Dessa samverkansgrupper skall vara en länk mellan forskare och planerare på regional nivå.

Riksdagen beslöt förra året i samband med forsknings- och forskarutbildningsreformen att de dittillsvarande kontaktsekretariaten vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund och Umeå, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå fr. o. m. den 1 juli 1980 skall föras över till högskoleorganisationen och anknytas till högskoleenhet med fast forskningsorganisation. Sekretariaten skall bl. a. främja kontakterna mellan högskoleforskningen och näringslivet till gagn för båda parter. De skall stimulera näringslivet att använda de resurser som finns vid universiteten och högskolorna samt medverka till att resultaten från högskoleforskningen ges en praktisk tilllämpning i näringslivet (prop. 1978/79: 119, UbU 1978/79: 44, rskr 1978/79: 391).

Högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer m. m. utreds f. n. av forskningssamverkanskommittén (U 1978: 01, FOSAM) som avser att avge sitt huvudbetänkande under år 1980. Kommitténs försöksverksamhet med kontaktforskare friställda från högskolan för tidsbegränsad verksamhet i företagen beräknas pågå även därefter.

Sammanfattningsvis kan utskottet således konstatera att det redan finns flera former av stöd till regionalt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete liksom kontaktverksamhet av skilda slag mellan högskoleforskningen och näringslivet. Det är sannolikt att det också behöver utvecklas nya former av sådant stöd om de stora problem som flera delar av landet i dag har skall kunna lösas.

UbU 1979/80: 20

32 Det är dock viktigt att inte splittra resurserna på alltför många och alltför små organ. Det är också viktigt att inte inrätta parallellt verkande organisationer. Utskottet är således tveksamt till inrättande av de i motionen föreslagna råden. Utskottet har inte heller möjlighet att tillstyrka den ytterligare medelstilldelning som föreslås i motionen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet 5 i motionen 1979/80: 521 om försöksverksamhet med regionala forskningsråd i Värmland resp. Norrbotten. Som en följd härav bör riksdagen också avslå yrkandet 6 i samma motion om medelstilldelning till sådan försöksverksamhet.

Utskottet, som redan i det föregående tillstyrkt delförslagen i budgetpropositionen om medelsberäkningar under anslaget till FRN, föreslår att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 6 till FRN för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 32 162 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande forskningsrådsnämndens sammansättning avslår motionen 1979/80: 878,

2. att riksdagen beträffande folkrörelseforskning avslår motionen 1979/80: 1704,

3. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100 om en treårig försöksverksamhet med utgivning av populärvetenskapliga böcker,

4. att riksdagen beträffande pris för bästa populärvetenskapliga insats i massmedia med anledning av motionen 1979/80: 521 yrkandet 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med regionala forskningsråd i Värmland och Norrbotten avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 5,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 6 till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 32 162 000 kr.

17. Humanistisk-samhällsvctenskapliga forskningsrådet Regeringen har under punkten D 38 (s. 555—557) föreslagit riksdagen att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 53 752 000 kr.

Motionen

1979/80: 879 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar placera professuren i historisk demografi vid Uppsala universitet.

UbU 1979/80: 20

33 Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) skall förås upp med 53 752 000 kr. nästa budgetår. Detta innebär en ökning med 5 130 000 kr. Medel beräknas bl. a. för två nya professurer, varav den ena är en tjänst som professor (L 22) i bysantinologi, personlig för Lennart Rydén. Utskottet har inget att erinra häremot.

