Bet. 1979/80:UbU27

Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till utbildning för tekniska yrken och utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1980-04-22
Källa: data.riksdagen.se

IJbU 1979/80: 27

Utbildningsutskottets betänkande 1979/80: 27

med anledning av propositionen 1979/80: 100 såvitt gäller anslag till utbildning för tekniska yrken och utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken jämte motioner

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag beträffande grundläggande högskoleutbildning som regeringen förelagt riksdagen i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkterna D 5 och D 6. Vidare behandlas yrkanden i motionerna 1978/79: 444, 633, 734 och 1930 samt 1979/80:240, 376, 378, 517, 520, 521, 523, 762, 882, 884, 896, 1278, 1280, 1285, 1295, 1307, 1309, 1326, 1709 och 1931.

1. Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har under punkten D 5

(s. 405—419) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd tcxtilingenjörslinjen och omfattande 80 poäng,

2. besluta om försöksverksamhet med utbildning i arbctsmiljöutformning vid högskolan i Luleå i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

4. bemyndiga regeringen att besluta om driftteknikerutbildningen enligt de riktlinjer vilka angetts i propositionen,

5. bemyndiga regeringen att disponera 1 000 000 kr. under anslagsposten Högskolan i Luleå på det sätt som förordats i propositionen,

6. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 460 252 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79 1978/79: 444 av Wiggo Komstedt (m) och Bo Lundgren (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen

1. beslutar att en livsmcdelsteknisk linje inom den yrkestekniska högskolan lokaliseras till Kristianstad,

2. beslutar att en linje inom den yrkestekniska högskolan, med inriktning på plastbcarbetning, lokaliseras till Kristianstad.

(Yrkandet 3 behandlades av utskottet i betänkandet 1979/80:11.)

1 Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 27

Kartong: S. 1, sista raden Står: vid /79 Rättat till: i betänkandet 1979/80:11

S. 2, rad 23-24 Står: 1 och 10 Rättat till: 1 och 4-11

Sj—^ PättQt till- nnrtWon 7

UbU 1979/80: 27

1975!,79: 633 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar att yrkesteknisk högskola bör förläggas till Kalmar län inom ämnesområdena träteknik och glastillverkning.

1978/79: 734 av Hilding Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att yrkesteknisk högskoleutbildning startar i Trollhättan med början läsåret 1980/81 ined inriktning på verkstad.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979/80

1979/80: 240 av Ulla Tillander (c) och . ndre vice talmannen Thorsten Larsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att sjöbcfälsutbildningen i Malmö skall fortsätta.

1979'80: 376 av Helge Klöver m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att polymertcknisk linje förläggs till högskolan i Jönköping.

1979 80:517 av Hertil Danielsson m. fl. (m, c. fp) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att vid högskolan i Kalmar anordna YTHutbildning inom miljövårdsområdet.

1979/80: 520 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar inrätta en allmän utbildningslinje benämnd textil- och konlektionsindustrilinjcn och omfattande 60 poäng vid högskolan i Borås,

3. alt riksdagen beslutar att till Utbildning för tekniska yrken för budgetaret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 532 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 460 784 000 kr.

(Yrkandena 1 och 4-11 behandlar utskottet i andra betänkanden.)

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

16. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillkallande av en utredning om den högre tekniska utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

(Yrkandena 1 —13, 15 och 17—20 behandlar utskottet i andra betänkanden. Yrkandet 14 har överlämnats till finansutskottet.)

1979/80: 523 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning för träindustri till Hultsfred.

1979/80: 762 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att utbildningen som är inriktad på samhällsplanering kompletteras i enlighet med vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1979/80: 761.

(Motionen behandlas även under punkten 2 i detta betänkande.)

1979/80: 882 av Stina liliasson (c) och Eivor Nilsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag beträffande

UbU 1979/80: 27

förutsättningarna och formerna för en utbildningslinje i praktisk ekologi vid högskolan i Östersund i enlighet med motionens förslag.

1979/80: 884 av Helge Hagberg m. fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att yrkesteknisk högskoleutbildning bör förläggas till högskolan i Örebro.

1979/80: 896 av Sten Svensson m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av yrkesteknisk högskoleutbildning för livsmedelsindustrin i Skaraborgs län.

1979/80: 1278 av Olle Aulin m. fl. (m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen anhåller att regeringen låter utarbeta förslag till ny utbildningsorganisation för sjöbefäl m. m. att föreläggas riksdagen,

2. att riksdagen i avvaktan på sådant förslag beslutar uttala att sjöbefälsutbildningen i Malmö skall bestå.

1979/80: 1285 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vid överväganden om inrättande av polymerteknisk högskoleutbildning i landet förlägger sådan utbildning i första hand till högskolan i Jönköping.

1979/80: 1295 av Kurt Ove Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen anhåller om att regeringen vid den framtida medelstilldelningen till de tekniska högskolorna beaktar den brist på resurser som hämmar verksamheten vid Lunds tekniska högskola och i övrigt ger regeringen till känna vad som anförts i motionen.

1979/80: 1326 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att universitets- och högskoleämbetet ges uppdrag att förlägga radiotelegrafistutbildningen till sjöbefälsskolan i Härnösand.

1979/80: 1709 av Eric Jönsson m. fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering och dimensionering av utbildningen av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan m. m.

