Med anledning av propositionen 1979/80:82 om ledning och administration av sameskolorna m. m. jämte motion
UbU 1979/80: 25
Utbildningsutskottets betänkande 1979/80: 25
med anledning av propositionen 1979/80:82 om ledning och administration av sameskolorna m. m. jämte motion
NIONDE HUVUDTITELN Propositionen
Sedan regeringen i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 under punkten C 14 (s. 274) beräknat medel för nedannämnda ändamål har regeringen i propositionen 1979/80:82 (utbildningsdepartementet)
1. föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen förordats om ledning och administration av sameskolorna.
2. berett riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad som i propositionen anförts om samiska utbildningsråd,
3. föreslagit riksdagen att till Sameskolor för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 9990000 kr.
I propositionen föreslås att en särskild sameskolstyrelse inrättas. Denna skall vara styrelse för alla sameskolor i landet. Till styrelsen skall knytas ett kansli som förestås av en skolchef. En tjänst som sameskolkonsulent skall inrättas för att biträda skolchefen med handläggningen av pedagogiska frågor. Vid sameskolans högstadium i Gällivare skall finnas en arvodestjänst som studierektor och vid övriga sameskolenheter arvodestjänster som tillsynslärare.
I propositionen behandlas också frågan om s. k. samiska utbildningsråd. Det föreslås att kommunerna själva skall få avgöra om man försöksvis vill inrätta sådana utbildningsråd.
Vidare föreslås att samarbetsnämnder skall finnas vid varje sameskolenhet.
De nya reglerna föreslås gälla fr. o. m. den I juli 1980.
Motionen
1979/80: 1910 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande föräldrainflytandet i sameskolan.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhället/ staten fortsättningsvis genom anslag garanterar föräldrainflytande i sameskolan enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen uttalar att kansliet för sameskolan bör förläggas till Gällivare,
1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 25
UbU 1979/80:25
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande integrering av icke-samiska elever i sameskolan.
Utskottet
Riksdagen anslöt sig år 1977 till riktlinjerna för samisk utbildning i propositionen 1976/77: 80 om insatser för samerna (KrU 1976/77:43. UbU 1976/77:1 y, rskr 1976/77:289). Därefter bildades en arbetsgrupp (U 1977: 10) inom utbildningsdepartementet för att lägga fram förslag om den administrativa och pedagogiska ledningen av en samisk utbildningsväg. 1 gruppen fanns företrädare för departementet, skolöverstyrelsen (SÖ), utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK.) och samernas organisationer. Arbetsgruppen avlämnade år 1978 betänkandet (Ds U 1978: 5) Administration och ledning av en samisk utbildningsväg.
Regeringen föreslår nu i propositionen 1979/80:82 att riksdagen skall godkänna vad som anförts om ledning och administration av sameskolorna. Riksdagen bereds också tillfälle att yttra sig över vad som anförts om samiska utbildningsråd. Slutligen beräknas medel för budgetåret 1980/ 81 för sameskolorna.
Föredragande statsrådet konstaterar att barn till samer enligt sameskolförordningen (1 §) har rätt att fullgöra skolplikt i den statliga sameskolan i stället för i den kommunala grundskolan. Som samer anses i detta sammanhang alla som uppger sig vara samer.
Enligt motionen 1979/80: 1910 (yrkandet 4) skall riksdagen ge regeringen till känna att vissa icke-samiska barn skall få integreras i sameskolorna där detta är lämpligt från geografiska och sociala synpunkter. Enligt motionärerna kan det för vissa icke-samiska elever som kommer från det huvudsakliga samiska bosättningsområdet vara mera praktiskt att välja sameskola, särskilt om de ändå måste bo inackorderade på skolorten. Sådana icke-samiska elever skall enligt motionen i stället för de helt samiska inslagen i undervisningen garanteras sådant lärostoff som de skulle fått i den kommunala grundskolan. En sådan integrering skulle enligt motionärerna något bredda underlaget för sameskolorna. samtidigt som den skulle vara en bra lösning på vissa, fåtaliga icke-samiska elevers problem med skolgången. Enligt motionen skall staten stå för de huvudsakliga kostnaderna och kommunerna betala kostnader motsvarande interkommunala elevavgifter.