I budgetpropositionen 1979 anmäldes att HSFR föreslagit att en tjänst som professor i historisk demografi skulle inrättas vid rådet den 1 juli 1979. Vid rådet fanns inrättad en tjänst som professor i demografi, placerad vid universitetet i Göteborg. Statsrådet erinrade om att den demografiska databasen i Haparanda, tidigare bekostad med enbart arbetsmarknadsmedel, sedan den 1 juli 1978 är knuten till universitetet i Umeå. Statsrådet ansåg det angeläget att pröva möjligheterna att samordna den demografiska forskningen i landet. Berörda myndigheter skulle få i uppdrag att utreda och komma in med förslag om organisation och lokalisering av demografisk forskning. När resultaten av denna utredning förelåg skulle en tjänst som professor i historisk demografi inrättas. I en motion (1978/79: 910) yrkades att det i utredningsdirektiven skulle uttalas att professuren borde placeras i Umeå.

Utbildningsutskottet delade föredragande statsrådets och motionärernas uppfattning om angelägenheten av att möjligheterna att samordna den demografiska forskningen prövades. Utskottet menade också att en utgångspunkt för utredningsarbetet självklart måste vara riksdagens tidigare beslut om den demografiska databasen. Utskottet var emellertid inte berett förorda att riksdagen genom ett uttalande skulle binda utredningen i dess arbete i vad det gällde den nya professurens placering. Utskottet avstyrkte således motionen, vilket riksdagen följde (UbU 1978/79: 25, p. 12).

HSFR har sedermera föreslagit att tjänsten som professor i historisk demografi skall inrättas den 1 juli 1980 och placeras i Uppsala, där en större historisk-demografisk forskargrupp redan finns inom ramen för det av HSFR stödda familjehistoriska projektet. HSFR betonar vikten av att professuren placeras nära vissa institutioner i Stockholm, bl. a. en nyinrättad databas där. Vidare hänvisar HSFR till närheten till centrala arkiv. HSFR har även diskuterat placering av professuren i Umeå. En sådan placering kan enligt HSFR vara motiverad av att den demografiska databasens vetenskapliga ledning finns där. Vidare skulle enligt rådet en förläggning av professuren till Umeå innebära en önskvärd förstärkning av den humanistiska fakultetens resurser där. HSFR anser dock att dessa argument inte är så tungt vägande jämfört med angelägenheten av att snabbt få en effektiv utbyggnad av den historisk-demografiska forskningen.

Föredragande statsrådet anser det angeläget att den viktiga tillgång

UbU 1979/80: 20

för forskningen inom många ämnesområden, som den demografiska databasen i Umeå utgör, på bästa sätt tas till vara. För att möjliggöra detta behöver den vetenskapliga ledningen av databasen stärkas. Under anslaget till samhällsvetenskapliga fakulteterna har beräknats 400 000 kr. för en forskningsenhet i anslutning till den demografiska databasen. Under det nu aktuella anslaget förordar statsrådet att professuren i historisk demografi placeras i Umeå och att innehavaren av tjänsten skall vara föreståndare för den till den demografiska databasen knutna forskningsenheten.

I motionen 1979/80: 879 yrkas att riksdagen skall besluta att professuren i historisk demografi skall placeras vid universitetet i Uppsala. Motionärerna ansluter sig till HSFRrs bedömningar och förslag. De anser det som en allvarlig felinvestering av värdefulla resurser om de hittills gjorda satsningarna av HSFR och Riksbankens jubileumsfond inte fullföljs och vinner fastare form genom placering av professuren i Uppsala.

Utskottet har vid sina överväganden om placeringen av professuren i historisk demografi funnit att många och goda skäl talar såväl för placering i Umeå som för placering i Uppsala. Utskottet ansluter sig emellertid till förslaget i budgetpropositionen om placering av tjänsten i Umeå, inte minst av den anledningen att det är viktigt att den hittills gjorda satsningen på den demografiska databasen i Umeå följs upp bl. a. genom den förstärkning av databasens vetenskapliga ledning som en placering av professuren i Umeå kommer att innebära. Detta ställningstagande motiveras också av den betydelse denna tjänst kan komma att få för den fortsatta utvecklingen av forskningen vid universitetet i Umeå. Riksdagen bör således avslå motionen 1979/80: 879.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som i övrigt förordas under förevarande anslag och föreslår

1. att riksdagen beträffande placering av en tjänst som professor i historisk demografi med avslag på motionen 1979/80: 879 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 53 752 000 kr.