1979/80: 1931 av Roland Brännström (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att förlägga viss del av planerad civilingenjörsutbildning i träteknik vid högskolan i Luleå som en decentraliserad utbildning i Skellefteå.

TJtskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksam tl

Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 27

UbU 1979/80: 27

hetsområde. Under anslaget beräknas för nästa budgetår dels medel för allmänna utbildningslinjer inom sektorn, dels för studier enligt äldre studieordning.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för tekniska yrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering och innehåll m. m. behandlas dock under förevarande sektorsanslag.

I budgetpropositionen föreslår föredragande statsrådet att en allmän utbildningslinje benämnd tcxtilingenjörslinjen inrättas. F. n. finns en särskild tcxtilutbildning vid Chalmers tekniska högskola (CTH). Utbildningen ingår i Nordisk högskola för hushållsvetenskap. Förslaget innebär att denna utbildning omvandlas till en allmän utbildningslinje om 80 poäng och anordnas vid CTH fr. o. m. budgetåret 1980/81. Utskottet tillstyrker förslaget.

Sjöbefälsutbildning, dvs. styrmans- och sjökaptensutbildning samt maskintekniker- och sjöingenjörsutbildning, enligt den ännu gällande studieordningen finns f. n. anordnad vid de fem sjöbefälsskolorna i Stockholm, Kalmar, Malmö, Göteborg och Härnösand. Radiotelegrafistutbildning anordnas f. n. vid samtliga sjöbcfälsskolor utom den i Malmö. Sjöbefälsskolorna står under skolöverstyrelsens (SÖ) tillsyn. Driftteknikerutbildning ges i dag som ettårig driftteknikcrlinjc inom den kommunala högskolan. Driftingenjörsutbildning ges på platser reserverade för denna utbildning inom sjöingcnjörsklasserna vid sjöbefälsskolorna.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte om en reformerad utbildning av sjöbefäl samt av drift- och underhållsteknisk personal anordnad som allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom högskolan med statligt huvudmannaskap och under universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) tillsyn. Riksdagen beslöt också om den framtida dimensioneringen och lokaliseringen av denna utbildning (prop. 1978/79: 71, UbU 1978/79: 24, rskr 1978/79: 206).

I sitt av riksdagen sålunda godkända betänkande 1978/79: 24 anförde utbildningsutskottet i enlighet med föredragande statsrådets mening att vägande resursmässiga och utbildningspolitiska skäl förelåg för att anordna sjöbefälsutbildning på färre orter än f. n. Utskottet delade också statsrådets uppfattning att tillgängliga resurser måste koncentreras för att ge sjöbefälsutbildningarna en godtagbar internationell standard. Den fortsatta planeringen borde också utgå från ett lägre antagningstal då efterfrågan på sjöbefäl med stor sannolikhet skulle komma att minska. Mot denna bakgrund föreslog utskottet enhälligt att sjöbefälsutbildningarna i framtiden skall anordnas på tre orter nämligen Kalmar, Sundsvall/ Härnösand och Göteborg. För de två förstnämnda talade enligt utskottets mening dels att de upptagits som utbyggnadsorter i riksdagens be -

UbU 1979/80: 27

slut om reformering av högskoleutbildningen, dels regionalpolitiska skäl. För Göteborg talade enligt utskottets mening dels att ett framgångsrikt samarbete inletts mellan sjöbefälsskolan där och Chalmers tekniska högskola (CTH), dels den roll Göteborg spelar i svensk sjöfartsnäring. Vid sitt ställningstagande betonade utskottet att UHÄ i det fortsatta planeringsarbetet skulle pröva möjligheterna att även i fortsättningen anordna vissa säkerhetskurser i Malmö. UHÄ borde också enligt utskottets mening särskilt beakta möjligheterna att förlägga utbildningsplatser för drifttekniker- och driftingenjörsutbildning — utan minskning av kapaciteten i Örebro och Västerås —- till de orter där sjöbefälsutbildningen läggs ner, dvs. till Stockholm och Malmö.

Med utgångspunkt i riksdagens beslut förra året har UHÄ på regeringens uppdrag gjort en samlad bedömning av utbildningskapaciteten för sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal. Föredragande statsrådet föreslår i årets budgetproposition att UHÄ:s förslag i stort sett bör följas. Statsrådet räknar dock, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, med ett något lägre antagningstal för sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna. Statsrådet påpekar att det finns ett stort antal obesatta nybörjarplatser i sjöbefälsutbildningarna.

Föredragande statsrådet förordar att en successiv övergång skall ske till den reformerade sjöbefälsutbildningen samt utbildningen av driftoch underhållsteknisk personal med början budgetåret 1980/81. Nuvarande utbildningar skall anordnas övergångsvis t. o. m. budgetåret 1981/ 82. En förutsättning för den fortsatta planeringen skall vara att antagning till sjöbefälsutbildning i Stockholm och Malmö sker sista gången till utbildning som börjar läsåret 1980/81. I avvaktan på resultat av UHÄ:s översyn av radiotelegrafistutbildningen räknar statsrådet inte med någon antagning till denna utbildning nästa läsår.