Utskottet vill först erinra om att målet för den samiska utbildningsvägen och därmed också för sameskolan är att skapa möjligheter för de samiska eleverna att ta del av och utveckla det samiska språket och andra samiska kulturinslag. Sameskolan har skapats för samernas barn. Utskottet har dock vid sina överväganden med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet funnit att det i vissa fall kan vara motiverat att också icke-samiska
UbU 1979/80:25
barn har möjlighet att gå i sameskola. Som exempel kan nämnas ett ickesamiskt barn från en ort med sameskola men utan kommunal grundskola som tvingas att åka till annan ort med kommunal grundskola. I annat fall kan det vara mera praktiskt för ett barn från en extrem glesbygd att gå i sameskola och bo inackorderad på sameskolans elevhem än att gå i kommunal grundskola. Utskottet anser således att en möjlighet bör finnas för icke-samiskt barn att gå i sameskola. Utskottet vill emellertid betona att det måste röra sig om ett fåtal fall så att sameskolans inriktning och målsättning inte påverkas. En överenskommelse mellan berörd kommun och sameskolstyrelsen bör kunna ligga till grund för en sådan anordning. För ett icke-samiskt barn i sameskola bör de helt samiska inslagen i undervisningen kunna bytas ut mot annan undervisning. Enligt utskottets uppfattning är det dock inte möjligt att, som motionärerna föreslår, garantera ett icke-samiskt barn i sameskola undervisning i allt det lärostoff som erbjuds i den kommunala grundskolan och som i sameskolan byts ut mot helt samiska inslag. Vad utskottet här anfört om icke-samiskt barn i sameskola bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1910 yrkandet 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår att en särskild same skolstyrelse med samisk majoritet skall inrättas fr. o. m. den I juli 1980. Den skall vara styrelse för alla sameskolor i landet och överta de uppgifter, huvudsakligen motsvarande dem som tillkommer skolstyrelse för den kommunala grundskolan, som hittills åvilat länsskolnämnden i Norrbottens län. Sameskoiorna skall som hittills vara statliga. Länsskolnämnden i Norrbottens län och länsskolnämnder i övriga län med sameskolor skall ha samma tillsynsansvar för sameskoiorna inom resp. län som de har för det obligatoriska skolväsendet. Till sameskolstyrelsen skall knytas ett kansli med en skolchef (skoldirektör) som chef. Vid kansliet skall vidare finnas en tjänst som sameskolkonsulent för pedagogiska frågor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av en sameskolstyrelse och om ett kansli knutet till styrelsen.
Enligt propositionen 1979/80:82 bör det ankomma på regeringen att besluta om lokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli efter förslag av arbetsgruppen för samefrågor.
1 motionen 1979/80: 1910 (yrkandet 3) föreslås riksdagen uttala att sameskolstyrelsens kansli skall lokaliseras till Gällivare. Motionärerna hänvisar till att det i Gällivare finns både en fullständig låg- och mellanstadieenhet av sameskolan och ett sameskolhögstadium. Genom att det ordinarie skolväsendet i kommunen är väl utbyggt kommer den i propositionen förordade kontakten mellan sameskolstyrelsen och det allmänna skolväsendet att bli väl tillgodosedd där.
Utskottet anser att riksdagen inte bör fatta beslut om lokaliseringen av sameskolstyrelsens kansli. Denna fråga bör. som förordas i propositionen.
Ubll 1979/80: 25
avgöras av regeringen efter hörande av arbetsgruppen för samefrågor. Riksdagen bör således avslå yrkandet 3 i motionen 1979/80: 1910.
Regeringen föreslår vidare att det vid sameskolans högstadium i Gällivare skall finnas en arvodestjänst som studierektor och vid övriga sameskolenheter arvodestjänster som tillsynslärare. Utskottet har inget att erinra mot förslaget och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om sameskolans ledning och administration i övrigt.
Nya former för lokalt samiskt inflytande över skolan bör enligt propositionen kunna utvecklas och prövas. 1 kommuner med sameskola eller kommuner utan sameskola men med talrik samisk befolkning skall lokala samiska utbildningsråd kunna inrättas. De skall syssla med frågor om sameskolor där sådana finns samt vara rådgivande organ till kommunernas skolstyrelser. Det bör ankomma på varje kommun att ta ställning till om sådana råd skall inrättas och till rådens sammansättning och uppgifter. Verksamheten skall bedrivas försöksvis och följas av SÖ, som vid behov skall föreslå regeringen lämpliga åtgärder. Några särskilda bestämmelser för rådens verksamhet föreslås inte f. n.
Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna försöksverksamheten med lokala samiska utbildningsråd. Detta bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 82 som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt föredragande statsrådet bör samarbetsnämnder inrättas vid sameskolorna. De skall vara fora för samverkan vid de lokala skolenheterna och tillgodose föräldrarnas och elevernas behov av inflytande. Samarbetsnämnderna skall ersätta de nuvarande rådgivande sameskolfullmäktige vid varje sameskola.
I motionen 1979/80: 1910 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna att föräldrainflytandet i sameskolan inte får försämras i och med att det hittillsvarande samrådsorganet för föräldrarna, nämligen sameskolfullmäktige. skall upphöra (yrkandet I). Samhället måste därför ekonomiskt garantera att föräldrainflytandet blir lika stort som förut och helst större (yrkandet 2).
Utskottet erinrar om att en av anledningarna till att samarbetsnämnder vid sameskolor skall inrättas är att tillgodose föräldrarnas och elevernas behov av inflytande. Till deltagare i de nuvarande sameskolfullmäktige har utgått vissa arvoden och ersättning för resor vid sameskolfullmäktiges sammanträden. Utskottet förutsätter att motsvarande kostnader för föräldrars deltagande i de nya samarbetsnämnderna skall bestridas från anslaget utan att riksdagen gör något särskilt uttalande härom. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandena I och 2 i motionen 1979/80: 1910.
Föredragande statsrådets medelsberäkning under förslagsanslaget Sameskolor innebär en ökning med sammanlagt 1336000 kr. En del av
UbU 1979/80: 25
ökningen avser kostnader för sameskolstyrelsen och dess kansli samt kostnader för expertis och för tillsynslärartjänster vid sameskolorna. Vidare beräknas ökat medelsbehov i vad gäller reseersättningar, lokalkostnader och expenser.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande icke-samiskt barn i sameskola med anledning av motionen 1979/80: 1910 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. att riksdagen beträffande inrättande av sameskolstyrelse med kansli knutet till styrelsen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:82,
3. att riksdagen beträffande lokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli avslår motionen 1979/80: 1910 yrkandet 3,
4. att riksdagen beträffande sameskolans ledning och administration i övrigt godkänner vad som förordats i propositionen 1979/ 80: 82,
5. att riksdagen beträffande lokala samiska utbildningsråd med anledning av propositionen 1979/80:82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. att riksdagen beträffande samarbetsnämnder vid sameskolorna avslår motionen 1979/80: 1910 yrkandena 1 och 2,
7. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 9990000 kr.
Stockholm den 17 april 1980
På utbildningsutskottets vägnar CLAES ELMSTEDT
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c). Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s). Kerstin Göthberg (c). Karl-Erik Häll (s), Gunnel Liljegren (m), Torsten Karlsson (s), Larz Johansson (c), Marianne Wahlberg (fp). Göran Persson (s) och Olle Grahn (fp).
Reservationer
1. beträffande lokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli av Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, KarlErik Häll, Torsten Karlsson och Göran Persson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Utskottet anser” och på s. 4 slutar ”motionen 1979/80: 1910” bort ha följande lydelse: -
UbU 1979/80:25
6 Utskottet anser att riksdagen bör ta ställning till frågan om lokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen besluta att förlägga sameskolstyrelsen och dess kansli till Gällivare där det finns en sameskolenhet med låg- och mellanstadium och ett sameskolhögstadium. Vad utskottet här anfört om lokalisering till Gällivare av sameskolstyrelsen och dess kansli bör riksdagen med bifall till motionen 1979/80: I910yrkandet 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande lokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli med bifall till motionen 1979/80: 1910 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande samarbetsnämnder vid sameskolorna av Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg. Lennart Bladh. Karl-Erik Häll. Torsten Karlsson och Göran Persson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet erinrar” och slutar ”motionen 1979/80: 1910” bort ha följande lydelse:
Utskottet är ense med motionärerna om att föräldrainflytandet i sameskolan inte får försämras i och med att sameskolfullmäktige ersätts med samarbetsnämnder. Snarare bör föräldrarnas inflytande förstärkas. Detta inflytande bör ekonomiskt garanteras genom att föräldrarepresenlanterna får arvoden och reseersättningar när de deltar i samarbetsnämndernas sammanträden. Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena I och 2 i motionen 1979/80: 1910 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen beträffande samarbetsnämnder vid sameskolorna med bifall till motionen 1979/80: 1910 yrkandena I och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980