18. Medicinska forskningsrådet. Regeringen har under punkten D 39 (s. 557—558) föreslagit riksdagen att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 110 905 000 kr.

Motionerna

1979/80: 450 av Eva Hjelmström (vpk) och Inga Lantz (vpk) vari — med hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1979/80: 449 — yrkas

UbU 1979/80: 20

1. att riksdagen beslutar att under Medicinska forskningsrådet anvisa ett särskilt reservationsanslag på 10 000 000 kr. att användas inom området preventivmedelsforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det anvisade särskilda anslaget för preventivmedelsforskning skall ses som en förstärkningsresurs för forskningsområdet.

1979/80: 661 av Anita Johansson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av forskning inom vårdområdet.

(Yrkandena 1 och 2 behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1979/80: 1284 av Görel Bohlin (m) och Siri Häggmark (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag syftande till forskning inom omvårdnadsområdet i enlighet med vad i motionen anförts.

1979/80: 1706 av Margot Håkansson m. fl. (fp, s, m, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att forskning om hjärnans kärlsjukdomar prioriteras då det gäller fördelning av forskningsmedel.

1979/80: 1725 av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att strokeforskningen prioriteras i kommande anslagsfördelningar inom den medicinska forskningen.

Utskottet

För medicinska forskningsrådet (MFR) föreslår regeringen ett anslag av 110 905 000 kr. nästa budgetår, vilket innebär en ökning med 13 905 000 kr. Under Vissa gemensamma frågor har bl. a. föreslagits att statens stöd till cancerforskningen bör kanaliseras genom forskningsråden. Detta har utskottet tillstyrkt under punkten 1 i detta betänkande. F. n. finansieras inga direkta cancerforskningsprojekt av forskningsråden. Av de föreslagna medlen till MFR nästa budgetår avser 3 000 000 kr. stöd till cancerforskningen.

MFR har tagit en rad initiativ för att stimulera forskning av särskild samhällelig betydelse. F. n. avser dessa initiativ främst hälso- och sjukvårdsforskning. Inom detta område har intresset fokuserats på sju områden som tidigare utretts av särskilda initiativgrupper, nämligen ledkirurgi, medelvårdtider efter kirurgiska ingrepp, medicinsk rehabilitering, omvårdnadsforskning, perinatologi (forskning om nyföddhetsperioden), psykiatrisk behandlingsvärdering samt vårdbehov-vårdeffektivitet. Ett antal forskningsprojekt har redan kunnat sättas i gång, och flera metod- och planeringsgrupper har inrättats.

I enlighet med MFR:s förslag beräknar föredragande statsrådet medel för en tjänst som professor (L 22) i hälso- och sjukvårdsforskning,

UbU 1979/80: 20

personlig för Björn Smedby, med placering vid universitetet i Uppsala. Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet förordat.

En del av det större området hälso- och sjukvårdsforskning, nämligen omvårdnadsforskning, tas upp i två motioner. Enligt motionen 1979/80: 661 (yrkandet 3) bör riksdagen uppdra åt regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om aktiva åtgärder i syfte att få till stånd nya forskningsinsatser inom vårdområdet. Det finns enligt motionärernas mening ett behov av att utveckla omvårdnadsforskningen genom att stimulera metod- och teoriutveckling. Motionärerna hänvisar därvid till att flera viktiga utbildningar som nyligen förts till högskolan ännu saknar forskning inom det egna området, däribland vårdutbildningarna. Även i motionen 1979/80:1284 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om satsning inom omvårdnadsforskning. Sådan forskning rörande bl. a. hemsjukvård och långtidssjukvård behövs för att öka kunskaperna om vad denna vård kräver, särskilt som dessa områden f. n. byggs ut.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att nya utbildningar, som förs till högskolan, får anknytning till forskning. För att bl. a. tillgodose detta behov anvisas också särskilda medel under utbildningsdepartementets huvudtitel under anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete. Detta anslag, som utskottet behandlar i ett senare betänkande, föreslås för nästa budgetår föras upp med 11 200 000 kr.