Riksdagen skall enligt motionen 1979/80: 1278 anhålla att regeringen utarbetar förslag till en ny utbildningsorganisation för sjöbefälsutbildningen (yrkandet 1). I avvaktan på detta förslag skall sjöbefälsutbildningen finnas kvar i Malmö (yrkandet 2). Motionärerna motiverar sina yrkanden med att förslag senare under året från regeringen med anledning av sjöfartspolitiska utredningens betänkande (SOU 1979: 67) eventuellt kan innebära en utökad sjöbefälsutbildning.

Enligt motionen 1979/80: 240 präglades riksdagens lokaliseringsbeslut förra året av regionalpolitiska hänsynstaganden. Motionärerna föreslår att Malmö av rättviseskäl måste få ha kvar sjöbefälsutbildningen. Även de anser att hänsyn måste tas till senare förslag från regeringen grundade på sjöfartspolitiska utredningens förslag.

I motionen 1979/80: 1709 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om lokalisering och dimensionering av utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal. I motionen hävdas att behovet av sjöbefäl är oförändrat och att utbild -

UbU 1979/80: 27

ningskapaciteten därför inte bör minskas. En oförändrad utbildningskapacitet skulle bl. a. behövas för att ersätta nuvarande obehörigt befäl inom den svenska handelsflottan och för att Sverige skall kunna utbilda sjöbefäl åt vissa länder vilka saknar sjöbefälsutbildning. Riktlinjerna för den fortsatta sjöbefälsutbildningen skall därför enligt motionärerna utgå från att de nuvarande fem sjöbefälsskolorna skall behållas och dimensioneras även för sjöbefälsutbildning åt vissa andra länder. Vidare skall maskinteknisk och drift- och underhållsteknisk utbildning i allt väsentligt samordnas.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att frångå sitt beslut förra året om sjöbefälsutbildningens organisation och lokalisering. De skäl som då talade för en minskad dimensionering och för lokalisering till endast tre orter, nämligen Kalmar, Göteborg och Sundsvall/Härnösand, kvarstår. Utskottet vill med anledning av motionerna särskilt påpeka att en stor del av nybörjarplatserna inte har kunnat besättas innevarande år. Även detta talar för en koncentration av resurserna. Utskottet finner inte heller att något nytt skäl anförts som skulle kunna föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagen beträffande riktlinjerna för lokaliseringen av drift- och underhållsteknisk utbildning. Regeringen har också i propositionen 1979/80: 166 (remitterad till trafikutskottet) om sjöfartspolitiken funnit att riksdagens beslut förra året inte bör omprövas. Regeringen framhåller därvid att effekterna av beslutet från rekryteringssynpunkt måste följas fortlöpande. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandena i motionerna 1979/80: 240, 1979/80: 1278 och 1979/80: 1709 om ändrade riktlinjer, i förhållande till förra årets riksdagsbeslut, för organisation, dimensionering och lokalisering av utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om hur övergången till den nya studieordningen skall ske. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed och med avslag på motionerna 1979/80: 240, 1979/80: 1278 och 1979/80: 1709 i motsvarande delar de i budgetpropositionen föreslagna planeringsramarna för dessa utbildningar nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker också att regeringen bemyndigas att besluta om kommunalt huvudmannaskap under budgetåret 1980/81 för driftteknikerutbildningen, om pågående förhandlingar om statligt övertagande av denna utbildning inte hinner slutföras i tid.

Radiotelegrafistutbildningen ses f. n. över av UHÄ. I årets budgetproposition uttalar föredragande statsrådet att denna utbildning enligt hans mening bör förläggas till endast en ort i framtiden och att UHÄ bör föreslå lämplig ort.

I motionen 1979/80: 1326 yrkas att riksdagen redan nu skall uttala sig för att radiotelegrafistutbildningen skall förläggas till sjöbefälsskolan

UbU 1979/80: 27

i Härnösand. Motionärerna anser att denna utbildning av tekniska skäl måste förläggas till antingen Kalmar eller Härnösand och att det av samma skäl inte går att förlägga den till Göteborg. Eftersom fortbildningskurser är förlagda till Göteborg och Kalmar och då Härnösand inte kan räkna med fortbildning i motsvarande omfattning, bör Härnösand i stället få radiotelegrafistutbildningen.

Utskottet anser att riksdagen, med hänvisning till pågående översyn inom UHÄ, bör avslå motionen 1979/80: 1326. Till frågan om var den framtida radiotelegrafistutbildningen skall förläggas får riksdagen tillfälle att återkomma när UHÄ:s översyn är avslutad.

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett frågan om att till högskolan också förlägga utbildning och forskning inom området arbetsmiljöutformning. UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 föreslagit att grundläggande utbildning i arbetsmiljöutformning skall anordnas vid högskolan i Luleå fr. o. m. budgetåret 1981/82. I budgetpropositionen anför föredragande statsrådet att han f. n. inte är beredd att förorda att en allmän utbildningslinje med den aktuella inriktningen skall inrättas. Ett sådant beslut bör kunna grundas på en försöksverksamhet med utbildningen. Mot den bakgrunden föreslår statsrådet att utbildning i arbetsmiljöutformning försöksvis får anordnas vid högskolan i Luleå fr. o. m. budgetåret 1981/82 inom ramen för de resurser som högskolan i Luleå disponerar för grundläggande högskoleutbildning. Utskottet tillstyrker förslaget.

I förra årets budgetproposition föreslogs att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att disponera 1 000 000 kr. för träteknisk utbildning vid högskolan i Luleå. Utskottet uttalade därvid att utskottet var ense med regeringen om att ett trätekniskt utbildningsalternativ vid högskolan i Luleå borde prövas. Utskottet ville inte motsätta sig att denna utbildning planeras på så sätt att en del av utbildningen kan komma att anordnas i Skellefteå. Riksdagen biföll förslaget (UbU 1978/79: 32, rskr 1978/79: 272).

Regeringen har sedermera uppdragit åt högskolan i Luleå att i detta syfte planera en särskild träteknisk inriktning inom maskintekniklinjen. Med hänsyn till att uppdraget inte var fullgjort när budgetpropositionen avlämnades hemställer föredragande statsrådet att regeringen ges samma bemyndigande för budgetåret 1980/81.

Högskolan i Luleå har i mars 1980 till regeringen redovisat sitt förslag med anledning av uppdraget. Förslaget är f. n. under beredning i regeringskansliet.

I propositionen 1979/80: 110 (remitterad till näringsutskottet) föreslås att en träteknisk forsknings- och utvecklingsenhet byggs upp i Skellefteå. Enhetens verksamhet skall samordnas med bl. a. övrig träteknisk forskning och viss träteknisk utbildning. I motionen 1979/80: 1931, som

Kartong: S. 14, rad 7 Står: punkten 2 Rättat till: punkten I

UbU 1979/80: 27

väckts med anledning av propositionen och som av näringsutskottet överlämnats till utbildningsutskottet, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att förlägga viss del av planerad civilingenjörsutbildning i träteknik vid högskolan i Luleå som en decentraliserad utbildning i Skellefteå. I motionen hävdas att ett fullständigt utnyttjande av de möjligheter som den trätekniska utvecklingsenheten ger endast erhålls om man kombinerar enheten med övrig träteknisk utbildning, gärna i form av en avslutande civilingenjörsutbildning.

Utskottet uttalade vid sin behandling av propositionen 1978/79: 100 och motionen 1978/79: 1910 (UbU 1978/79: 32 s. 5) att utskottet var ense med regeringen om att ett trätekniskt utbildningsalternativ vid högskolan i Luleå borde prövas och att man inte ville motsätta sig att denna utbildning planeras på så sätt att en del av utbildningen kan komma att anordnas i Skellefteå. Då beredningen av ärendet inte bör föregripas anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1979/80: 1931. Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera 1 000 000 kr. under anslagsposten högskolan i Luleå för trätcknisk utbildning.

UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 föreslagit att en allmän linje, benämnd textil- och konfektionsindustrilinjen, om 60 poäng skall inrättas.

Med hänsyn till det ekonomiska läget är föredragande statsrådet inte beredd att föreslå inrättandet av en sådan linje.

I motionen 1979/80: 520 föreslås att riksdagen beslutar inrätta en allmän utbildningslinje med angiven benämning och omfattning (yrkandet 2) samt att riksdagen anvisar medel, 532 000 kr., för ändamålet (yrkandet 3). Utbildningen bör enligt motionärerna anordnas vid högskolan i Borås. I motionen framhålls vikten av att textil- och konfektionsindustrins konkurrenskraft stärks genom att den tillförs yrkesutbildad arbetskraft också på den nivå som ifrågavarande utbildning ger.

Utskottet finner den nu aktuella utbildningen angelägen men anser med hänsyn till det statsfinansiella läget att riksdagen bör godta regeringens ställningstagande i frågan. Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motionen 1979/80: 520 yrkandet 2 och till följd därav i samband med medelsanvisningen avslår även yrkandet 3 i motionen.

I ett flertal motioner som väckts dels under den allmänna motionstiden 1979, dels vid motsvarande tidpunkt under innevarande riksmöte, behandlas frågan om lokalisering av yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) samt om inrättande av vissa allmänna utbildningslinjer med yrkesteknisk inriktning.

I motionen 1978/79: 444 yrkandena 1 och 2 föreslås sålunda inrättan -

UbU 1979/80: 27

det av dels en livsmedelsteknisk linje, dels en linje med inriktning på plastbearbetning, båda lokaliserade till Kristianstad. Motionerna 1979/ 80: 376 och 1285 avser förslag om en polymerteknisk (plastbearbetning) linje vid högskolan i Jönköping. I motionen 1979/80: 523 föreslås att riksdagen beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning för träindustri till Hultsfred. Förslag framförs i motionen 1978/79: 633 om yrkesteknisk högskoleutbildning i Kalmar län inom träteknik och glastillverkning. Utbildning med verkstadsteknisk inriktning föreslås i motionen 1978/79: 734 bli lokaliserad till Trollhättan. Förslag om inrättandet av en utbildningslinje med inriktning mot miljövård vid högskolan i Kalmar föreslås i motionen 1979/80: 517. I motionen 1979/80: 884 föreslås yrkesteknisk högskoleutbildning förläggas till högskolan i Örebro och i motionen 1979/80: 896 föreslås livsmedelsteknisk utbildning bli förlagd till Skaraborgs län.