Genom det omfattande arbete som skett inom MFR:s initiativgrupper har initiativ tagits till ökad omvårdnadsforskning. I MFR:s anslagsframställning för budgetåret 1980/81 sägs bl. a.: ”Omvårdnadsforskningen befinner sig ännu i en trevande start. Dess plats i forskningen är ännu inte klar men ligger för närvarande inom såväl traditionellt kliniska discipliner som inom socialmedicinen. Det är därför särskilt angeläget att utforma nya forskningsmetoder, som gör området vetenskapligt bearbetningsbart. Samhällsvetenskapliga metoder behöver kombineras med medicinska för att angelägen forskning inom bl. a. åldringssjukvård, psykiatrisk vård samt omhändertagande av olika grupper av långtidssjuka skall kunna ske på ett sådant sätt att resultaten kan utvärderas och läggas till grund för förändringar.” Utskottet har inhämtat att MFR inrättat två rekryteringsbefattningar för omvårdnadsforskning vilka innehas av forskare med sjuksköterskeutbildning som grund. Vidare har MFR numera en arbetsgrupp för metodfrågor inom omvårdnadsforskningen. MFR har också anordnat flera seminarier och ett symposium inom området.

Utskottet, som nyss tillstyrkt en professur i hälso- och sjukvårdsforskning, anser mot den nu redovisade bakgrunden att något sådant initiativ från riksdagens sida som motionärerna föreslår inte är påkallat.

UbU 1979/80: 20

37 Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 661 yrkandet 3 och motionen 1979/80: 1284.

Två motioner har väckts om forskning om hjärnans kärlsjukdomar. I båda motionerna, 1979/80: 1706 och 1979/80: 1725, begärs att forskning om hjärnans kärlsjukdomar — särskilt nämns forskning om ”stroke” — skall prioriteras inom den medicinska forskningen. Motionärerna hävdar att MFR inte lämnar något stöd till sådan forskning vid Karolinska institutet.

Riksdagen har vid tidigare riksmöten avslagit motioner om prioritering av speciella forskningsområden med hänvisning till att riksdagen endast i undantagsfall bör ta ställning i prioriteringsfrågor som rör delar av ett forskningsråds verksamhetsområde. Särskilt gäller detta i de fall råden själva inte gjort någon bedömning eller framställning. Med hänvisning till denna principiella inställning föreslår utskottet att yrkandena i motionerna 1979/80: 1706 och 1979/80: 1725 om prioritering av forskning rörande hjärnans kärlsjukdomar avslås av riksdagen. Utskottet har för övrigt inhämtat att MFR stödjer forskning om blodets koagulering och om vad som i dagligt tal kallas åderförkalkning, båda områden av betydelse för hjärnans kärlsjukdomar. MFR lämnar bl. a. stöd till Karolinska institutets koaguleringslaboratorium.

I motionen 1979/80: 450 hemställs att riksdagen skall anvisa 10 milj. kr. till MFR utöver regeringens förslag att användas inom området preventivmedelsforskning (yrkandet 1). Denna medelsanvisning skall ses som en förstärkningsresurs för detta forskningsområde (yrkandet 2). Motiveringen till yrkandena återfinns i motionen 1979/80: 449 som remitterats till socialutskottet. I denna motion anförs att preventivmedel innebär risker och nackdelar. Det är därför väsentligt med ökad forskning för att finna ofarliga medel för både män och kvinnor.