Utskottet vill erinra om att det i betänkandet 1979/80: 11 har behandlat vissa motioner rörande yrkesteknisk högskoleutbildning. Utskottet konstaterade därvid att formerna för planeringen av utbyggnaden av de yrkestekniska utbildningarna bör vara desamma som för övrig högskoleutbildning. Förslag om inrättande av nya utbildningslinjer eller lokalisering av yrkesteknisk högskoleutbildning bör alltså föras fram i första hand på lokal och regional nivå. När ett fullständigt planeringsunderlag föreligger som bl. a. innefattar vederbörande centrala och regionala planeringsorgans bedömningar är utskottet berett att pröva frågan om bl. a. lokalisering av yrkesteknisk högskoleutbildning till nya orter. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionen 1978/79: 444 yrkandena 1 och 2, motionerna 1978/79: 633 och 734 samt motionerna 1979/80: 376, 517, 523, 884, 896 och 1285.

Förslaget i budgetpropositionen med avseende på planeringsramar för de allmänna utbildningslinjerna utöver de i det föregående behandlade utbildningarna för sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal innebär 15 nybörjarplatser på den nya textillinjen vid CTH. Vidare föreslås en utökning av utbildningskapaciteten med 30 nybörjarplatser på byggnadsindustrilinjen vid tekniska högskolan i Stockholm. Vissa besparingar föreslås även. Antagningskapaciteten föreslås minska med sammanlagt 220 platser vid arkitekt-, geoteknologi-, kemist-, kemiteknik-, maskinteknik-, teknisk fysik- och elektronik- samt väg- och vattenbyggnadslinjerna. Utskottet tillstyrker de föreslagna planeringsramarna.

Utskottet vill först erinra om att betydelsefulla insatser under de se -

UbU 1979/80: 27

naste åren gjorts för att förbättra möjligheterna att inom högskolan bedriva forskning rörande alkoholens skadeverkningar. Riksdagens ställningstagande med anledning av propositionen 1976/77: 108 (UbU 1976/ 77: 24, rskr 1976/77: 292) innebar bl. a. att tre tjänster som professor med inriktning mot alkoholforskning skulle inrättas. Riksdagen har sedermera beslutat om tjänsternas närmare inriktning och placering (prop. 1977/78: 182, UbU 1977/78: 29, rskr 1977/78: 381).

Utskottet vill beträffande yrkandet i förevarande motion framhålla att det närmare innehållet i den grundläggande högskoleutbildningen främst är en angelägenhet för de lokala organen inom högskolan. Således skall enligt riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975:179) den lokalt ansvariga linjenämnden i en kursplan fastställa det huvudsakliga innehållet i varje kurs som ingår i en allmän utbildningslinje. Utbildningsinnehållet fastställs med utgångspunkt i bl. a. de krav den framtida yrkesverksamheten kan förväntas ställa på de studerande vid ifrågavarande linje.

Enligt utskottets mening bör inslag av den art motionären berör ingå i en utbildning i den utsträckning som inriktningen av vederbörande utbildning motiverar det. Detta följer av redan fastlagda allmänna riktlinjer för utbildningsplanering m. m. Utskottet finner mot den bakgrunden inte någon åtgärd från riksdagens sida vara påkallad och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 762.

I motionen 1979/80: 882 hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära utredning och förslag beträffande förutsättningarna och formerna för en utbildningslinje i praktisk ekologi vid högskolan i östersund. Riksdagen avslog vid riksmötet 1978/79 i enlighet med utskottets förslag (UbU 1978/79: 32) ett likalydande yrkande i motionen 1978/79: 1391. Avslaget motiverades med att allmänna utbildningslinjer skall inrättas på grundval av beredningsarbete på lokal, regional och central nivå. Utskottet framhöll att utbildningen i fråga kan anordnas som lokal linje inom ramen för de medel som står till förfogande för ändamålet om vederbörande beslutsorgan finner detta lämpligt. Utskottet finner inte någon anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därför motionen 1979/80: 882.

I motionen 1979/80: 521 yrkandet 16 framförs förslag om tillkallande av en utredning om den högre tekniska utbildningen. Motionärerna anger två huvudområden för den föreslagna översynen av utbildningen. Det ena avser de nuvarande utbildningslinjernas längd och innehåll, med särskilt avseende på möjligheterna att knyta an den tekniska utbildningen till andra områden, t. ex. arbetsvetenskap, ekonomi, juridik och språk. Det andra gäller vilka åtgärder som kan erfordras för att skapa specialistutbildningar inom teknisk fakultet.

Högskolereformen innebär en decentralisering av ansvaret för planering och utveckling av utbildningen till lokal och regional nivå i hög -

UbU 1979/80: 27

skolan. På UHÄ har lagts ansvaret att på nationell nivå utarbeta planeringsunderlag och bereda de övergripande riktlinjerna för högskolans utveckling, bl. a. uppgiften att ta initiativ till utveckling av nya och befintliga allmänna utbildningslinjer. Utskottet finner det mot den bakgrunden naturligt att visa återhållsamhet med initiativ till särskilda utredningar av nu aktualiserat slag. Vad sedan gäller de mer specifika önskemål som framförs i motionen om inriktning m. m. av den begärda översynen framgår det av UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1980/81 att det pågår ett omfattande lokalt utvecklingsarbete rörande den grundläggande tekniska utbildningen. Vidare pågår inom UHÄ utrednings- och översynsarbete som på flera punkter anknyter till önskemålen i motionen. Så t. ex. gör en särskild arbetsgrupp en översyn av samhällsplanerarutbildningen inom berörda civilingenjörslinjer (VAoch L-linjema). I andra grupper pågår eller beräknas inom kort starta utredningsarbete rörande behovet av förändringar i utbildningen i datavetenskap respektive energiplanering.