Riksdagen har vid tidigare riksmöten avslagit motionsyrkanden om prioritering av preventivmedelsforskning med hänvisning dels till att MFR redan stödjer sådan forskning, dels till att riksdagen som tidigare nämnts endast undantagsvis bör uttala sig om prioritering av ett visst område före andra inom ett forskningsråds verksamhetsfält (senast UbU 1978/79: 25, p. 13). Utskottet kan således inte tillstyrka att särskilda medel under MFR:s anslag avsätts för preventivmedelsforskning. Utskottet kan inte heller tillstyrka en uppräkning av anslaget till MFR med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag. Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 450.

Utskottet har således inte någon erinran mot medelsberäkningen under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande omvårdnadsforskning avslår motionerna 1979/80: 661 yrkandet 3 och 1979/80: 1284,

UbU 1979/80: 20

2. att riksdagen beträffande prioritering av forskning om hjärnans kärlsjukdomar avslår motionerna 1979/80:1706 och 1979/80: 1725,

3. att riksdagen beträffande anvisning av särskilda medel för preventivmedelsforskning avslår motionen 1979/80: 450 i denna del,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979//80: 450 i denna del till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 110 905 000 kr.

19. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Regeringen har under punkten D 40 (s. 559—564) föreslagit riksdagen att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 238 260 000 kr.

Motionen

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

15. att riksdagen beslutar att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 248 260 000 kr.

Utskottet

Från anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. bestrids kostnader dels för den verksamhet som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar och för rådets förvaltning, dels kostnader för rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdverksamhet. Regeringen föreslår att anslaget för budgetåret 1980/81 skall föras upp med 238 260 000 kr., dvs. en ökning med 14 644 000 kr. Av ökningen beräknas 14 040 000 kr. för naturvetenskaplig forskning och 604 000 kr. för rymdforskning.

I motionen 1979/80: 521 yrkas att riksdagen skall anvisa 10 milj. kr. utöver regeringens förslag under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. (yrkandet 15). Motionärerna hänvisar till att NFR begärt en ökning med närmare 35 milj. kr. och att statens delegation för rymdverksamhet begärt en ökning med närmare 1 milj. kr.

Utskottet kan i det rådande statsfinansiella läget inte tillstyrka den ytterligare medelstilldelning — utöver regeringens förslag om en ökning med 14,6 milj. kr. — som föreslås i motionen 1979/80: 521.

Utskottet har således inget att erinra mot medelsberäkningen under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 15 till Naturveten -

UbU 1979/80: 20

skapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 238 260 000 kr.

20. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 41—D 48 (s. 564—573) och hemställer

1. att riksdagen till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 9 470 000 kr.,

2. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 27 328 000 kr.,

3. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 9 575 000 kr.,

4. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 910 000 kr.,

5. att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 8 394 000 kr.,

6. att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 754 000 kr.,

7. att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 981 000 kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 675 000 kr.

21. Bidrag till Vetenskapsakademien. Regeringen har under punkten D 49 (s. 573) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 6 688 000 kr.

Motionen

1979/80: 1700 av Anna Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar kommer till stånd med närmast berörda intressen i syfte att skapa ökade förutsättningar för Bergianska trädgårdens fortbestånd och utveckling.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Vetenskapsakademien för budgetåret 1980/81 skall anvisas 6 668 000 kr.

I anslutning till detta anslag behandlar utskottet en motion om den

UbU 1979/80: 20

40 Bergianska trädgården, nämligen motionen 1979/80: 1700. Motionären hemställer att riksdagen hos regeringen skall begära att överläggningar skall komma till stånd med närmast berörda intressenter i syfte att skapa ökade förutsättningar för Bergianska trädgårdens fortbestånd. Det är enligt motionären angeläget att bevara och utveckla den Bergianska trädgården som botanisk trädgård och grön oas till nytta och nöje för en bred allmänhet.

Utskottet vill först erinra om att den nuvarande botaniska trädgården anlades på 1880-talet då Bergianska stiftelsen — efter medgivande av Kungl. Maj:t — sålde egendomen Bergielund (belägen inom tullarna) och inköpte egendomen Haga-Freskati. I svar den 24 januari 1980 på en fråga av motionären om den Bergianska trädgårdens fortbestånd erinrade statsrådet Wikström om att stiftelsen år 1969 till staten sålde större delen av egendomen Haga-Freskati omfattande bl. a. den Bergianska botaniska trädgården, men inte det mindre område där den numera nedlagda handelsträdgården låg. (Avtalet härom godkändes av riksdagen, prop. 1969: 36 bil. 1, SU 1969: 94, rskr 1969: 241.) Den botaniska trädgården är f. n. en arbetsenhet vid universitetet i Stockholm. Statsrådet ansåg att framtiden för den Bergianska trädgården i vad den består av den botaniska trädgården således får anses vara säkerställd.

I sammanhanget kan nämnas att staten har ett avtal med Vetenskapsakademien om skötsel av den botaniska trädgården. Detta avtal är uppsagt, och förhandlingar om hur trädgården skall skötas i fortsättningen pågår. Därvid har även Stockholms kommuns medverkan aktualiserats.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1700.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 6 688 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande Bergianska trädgården avslår motionen 1979/80: 1700.

22. Bidrag till Riksföreningen mot cancer. Bidrag till EISCAT Scientific Association. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 50—D 51 (s. 574—576) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till EISCAT Scientific Association för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1980 På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

UbU 1979/80: 20

41 Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Gunnel Liljegren (m), Larz Johansson (c) och Olle Grahn (fp).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Med anledning” och slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Med anledning av det förberedelsearbete som enligt budgetpropositionen avses föregå den nu aviserade forskningspropositionen och den tid som redan förflutit under innevarande valperiod är detta dock inte möjligt. Utskottet anser därför att den forskningspolitiska propositionen bör föreläggas riksdagen först i inledningen av nästkommande valperiod. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 2 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande tidpunkten för forskningspolitisk proposition med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. vid punkten 2 (Humanistiska fakulteterna) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Vad först” och slutar ”humanistiska fakulteterna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att bamkulturforskningen redan i ett inledningsskede får sådana resurser att verksamheten kan komma i gång utan onödig tidsutdräkt. En rad olika ämnesområden berörs nämligen av denna forskning, och det är viktigt att ett tvärvetenskapligt samarbete kommer till stånd snarast. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av forskning om filmens, televisionens och andra medias inverkan på bl. a. barnens språkutveckling och kreativitet. Våldsunderhållningens effekter på barn och ungdom behöver också studeras. Utskottet anser det därför — i likhet med motionärerna — nödvändigt att ytterligare 250 000 kr. tillförs universitetet i Stockholm för barnkulturforskning.

UbU 1979/80: 20

42 Genom förslagen i årets budgetproposition tillförs högskoleenheterna på fakultetsanslagen sammanlagt 18 milj. kr. för ökade basresurser. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Det är enligt utskottets mening angeläget att bredda insatserna för forskningen och höja kvaliteten i den. Högskoleenheternas rörliga medel, basresurserna, är i detta sammanhang väsentliga, eftersom de disponeras av de lokala organen och kan sättas in där de behövs bäst. I enlighet med motionärernas förslag bör ytterligare 1 milj. kr. anvisas till basresurser under förevarande anslag.

Utskottet föreslår med hänvisning till det nu anförda att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 7 anvisar 1 250 000 kr. för angivna ändamål utöver de medel regeringen beräknar i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 7 till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 97 346 000 kr.

3. vid punkten 5 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet erinrar” och slutar ”samhällsvetenskapliga fakulteterna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 8 anvisar 1 000 000 kr. för förstärkning av basresurserna utöver de medel regeringen beräknar i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 8 till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 108 435 000 kr.

4. vid punkten 6 (Medicinska fakulteterna) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) sorn anser

UbU 1979/80: 20

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet erinrar” och slutar ”medicinska fakulteterna” bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 9 anvisar 1 000 000 kr. för förstärkning av basresurserna utöver de medel regeringen beräknar härför i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och motionen 1979/80: 1721 såvitt nu är i fråga samt med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 9 till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 277 027 000 kr.