Utskottet vill vidare framhålla att det pågående arbetet inom gymnasieutredningen rörande utbildningen på gymnasial nivå — vilket bl. a. kan påverka gymnasieelevernas avgångskompetens — innebär att en av de nödvändiga utgångspunkterna för generella överväganden rörande den grundläggande högskoleutbildningens längd bl. a. inom nu aktuellt område är osäker.

I fråga om kravet på åtgärder i syfte att skapa specialistutbildningar inom det tekniska området vill utskottet först erinra om att teknisk specialistutbildning sedan 1978 bedrivs vid tekniska högskolan i Stockholm. Frågan om sådana utbildningar kan även förväntas bli föremål för överväganden inom UHÄ. Regeringen har nämligen med anledning av riksdagens ställningstagande i frågan om etappavgång inom forskarutbildningen (prop. 1978/79: 119 s. 49, UbU 1978/79: 44 s. 50, rskr 1978/79: 391) givit UHÄ i uppdrag att utreda i vilka fall sådana etappavgångar är lämpliga med hänsyn till bl. a. arbetsmarknadens behov och hur erforderliga anordningar skall utformas. Frågan om specialistutbildningen inom det tekniska området har samband med detta utredningsarbete.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att syftet med motionen i huvudsak är tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motionen 1979/80: 521 yrkandet 16.

I motionen 1979/80: 1295 föreslås riksdagen anhålla att regeringen vid den framtida medelstilldelningen till de tekniska högskolorna beaktar den brist på resurser som enligt motionärerna hämmar verksamheten vid Lunds tekniska högskola. Motionärerna pekar bl. a. på den roll högskolan kan spela för att förbättra den ur näringspolitisk synvinkel bekymmersamma situationen i Malmöhus län.

Utskottet hyser förståelse för den oro som motionärerna ger uttryck

UbU 1979/80: 27

för. I likhet med vad utskottet anförde i sitt betänkande över motionen 1978/79: 1374 (UbU 1978/79: 32 s. 5) i vilken motsvarande yrkande framfördes måste dock utskottet konstatera att situationen med avseende på resurser för högre teknisk utbildning och forskning i stort sett är likartad för samtliga berörda högskoleenheter. Utskottet finner det därför inte lämpligt att i sammanhanget särskilt peka ut verksamheten i Lund. Utskottet avstyrker därmed motionen 1979/80: 1295.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens medelsberäkningar under anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beslutar om inrättandet av en allmän utbildningslinje om 80 poäng benämnd textilingenjörslinjen,

2. att riksdagen beträffande begäran om förslag till ny utbildningsorganisation för sjöbefälsutbildningen avslår motionen 1979/80: 1278 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande ändrade riktlinjer, i förhållande till förra årets riksdagsbeslut, för organisation och dimensionering av sjöbefälsutbildning samt drift- och underhållsteknisk utbildning avslår motionen 1979/80: 1709 i denna del,

4. att riksdagen beträffande sjöbefälsutbildning i Malmö med avslag på motionerna 1979/80: 240, 1979/80: 1278 yrkandet 2 och 1979/80: 1709, samtliga motionsyrkanden i denna del, godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

5. att riksdagen beträffande sjöbefälsutbildning i Stockholm med avslag på motionen 1979/80: 1709 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

6. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 240, 1979/ 80: 1278 yrkandet 2 och 1979/80: 1709, samtliga motionsyrkanden i denna del, fastställer planeringsramar för sjöbefälsutbildning samt drift- och underhållsteknisk utbildning i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om driftteknikerutbildningen enligt de riktlinjer som angetts i propositionen 1979/80: 100,

8. att riksdagen beträffande lokaliseringen av radiotelegrafistutbildningen avslår motionen 1979/80: 1326,

9. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med utbildning i arbetsmiljöutformning vid högskolan i Luleå beslutar i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

10. att riksdagen beträffande träteknisk utbildning i Skellefteå avslår motionen 1979/80: 1931,

11. att riksdagen beträffande träteknisk utbildning bemyndigar regeringen att disponera 1 000 000 kr. under anslagsposten Hög -

UbU 1979/80: 27

skolan i Luleå i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

12. att riksdagen beträffande inrättandet av en allmän utbildningslinje benämnd textil- och konfektionsindustrilinjcn avslår motionen 1979/80: 520 yrkandet 2,

13. att riksdagen beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning avslår motionerna 1978/79: 444 yrkandena 1 och 2, 1978/79: 633, 1978/79:734, 1979/80:376, 1979/80:517, 1979/80:523, 1979/80: 884, 1979/80: 896 och 1979/80: 1285,

14. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt för sektorn för utbildning för tekniska yrken i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

15. att riksdagen beträffande utbildning för samhällsplanerande uppgifter avslår motionen 1979/80: 762 i denna del,

16. att riksdagen beträffande en utbildningslinje i praktisk ekologi avslår motionen 1979/80: 882,

17. att riksdagen beträffande utredning om den högre tekniska utbildningen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 16,

18. att riksdagen beträffande resurser till Lunds tekniska högskola avslår motionen 1979/80: 1295,

19. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1980/81 med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80: 520 yrkandet 3 anvisar ett reservationsanslag av 460 252 000 kr.

2. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Regeringen har under punkten D 6 (s. 419—430) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av påbyggnadslinjer i kostadministration resp. kostterapi om vardera 20 poäng samt psykologutbildning efter grundutbildningen om 80 poäng,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

3. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 206 995 000 kr.

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

1978/79: 1930 av Evert Svensson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av statsbidraget till den sociala utbildningen vid Stora Sköndal med syfte att uppnå en fast beräkningsgrund enligt de riktlinjer som anförts i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979/80 1979/80: 378 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

UbU 1979/80: 27

beslutar att grundläggande rättsutbildning med intagning av 30 studerande årligen inrättas vid högskolan i Jönköping.

1979/80: 762 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att utbildningen som är inriktad på samhällsplanering kompletteras i enlighet med vad som anförs i den till kulturutskottet remitterade motionen 1979/80: 761.

(Motionen behandlas även under punkten 1 i detta betänkande.)

1979/80: 1280 av Torsten Bengtson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vid kommande utökning av antalet utbildningsplatser för grundläggande rättsutbildning anordnar dessa vid högskolan i Jönköping.

1979/80: 1307 av Christina Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för och storleken på statsbidraget till Svenska diakonsällskapets sociala linje.

1979/80: 1309 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sitt principiella avståndstagande till lokalisering av högskoleutbildning som innebär ett uttunnande av dagens begränsade resurser,

2. att riksdagen beslutar att den grundläggande rättsutbildningen, i avvaktan på universitets- och högskoleämbetets utvärdering av ifrågavarande utbildning, ej anordnas vid Umeå och Göteborgs universitet.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas för budgetåret 1980/81 medel dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn, dels för studier enligt äldre studieordning. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

I budgetpropositionen föreslår föredragande statsrådet att påbyggnadslinjer i kostadministration, 20 poäng, och kostterapi, 20 poäng, inrättas samt anordnas vid universiteten i Uppsala och Göteborg fr. o. m. budgetåret 1980/81. Utbildningen vid de båda linjerna skall bygga på den kost- och näringsekonomiska linjen. Utskottet tillstyrker förslaget.

Den s. k. PEG-utbildningens (psykologutbildning efter grundutbildning) status berördes i propositionen 1978/79: 119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning (UbU 1978/79: 44, rskr 1978/

UbU 1979/80: 27

79: 391). Föredragande statsrådet anförde därvid att de i propositionen föreslagna principerna för påbyggnadslinjer bl. a. innebar att den hittillsvarande PEG-utbildningen borde bli en påbyggnadslinje. Utskottet tillstyrkte i sitt betänkande de i propositionen 1978/79: 119 förordade riktlinjerna för påbyggnadslinjer inom högskoleutbildningen. I årets budgetproposition föreslås nu att en påbyggnadslinje om 80 poäng med benämningen psykologutbildning efter grundutbildning inrättas. Genom en minskning av grundutbildningen på psykologlinjen frigörs resurser för en ökning av påbyggnadsutbildningen.

Utskottet tillstyrker även det nu framförda förslaget om att psykologutbildningen efter grundutbildning skall anordnas i form av en påbyggnadslinje om 80 poäng.

Föredragande statsrådet föreslår i budgetpropositionen att den beteendevetenskapliga linjen skall få anordnas vid universitetet i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1980/81. Utskottet har inget att erinra häremot.

Grundläggande rättsutbildning om 80 poäng bedrivs som ett utbildningsprogram inom juristlinjen och anordnas f. n. vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm. I budgetpropositionen föreslås att utbildningen fr. o. m. budgetåret 1980/81 även skall få anordnas vid universiteten i Göteborg och Umeå. Föredragande statsrådet konstaterar att han delar universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 framförda uppfattning att det ännu inte föreligger förutsättningar att anordna utbildningen i Jönköping.

I motionen 1979/80: 1309 hemställs att riksdagen uttalar sitt principiella avståndstagande till sådan lokalisering av högskoleutbildning som innebär ett uttunnande av dagens begränsade resurser (yrkandet 1) samt att riksdagen beslutar att den grundläggande rättsutbildningen i avvaktan på UHÄ:s utvärdering av ifrågavarande utbildning ej anordnas vid universiteten i Göteborg och Umeå (yrkandet 2).

Utskottet vill först framhålla att reformarbetet inom högskolan bl. a. syftat till att öka högskoleutbildningens tillgänglighet genom en viss decentralisering av utbildningsutbudet. I motionen anförs inga skäl för att juridisk utbildning skall utgöra ett undantag i detta avseende. Vad sedan gäller kostnaderna för anordnandet av nu aktuell utbildning i Göteborg och Umeå avses dessa enligt propositionen täckas delvis inom ramen för befintliga medel, till en del genom en överföring till förevarande sektorsanslag av medel från anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. För Göteborgs del innebär förslaget att den grundläggande rättsutbildningen ersätter de två första åren på den lokala företags- och förvaltningsjuridiska linjen. Utskottet konstaterar att det vid universitetet i Umeå redan i dag finns vissa resurser för juridisk utbildning och forskning, bl. a. en professur i rättsvetenskap. Utskottet erinrar om att juristlinjen sedan budgetåret 1977/78 har tillförts betydande re -

UbU 1979/80: 27

surser i samband med att utbildningen reformerats. Utskottet finner mot bakgrund av det nu anförda att riksdagen bör bifalla förslaget i propositionen 1979/80: 100 om anordnande av grundläggande rättsutbildning i Göteborg och Umeå och avslå motionen 1979/80: 1309.