5. vid punkten 9 (Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet erinrar” och slutar ”matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 10 anvisar 3 000 000 kr. för förstärkning av basresurserna utöver de medel regeringen beräknar i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 10 till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 231 085 000 kr.

vid punkten 10 (Tekniska fakulteterna)

6. beträffande professur i industriell organisation av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”1 anslagsframställningarna” och på s. 21 slutar ”och 4” bort ha följande lydelse: Såväl högskolan i Luleå som UHÄ har i anslagsframställningarna för budgetåret 1980/81 fört fram förslag om inrättande av en professur i

UbU 1979/80: 20

industriell organisation med inriktning mot företagsutveckling. Utskottet anser att det är angeläget både för högskolan och för näringslivet bl. a. i Norrland att professuren kommer till stånd. Högskolan får på detta sätt en värdefull komplettering av sin forskningsorganisation och kan därigenom bättre svara mot de krav som ställs på högskolan att genom forskning bidra till att lösa de regionalpolitiska problemen i Norrland. Professuren föreslås inriktad mot företagsutveckling, och särskilt för de mindre och medelstora företagen skulle en sådan professur vara betydelsefull. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att den av UHÄ aviserade utredningen utgör tillräckliga skäl för att dröja med att inrätta professuren i fråga. Utskottet anser därför att professuren bör inrättas den 1 juli 1980 och att — i överensstämmelse med UHÄ:s förslag — 200 000 kr. bör anvisas för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 1313 yrkandet 3 och med anledning av motionen 1979/80: 1313 yrkandet 4 såvitt nu är i fråga bemyndigar regeringen att inrätta en professur i industriell organisation vid högskolan i Luleå den 1 juli 1980 samt beslutar att för detta ändamål skall anvisas 200 000 kr. mer än sorn föreslagits i propositionen 1979/80: 100,

7. beträffande förstärkning av basresurserna av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet erinrar” och på s. 22 slutar ”tekniska fakulteterna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 anvisar 3 000 000 kr. för förstärkning av basresurserna utöver de medel regeringen beräknar härför i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande förstärkning av basresurserna med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 såvitt nu är i fråga beslutar att för detta ändamål skall anvisas 3 000 000 kr. mer än som föreslagits i propositionen 1979/80: 100,

8. beträffande den samlade medelsanvisningen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som — vid bifall till reserva -

UbU 1979/80: 20

tionema 6 och 7 eller en av dem — anser att utskottet under 9 bort hemställa att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1980/ 81 anvisar det av utskottet förordade reservationsanslaget med den ändring som föranleds av riksdagens beslut med anledning av nämnda reservationer.

9. vid punkten 14 (Utbildningsbidrag för doktorander) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottet delar” och slutar ”yrkandet 17” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar föredragande statsrådets i budgetpropositionen redovisade uppfattning att en ökning av antalet utbildningsbidrag är motiverad bl. a. av att nya grupper fr. o. m. den 1 juli 1980 får allmän behörighet till forskarutbildning. Den ökning som föreslås är emellertid enligt utskottets uppfattning inte tillräcklig. Antalet bidrag är nämligen alldeles för litet i förhållande till det antal forskarstuderande som bedriver utbildning som huvudsaklig sysselsättning. Ett visst antal bidrag behövs dessutom för att förbättra forskarrekryteringen till vissa områden. Utskottet tillstyrker därför att antalet bidrag i enlighet med motionärernas förslag ökas med totalt 275.

Utskottet anser dessutom i likhet med motionärerna att utbildningsbidraget bör utgå med belopp som motsvarar det högsta beloppet för utbildningsbidrag i arbetsmarknadsutbildningen. Detta är nödvändigt bl. a. för att förbättra rekryteringen till forskarutbildningen.

Medelsbehovet under anslaget bör med hänsyn till vad som nu anförts räknas upp med 12 026 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 17 till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 85 774 000 kr.,

10. vid punkten 15 (Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m. m.) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Med det” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att ytterligare åtgärder behövs för att utveckla forskning inom nya områden. Detta gäller framför allt områden som har anknytning till utbildningar vilka

UbU 1979/80: 20

genom högskolereformen förts till högskolan. Dessa saknar i allmänhet forskning på sina egna villkor, och särskilt teori- och metodutvecklingen behöver stimuleras. I detta syfte bör UHÄ få disponera ytterligare 1,5 milj. kr. för arbetsstipendier, t. ex. för att knyta personer som forskar utomlands till forskning här i landet.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Finansieringen av” och slutar ”internationella kontakter” bort ha följande lydelse: Finansieringen

av de internationella kontakterna inom forskning och forskarutbildning vid högskolor sker i dag huvudsakligen genom fakultetsanslagen. De förstärkningar av dessa anslag som föreslås i årets budgetproposition och som aviseras för de kommande åren kan därför användas för ökade internationella kontakter. Det är emellertid enligt utskottets uppfattning nödvändigt att genom särskilda åtgärder stimulera de internationella kontakterna inom forskningen. Utskottet anser därför att särskilda medel bör ställas till högskoleenheternas förfogande för detta ändamål. I enlighet med motionärernas förslag bör 7,5 milj. kr. anvisas.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 1 till Forskning och utvecklingsarbete inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 26 635 000 kr.

11. vid punkten 16 (Forskningsrådsnämnden) beträffande försöksverksamhet med regionala forskningsråd av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet vill” och på s. 32 slutar ”av 32 162 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att centralt initierade insatser inom regionalpolitisk forskning och utveckling i vissa fall behöver kompletteras med åtgärder som anknyter till regionalt identifierade behov. Utskottet anser också att behovet av tvärsektoriella projekt som kan gynna den regionala utvecklingen är stort. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1979/80: 521 om en försöksverksamhet med två regionala forskningsråd i Värmland resp. Norrbotten. Först genom en sådan försöksverksamhet är det möjligt att avgöra hur de nationella forskningsstödjande organen på bästa sätt kan kompletteras med forskningsstödjande och forskningsinitierande organ med förankring i den region vars problem skall analyseras och lösas. I denna försöksverksamhet bör det vara en strävan att söka samfinansiera projekt mellan olika forskningsorgan och att samverka med andra forskningsinitierande or -

UbU 1979/80: 20

gan. I syfte att säkerställa ett nära samarbete mellan de två regionala forskningsråden och centralt forsknings- och utvecklingsarbete bör de, som föreslås i motionen, anknytas till FRN. I de två regionala forskningsråden skall ingå representanter för resp. region och för den kompetens som finns inom forskarvärlden.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till yrkandet 5 i motionen 1979/80: 521 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet med två regionala forskningsråd i Värmland resp. Norrbotten. Som en följd härav tillstyrker utskottet även yrkandet 6 i samma motion om att riksdagen för budgetåret 1980/81 skall anvisa 10 milj. kr. till försöksverksamheten.

Utskottet, som redan i det föregående tillstyrkt de olika delförslagen i budgetpropositionen om medelsberäkningar under anslaget till FRN, föreslår således att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 6 till FRN för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 42 162 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med regionala forskningsråd i Värmland resp. Norrbotten med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels — vid bifall till hemställan under 5 i denna reservation — att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 6 till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 42 162 000 kr.

12. vid punkten 19 (Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet kan” och slutar ”förevarande anslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om den naturvetenskapliga forskningens betydelse och anser att en större del av de av NFR redovisade medelsbehoven bör tillgodoses än vad som är möjligt med regeringens förslag. Riksdagen bör därför bifalla motionen 1979/80: 521 yrkandet 15 och anvisa ytterligare 10 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och

UbU 1979/80: 20 48

med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 15 till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 248 260 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1980