I motionen 1979/80: 378 yrkas att riksdagen skall besluta att grundläggande rättsutbildning med årlig antagning av 30 studerande anordnas vid högskolan i Jönköping. Motionärerna pekar på att förutsättningarna för anordnandet av den grundläggande rättsutbildningen är gynnsamma i Jönköping eftersom det finns god tillgång på praktiskt yrkesverksamma jurister och goda biblioteksresurser. I motionen 1979/80: 1280 hemställer motionärerna att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vid kommande utökning av antalet utbildningsplatser för grundläggande rättsutbildning anordnar dessa vid högskolan i Jönköping. I båda de nu nämnda motionerna anförs som motiv för förslaget en betydande efterfrågan i Jönköpingsregionen på utbildning av nu aktuellt slag.

Utskottet erinrar om att grundläggande rättsutbildning anordnats under så kort tid att de första studerande som följt utbildningsprogrammet i dess helhet torde vara färdiga med utbildningen först under innevarande budgetår. Den grundläggande rättsutbildningen har hittills anordnats vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm, i anslutning till där befintlig, fullt utbyggd organisation för juridisk utbildning och forskning. Den i det föregående av utskottet tillstyrkta lokaliseringen till Göteborg och Umeå innebär att grundläggande rättsutbildning nu får anordnas under delvis andra organisatoriska förutsättningar än hittills. Enligt utskottets mening är såväl den i förevarande motioner påtalade efterfrågan på juridisk utbildning i Jönköpingsregionen som den ansenliga koncentrationen av rättsvårdande myndigheter och kvalificerade jurister till Jönköping argument som talar till förmån för en förläggning av grundläggande rättsutbildning även till denna ort. Utskottet anser mot bakgrund härav att en ytterligare utbyggnad av kapaciteten för grundläggande rättsutbildning bör lokaliseras till Jönköping. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1979/80: 378 och 1979/80: 1280 som sin mening ge regeringen till känna.

Statsbidrag utgår under förevarande anslag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Utbildningen motsvarar i huvudsak den sociala linjen inom högskolan. I motionen 1978/79: 1930 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära en översyn av statsbidraget till Diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Motionären anser att översynen bör syfta till en fast beräkningsgrund enligt vilken bidrag skall utgå med ett belopp motsvarande 90 % av elevkostnaden för motsvarande utbildning inom den statliga högskolan. I motionen 1979/80: 1307 hemställs med hänvisning bl. a. till att statsbidraget enligt motionären inte följt med kostnadsutvecklingen att riksdagen hos regeringen

UbU 1979/80: 27

skall begära en översyn av reglerna för och storleken på statsbidraget till Svenska diakonsällskapets sociala linje.

Utskottet anser att en översyn av beräkningsgrunderna för statens bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet bör komma till stånd. En sådan översyn bör syfta till att skapa normer för beräkningen av bidraget. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1978/79: 1930 och 1979/80: 1307 som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1979/80: 762 yrkas — med hänvisning till vad som anförts i motionen 1979/80: 761 — att utbildning för samhällsplanerande uppgifter skall kompletteras med inslag som främjar en samhällsplanering med syfte att motverka alkoholmissbruk. Med hänvisning till vad utskottet anfört i sitt yttrande över motionen under punkten 2 Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 762 i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkningar under anslaget och föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken enligt vad som förordats i propositionen 1979/80: 100 samt anvisar ett reservationsanslag av 206 995 000 kr. till utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

Under åberoende av det ovan anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen beslutar om inrättande av påbyggnadslinjer i kostadministration om 20 poäng och kostterapi om 20 poäng,

2. att riksdagen beslutar om inrättande av en påbyggnadslinje om 80 poäng benämnd psykologutbildning efter grundutbildningen,

3. att riksdagen beträffande grundläggande rättsutbildning i Göteborg och Umeå avslår motionen 1979/80: 1309,

4. att riksdagen beträffande grundläggande rättsutbildning i Jönköping med anledning av motionerna 1979/80: 378 och 1979/80: 1280 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen beträffande statsbidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet med anledning av motionerna 1978/79:1930 och 1979/80:1307 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. att riksdagen beträffande utbildning för samhällsplanerande uppgifter avslår motionen 1979/80: 762 i denna del,

7. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

UbU 1979/80: 27

8. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 206 995 000 kr.

Stockholm den 22 april 1980

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen Ullenhag (fp), Larz Johansson (c) och Iris Mårtensson (s).

Reservation

vid punkten 1 (Utbildning för tekniska yrken) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet finner” och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att i frågavarande utbildning bör komma till stånd i enlighet med UHÄ:s förslag. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller motionen 1979/80: 520 yrkandet 2 och till följd därav i samband med medelsanvisningen bifaller även yrkandet 3 i motionen.

dels att utskottets hemställan under 12 och 19 bort ha följande lydelse: 12.

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 520 yrkandet 2 beslutar om inrättandet av en allmän utbildningslinje om 60 poäng benämnd textil- och konfektionsindustrilinjen,

19. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 520 yrkandet 3 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 460 784 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1*10